Inrikes

Expert: Svensk beredskap kan bli rysk propaganda

Soldater från Gotlands regemente patrullerar i Visby hamn.
Foto: Karl Melander/TT
Inrikes
Inrikes Stora truppförflyttningar har gjorts till Gotland det senaste dygnet för att markera mot Ryssland.
Men upptrappningen kan också komma att bli en del i det ryska propagandakriget, säger försvarsanalytikern Jonas Kjellén.
PREMIUM

Under gårdagskvällen skickades Försvarets operativa beredskapsenhet till Gotland, bekräftar Försvarsmakten. Kompaniet flögs in från Kallax flygplats under fredagskvällen och några timmar senare anlände också en konvoj via Gotlandsfärja.

– Det här är soldater och materiel som är omfördelade från olika platser i landet. Det är försvarsdelar som hör till armén, flygvapnet och även marinen ute till sjöss, säger pressekreteraren Therese Fagerstedt.

Fagerstedt bekräftar också för TT att förstärkning gjorts på flera platser.

– Vi har gjort omfördelningar av materiel och resurser på flera platser även på fastlandet, bland annat längs med kustremsor och liknande.

Ryska fartyg

De svenska militära åtgärderna kopplas till Rysslands agerande de senaste veckorna med en kraftig utökning av landstigningsfartyg i Östersjön.

Jonas Kjellén, försvarsanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) beskriver den ökade ryska närvaron i Östersjön som unik och som en tydlig signal om hur det säkerhetspolitiska läget i Europa ser ut just nu.

– Det finns normalt sett fyra fartyg i Östersjön men nästan alltid är ett eller två på reparation. Det som skett nu är att man på kort tid gått från ett operativt fartyg till sex stycken, säger Jonas Kjellén till TT.

– Så det är dels det faktum att det skett på kort tid, dels faktumet att det är den här ansamlingen.

Största klassen

Bland dessa finns nu också ett fartyg i den så kallade Ivan Gren-klassen, det vill säga den största typen av örlogsfartyg Ryssland byggt efter Sovjettiden och med plats för stridsfordon eller stridsvagnar samt en bataljon.

Liknande ansamlingar kan enligt Kjellén ske i samband med försvarsövningar, något som dock inte har aviserats från Ryssland och dessutom är just landstigningsövningar inte speciellt aktuella den här tiden på året.

– En landstigningsövning är en "vacker väder-övning". Det kräver mild sjögång och lite blåst för att man ska kunna genomföra alla moment. Det normala vid övningar är att det kommer ett pressmeddelande eller liknande men nu är det helt tyst.

Uppmärksammat i Moskva

Från svensk sida har bland annat försvarsminister Peter Hultqvist (S) uttryckt att man tar situationen på allvar och "inte tänker bli tagna på sängen".

Den svenska mobiliseringen på Gotland har heller inte gått obemärkt förbi i Ryssland. Jonas Kjellén påpekar att bland annat den ryska statligt kontrollerade nyhetsbyrån Ria uppmärksammat detta.

– Moskva är väldigt medvetna om att när sådant här sker tittar den svenska försvarsmakten på utvecklingen och blir orolig och ökar sin verksamhet. Detta kan samtidigt användas från Rysslands sida att "nu är Väst ryssofobiskt igen".

TT: Det blir en del i en rysk propagandaapparat?

– Absolut, det har vi sett. Det blir lätt något som Moskva kan använda. Det typiska är att man tar upp och säger att här överdriver man. Jag ser framför mig att man kan använda det här som ett sätt att understryka att Sverige överdriver och "vi (Ryssland) är alltid dom elaka".

"Stark signal"

På grund av rådande väderlek ser Jonas Kjellén det som osannolikt att Ryssland skulle genomföra en fullskalig landstigningsövning mot den egna kusten. Däremot skulle det kunna komma andra signaler från rysk sida.

– Det skulle kunna ske en omdirigering av stridsflyg till Östersjöområdet. Det är också något som skulle skicka en stark signal, som Moskva vet att andra länder runt Östersjön skulle reagera på. Jag har inte sett något sådant just nu – fartygen är dock en tillräckligt stark signal.

Tobias Österberg/TT

FAKTA

Fakta: Operativa beredskapsstyrkan

Försvarsmaktens operativa beredskapsstyrka har en kort beredskapstid och ska kunna sättas in vid både nationella och internationella uppdrag med kort varsel.

Snabbstyrkan består av ett kompani, alltså omkring 150 soldater med tillhörande utrustning och materiel.

Uppdraget roterar varje år mellan de olika förbanden. För tillfället är det Norrbottens regemente – I 19 – som ansvarar för styrkan.

Den operativa beredskapsstyrkan har tidigare även kallats för Försvarsmaktens operativa reserv och den strategiska reserven.

Källa: Försvarsmakten

Inrikes

Regeringen vill tillåta kronvittnen

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (s) håller en digital pressträff där förslag presenteras för att stärka skyddet för vittnen och för att fler brott ska klaras upp.
Foto: Paul Wennerholm/TT
Inrikes
Inrikes Regeringen föreslår att brottsmisstänkta ska kunna få strafflindring om de hjälper polisen att utreda andras brott.
Skärpta straff för hot mot vittnen föreslås också.

Tystnadskultur och rädsla för att vittna är ett problem för polisen, särskilt i utsatta områden. Nu lägger justitieminister Morgan Johansson (S) fram lagförslag som ska få fler att våga vittna.

– Vi måste kunna nysta upp de här slutna gängmiljöerna, säger han.

Regeringen går i en lagrådsremiss bland annat vidare med utredningsförslaget om kronvittnen som kom i våras.

Fler som vittnar

Det innebär att en brottsmisstänkt, "kronvittnet", kan få strafflindring genom att hjälpa polisen att utreda andras brott, till exempel medlemmar i samma kriminella gäng. Men då måste kronvittnet lämna uppgifter som har väsentlig betydelse för en utredning om ett grovt brott.

– Vår bedömning är att fler kommer att vilja medverka till att klara upp brott. Plötsligt finns det något som gör att det lönar sig att samarbeta, säger Johansson.

Tanken är dock inte att personer som exempelvis begått mord ska kunna få strafflindring.

– Det här verktyget måste hanteras med omdöme. Det här kommer framför allt att handla om de lite lindrigare brotten, till exempel narkotikabrott som man erkänner själv och sedan berättar om andra grövre brott, säger Johansson.

I vissa fall kan det komma att handla om en straffreduktion på upp till hälften av det straff man skulle ha dömts till. Men då krävs att det har lämnats avgörande information för att andra grova brott har klarats upp.

Inte som på film

En brottsmisstänkt ska däremot inte kunna förhandla med åklagaren om åtalsfrihet, något man ibland ser i amerikanska filmer. Åklagaren ska lämna ett påföljdsförslag till rätten, men det är domstolen som till sist avgör om det blir straffminskning.

Därmed saknas garantier för att kronvittnet får straffreduktion. Åklagarmyndigheten har i ett yttrande bedömt att det krävs mer förutsägbarhet för att ett kronvittne ska våga lämna uppgifter om brott som andra begått.

Invändningar mot kronvittnen är framför allt att kronvittnen kan komma att ljuga för att få straffreduktion. Regeringen föreslår dock en lagändring som gör att brottet mened, det vill säga att ljuga under vittnesed, ska bedömas som grovt i fler fall än i dag.

– Det där måste man vara medveten om. Det kommer att finnas ett incitament att inte vara helt sanningsenlig, säger Johansson.

Högre straff för hot

Ett annat lagförslag som nu läggs fram handlar om straffskärpningar för övergrepp i rättssak, vilket oftast handlar om hot mot vittnen.

Minimistraffet för övergrepp i rättssak av normalgrad ska höjas från 14 dagar till sex månader. Regeringen föreslår också att övergrepp i rättssak ska betraktas som grovt om gärningen innefattat hot som förstärkts med hjälp av vapen, sprängämne eller genom anspelning på våldskapital.

Ett annat förslag för att skydda vittnen bättre är en bestämmelse som innebär att sekretess gäller i en domstol i brottmål för olika typer av kontaktuppgifter till målsägande, vittne eller anhörig.

Inga anonyma vittnen

Därutöver föreslås straffskärpningar för skyddande av brottsling. Maximistraffet i normalfallet föreslås höjas från ett år till två år. Om brottet är grovt föreslås dagens straffskala från sex månader till fyra år höjas till från ett år till sex år.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli.

Polisen har även önskat en möjlighet att använda anonyma vittnen och menar att det är ett sätt att byta tystnadskulturen så att fler vågar vittna.

Utredningen ansåg dock att det skulle innebära stora inskränkningar i principen att den misstänkte ska ha rätt till full insyn i det som är grund för åtal. Dessutom bedömes inte anonyma vittnen kunna användas i särskilt många fall.

Regeringen följer utredningens linje och lägger inte fram något förslag på anonyma vittnen.

Peter Wallberg/TT

Maria Davidsson/TT

Daniel Kihlström/TT

Inrikes

Dramatisk väderhelg väntar

29–30 januari.
Foto: /TTJohan Hallnäs
Inrikes
Inrikes Mycket besvärligt väder väntas i södra Sverige i helgen när ovädret, som i Danmark döpts till Malik, drar in. Räkna med mycket hårda vindar med stormstyrka i byarna. Nu är det dags att surra fast utemöbler och andra lösa föremål.

SMHI utfärdar orange varning för blåst med stormbyar längs stora delar av Västkusten, Skåne och sydvästra Småland från lördag eftermiddag till söndag vid lunchtid. Samma varning utfärdas för Gotland från lördag kväll ända fram till sent på söndagskvällen.

– Vi har ett lågtryck som ska passera oss och det är i samband med det som vi får det besvärligt, säger Erik Höjgård-Olsen, meteorolog vid SMHI.

Utöver blåsten väntas ihållande regn i Götaland under lördagen.

– Det är inga våldsamma regnmängder, men däremot är det kanske taskigt för ansiktet. Det kommer att blåsa rejält och man får de här nålarna i ansiktet.

Kombineras med snö

Skåne och Västkusten kan börja andas ut söndag eftermiddag då vinden mattas av, men från söndag morgon tilltar vinden längs ostkusten.

– Roslagskusten och Stockholms län ser ut att få de nya stormbyarna och det som är besvärligt där att vi har de här starka vindarna i kombination med snöfall, säger Erik Höjgård-Olsen.

Sammantaget gäller det att förbereda sig, tycker han.

– Ju starkare vind vi har desto större föremål kan vinden välta, som träd till exempel. Ett jättetips är att surra fast utemöblerna, eller till och med plocka in dem.

Höjer beredskapen

Elbolaget Eon höjer beredskapen Skåne, Halland, Kalmar, Blekinge, Kronoberg och Jönköpings län, men flaggar samtidigt för att vindarna kan bli så hårda att felavhjälpningen riskerar att bli utdragen.

"Vid de vindstyrkor som SMHI varnar för är det helt enkelt för farligt för våra montörer att arbeta på fältet. Vi fokuserar på att hantera akuta ärenden, som medför fara för allmänhetens liv och hälsa", säger Peter Hjalmar, regionchef Syd, i ett pressmeddelande.

Han uppmanar också alla att förbereda sig, till exempel genom att se till att ha ljus och tändstickor hemma, liksom batterier till facklampa.

Under senare delen av söndagen avtar vinden långsamt och på måndag och tisdag blir det betydligt lugnare.

Inrikes

15-åring misstänkt efter granatattack

Två män och en 15-årig pojke begärs häktade vid Borås tingsrätt efter en granatattack. Arkivbild.
Foto: Thomas Johansson/TT
Inrikes
Inrikes

Tre personer har begärts häktade för ett attentat mot ett företag i Borås i november. En av de misstänkta är en 15-årig pojke, skriver Borås Tidning.

15-åringen och en 27-årig man är misstänkta för allmänfarlig ödeläggelse. Enligt åklagaren kastades en handgranat mot företagets lokaler. Fönster skadades, och bilar i närheten fick lackskador.

En 42-årig man är misstänkt för anstiftan till allmänfarlig ödeläggelse.

Alla tre nekar till brotten.

Inrikes

Personalsatsningar ska lyfta pressad vård

Socialminister Lena Hallengren (S) och Marie Morell, ordförande i Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) sjukvårdsdelegation. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Inrikes
Inrikes Hälso- och sjukvården i Sverige ska stärkas med hjälp av elva miljarder kronor i år – men det är inga nya tillskott, pengarna finns i budgeten sedan innan.
– Vårdplatserna behöver bli fler och primärvården behöver byggas ut, säger socialminister Lena Hallengren (S).

Regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) presenterar flera överenskommelser som ska stärka den svenska hälso- och sjukvården. Det rör sig totalt om elva miljarder kronor för 2022 som regeringen nu presenterar detaljerna kring hur de ska användas.

– Vårdens personal gör otroliga insatser och under pandemin har det blivit tydligt att de behöver bättre förutsättningar, säger Lena Hallengren på en pressträff.

– Svensk vård behöver en större kostym.

Fyra områden

"En god och nära vård" är en punkt på listan över överenskommelser. Det handlar bland annat om att utveckla primärvården och bättre vård för personer med kroniska sjukdomar. Tre miljarder riktas till detta.

Ett antal miljoner ska gå till att bland annat skapa fler praktikplatser för blivande sjuksköterskor och främja specialistutbildning för sjuksköterskor.

2,1 miljarder går till att förbättra arbetsmiljön inom vården och minska behovet av inhyrd personal.

– Vi måste fortsätta att utbilda fler. Arbetsvillkoren och arbetsmiljön måste också förbättras, säger Hallengren.

Tre miljarder satsas på ökad tillgänglighet i vården, bland annat för att korta väntetider jämfört med förra året. En särskild pott viks åt dem som har väntat särskilt länge.

Svaga innan pandemin

Under pandemin har sjuksköterskor lämnat sina jobb på grund av hög arbetsbelastning och redan knapphändigt bemannad verksamhet har förlorat ytterligare personal.

Marie Morell, ordförande i SKR:s sjukvårdsdelegation, konstaterar att pandemin har inneburit en tuff period inom vården.

– Tyvärr har den inte varit utan konsekvenser, planerad vård har behövt skjutas upp, säger hon.

Lena Hallengren säger dock att dagens satsningar inte görs på grund av pandemins press på vården. Däremot har pandemin satt ljuset på behoven.

Långa vårdköer

I december väntade 162 000 personer på operation. 65 000 av dem hade väntat längre än vårdgarantins 90 dagar, enligt SKR.

– Med de nya överenskommelserna kommer regionerna och kommunerna att kunna fortsätta att utveckla svensk sjukvård och därmed också ge bättre möjlighet för vårdens medarbetare och också korta väntetiderna, säger Marie Morell.

TT: Regionerna har i uppdrag att genomföra vården. Varför ska det ens behövas statliga pengar – kan inte regionerna finansiera detta själva?

– Regionerna är ansvariga för hälso- och sjukvården och i grund och botten är det det vi betalar skatt för, säger Lena Hallengren.

– Sedan finns det ett behov från statens sida att se till att öka på genom generella statsbidrag, men sedan finns det också ett behov ibland att styra utvecklingen på vissa områden eftersom vi vill att vården ska vara jämlik och eftersom vi har vissa ambitioner.

Helena Björk/TT

Sofia Eriksson/TT

Anja Haglund/TT

Inrikes

Misstänkt psykisk störning vid skolattack

En tonårspojke skadades allvarligt i samband med en knivattack på en skola i Kristianstad den 10 januari och en lärare blev lindrigt skadad. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Den 16-åring som sitter häktad efter en knivattack på en skola i Kristianstad i januari kan misstänkas lida av en allvarlig psykisk störning, rapporterar P4 Kristianstad. Bedömningen görs efter en mindre rättspsykiatrisk undersökning som nu är färdig.

Den 16-årige pojken är häktad som misstänkt för två fall av försök till mord på NTI-gymnasiet i Kristianstad. En elev på skolan, född 2005, skadades svårt, och en lärare i 50-årsåldern blev lindrigt skadad.

Bara sju minuter efter larmet kunde 16-åringen gripas. När han häktades av Kristianstads tingsrätt erkände pojken grov misshandel, men han nekade till att det skulle ha rört sig om mordförsök.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Native Skd

Frisk luft och vacker natur

www.snabbare.com

Vintermörker och kyla till trots så bor vi i ett väldigt vackert land. Skogar, stränder, sjöar och öppna ängar. Det bästa av allt är att allemansrätten gör det möjligt för dig att ta del av denna naturliga skönhet utan att behöva betala. Vart du än reser i Sverige kan du hitta ställen att bara njuta av. Har du med lite picknick så blir det ännu bättre.

Smultronställen

Dessa små söta bär, i dubbel bemärkelse, är för många synonymt med sommaren. Ett smultronställe syftar dock inte till platser där det växer en massa smultron. Även om det vore något! När man pratar om smultronställen menar man i stället platser som är extra natursköna. Gärna lite undangömt och inte så välbesökt.

Det finns mängder med platser att besöka. Ibland finns det saker att se, saker att uppleva eller saker att göra. Du kan lätt kolla upp smultronställen nära dig. Nästa gång det är sol och du har en ledig dag är det bara att hoppa på cykeln och trampa iväg. Glöm inte matsäcken.

Dop i det blå

Så här års får du inte glömma utedopet. En dag vid närmaste badstrand kan vara både kul och avslappnande. Olika ställen erbjuder olika upplevelser. Du kan hitta en mer kommersiell badstrand med ett kafé eller en restaurang i närheten. En brygga ut i vattnet med enbart toalett och omklädningsrum. I vissa fall finns det bara en brygga där du kan ta dig ett dopp.

Efter en lång dag ute är det många som känner sig trötta. Vilket är helt normalt. Du rör mer på dig, flera nya intryck och brott från rutiner. Då kan det vara skönt att ta det lugnt och varva ner lite grann.

En stor favorit är att ta en liten tupplur för att ladda batterierna igen. Andra alternativ är att läsa en bok eller titta på en film. Är du på semester räcker det med att ha med din telefon och laddare för att kunna ta det lugnt. Du kan lyssna på musik, spela på casino, eller titta på Youtube.

Håll naturen ren

Inget förstör en badstrand eller ett smultronställe så snabbt som skräp. Det är alltid trist att se. I Sverige har vi en värdefull möjlighet att vistas fritt i naturen. Markägare har inte rätt att stänga ute allmänheten. Våra rättigheter kommer dock med skyldigheter.

Lämna en plats så som du fann den. Så långt som det går i alla fall. Ta med allt ditt skräp eller släng det i en soptunna. På så sätt är stranden lika fin nästa gång du kommer. Smultronstället är fortfarande vackert.

Vi har inte många månader av mycket sol och varma dagar. Därför är det värt att ta vara på de dagar du kan. En vandring i skogen, ett dop i närmsta sjö eller hav, picknick i parken eller slöa dagar i trädgården.

Det finns inga rätta eller fel svar. När sommaren sedan är över väntar nya spännande platser att se. Vilket som blir ditt nästa äventyr är helt upp till dig.

Inrikes

Avliden man hittad i Landskrona – en gripen

Polisens kriminaltekniker på plats vid ett flerfamiljshus i centrala Landskrona där en man hittats avliden i en bostad.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En man i 40-årsåldern har hittats avliden i en lägenhet i centrala Landskrona. En man i samma ålder har gripits som misstänkt för mord.

– Han greps kort efter att det kom till vår kännedom, men jag kan inte gå in på några närmare detaljer i nuläget, säger polisens presstalesperson Filip Annas till TT.

Han uppger att de båda männen kände varandra sedan tidigare. En kriminalteknisk undersökning har genomförts i lägenheten och samtidigt har polis knackat dörr i området. Anhöriga till den avlidne är underrättade.

Inrikes

Regeringen KU-anmäls för att ha "mörkat"

Tobias Billström, gruppledare för Moderaterna, KU-anmäler statsministern.
Foto: Anders Wiklund/TT
Inrikes
Inrikes Moderaterna KU-anmäler statsminister Magdalena Andersson för det de kallar regeringens mörkläggning när Coronakommissionen begärt ut information.
– KU har andra verktyg än Coronakommissionen, säger Tobias Billström, M:s gruppledare.

Den 25 februari ska Coronakommissionen komma med sitt slutbetänkande över hur pandemin har hanterats, bland annat granskas regeringens arbete. Men de senaste veckorna har mest handlat om kommissionens försök att få tillgång till dokument och information från regeringskansliet.

Moderaternas bild är att Socialdemokraterna medvetet försöker mörka. Därför lämnar partiet nu in två KU-anmälningar mot statsministern och hela regeringen.

– Moderaterna vill att KU går till botten med regeringens krishantering, säger Tobias Billström.

Han hänvisar till att KU har möjligheter att kräva in dokumentation och fråga ut både statsråd och tjänstemän.

Brist på dokumentation

M vill både granska regeringens agerande mot Coronakommissionen och bristen på dokumentation.

Mycket av kritiken om brist på underlag kretsar kring statssekreterarmöten i Gruppen för strategisk samordning (GSS). Gruppen har haft till uppgift att samordna regeringens arbete och har mötts ofta under pandemin – ofta i en mindre krets av de mest berörda statssekreterarna.

Även denna "lilla GSS" vill M att KU granskar, för att utreda gruppens roll.

Enligt regeringskansliet är det praxis att det inte förs några formella mötesanteckningar på dessa möten. Det gjordes inte heller under Alliansregeringen, påpekas det, till exempel under den stora skogsbranden i Västmanland 2014.

Men Billström protesterar mot jämförelsen.

– Det går inte att jämföra en kort och intensiv krishantering med en pandemi som varat i två år, säger han.

"Är anmärkningsvärt"

M tycker att det är anmärkningsvärt om det inte finns någon dokumentation från gruppens möten, när den har haft en så central roll för krishanteringen under pandemin.

Billström tycker också att det är självklart att Coronakommissionen ska få tillgång till personliga minnesanteckningar som statssekreterarna har gjort under mötena. Anteckningar som regeringskansliet säger att de inte förfogar över, och därmed inte kan lämna ut.

Orsaken till att M inte inväntar kommissionens rapport om en knapp månad är att KU-granskningen ska kunna komma i gång snabbare.

Maria Davidsson/TT

Inrikes

Hård kritik efter stopp på Göteborgs spårvägar

Alla spårvagnar i Göteborg fick köras till vagnhallarna när trafikledningen slogs ut av ett elfel i somras. Nu är spårvägsbolagets revisorer kritiska mot den dåliga krisberedskapen.
Foto: Jan Samuelsson/TT
Inrikes
Inrikes Göteborgs spårvägar får kritik av sina egna revisorer efter totalstoppet i tre timmar en måndag i augusti.
– Vi ser väldigt allvarligt på den här situationen, säger lekmannarevisorn Gun Alexandersson Malm.
PREMIUM

Stoppet orsakades av ett strömavbrott i Göteborgs spårvägars ledningscentral.

Trafiken kunde då varken ledas eller övervakas. Alla spårvagnar stoppades därför av säkerhetsskäl. Passagerarna släpptes av, och vagnarna kördes in till vagnhallar.

Göteborgs spårvägar, som ägs av kommunen och Västra Götalandsregionen, beskrev händelsen som en "extrem situation".

Men bolagets revisorer anser att beredskap och riskanalys varit för dåliga.

– Det tog väldigt lång tid. Det fanns inga rutiner. Olika delar i systemet visste inte vad de skulle göra, säger Gun Alexandersson Malm, som är revisor på uppdrag av Västra Götalandsregionen.

Hon jämför med flygtrafik, och säger om den i timmar utslagna ledningscentralen:

– Det får inte hända. Man måste ha rutiner på plats, och framförallt måste rutinerna vara kända.

Efter tre timmars totalstopp tog det ytterligare ett par timmar innan trafiken gick som vanligt igen.

Göteborgs spårvägar får även kritik på andra punkter. Dels för bristande ekonomisk rapportering och budget, och dels för felaktig hantering av en begäran om att få se dokument med koppling till en så kallad visselblåsarfunktion.

Revisorerna ger Göteborgs spårvägars styrelse och vd en anmärkning, vilket är den allvarligaste formen av kritik som kan ges i sammanhanget.

Micke Larsson/TT

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL