Bokrecensioner

Läkarmord, extrem storm och småstadshemligheter

Karin Wahlberg är aktuell med En god man, Pernilla Ericsson med Släcka liv och norska Ellen G. Simensen med Tro mig när jag ljuger.
Foto: Magnsu Liam Karlsson, Stefan Tell, Silje Karlsud Nyhus
Kultur och nöje
Deckarspalten Gunilla Wedding inleder deckaråret med att recensera Lundaförfattaren Karin Wahlbergs En god man, andra delen i Pernilla Ericssons klimatdeckarserie och norska Ellen G. Simensens Tro mig när jag ljuger.

2020 återvände Lundabosatta författaren och läkaren Karin Wahlberg till deckargenren efter nio år. I De drabbade hade hon glädjande nog dessutom flyttat sina huvudpersoner, läkaren Veronika Lundborg och polisen Claes Claesson, från Oskarshamn till sin hemstad. Kanske extra glädjande för mig som också bor i Lund.

Glädjen är lika stor när jag börjar läsa nya En god man (Wahlström & Widstrand) och återigen får följa huvudpersonerna i en nära, detaljrik och levande beskriven Lundamiljö. Dessutom har Wahlberg denna gång placerat själva mordplatsen otäckt nära mitt eget bostadsområde. En uppskattad barnläkare hittas nämligen död i sin skånelänga i lilla Östra Torns by, ett stenkast från mitt Djingis Khan. Läkaren är uppskattad bland så väl kollegor som patienter och den enda som möjligen inte är så förtjust i honom är exfrun. Efter envist grävande av Claes Claesson och hans nya Lundakollegor och även av Veronica hittas så klart andra sidor också. Inte minst ett starkt engagemang hos läkaren i debatten kring skakvåld - huruvida blödningar i hjärnan hos ett litet barn är ett säkert bevis på att barnet blivit misshandlat eller inte? Parallellt följer En god man också en kvinna i en annan del av Lund som börjat ett nytt liv med man och dotter efter en traumatisk upplevelse. Sakta men säkert kryper mordmotive och mördaren fram.

Förutom en spännande utredning i ett återhållet tempo ger En god man en väldigt intressant inblick i så väl mordoffrets arbetsplats som just den infekterade debatten kring skakvåld och det känns som Karin Wahlberg verkligen vet vad hon skriver om här. Jag tycker mycket om En god man, inte bara för att jag känner mig hemma i miljön och på mordplatsen, utan för att Karin Wahlgrens huvudpersoner fortsätter att vara vanliga människor som det är lätt att tycka om och att känna igen sig i och för att utredningarna hamnar nära det vanliga vardagslivet också.

Min enda invändning är att det går väl fort när allt ska knytas ihop på ett sätt som bryter mot bokens tempo i övrigt och ger ett abrupt slut. Nästan som författaren tröttnat lite på sin egen historia. Vilket det inte finns minsta anledning att göra.

Släcka liv (Romanus & Selling) är andra delen i Pernilla Ericssons “klimatdeckare” om polisen Lilly Hed. Serien ligger en liten bit in i framtiden och naturkatastrofer står i centrum för handlingen. I första delen, 300 grader, var det skogsbränder och nu är det dags för en riktigt extrem höststorm. Tillsammans med vännen och kollegan Liv Kaspi (som Ericsson hämtat från sin tidigare deckarserie om Erlagruppen) befinner sig Lilly i det lilla samhället Skageby i Västerbotten. En äldre man har blivit knivmördad i sitt hem, den lokala polisen har kört fast och Liv och Lilly är inkallade som en del av en nysatsning på spjutspetspoliser som ska hjälpa till över hela landet med komplicerade fall.

Lilly och Liv hinner knappt anlända till Skageby innan stormen slår till med full kraft och byn blir helt isolerad - nedfallna träd blockerar alla vägar och el och mobilnät är utslagna. Då sker ett mord till och Lilly, Liv och de två lokala poliserna Mats och Robert har ingen möjlighet att kalla på förstärkning eller använda modern teknik. Här närmar sig Släcka liv den klassiska pusseldeckare när de misstänkta finns någonstans bland de instängda byborna och samtal och förhör är bästa utredningsmetoden.

Släcka liv är inte någon nyskapande deckare, trots det intressanta klimattemat, och poliserna bär sig både ologiskt och klantigt åt lite väl ofta och det är svårt att riktigt förstå vad det är för spjutspetskompetens som Liv och Lilly tillför utredningen. Samtidigt är det här deckarläsning att fastna i. Pernilla Ericsson fångar skicklig stämningen i den instängda byn och känslan när allt det man tar för givet försvinner och hon får också till spänningen krypande bra. Så väl Lillys privata historia med ett ex som utsatt henne för psykisk och fysisk misshandel och som hon äntligen vågat anmäla som Livs med en före detta kriminell man och en fosterdotter som de riskerar att förlora tar lagom mycket utrymme och tillför djup till karaktärerna.

Norska författardebutanten Ellen G. Simensens Tro mig när jag ljuger (Modernista) hanns inte med förra året men är väl värd att skriva om. Här befinner vi oss i det lilla samhället Hönefoss i östra Norge där den nyligen frånskilda polisen Lars Lukasson försöker få ihop vardagslivet med delad vårdnad om åttaåriga dottern Annie med arbetslivet där han tillfälligt får ta över som polischef. När en man hittas död intill den brusande Storälva får han ett eventuellt mord att utreda och att polisen samtidigt börjar få in anmälningar om en man som skrämmer skolbarn med otäcka berättelser gör det så klart inte lättare. I utkanten av utredningen finns också Johanna Brekke som är nyanställd lärare på Lukassons dotterns skola. Hon verkar ha svårt att hantera de yngsta skolbarnen och döljer något avgörande om sig själv..

Tro mig när jag ljuger har många välbekanta ingredienser med en småstad med hemligheter och infekterade relationer, en polis i skottlinjen mellan privat- och arbetsliv och en eventuellt olämplig kärleksrelation men Ellen G. Simensen hittar sin egen väg i den här historien och en ton som ligger härligt nära de där otäcka berättelserna som skolbarnen får höra av den okände mannen. Det här är långsamt ökande spänning och mörker, en fin känsla för miljön och karaktärerna och många oväntade vändningar och jag ser fram emot fler böcker om Lars Lukasson - och inte minst Hönefoss.

Kultur och nöje

Neil Youngs fans bojkottar Spotify

Fans stöttar Neil Youngs protest mot Spotify och Joe Rogan genom att avsluta sina konton. Arkivbild.
Foto: Rebecca Cabage/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Neil Young har sagt att han inte vill ha sin musik på Spotify så länge poddaren Joe Rogan finns där, eftersom Young menar att Rogan sprider desinfomation om vaccin mot covid-19. Spotify lyssnade och började i veckan plocka bort Youngs album.

För att stötta Young, som med protesten förlorar stora strömningsintäkter, har hans fans nu börjat bojkotta Spotify genom att avsluta sina konton. Dessutom uppmanar fansen i sociala medier fler personer att göra samma sak, skriver Billboard. Hashtaggen #spotifydeleted och #cancelspotify har det senaste dygnet trendat i sociala medier.

Den som vill strömma den kanadensiske rocklegendens musik får nu i stället vända sig till Apple Music, som efter Youngs brytning med Spotify oförblommerat har börjat deklamera sin kärlek till artisten och hans musik.

Kultur och nöje

Operachefen Lars af Malmborg är död

Lars af Malmborg var 1984–87 chef för Kungliga Operan i Stockholm. Arkivbild.
Foto: Leif R Jansson/TT
Kultur och nöje
Personligt
Kultur och nöje
PREMIUM

Kungliga Operans förre chef Lars af Malmborg har avlidit en kort tid före sin 90-årsdag. Dödsfallet bekräftas av hans dotter, tonsättaren Paula af Malmborg.

Lars af Malmborg knöts till Kungliga Operan i Stockholm 1956, där han under flera år var verksam som kapellmästare. 1968–73 var han rektor för Statens musikdramatiska skola. Chef för Operan var han 1984–87. Några av de mest uppmärksammade uppsättningarna under hans period var urpremiären av Hans Gefors och Lars Forssells opera "Christina", Verdis "Maskeradbalen" med Nicolai Gedda och Offenbachs "Orfeus i underjorden", samtliga i regi av Göran Järvefelt. Under parollen "allt i dekorlagret ska spelas" kom af Malmborg att verka för en stor och bred repertoar. Dessutom inrättade han experimentscenen Marionetten som presenterade ny musikdramatik.

Han var även ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien.

Kultur och nöje

Operachefen Lars af Malmborg är död

Lars af Malmborg var 1984–87 chef för Kungliga Operan i Stockholm. Arkivbild.
Foto: Leif R Jansson/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Kungliga Operans förre chef Lars af Malmborg har avlidit en kort tid före sin 90-årsdag. Dödsfallet bekräftas av hans dotter, tonsättaren Paula af Malmborg.

Lars af Malmborg knöts till Kungliga Operan i Stockholm 1956, där han under flera år var verksam som kapellmästare. 1968–73 var han rektor för Statens musikdramatiska skola. Chef för Operan var han 1984–87. Några av de mest uppmärksammade uppsättningarna under hans period var urpremiären av Hans Gefors och Lars Forssells opera "Christina", Verdis "Maskeradbalen" med Nicolai Gedda och Offenbachs "Orfeus i underjorden", samtliga i regi av Göran Järvefelt. Under parollen "allt i dekorlagret ska spelas" kom af Malmborg att verka för en stor och bred repertoar. Dessutom inrättade han experimentscenen Marionetten som presenterade ny musikdramatik.

Han var även ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien.

Kultur och nöje

Clownen Manne får medalj av kungen

Manne af Klintberg tilldelas den kungliga medaljen Litteris et artibus. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Skådespelaren Manne af Klintberg, mer känd som Clownen Manne, och skådespelarkollegan Ulla Skog finns bland mottagarna av den kungliga medaljen Litteris et artibus, som delas ut för framstående konstnärliga insatser.

Övriga som får medaljen denna gång är skådespelaren Leif Andrée, poeten Göran Sonnevi och hovsångaren Michael Weinius.

Medaljen för konstnärliga insatser inom främst musik, scenisk framställning och litteratur instiftades av kung Karl XV och delades ut första gången 1853.

Medaljförläningsceremonin planeras att genomföras senare i år, skriver hovet på sin hemsida.

Kultur och nöje

Netflix anklagas för ärekränkning

En domstol har ålagt Netflix att svara på Nona Gaprindashvils anklagelse om att strömningsjätten har kränkte henne i tv-serien 'The queen's gambit'. Arkivbild.
Foto: Phil Bray/Netflix
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Netflix hyllade tv-serie "The queen's gambit" (2020) fick en hel generation att börja spela schack – men nu anklagas strömningsjätten för att ha ärekränkt en mästare.

I det sista avsnittet av serien – spoilervarning! – reser huvudpersonen Beth Harmon till Moskva för att tävla i en schackturnering. I en scen nämns den verkliga ryska schackmästaren Nona Gaprindashvili, och det påstås då att hon aldrig har spelat mot män. Redan när serien sändes hösten 2020 påpekades det felaktiga påståendet.

Nona Gaprindashvil själv anser nu att detta felaktiga påstående har skadat hennes personliga såväl som hennes professionella rykte världen över. Netflix har tidigare avfärdat anklagelserna om ärekränkning, men en domstol i Kalifornien, USA, har nu slagit fast att strömningsjätten måste svara på anklagelsen om ärekränkning.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Native Skd

Frisk luft och vacker natur

www.snabbare.com

Vintermörker och kyla till trots så bor vi i ett väldigt vackert land. Skogar, stränder, sjöar och öppna ängar. Det bästa av allt är att allemansrätten gör det möjligt för dig att ta del av denna naturliga skönhet utan att behöva betala. Vart du än reser i Sverige kan du hitta ställen att bara njuta av. Har du med lite picknick så blir det ännu bättre.

Smultronställen

Dessa små söta bär, i dubbel bemärkelse, är för många synonymt med sommaren. Ett smultronställe syftar dock inte till platser där det växer en massa smultron. Även om det vore något! När man pratar om smultronställen menar man i stället platser som är extra natursköna. Gärna lite undangömt och inte så välbesökt.

Det finns mängder med platser att besöka. Ibland finns det saker att se, saker att uppleva eller saker att göra. Du kan lätt kolla upp smultronställen nära dig. Nästa gång det är sol och du har en ledig dag är det bara att hoppa på cykeln och trampa iväg. Glöm inte matsäcken.

Dop i det blå

Så här års får du inte glömma utedopet. En dag vid närmaste badstrand kan vara både kul och avslappnande. Olika ställen erbjuder olika upplevelser. Du kan hitta en mer kommersiell badstrand med ett kafé eller en restaurang i närheten. En brygga ut i vattnet med enbart toalett och omklädningsrum. I vissa fall finns det bara en brygga där du kan ta dig ett dopp.

Efter en lång dag ute är det många som känner sig trötta. Vilket är helt normalt. Du rör mer på dig, flera nya intryck och brott från rutiner. Då kan det vara skönt att ta det lugnt och varva ner lite grann.

En stor favorit är att ta en liten tupplur för att ladda batterierna igen. Andra alternativ är att läsa en bok eller titta på en film. Är du på semester räcker det med att ha med din telefon och laddare för att kunna ta det lugnt. Du kan lyssna på musik, spela på casino, eller titta på Youtube.

Håll naturen ren

Inget förstör en badstrand eller ett smultronställe så snabbt som skräp. Det är alltid trist att se. I Sverige har vi en värdefull möjlighet att vistas fritt i naturen. Markägare har inte rätt att stänga ute allmänheten. Våra rättigheter kommer dock med skyldigheter.

Lämna en plats så som du fann den. Så långt som det går i alla fall. Ta med allt ditt skräp eller släng det i en soptunna. På så sätt är stranden lika fin nästa gång du kommer. Smultronstället är fortfarande vackert.

Vi har inte många månader av mycket sol och varma dagar. Därför är det värt att ta vara på de dagar du kan. En vandring i skogen, ett dop i närmsta sjö eller hav, picknick i parken eller slöa dagar i trädgården.

Det finns inga rätta eller fel svar. När sommaren sedan är över väntar nya spännande platser att se. Vilket som blir ditt nästa äventyr är helt upp till dig.

Kultur och nöje

Per Andersson om "Slottet": Känns läskigt

Det är dags för Per Anderssons dag i 'Stjärnorna på slottet'.
Foto: Duygu Getiren/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Han är van vid att spela urflippade figurer på tv och på scen. Men i "Stjärnorna på slottet" skulle Per Andersson plötsligt bara vara sig själv.
– Jag tycker att det är jättesvårt, säger han.
PREMIUM

Det har blivit dags för Per Anderssons dag på slottet. Då måste han också axla sin svåraste roll, nämligen den som Per Andersson.

– Om man är med i en sketch eller en tv-serie får man vara en karaktär. Nu är den karaktären en själv. Där sitter liksom jag och bara är jag. Det känns läskigt och något så inåt bänken ovant, säger han.

Var nära att drunkna

Under sin dag berättar Per Andersson bland annat om sitt första barndomsminne, hur han som treåring föll mellan två båtar och nästan drunknade. Traumat fick honom att nästan bli besatt av att leva i nuet, förklarar han. Att prata allvar kommer sig dock inte lika naturligt.

– Jag tycker att det är jättesvårt, jag vill ju helst ha peruk. Det är läskigt, men sådant är ju formatet i programmet.

Då är det lättare att ta in de andra deltagarnas berättelser, tycker Andersson.

– Det är något helt annat. Det är sådana historier som man sugs in i. Det är sådana otroliga berättelser som de andra har bjudit på. Det är bara att lyssna och följa med på den ridturen, säger han.

"Började gråta direkt"

TT: Vilka gjorde störst intryck?

– Marika har en otrolig historia. Det är nästan som en sagoberättelse när hon blev hittad i det där diket. Jag tittade på det igen och började gråta direkt. Och Carola, som blev känd så tidigt och allt det där.

Efter inspelningen kändes det som om han fått vänner för livet, trots att de bara träffats i någon vecka.

– Den stora grejen är att jag har varit så betagen av alla. Att under en hel dag få dyka ner i någon, plötsligt känns det som att man har känt någon hela livet trots att man bara har setts i fem dagar. Det är otroligt speciella omständigheter.

Björn Berglund/TT

David Lagercrantz, Marika Carlsson, Carola Häggkvist, Grynet Molvig och Per Andersson under pressträffen för SVT:s 'Stjärnorna på slottet'.
David Lagercrantz, Marika Carlsson, Carola Häggkvist, Grynet Molvig och Per Andersson under pressträffen för SVT:s "Stjärnorna på slottet".
Foto: Duygu Getiren/TT

FAKTA

Fakta: Per Andersson

Född 1976 i Mölndal.

Är skådespelare, regissör och manusförfattare.

Satte upp sina första egenförfattade revyer som skolpojke hemma i tvättstugan. Medverkade i Mölndalsrevyn under 1990-talet.

Fick sitt stora genombrott som medlem i humorgruppen Grotesco.

Har synts i föreställningar, shower och revyer som "Zpanska flugan", "Rock of ages" och "Räkhäst", filmer som "Berts dagbok" och "Åsa-Nisse – wälkom to Knohult", tv-serier som "Folk med ångest" och "Panik i tomteverkstan" samt i mängder av andra sammanhang. Har fått priser som Lisebergsapplåden och Karamelodiktstipendiet.

Kultur och nöje

"Ordböckernas urmoder" riskerar att läggas ned

38 band av SAOB staplade på varandra. Här syns också Bo-A Wendt, biträdande huvudredaktör, Christian Mattsson, redaktionschef och Eva Nordgren, kommunikatör och biträdande redaktör på redaktionen i Lund.
Foto: Johan Nilsson/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Enbart bokstaven ”S” tog 40 år att kartlägga — arbetet med Svenska Akademiens Ordbok har pågått i hela 140 år. Även om ordbokens finansiering nu är hotad fortsätter redaktionen att planera framåt.
PREMIUM

"Vrett till åväxt", så står det på det alldeles färska, näst sista bandet i Svenska Akademiens ordbok, SAOB. Nästa år fullbordas kartläggningen av det svenska språket från 1520-talet fram till i dag, och sammanlagt kommer ordboken då att omfatta hela 30 000 sidor och en halv miljon ord.

På redaktionen i Lund slår huvudredaktören Bo-A Wendt stolt upp det nya bandet.

– Det här är unikt för det innehåller flest olika bokstäver av alla band i SAOB, sex stycken: V-W-X-Y-Z-Å. "X" tog bara några månader att gå igenom, säger han.

Bokstaven "S" krävde däremot hela 40 års arbete och utgör cirka en tredjedel av det digra verket. S är visserligen den initialbokstav som har flest ord i svenskan men under dess period i bokens historia, mellan tidigt 60-tal till 2002, beskrevs också orden särskilt noggrant.

– Redaktionen firade med champagne när vi fick byta till ”T”. Vissa höll bara på med en bokstav under hela sin tid här, säger biträdande redaktör Eva Nordgren – som själv anslöt under bokstaven "S" och blev kvar.

– Detta är mitt första jobb. Jag kom hit som 25-åring, 1994.

Biblar och Ikeakataloger

Bara tre andra ordböcker över germanska språk är jämförbara med SAOB, och en tydlig föregångare är den kanske mest kända, The Oxford English Dictionary.

– Man kan säga att svenskan är ett av världens mest beskrivna språk, delvis tack vare SAOB, säger redaktionschef Christian Mattsson.

Dess material kommer från 22 000 källor med fler än nio miljoner citat – alla insorterade i arkivets så kallade "kapslar", alltså arkivboxar. Där väljer Eva Nordgren en grupp ord och undersöker vilken variation de har haft i böjningar, stavningar och former. Hon kompletterar också med andra källor: på redaktionen finns biblar från 1500-talet, gamla växtkataloger och skönlitteratur – av allt från Strindberg till Jason "Timbuktu" Diakité. Men även Ikeakataloger, kyrkoböcker och bouppteckningar.

– SAOB:s stora styrka är att det är en mycket detaljerad beskrivning av språket, grundad på en självständig analys av ett stort material. Men det har också lett till dess stora svaghet. Precisionen har gjort att det har tagit väldigt lång tid att producera den nya kunskapen och därmed har de äldsta delarna hunnit bli väldigt gamla, säger Bo-A Wendt.

Ingen finansiering

Planen har hela tiden varit att ordboken ska revideras när den blir klar nästa år. Men nu ser Svenska Akademien sig tvingad att upphöra med finansieringen, som kostar dem runt 17 miljoner kronor per år. Arbetet med att söka nya finansiärer pågår.

1 176 språkforskare, författare och översättare har vädjat i ett upprop till Svenska Akademien om att låta SAOB leva vidare. Christian Mattson är glad över intresset – han kallar SAOB för både "nationalklenod" och "ordböckernas urmoder".

– Funnes inte den hade andra haft det mycket svårare att skriva sina ordböcker. Så det är som en grundbult i svensk språklig infrastruktur, hävdar han och Bo-A Wendt tar vid:

– Det är en dokumentation av det svenska språket från 1500-talet och framåt och därmed också en dokumentation av den svenska kulturhistorien och historien i stort, eftersom det är språket som bär hela vår kultur.

Både allmänhet och forskare som vill uttyda historiska texter behöver SAOB, argumenterar Bo Wendt, om de inte själva vill göra grundforskningen. Dessutom är det en språkhistorisk dokumentation.

Måste förnyas

Det stora engagemanget för ordboken har gett redaktionen råg i ryggen och man arbetar nu entusiastiskt med en tioårsplan för revideringen. Ordboken är både ojämn och inkomplett – Christian Mattsson kallar den "hopplöst föråldrad" i vissa delar – bland annat i sin beskrivning av andra folk.

De första bokstäverna beskriver också bara 1800-talets språk. Ord som allergi, atombomb och dator ingår inte – medan andra ord har skiftat betydelse. Som "Chaufför", säger Eva och läser definitionen: ”en maskinist eller eldare på en automobil”. Beskrivningen av 1900-talets språk är skev, och det är bland det första redaktionen skulle vilja revidera.

Redaktionen diskuterar också en rad andra nödvändiga förändringar. Som förkortningarna. Det vanligt förekommande ordet "eller" kortades till exempel till enbart l och en punkt: "l.", ett bruk som bara används här. Det kompakta redovisningssättet har till och med professorer i nordiska språk misstolkat, säger Eva Nordgren och fortsätter:

– Det är jättekul att berätta för gymnasieungdomar om den här guldgruvan. Men man vill ju att de ska kunna läsa texten också.

Christian Mattsson hoppas att revideringen ska göra ordboken tillgänglig för fler.

– Idealet når vi nog inte upp till men vi tror att vi kan åstadkomma en mycket bättre version på tio år.

Elin Swedenmark/TT

Eva Nordgren hanterar de gamla handskrivna lapparna i SAOB:s stora arkiv på Dalbyvägen i Lund.
Eva Nordgren hanterar de gamla handskrivna lapparna i SAOB:s stora arkiv på Dalbyvägen i Lund.
Foto: Johan Nilsson/TT
Bo-A Wendt, huvudredaktör, arbetar vid ett skrivbord som specialbyggts med måtten för arkivboxarnas lappar.
Bo-A Wendt, huvudredaktör, arbetar vid ett skrivbord som specialbyggts med måtten för arkivboxarnas lappar.
Foto: Johan Nilsson/TT
Den äldre typen av de så kallade ”kapslarna”, de arkivboxar som innehåller material från 22 000 källor med fler än nio miljoner citat.
Den äldre typen av de så kallade ”kapslarna”, de arkivboxar som innehåller material från 22 000 källor med fler än nio miljoner citat.
Foto: Johan Nilsson/TT

FAKTA

Fakta: SAOB

Svenska Akademiens ordbok är en historisk ordbok, där både nu "levande" ord och ord som är ur bruk står med. Anledningen till att den börjar på 1520-talet är för att det redan fanns en ordbok om medeltidsspråket på svenska som sträckte sig dit. I exempelvis The Oxford English Dictionary är medeltidsspråket integrerat.

Bara tre andra ordböcker över germanska språk är jämförbara med SAOB: tyska Deutsches Wörterbuch, nederländska Woordenboek der Nederlandsche Taal och engelska The Oxford English Dictionary.

Redan när arbetet med ordboken startade för första gången, i slutet av 1700-talet, började ledamöterna i Svenska Akademien fördela bokstäverna mellan sig, utifrån samma mönster som Franska Akademien hade gjort. Johan Henric Kellgren (1751–1795) fick bokstäverna "a" och "u".

SAOB:s källmaterial är omfattande – bara cirka tio procent av det insamlade materialet kommer slutligen med i den tryckta ordboken.

SAOB finns gratis på nätet, på www.saob.se – en sida med ungefär 10 000 sidbesök per dag, och på www.svenska.se, som har ungefär 75 000 sidbesök per dag.

SAOB är dock inte en digitaliserad ordbok i egentlig mening. Det är en tryckt bok som är inskannad – och som alltså inte är sökbar eller taggad på samma sätt som en fullt digital ordbok.

Kultur och nöje

Jesusporträtt sålt för 420 miljoner kronor

'Sorgernas man' har sålts på en auktion för över 420 miljoner kronor. Arkivbild.
Foto: Vincent Yu/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

En målning av den italienske renässansmästaren Sandro Botticelli har sålts på auktion för över 420 miljoner kronor. Målningen "Sorgernas man" från tidigt 1500-tal visar en bunden Jesus med törnekrona på huvudet, omgiven av små änglar.

Köpesumman är dock blygsam i jämförelse med vad man betalade för en Botticellitavla som såldes för ett drygt år sedan, då "Porträtt av en ung man som håller en medaljong" såldes för drygt 765 miljoner kronor. Det är den högsta summan hittills som ett verk av Botticelli har inbringat på en auktion.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL