Kultur och nöje

Kanye rappar om Pete Davidson i nya låten

Kanye West rappar om komikern Pete Davidson i nya låten 'Easy'. Arkivbild.
Foto: Evan Agostini/Invision/AP
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Rapparen Kanye West har släppt en ny låt där komikern Pete Davidson dyker upp i en aggressiv textrad.

"God saved me from that crash… Just so I can beat Pete Davidsons ass", rappar Kanye West i "Easy".

Pete Davidson, bland annat känd från "Saturday night live", har synts tillsammans med Kanye Wests ex Kim Kardashian sedan i höstas.

Enligt Concequence of sound tar Kanye West upp den pågående skilsmässan från Kim Kardashian på flera ställen, bland annat rappar han om det faktum att han har köpt huset mitt emot hennes.

Kim Kardashian ansökte om skilsmässa från Kanye West i februari 2021, efter sju års äktenskap. Ex-paret har fyra barn.

"Easy" är ett samarbete mellan Kanye West och The Game, producerat av Hit-Boy. Det är Wests första släpp sedan skivan "Donda" som kom i augusti 2021.

Kultur och nöje

Blandade känslor för Grynet Molvig

Det är dags för Grynet Molvigs dag i 'Stjärnorna på slottet'. Arkivbild.
Foto: Duygu Getiren/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Efter en lång tid i karantän under 2020 tackade Grynet Molvig ja till "Stjärnorna på slottet".
– Det blev en dörr till att vädra luft igen, säger hon.

Skådespelaren och artisten Grynet Molvig har fått frågan om att vara med i SVT:s "Stjärnorna på slottet" många gånger tidigare. Hon har alltid tackat nej, men den här gången blev det ett ja. Anledningen stavas pandemin – efter en lång tid av isolering var Molvig sugen på något nytt.

– Jag hade i princip suttit i karantän i ett och ett halvt år, men så plötsligt blev det här ett slags dörr till att få komma ut och vädra luft, och befinna sig i ett socialt sammanhang, säger hon.

Privatlivet

I programmet delat Grynet Molvig med sig av sitt liv, och det innebär berättelser från karriärerna i Norge och Sverige och tiden med Hasse och Tage, men också från privatlivet. Bland annat berättar hon om sitt äktenskap med Carl Adam "Noppe" Lewenhaupt, som hon skilde sig från 1996 och som avled 2017.

Helt enkelt var det inte att prata som privatlivet i programmet, enligt Molvig:

– Egentligen är det förfärligt att lämna ut sig själv och sitt liv så här. Min generation är inte uppvuxen med att dela med sig av allt på sociala medier. Men ska man vara med i ett sådant här program kan man inte sitta och hålla igen – antingen får man ge järnet eller låta bli att vara med, säger hon.

Blandade känslor

TT: Hur känns det att ditt program ska sändas nu?

– Både och. Det är väldigt blandade känslor faktiskt. Det var en intensiv och intressant vistelse, men väldigt väldigt roligt. Alla var så snälla och rara och ville varandra väl, och det är ju en förutsättning för att man ska våga öppna sig.

Grynet Molvigs dag i "Stjärnorna på slottet" sänds den 22 januari.

Sara Haldert/TT

Grynet Molvig. Arkivbild.
Grynet Molvig. Arkivbild.
Foto: Duygu Getiren/TT

FAKTA

Fakta: Grynet Molvig

Född: 1942 i Rygge, Norge

Bakgrund: Slog igenom som jazz- och popsångerska i Norge i början av 1960-talet. Filmdebuterade 1961 i "Norges söner".

Slog igenom i Sverige 1966 med huvudrollen i komedin "En flicka på gaffeln" där hon spelade mot Lars Ekborg.

Började jobba med Hasse och Tage i slutet av 60-talet, först i revyn "Spader, Madame!" och därefter bland annat i filmerna "Mannen som slutade röka" "Sopor".

Var engagerad vid Stockholms stadsteater 1970–1982

Har även samarbetat med Povel Ramel i tv-serierna "Semlons gröna dalar "och "Affären Ramel".

Aktuell: I årets säsong av "Stjärnorna på slottet" i SVT tillsammans med artisterna Per Andersson och Carola Häggkvist, komikern Marika Carlsson och författaren David Lagercrantz.

Kultur och nöje

Wallace & Gromit gör comeback efter 15 år

Det ostälskande radarparet Wallace & Gromit är tillbaka. Pressbild.
Foto: Aardman Animations
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Den måttligt framgångsrika uppfinnaren Wallace och hans betydligt smartare hund Gromit ska ge sig ut på nya äventyr. Det är strömningstjänsten Netflix som ska producera den sjätte filmen i den animerade serien, skriver Deadline.

Senast det begav sig var 2008 då skaparen Nick Park Oscarsnominerades för "Wallace & Gromit: En strid på liv och bröd".

Den ännu namnlösa uppföljaren får premiär 2024 och handlingen ligger rätt i tiden. Gromit har börjat bli orolig för att Wallace är lite för beroende av sina uppfinningar och när Wallaces senaste "smarta skapelse" utvecklar ett eget sinne, faller det på Gromit att slåss mot olycksbådande krafter och rädda sin herre.

Kultur och nöje

"Excess will save us" tävlar i Rotterdam

Morgane Dziurla-Petit vann priset för bästa kortfilm med 'Excess will save us' på Guldbaggegalan 2020. Arkivbild.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Regissören Morgane Dziurla-Petits långfilmsdebut "Excess will save us" får världspremiär på Rotterdams filmfestival där den har chans på ett fint pris.
PREMIUM

Filmen, som befinner sig i gränslandet mellan dokumentär och fiktion, är uttagen i kategorin Tiger competition, där uppfinningsrika och lovande filmskapare från hela världen uppmärksammas.

Handlingen utspelas i Morgane Dziurla-Petits hemby Villereau i norra Frankrike, där ett terrorlarm gått ut efter två av varandra oberoende händelser. På ett både drastiskt och humoristiskt sätt skildras hur rädsla och ryktesspridning kan få oanade konsekvenser.

"Morgane är en filmskapare med mycket humor och har gjort en väldigt rolig film med en svart underton. Det skall bli spännande att uppleva mötet med publiken, både på festivaler och på svenska biografer", säger filmens producent Fredrik Lange i ett pressmeddelande från Filminstitutet.

Filmen är en förlängd och omarbetad version av en kortfilm med samma namn för vilken Dziurla-Petits tilldelades en Guldbagge 2020.

Filmfestivalen i Rotterdam invigs den 26 januari och hålls även i år online. "Excess will save us" tävlar samtidigt på Göteborgs filmfestival i kategorin Nordic competition.

Filmen får svensk biopremiär den 1 april.

Kultur och nöje

Kasslertacos blev skånsk lycka

Anja Allvin från Vismarlöv är den enda skåningen i årets starfält av Sveriges mästerkock. Hon har alltid gillat japansk mat och har även pluggat japanska och jobbat som tolk inom det. En typisk Anja-rätt? Defintivt småplock, om man frågar henne själv.
Foto: Gabriel Liljevall
Kultur och nöje
TV Kasslertacos till fredagsmyset och dumplings från Sibirien med sin farmors recept. Ja, det var två av rätterna som imponerade så mycket på juryn att Anja Allvin från Vismarlöv nu är en av de tolv kandidater som gör upp om att bli Sveriges mästerkock 2022.

– Jag trodde inte att jag skulle lyckas med min audition ens, så att ta mig till topp tolv såg jag verkligen inte komma. Jag gjorde mest mitt bästa för att inte göra bort mig, säger den enda skåningen i årets tävling med ett skratt.

Anja Allvin är 38 år och bor i Vismarlöv med sin familj. Hon är uppväxt i Ukraina, flyttade till Skåne 2005 för kärlekens skull och jobbar till vardags som sjuksköterska på lasarettet i Ystad. Men matlagningen, ja det är ju där hjärtat klappar lite extra, och har så gjort så de senaste åren.

– När pandemin kom så kunde man inte resa, gå ut och roa sig eller äta ute, så då blev det att jag lagade mycket mat istället. Provade att göra nya rätter. Det blev min underhållning och jag gillar det kreativa i matlagningen, säger Anja Allvin.

Just det kreativa tycker hon är sin största styrka, och tror att det var det som juryn i Sveriges mästerkock också såg i hennes matlagning.

– Jag tror att de gillade bredden och uppfinningsrikedomen jag har. Att jag hade potential utan att vara fullärd. Man kan ju inte komma till mästerkocks-köket fullärd.

Hela gänget i Sverigs mästerkock 2022.
Foto: Gabriel Liljevall

På onsdag är det dags för henne och de elva andra kandidaterna att kliva in i det mest fruktade och samtidigt älskade köket i Sverige för att göra upp om ett kokbokskontrakt och den åtråvärda titeln som Sveriges mästerkock 2022.

– När jag har sett tidigare säsonger har jag alltid tänkt att de som är med är sådana genier, men när jag själv kom in i mästerkocks-köket insåg jag att de har varit vanliga människor, som jag. Vi som är med i programmet har ju ett matintresse och vi kan mer än vad vi tror. Men det är snålt med tid i tävlingarna, haha. Jag som älskar att laga mat där processerna tar flera dagar fick ju en timme på mig där – som kändes som ett par minuter. Men jag tänkte ganska bra under press ändå. Visst, det blir dumma beslut ibland, och det kommer man att få se, men många bra också, skrattar Anja Allvin.

Utvecklades du mycket?

– Ja, vi utvecklades väldigt mycket allihop. Jag känner definitivt att jag är mer fri i min matlagning nu, jag har en kunskapsbank i huvudet som jag kan plocka fram vilket är väldigt befriande.

Du som är uppvuxen i Ukraina, hur skiljer sig den matkulturen mot den svenska?

–Framför allt är det bjudkulturen som skiljer sig. Gästfriheten som finns där finns inte alls i Sverige på samma sätt. I Ukraina ställs det fram tio rätter om man kommer på besök. Man ser inte bordet. Så när jag kom till Sverige och var med om mitt första knytkalas, haha, ja det blev lite krock där. Jag tänkte mest ”Vad är detta? Man bjuds hem till någon och så får man en rätt och måste ta med sig resten? Vad snålt!”. Men ja, jag har insett fördelarna med knytkalas nu. Smakmässigt är det däremot väldigt likt mellan Sverige och Ukraina.

På din audition bjöd du på dumplings efter recept av din farmor. Vad har hon betytt för ditt matintresse?

– Det var ju en hyllning till henne, absolut. Hon gick bort när jag var 14 år, så det är länge sedan nu. Men jag har många goda matminnen från henne. Hon kom från Sibirien men bodde hos oss under min uppväxt, så när jag kom hem från skolan väntade alltid något gott. Den dag hon dog blev det väldigt tomt. Man saknade nästan farmors mat mer än själva farmor. Haha, nej så kan jag ju inte säga, men hon har betytt mycket för mitt matintresse. Så det känns fint att hon fick vara med på min audition.

FAKTA

Anja Allvin om sina favoriter

Råvara: ”Svamp. Det är växtrikets kött, så mångfacetterat.Jag älskar att gå i skogen och plocka svamp. Det känns som att jag hittar pengar!”

Krydda: ”Koriander. Det är verkligen en delare, men det är genetiskt om man gillar det eller inte faktiskt! Jag använder det mycket när jag lagar asiatiskt. ”

Redskap: ”Slickepott. Det är ett perfekt redskap. Man kan ha den när man vänder pannkakor, röra i pannor utan att de blir fördärvade och man kan skrapa ut allt.”

Kokbok: ”Den första som verkligen inspirerade var Anna Bergenströms Under valnötsträdet. Den har jag lagat mycket från. Hon är en viktig receptkreatör för mig. Jag gillar hennes estetik. Det är elegant men rustikt.”

Kock: ”Yotam Ottolenghi. Jag gillar hans sätt att tänka, och han gör mycket av den typ av mat som jag gillar att laga. Mycket från mellanöstern. Det är inte så mycket finess utan råvaran är det viktiga och den står i fokus.”

Maträtt: ”Mina dumplings! För mig är det mer än en maträtt. När jag gör dem själv så blir det lite meditativt, och de är väldigt bra att frysa in. Ibland samlar jag kompisar som jag gör dem med samtidigt som vi kan prata. Nytta med nöje. Så det är verkligen det ultimata receptet som man dessutom kan variera mycket.”

Dryck: Kombucha. Det har jag också alltid en stor burk på gång hemma som jag gör själv. Väldigt gott, det är som magi.”

Sött: ”Jag är inte så mycket för dessert. Det var ju min stora fasa i tävlingen. Men om jag ska välja något skulle det nog vara någon god cheesecake med jordgubbar.”

Matlagningsmusik: ”Det lyssnas inte på mycket musik hemma, min man är musiker och gillar när det är tyst hemma, haha. Men Lisa Ekdahl kan vara mysig att lyssna på när man lagar mat.”

Anja Allvin kan du följa på Instagram på: @anjablaklint

Kultur och nöje

Skådespelaren Hardy Krüger är död

Skådespelaren Hardy Krüger blev 93 år gammal. Arkivbild.
Foto: Axel Heimken/AP
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Den tyske skådespelaren Hardy Krüger har avlidit, 93 år gammal.

Hans litterära agent i Hamburg, Peter Kaefferlein, säger att Krüger dog "plötsligt och oväntat" under onsdagen i Kalifornien, där han var bosatt.

Krüger slog igenom i den brittiska filmen "The one that got away" från 1957, som handlar om en tillfångatagen tysk stridspilot som iscensätter en rad vågade försök att fly de allierade och – som titeln antyder – till slut lyckas.

Hans charm, fördelaktiga utseende och det faktum att han deserterade från den nazistiska armén mot slutet av andra världskriget hjälpte till att få fart på Krügers karriär i en tid då tyskar i hans generation fortfarande sågs på med misstänksamhet utomlands.

Krüger medverkade genom åren i en rad äventyrs- och krigsfilmer som "Barry Lyndon" (1975), "En bro för mycket" (1977) och "De vilda gässen" (1978).

Under senare år fokuserade han på att göra resefilmer för tysk tv, skriva böcker och göra enstaka scenframträdanden.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Kasinohai.com

Spellagstiftning - Finland vs Sverige

Kasinohai.com Om du är osäker på hur spellagstiftningen ser ut i Finland och Sverige och om det finns några större skillnader bör du fortsätta att läsa denna artikel där vi kommer att gå igenom de stora dragen i de båda ländernas spellagstiftning.

Spellagstiftningen i Sverige

Den 1 januari 2019 införde Sverige ny lagstiftning som avslutade dominansen från det av regeringen drivna onlinespelföretaget och öppnade sektorn för privata företag.

Under flera år var det statligt ägda Svenska Spel den enda verksamheten som tilläts att tillhandahålla onlinespel till medborgare i Sverige, vare sig det handlar om casinospel, betting på sport eller andra former av spel.

Naturligtvis kringgick de flesta företag denna lagstiftning och år 2018 hade privata företag fått en 29-procentig andel av spelmarknaden i Norden.

Delvis i ett erkännande av ett sådant nytt paradigm och delvis för att de var i behov av skattepengar, gick den svenska regeringen med på att införa nya spellagar. Under den nya lagstiftningen har myndigheten Spelinspektionen rätten att ge licens till privata företag. Hittills har myndigheten tillåtit cirka 100 företag att tillhandahålla sina tjänster till svenska spelare.

De största vinnarna på denna nya lagstiftning är de svenska medborgarna. På grund av lagarna för spel online kan svenskarna nu välja och vraka bland de bästa spelbolagen. Svenska spelportaler visar de bästa casinotjänsterna online och incitamenten för svenska deltagare.

Staten är också en stor vinnare på detta drag. Det är inget mysterium att legalisering av spel på internet är ett snabbt sätt till att generera mer skatteintäkter till statskassan. I hela Sverige måste licensierade företag betala en inkomstskatt på 18 procent av sin inkomst till svenska konsumenter.

Sådana skattebetalningar träder i kraft i år och vi hoppas att vi kommer att få se effekterna av denna inkomstkälla i Sveriges kommande budget.

De svenska spellagarna har hittat en balans mellan att ge spelare valfrihet och skydda dem mot bedrägliga spelbolag. Att främja spel utan tillstånd har varit förbjudet, och den svenska Spelinspektionen har nu fått mandat att blockera överföringar mellan deltagare och obehöriga operatörer.

Lagarna innehåller också strikta regler för etiskt spel. Spelinspektionen har befogenheten att tvinga privata operatörer att vidta sådana åtgärder för deltagarnas säkerhet. Dessutom måste alla speloperatörer erbjuda samtliga spelare ett val om att självuteslutning.

Det har bara gått ett år med de nuvarande svenska lagarna för spel online, och det är ingen tvekan om att vi kommer att se fler regler för att tillåta säkert spel i framtiden.

Spellagstiftningen i Finland

Onlinespel är en av de mest populära formerna av underhållning för människor över hela världen. Särskilt finländarna är människor som älskar att spela. Det har visats att finländarna kan spela för upp till 10 miljarder euro på lotter, spelautomater och sportspel varje år.

Republiken Finland har alltid haft ett regeringsstyrt spelmonopol och trots den senaste utvecklingen inom branschen verkar det som om det kommer att fortsätta vara så. Onlinespel och finska onlinecasinon har blivit en av de största inkomstkällorna under de senaste åren. Finland klassificeras också som den femte största spelnationen i världen, varför de flesta utländska operatörer nu försöker komma in på den finska spelmarknaden. Tyvärr verkar det som om det inte kommer att vara ett alternativ nu eller inom en snar framtid.

Under 2010 begärde Europeiska kommissionen att Finland skulle genomföra ändringar av deras spellagstiftning som skulle göra den mer överensstämmande med EU:s lagar. Trots påtryckningar från Europeiska Unionen förblir Finlands spelstruktur oförändrad. Även om spel i Finland är 100% lagligt är spelreglerna lite mer komplexa. Intressant nog visade statistiken under en nyligen gjord rapport från det finska bolaget Yle att 66% av de äldre finländska invånarna som intervjuades föredrar ett monopol.

Staten har monopol på alla former av spel oavsett om det är online eller offline. All spelverksamhet har alltid hanterats av tre statliga företag. RAY hade alltid haft kontroll över bordsspel och spelautomater i Finland. Nationella lotteriet, sportspel och instant win-spel kontrollerades och reglerades av Veikkaus Oy och alla spel på hästkapplöpning reglerades av Fintoto.

Dessa tre enheter reglerades och kontrollerades av staten och all vinst som gjorts på spel gavs tillbaka till landet oavsett om det är genom konst, vetenskap, sport eller utbildning. Under 2017 slogs dessa tre enheter samman för att skapa ett statligt monopol med namnet Veikkaus.

Slutsats

Som du kan se finns det ett par skillnader i spellagstiftningen hos de båda grannländerna. Efter de förändringar som skedde i Sverige 2019 så är den svenska spelmarknaden betydligt mer öppen och välkomnande för svenska spelare. Finländarna verkar dock inte vara så besvikna, de får goda skatteintäkter och merparten av den äldre befolkningen verkar vilja behålla det rådande monopolet.

Kultur och nöje

Malmötjejers röster höjs på teaterscen

Repetitionerna är igång för fullt av Med livet som insats. Vid bordet regissör Sara Khaledi. På golvet Pierina Rizzo, Yasmine Seifi och Arina Katchinskaia.
Foto: Malmö stadsteater
Kultur och nöje
Scen Hur är det att vara ung tjej i Malmö? Blir du tagen på allvar? Lyssnar de vuxna ens? I nya pjäsen Med livet som insats låter Sara Khaledi och Arina Katchinskaia just ungas tankar, hemligheter och drömmar ta plats. Pjäsen är ett samarbete mellan Malmö stadsteater, Inkonst och Fryshuset och urpremiär blir det den 3 mars.

I pjäsen Med livet som insats får vi möta Nora, Samina och Aida, tre Malmötjejer som är i 15-årsåldern och som alla går igenom tuffa saker. Deras vän har precis blivit skjuten och tankarna är många.

– Vi får följa tjejernas resa i att hitta tillbaka till livet efter det. Deras sorg. Det finns många olika perspektiv. Vi kommer dock inte att gå in på våldsproblematiken, säger regissören och manusförfattaren Sara Khaledi och berättar att allt i pjäsen bygger på samtal med unga tjejer i Malmö.

­– Det var Arina Katchinskaia, som är skådespelare på Malmö stadsteater, som hade en idé om att göra något om unga tjejer. Hon hade varit i dialog med teatern och teatern i sin tur hade fört en dialog med Fryshuset. Så det var som att rätt förutsättningar fanns redan från början. Arina kontaktade sedan mig, vi känner varandra från Teaterhögskolan, och jag gillade också tanken på att göra något om unga tjejer, men vad? Ja, det skulle de unga tjejerna själva få berätta för oss, säger Sara Khaledi.

Regissören och dramatikern Sara Khaledi.
Foto: SVEN DANIEL KARLSSON

Tillsammans med Arina Katchinskaia träffade hon många tjejer i åldern 15-16 år på Fryshuset som alla berättade för dem om sina liv, tankar och drömmar, och en historia började ta form.

– Efter att ha pratat med alla dessa tjejer insåg vi att det fanns en tydlig tematik, de känner en misstro när det gäller vuxenvärlden. Men vi såg också hur de bar på hemligheter och drömmar. Det var så tydligt att de hade en extrem bra samhällsanalys, på gott och ont ska sägas, för de begränsade sig också utefter sina kapital, såväl ekonomiska som kulturella. Det var mycket ”Jag hade velat göra det här, men …”. Och det var så tydligt att de upplevde att vuxna inte lyssnade på dem, säger Sara Khaledi.

Kan du själv känna igen dig i deras berättelser?

– Jag tror att vi alla kan göra det. Alla kan blicka tillbaka till barndomen då vi velat något men blivit avfärdade för att vuxna har haft den makten. Så ja, absolut. Även om jag växte upp i Stockholm och inte har Malmöperspektivet så är det här något som alla generationer kan vittna om.

Vad tror du att det betyder för tjejerna i den här åldern att deras röster faktiskt får ta plats på scen nu?

– Jag hoppas att de får känna sig representerade, sedda och hörda. Att vi kan gå in och säga att vi köper och tror på deras upplevelser av verkligheten. Det är en stor problematik att den ifrågasätts så ofta.

Yasmine Seifi, Arina Katchinskaia och Pierina Rizzo .Vid bordet Sara Khaledi.
Foto: Malmö stadsteater

Det här är ju ett samarbete mellan Malmö stadsteater, Inkonst och Fryshuset. Vad betyder samarbetet för Malmö tycker du?

– Jag tror att vi kan nå en större målgrupp eftersom alla har sina respektive målgrupper och publik. Att vi fått jobba med Fryshuset där vi kunde få tjejernas historier berättade var också viktigt. Det här hade inte gått utan dem och detta är bara en av många berättelser. Så jag hoppas att vuxna får en insyn i vad den yngre generationen går igenom. Att de vuxna någonstans sätter sig ner, sätter sitt ego åt sidan och faktiskt bara lyssnar.

Med livet som insats har urpremiär på Inkonst den 3 mars och spelas till och med den 25 mars. Den kommer att spelas för skolor och elever i årskurs 6-8 men även offentliga föreställningar ges.

Kultur och nöje

Ruggig relationsmanipulation fångad mitt i nutiden

Elle Kari Bergenrud och Viktor Nyström Sköld som paret Johanna och Johan i Gasljus: Malmö.
Foto: Emmalisa Pauly
Kultur och nöje
Scen/Recension Gunilla Wedding recenserar urpremiären av Malmö stadsteaters Gasljus: Malmö

Vad händer i en parrelation när de individuella drömmarna kolliderar med de gemensamma? Det är den grundläggande frågeställningen i Gasljus: Malmö och också det som gör att den här ruggiga relationsthrillern trots en skildring av en väldigt specifik grupp blir allmängiltig och drabbande.

I Malmö stadsteaters replokaler på Stadt Hamburggatan har en tvårumslägenhet byggts upp. I fiktionen ligger lägenheten någonstans på Möllan i Malmö och i den bor det medvetna hipsterparet Johanna och Johan. De är 30-plus och lever i en på ytan harmonisk tillvaro av jobb, hemmakvällar framför film och serier, häng med med bästa vännerna Sasha och Kim och tid över för konstnärsdrömmar som lever kvar hos bägge sedan folkhögskoletiden på Östra Grevie.

När Johanna tröttnar på att sälja sin talang till reklamvärlden och bestämmer sig för att förverkliga drömmen om Konsthögskolan i Köpenhamn börjar det dock knaka betänkligt i relationen. Johan blir rädd att förlora Johanna och kanske också avundsjuk på att hon ska få leva ut sina drömmar medan han knegar på med sitt målarjobb och aldrig blir klar med den stop-motion-film som är hans eget drömprojekt. Utifrån sett ser det ut som Johan stöttar Johanna fullt ut men på ett både subtilt och utstuderat sätt börjar han undergräva henne självförtroende, hennes relationer med vännerna och i förlängningen också hennes övertygelse om vad hon vill med livet.

Gasljus: Malmö drar effektivt in oss som publik i Johannas upplevelser och allt mer omskakade tillvaro. Visserligen ser vi allt som händer i den där lägenheten på Möllan men ljudperspektivet hela tiden är Johannas. En mikrofon vid skådespelarens öra förmedlar allt Johanna hör direkt till de hörlurarna som alla i publiken utrustats med. Går Johanna ut på balkongen för en ciggpaus med Sasha ser vi visserligen Johan och Kims samtal vid köksbordet men hör bara deras röster som det otydliga mummel som Johanna också hör.

Det är en speciell upplevelse att sitta innesluten i den här ljudvärlden, full av detaljer som vinden som viner utanför lägenheten, regn som slår mot rutan och så det där ensidiga perspektivet. Det gör naturligtvis upplevelsen av det som händer Johanna obehagligt närgången och otäck samtidigt som man undrar vad man missar i de andras samtal och hur medvetet Johans agerande är.

Gasljus: Malmö följer Johanna och Johan under ett år. Ett kort nedslag i parets liv glider sömlöst och välkoreograferat över i nästa och årstidsförändringen anas lika tydligt i ljus- och ljudförändringar utanför lägenhetsfönstren som i skådespelarnas klädbyten från värmande koftor till shorts.

Det fyra skådespelarna mejslar tydligt och pricksäkert fram sina karaktärer och följer berättelsen tempo och stämningar. Inte minst Elle Kari Bergenrud som Johanna genomgår en övertygande och obehaglig förändring framför våra ögon - från självsäker, självständig och ambitiös till tvivlande, beroende och splittrad. Viktor Nyström Sköld fångar lika fint den i grunden osäkra men samtidigt manipulativa Johan i en fängslande gråskala. Är hans manipulation av Johanna ens medveten undrar man i ena stunden, bara för att vara helt övertygad i nästa.

Det finns en härligt humoristisk och självironisk ton i skildringen av den innerstadshipstervärld som Johanna, Johan och vännerna lever i där fermenterade grönsaker, naturviner, politiskt korrekta restaurang- och hobbyval fyller livet. Sanna Ahlqvist Boltes och Johannes Wanselow som Sasha och Kim ger oss en tragikomiska kavalkad av detta när de fångar parets förtvivlan över svårigheten att bli gravida som de dränker i ständigt nya projekt. Här blir det säkert än mer roligt för den publik som tillhör målgruppen men fungerar på alla andra också.

Gasljus: Malmö knyter genom titel och tema an till det populära begreppet gasligthing som ursprungligen är hämtad från pjäsen Gasljus av Patrick Hamilton (1938) och som sedan blev än mer känd som film med Ingrid Bergman i huvudrollen. Här bryter en man långsamt ner sin fru i syfte att komma över hennes dyrbarheter. I en av de ruggigaste scenerna i Gasljus: Malmö blinkas det bildligt talat till originalhistorien men annars är det här en historia som snyggt stå på sina egna, nutida ben och låter oss ana att den mest perfekta och medvetna yta också kan dölja det värsta.

Genom att ge publiken ett tydligt berättarperspektiv men också öppna upp för olika tolkningar av det som händer väcker Gasljus: Malmö angelägna frågor kring relationer - egna och andras. Vad blundar vi egentligen för hos både oss själva och andra? Hur långt är vi beredda att gå för att bibehålla det trygga, invanda? Att föreställningen på grund av pandemirestriktionerna ses av en mindre publik än planerat är så synd. Den här upplevelsen - från känslomässigt till teatertekniskt - borde verkligen få chansen att nå ut till många, många fler.

FAKTA

Teaterrecension

Scen

Gasljus: Malmö

Malmö stadsteater på Stadt Hamburggatan i Malmö

Text: Henrik Bromander

Regi och koncept: Johan Hanse

Ljud och koncept: Jonas Åkesson

Scenografi: Hanna Reidemar

Scenografi och kostym: Mina Lejbölle

Ljus: Robert Claesson

Mask: Elisabet: Karlsson:

Dramaturg: Amanda Fromell

Medverkande: Elle Kari Bergenrud, Viktor Nyström Sköld, Sanna Ahlqvist Boltes, Johannes Wanselow

Urpremiär 19/1

Kultur och nöje

Schlagersångerskan Liza Öhman är död

Sångerskan Liza Öhman har avlidit. Arkivbild.
Foto: Lizzie Larsson/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Schlagerartisten Liza Öhman har avlidit, 70 år gammal.
– Hon var en duktig sångerska. Det var alltid roligt att sjunga med henne, det klingade fint, säger Tomas Ledin.
PREMIUM

Med låten "Hit men inte längre" kom Liza Öhman trea i Melodifestivalen 1980. Under 70-talet hade hon varit körsångerska åt artister som Harpo, Björn Skifs och Ted Gärdestad. Senare körade hon även åt Abba tillsammans med bland andra Tomas Ledin.

– Jag har väldigt roliga minnen med Lisa från turnén i Japan. Hon var alltid glad och öppen. När man reser tillsammans kan det bli intensivt, men hon var alltid professionell och bra att ha och göra med, säger Tomas Ledin.

När hon sedan ställde upp som soloartist i Melodifestivalen 1980 var det just Tomas Ledin som vann. Dagen efter satte de sig på samma flygplan för att återigen köra tillsammans åt Abba på bandets världsturné, skriver Aftonbladet.

Liza Öhman deltog även en andra gång i Melodifestivalen, då med låten "Hey hi ho" som också den slutade på tredje plats. Hon gjorde flera filmroller som röstskådespelare, däribland den som Simbas mamma i "Lejonkungen" och var med och producerade album med nyskrivna svenska barnlåtar, bland annat ”Bananer i pyjamas”.

Liza Öhmans son Johan Halldén berättar för Aftonbladet att hans mamma dog i mitten av januari och att han trots pandemin kunde vara hos henne till slutet.

Med låten 'Hit men inte längre' kom Liza Öhman trea i Melodifestivalen 1980. Arkivbild.
Med låten "Hit men inte längre" kom Liza Öhman trea i Melodifestivalen 1980. Arkivbild.
Foto: Leif R Jansson/TT
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL