Utrikes

Nederländerna lättar på restriktionerna

Alla butiker som inte säljer viktiga varor har behövt hålla stängt i Nederländerna sedan före jul, men nu får de öppna igen. Så här såg det ut i centrala Nijmegen på fredagen.
Foto: Peter Dejong/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Nederländerna släpper något på tömmarna och kommer inom kort att låta människor handla och träna som vanligt.

Från och med lördag kommer affärer, gym, frisörer, träningsanläggningar och därtill landets bordeller få hålla verksamheten öppen till klockan 17 varje dag. Även universitet och högskolor får dra igång igen.

Barer, restauranger och kaféer kommer dock få hålla stängt ytterligare ett litet tag. Redan med dessa lättnader lär smittotalen snart nå upp emot 80 000 per dag, framhåller premiärminister Mark Rutte.

– Vad vi gör nu är helt enkelt att följa täthet och varaktighet i folks kontakter, och det är såklart annorlunda i butiker än i serveringsbranschen eller i en biograf, säger Rutte vid en pressträff.

De striktare reglerna – det som beskrivits som en lockdown – infördes den 19 december. Lättnaderna meddelas trots redan rekordhöga smittotal, då detta inte följts av många fler sjukhusinläggningar.

Utrikes

Robotar över Förenade Arabemiraten nedskjutna

Utrikes
Utrikes Två ballistiska robotar, uppskjutna av Huthirebellerna i Jemen, har upptäckts över Förenade Arabemiraten och skjutits ned, uppger försvarsdepartementet på måndagen.

En talesperson för Huthirebellerna skriver på Twitter att "detaljer om en militär operation i Förenade Arabemiraten och Saudiarabien" kommer inom några timmar.

Delar från robotarna föll ner kring Abu Dhabi, där tre personer i förra veckan dödades i en ovanlig drönarattack i förra veckan. Det var den första dödliga attacken som Huthirebellerna tagit på sig och som erkänts av kungadömet.

Attacken har utlöst en rad flyganfall mot Jemen där Förenade Arabemiraten utgör en del av den Saudiskledda koalitionen som bekämpar de Iran-stödda rebellerna.

I ett flyganfall mot Jemens Huthikontrollerade huvudstad Sanaa i tisdags dödades 14 människor och i fredags dödades minst 70 personer och över 100 skadades i ett flyganfall mot den rebellkontrollerade staden Sadaa. Koalitionen nekar till att ligga bakom den senare attacken.

Minst 377 000 människor har dödats i kriget i Jemen, eller till följd av det, enligt beräkningar som FN gjorde i slutet av 2021.

Utrikes

Ännu en journalist dödad i Mexiko

Ännu en journalist har dödats i Mexiko. Arkivbild.
Foto: Guillermo Arias/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Journalisten Lourdes Maldonado har dödats i staden Tijuana i Mexiko. Hon "attackerades med ett skjutvapen medan hon befann sig i ett fordon", meddelar åklagaren i delstaten Baja California.

För några dagar sedan vann hon en rättstvist mot ett tv-bolag som ägs av en tidigare guvernör i delstaten.

Så sent som i måndags hittades fotojournalisten Margarito Martinez död nära sitt hem i Tijuana. Han arbetade främst med nyheter med koppling till brott i den våldsdrabbade staden. Enligt åklagarna var han skjuten i huvudet.

Minst sju journalister mördades i landet under 2021, enligt nyhetsbyrån AFP, även om det inte har kunnat konstateras att alla morden hade koppling till deras jobb.

Mexiko är ett av de dödligaste länderna i världen för journalister. Reportrar utan gränser (RSF) rankar Mexiko, Afghanistan och Jemen som världens farligaste platser för nyhetsmedier.

Utrikes

39 kinesiska plan i Taiwans luftrum

Plan av typen J-16 ska ha funnits med bland de kinesiska plan som flög över Taiwans luftrum under söndagen. Arkivbild.
Foto: Taiwan Ministry of Defense/AP/TT
Utrikes
Utrikes

39 kinesiska plan, främst stridsflygplan, flög in över Taiwans luftförsvarszon under söndagen, meddelar Taiwans regering. Det är den största kränkningen av luftrummet sedan i oktober.

Taiwan fungerar i praktiken som en självständig stat, men den har bara erkänts som en sådan av en handfull länder. Kina ser Taiwan som en utbrytarregion som ska återförenas med Kina.

Under de sista månaderna 2021 ökade antalet kränkningar av Kina i Taiwans luftförsvarszon. Allra flest kinesiska plan, 56 stycken, flög in i zonen den 4 oktober. Under hela den månaden registrerades 196 kränkningar.

Taiwan började i september 2020 publicera statistik på kränkningar av luftrummet.

Utrikes

USA till diplomatanhöriga i Ukraina: Åk hem

Läget är spänt i Ukraina och nu beordrar USA hem alla anhöriga till personalen på den amerikanska ambassaden. På bilden en ukrainsk soldat på övning i veckan i en park i huvudstaden Kiev.
Foto: Efrem Lukatsky/AP/TT
Utrikes
Utrikes Det oroliga läget i Ukraina gör att USA:s utrikesdepartement beordrar anhöriga till all amerikansk personal på ambassaden i Kiev att lämna landet. Samtidigt uppmanar man samtliga medborgare att avstå från resor till Ryssland.

"Res inte till Ryssland eftersom det är spänt vid gränsen mot Ukraina" skriver det amerikanska utrikesdepartementet i ett uttalande på söndagen, där man också skriver att amerikaner i så fall riskerar att utsättas för "trakasserier" och att ambassaden kommer att ha "begränsade möjligheter att bistå amerikanska medborgare".

Amerikaner uppmanas i synnerhet att undvika att vistas i gränsregionen mellan Ryssland och Ukraina därför att "situationen längs gränsen är oförutsägbar och för att spänningarna har ökat".

Ambassaden fortsatt öppen

Beskedet kom kort efter att UD beordrat medföljande familjemedlemmar till personalen på den amerikanska ambassaden i den ukrainska huvudstaden att lämna landet. Även icke-nödvändig personal på ambassaden kan få åka på regeringens bekostnad, enligt uttalandet.

Amerikanska UD understryker samtidigt att det inte rör sig om någon evakuering och att ambassaden i Kiev kommer att vara fortsatt öppen.

Trots kraftigt ökad militär närvaro vid den ukrainska gränsen förnekar Moskva att man har för avsikt att angripa Ukraina. Men Ryssland har också hotat med "militärtekniska åtgärder" om inte Nato går med på flera krav, däribland att stänga dörren för Ukraina och andra europeiska länder att ansluta sig till försvarsalliansen. Nato har avvisat kraven.

Förstärka Ukrainas försvar

Om Ryssland ändå skulle angripa sitt grannland, har USA hotat med mycket "kännbara sanktioner".

Tidigare under söndagen avfärdade den amerikanske utrikesministern Antony Blinken idén om att utdela sanktioner mot Ryssland före en eventuell attack – som en avskräckande åtgärd.

– Om de införs nu skulle de förlora sin avskräckande effekt, förklarade Blinken i intervjuer under dagen med olika amerikanska medier.

Nu handlar det bland annat om att förstärka försvaret i Ukraina med mer militär hjälp, enligt USA:s utrikesminister.

USA:s utrikesminister Antony Blinken. Arkivbild.
USA:s utrikesminister Antony Blinken. Arkivbild.
Foto: Alex Brandon/AP/TT

FAKTA

Fakta: Rysslands krav på Nato

Här är några av de krav – av Ryssland kallade ”säkerhetsförslag” – som Ryssland vill att Nato och USA ska gå med på:

* Utesluta ytterligare Nato-utvidgning, inklusive att Ukraina blir medlem i militäralliansen.

* Inte tillföra fler styrkor och vapen till länder som blivit medlemmar i Nato efter 1997 (det vill säga samtliga länder från det forna östblocket).

* Inte genomföra Nato-insatser i Ukraina, Östeuropa, Kaukasien och Centralasien.

* Inte starta USA-baser i länder som tidigare ingått i Sovjetunionen och inte är med i Nato.

Dessutom föreslås bland annat att Ryssland och USA gemensamt ska enas om att inte placera kärnvapen utanför det egna territoriet, inte beteckna varandra som motståndare, inte utbilda andra länder i hantering av kärnvapen och inte placera bombplan eller fartyg i områden där de kan anfalla motparten.

FAKTA

Bakgrund: Konflikten i Ukraina

Ukraina skakades vintern 2013—2014 av växande protester mot att den dåvarande starkt Rysslandsvänlige presidenten Viktor Janukovytj vägrade skriva under ett samarbetsavtal med EU. Presidentens våldsamma försök att kväsa demonstrationerna väckte stor upprördhet och ledde till att han flydde till Ryssland i februari 2014. Hela makteliten byttes ut och en ny regering, utsedd av protestaktivister, tillsattes.

Att den västvänliga oppositionen tog makten vållade i sin tur vrede på ryskt dominerade Krim. Ryssland utnyttjade detta till att regissera en revolt och ta kontroll över halvön med soldater i omärkta uniformer. Denna ockupation övergick snart till olaglig annektering. Dessförinnan hölls en kuppartad folkomröstning, där en majoritet av invånarna påstods vilja tillhöra Ryssland i stället för Ukraina. Folkomröstningen erkändes varken av Ukraina eller väst.

För första gången sedan andra världskriget hade därmed en europeisk stat erövrat en del av ett annat land. Omvärldens reaktioner var starka: Ryssland anklagades för brott mot folkrätten och flera internationella avtal.

Snart ägde ett liknande förlopp rum i det ryskdominerade Donbassområdet i östra Ukraina. Myndighetsbyggnader i städer i länen Donetsk, Luhansk och Charkiv ockuperades av beväpnade män med stöd från ryska styrkor. Charkiv lyckades Ukraina behålla kontrollen över, men i Donetsk och Luhansk arrangerade separatister "folkomröstningar" om självständighet från Ukraina.

Delar av de två länen fungerar i dag som utbrytarrepubliker, med nära koppling till Ryssland. Vid frontlinjen sker regelbundet sammanstötningar mellan ryskstödd lokal milis och den ukrainska armén.

Ryssland har stadigt förnekat inblandning i Donetsk och Luhansk och anser sig ha full rätt till Krim, med hänvisning till folkomröstningen. EU och USA ser dock inte halvön som rysk och har kontrat med ekonomiska sanktioner mot ett stort antal ryska och ukrainska politiker, militärer och företag.

Över 13  000 människor har dödats i konflikten, däribland tusentals civila.

Utrikes

Norge: Taliban på besök polisanmäld

Talibanen Anas Haqqani på sitt hotellrum efter att han ankom till Oslo på lördagen. På söndagen polisanmäldes han av norsk-afghanske Zahir Athari.
Foto: Javad Parsa/NTB/TT
Utrikes
Utrikes En av de talibaner som ingår i delegationen som nu befinner sig i Norge har polisanmälts. Det rör sig om Anas Haqqani – som ingår i det brutala Haqqani-nätverket.

Det är den norsk-afghanske medieexperten Zahir Athari som har polisanmält Anas Haqqani.

– Vi har polisanmält honom för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Han och nätverket har stått bakom de mest dödliga angreppen mot civilbefolkningen i Afghanistan sedan 2001, säger Athari.

Statsministern visste inte

Att Anas Haqqani ingår i den omstridda talibandelegationen är särskilt känsligt bland norrmännen. Haqqani-nätverket låg bakom terrorattacken mot Hotel Serena i Afghanistans huvudstad Kabul 2008 då den norske journalisten Carsten Thomassen dödades.

Norges nuvarande statsminister Jonas Gahr Støre (Ap) var på samma hotell i Kabul när den dödliga attacken ägde rum. Han var då Norges utrikesminister.

Nu säger Gahr Støre till tidningen Dagbladet att han inte visste att Anas Haqqani ingick i delegationen förrän han läste det i medierna.

– Namnen på några av dem i delegationen läste jag i medierna när de kom till Norge, sade Gahr Støre till tidningen på söndagskvällen i New York, där han för närvarande befinner sig.

Efterlyst av FBI

Det brutala nätverket leds av Anas Haqqanis äldre bror Sirajuddin Haqqani som nu är "inrikesminister" i talibanstyret.

Sirajuddin Haqqani är efterlyst av FBI. USA erbjuder motsvarande över 40 miljoner svenska kronor för information som kan leda till hans gripande.

Det är den norska regeringen som tagit initiativ till talibanernas omstridda besök i Norge. Det är talibanstyrets första resa till väst sedan maktövertagandet i somras. Syftet är att diskutera situationen i landet, som enligt FN står inför en humanitär katastrof. FN uppskattar att över halva befolkningen, runt 23 miljoner människor, hotas av svält.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Miljonlotteriet

Miljonlotteriet testar på en ny strategi för sin annonsering!

Miljonlotteriet Miljonlotteriet är ett av Sveriges största lotterier och har funnits med sedan 1964.

För dig som inte vet något om lotteriet sedan tidigare, så är Miljonlotteriet grundat av iogt.se som sedan start haft som mål att låna lotteriet finansiera deras arbete mot droger i samhället. I och med regleringen av spelmarknaden förra året så har också de svenska lotterierna och spelbolagen kunnat ändra sin marknadsföring och i samband med dessa ändringar så är det bestämt att Miljonlotteriet blir digitalt, för att dra in ännu mer pengar till välgörenhetsarbetet som IOGT fokuserar på. Om du är intresserad av att kika in Miljonlotteriet så kan du göra detta här eller läsa mer om dem i denna artikel om Miljonlotteriet.

Eftersom att den svenska spelmarknaden har blivit annorlunda, så är detta en stor fördel för det svenska Miljonlotteriet eftersom att de kan använda förändringarna till något positivt. Den nya strategin för lotteriet är helt enkelt att visa mer var pengarna från Miljonlotteriets överskott går, så att fler människor får vara delaktiga i välgörenhetsarbetet som IOGT arbetar med. Sedan starten har lotteriet bidragit med över 2 miljarder kronor totalt till välgörenhetsarbete och detta är något som lotteriets överskott ska fortsätta att gå till, precis som det gjort sedan start.

Miljonlotteriet blickar framåt!

Miljonlotteriet har bestämt sig för att satsa bredare på just den digitala annonseringen där lotteriet riktar in sig på ansvarsfullt spelande och behöver numera uppfylla de hårda kraven som ställs på svenska spelbolag. Eftersom att lotteriets grundidé är att minska missbruk i samhället, så är detta något som de också är väldigt noga att fortsätta med och det är också här som den största kraften kommer att läggas även framöver. Genom de digitala kanalerna så har Miljonlotteriet redan nu lyckas komma en bra bit på vägen och det är också på denna bana som vi kan se dem fortsätta på framöver.

Den digitaliserade annonseringen kommer med andra ord att hjälpa lotteriet att nå ut till svenska folket så att de får se med egna ögon vad överskotten från försäljningen av spel hos dem bidrar till. Några av de saker som lotteriet hjälper till med är bland annat att rikta in sig på att tillföra gemenskap för barn och ungdomar som växer upp i stökiga familjer som kantas av missbruk genom årliga läger och evenemang. Via deras lotteri så kan du som spelar vara med och tävla om fantastiska vinster men också samtidigt vara en del av det stora välgörenhetsarbete som överskottet bidrar till. Sedan start så har de hjälpt både hemlösa att få tak över huvudet samt bidragit till många behandlingshem runt om i landet.

Utrikes

Oppositionsparti störst i nytt finländskt val

Samlingspartiets ledare Petteri Orpo utropade seger i Finlands första välfärdsområdesval. Arkivbild från riksdagsvalet 2019.
Foto: Heikki Saukkomaa/AP/TT
Utrikes
Utrikes Finland har hållit ett nytt slags val på regional nivå för första gången.
Oppositionella Samlingspartiet knäppte regeringspartierna på näsan, men det var få som intresserade sig.
PREMIUM

Sedan en stor reform i somras finns 21 så kallade välfärdsområden i Finland, delvis motsvarande svenska regioner, som ska sköta bland annat vård och omsorg, socialtjänst och räddningstjänst.

I det allra första valet till dessa områden blev oppositionella Samlingspartiet störst, med drygt 21 procent av rösterna.

– Vårt budskap om att det kommer att behövas ekonomisk realism och att människor måste få bättre service nådde fram, säger det borgerliga partiets ledare Petteri Orpo när han utropar seger, enligt Yle.

Därefter följer Centerpartiet och socialdemokratiska SDP, som bägge sitter i regering, med drygt 19 procent.

Rockad i topp tre

Valet stämde också i väljarströmmarna generellt, lite mer än två år efter att den socialdemokratiska statsministern Sanna Marins breda koalitionsregering tillträdde.

Marin säger enligt finländska medier att hon är nöjd med att söndagens resultat var högre än det stöd som hennes SDP fick i de senaste opinionsmätningarna. Det är också något högre än i riksdagsvalet 2019.

Finland har traditionellt haft tre starka partier som varit de stora maktspelarna. Under de senaste tio åren har högerpopulistiska Sannfinländarna varit ett av de tre partierna – men de gör ett bottennapp i välfärdsområdesvalet, med endast omkring elva procent av rösterna.

Sannfinländarnas nya partiledare Riikka Purra säger att partiets väljare inte gillar själva vårdreformen, rapporterar Hufvudstadsbladet. Att hennes parti främst talade om invandring och bensinpris inför ett val om välfärdsfrågor förklarar hon med att "ingen vård finns utan pengar".

Centerpartiet har klättrat, klev upp i topptrion i detta val och blev störst i nio av områdena.

Knappt varannan

Faktum är att endast 47,5 procent av alla som kunde rösta i Finlands första välfärdsområdesval valde att göra det.

Petteri Orpo anser att det är sorgligt och att det underkänner den nya modellen. Statsminister Marin delar hans besvikelse över deltagandet, men ser det inte som att välfärdsområdena därmed har bristande demokratisk förankring.

Svenska folkpartiet, som vill representera den svenskspråkiga minoriteten i Finland, blev störst i två traditionella finlandssvenska fästen. Partiet fick mer än varannan röst i Österbotten och nästan var tredje i Östra Nyland.

I Helsingfors röstades det inte alls. Huvudstaden undantogs från välfärdsområdesreformen och stadsförvaltningen sköter ännu vården och det sociala där.

Martin Mederyd Hårdh/TT

Utrikes

Gömde sig i hjulhus – flög med från Sydafrika

En man smög in i hjulhuset på ett flygplan i Sydafrika och följde med till Nederländerna. Arkivbild på Amsterdamflygplatsen Schiphol.
Foto: Cris Toala Olivares/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

En fripassagerare har upptäckts i hjulhuset på ett flygplan i Amsterdam – som anlänt från Sydafrika.

Mannen är vid liv, men har ännu inte kunnat identifieras.

Han antas ha smugit sig in vid fraktplanets främre hjul innan planet lyfte från en flygplats i Johannesburg. En flygresa mellan Johannesburg och Amsterdam tar i genomsnitt omkring elva timmar.

– Det är ganska anmärkningsvärt att han fortfarande är vid liv, säger polisens talesperson Joanne Helmonds.

Mannen fördes till sjukhus, men läget med honom beskrivs som stabilt.

Förra året upptäcktes en död nigeriansk man i hjulhuset på ett flygplan som landade i Amsterdam.

Utrikes

Vattenkanoner mot covidprotester i Bryssel

Polisen använde bland annat tårgas mot demonstranter i Bryssel.
Foto: Geert Vanden Wijngaert/AP/TT
Utrikes
Utrikes Belgisk polis använde vattenkanoner mot en stor demonstration i huvudstaden Bryssel på söndagen.
Flera poliser och demonstranter har skadats och 70 personer har gripits.
PREMIUM

Omkring 50 000 personer hade samlats för att protestera mot coronarestriktionerna. Demonstrationen hade lockat deltagare från flera länder, till exempel Frankrike och Tyskland.

Deltagarna ropade bland annat "Frihet" när de gick genom staden. Flera bar plakat som kritiserade premiärminister Alexander De Croo.

Det blev oroligt i EU-kvarteren när deltagarna inte följde polisens uppmaning om att demonstrationen var över och att de skulle lämna platsen. Polisen använde tårgas och vattenkanoner mot demonstranterna som i sin tur kastade stenar och smällare.

En del demonstranter angrep även några av AP:s journalister som bevakade protesterna. Journalisterna hotades och en blev sparkad. Dessutom förstördes videoutrustning.

Tre poliser och tolv demonstranter har vårdats på sjukhus för sina skador. Sammanlagt 70 personer har gripits.

I lördags hölls protester mot coronarestriktioner på flera håll runt om i Europa. Bland annat demonstrerade tusentals personer i Göteborg och Stockholm.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL