Inrikes

Efter busvädret – nytt blåsoväder över Sverige

Busväder i söder väntas. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Efter det tidigare omfattande ovädret i Sverige kommer åter hårda vindar.
– Söndag kväll och natt mot måndag kommer det blåsa på ordentligt i södra halvan av landet, säger meteorolog Therese Fougman.
Samtidigt varnas det för laviner på flera håll i fjällen.
PREMIUM

I veckan drabbades stora delar av Sverige av hårda vindar samt snö och regn vilket på sina håll lamslog kollektivtrafik och fick skolor att stänga.

Från och med söndag väntas åter hårda vindar över stora delar av Sverige då ett lågtryck norrifrån och ett högtryck söderifrån "krockar".

– Ja, de slåss lite om utrymmet. Högtrycket pressar på söderifrån och lågtrycket rör sig lite söderut och mellan de här blir det trångt och luften får fart, säger Therese Fougman, meteorolog på SMHI.

Avråds att vara utomhus

SMHI har utfärdat en orange varning, den näst skarpaste på en tregradig skala, för Norrbottens läns fjälltrakter för lördag kväll och söndag morgon. Till söndag kväll finns även en orange varning för fjälltrakterna i södra Jämtlands och Dalarnas län.

Personer avråds starkt från att ge sig ut på fjället.

– Det är ett otroligt dåligt väder där det blåser hårt och snöar. Sikten är dålig och det blir svårt att orientera sig, att resa tält och andra skydd samtidigt som räddningsinsatser försvåras, säger Annika Hjelmsten, meteorolog på SMHI.

En gul varning har även utfärdats för Västerbotten och Jämtlands läns fjälltrakter på lördagen och söndagen.

Det råder dessutom stor risk för laviner i Södra och Norra Norrlands fjälltrakter. I Abisko/Riksgränsen, Västra Vindelsfjällen, Södra Jämtlandsfjällen och Västra Härjedalsfjällen råder mycket farliga förhållanden och all vistelse i lavinterräng avrådes, enligt sajten Lavinprognoser.

Där är lavinrisken är satt till en fyra på den femgradiga skalan. För Södra Lapplandsfjällen gäller en trea med fortsatt farliga förhållanden trots lugnare väder.

Plötslig halka

Under helgen kommer det att blåsa som värst i norra delen av Sverige medan södra Sverige får sin del av kakan från söndag.

– Söndag kväll och natt mot måndag kommer det blåsa på ordentligt i södra halvan av landet, säger Therese Fougman.

Under söndag eftermiddag och kväll finns en gul varning för plötslig ishalka i Gästrikland samt östra och inre delarna av Svealand.

Anna Hansson/TT

Jonas Grönvik/TT

FAKTA

Fakta: Lavinskalan

5 – Extrem lavinfara. Undvik all lavinterräng.

4 – Stor lavinfara. Mycket farliga förhållanden. Alla avråds från att vistas i lavinterräng.

3 – Betydande lavinfara. Farliga förhållanden. Bedöm snötäcket och terrängen noggrant. Var mycket försiktig när du väljer var och hur du åker.

2 – Måttlig lavinfara. Farliga förhållanden i delar av terrängen. Bedöm snötäcket och terrängen noggrant, identifiera och undvik de farliga platserna.

1 – Liten lavinfara. Förhållandena är säkra i allmänhet. Var uppmärksam på att snön kan vara instabil på enstaka platser i terrängen.

Källa: Lavinprognoser.se

Inrikes

Nyckelvittne kan avgöra mordrättegång i Luleå

Åtal har väckts vid Luleå tingsrätt, efter mordet på en kvinna i Luleå. Arkivbild.
Foto: Susanne Lindholm/TT
Inrikes
Inrikes Fyra män åtalas för inblandning i mordet på en kvinna i Luleå i somras.
Bindande teknisk bevisning saknas och i stället lutar man sig på ett nyckelvittne, säger åklagaren.
Ett bråk om bildelar ska ligga bakom händelsen.

En 20-årig man åtalas för mord. Enligt åklagaren har han kopplingar till kriminella nätverk i Stockholm. Tre andra män åtalas för medhjälp till mordet. Samtliga förnekar brott.

Händelsen ägde rum i området Notviken den 30 juli förra året. Polisen larmades till området efter det att höga smällar som lät som skott hade hörts. I närheten av en badplats hittades kvinnan, som var i 25-årsåldern, ihjälskjuten.

Enligt åklagaren har händelsen föranletts av ett bråk om fyra fälgar, rapporterar lokala medier.

Trots att man har hittat en pistol i närheten har man inte hittat några spår på vapnet, inget dna eller fingeravtryck, säger åklagare Jonas Fjellström.

Man lutar sig främst på ett nyckelvittne, i brist på teknisk bevisning.

– Det hade naturligtvis i många fall varit direkt förödande. Men som vi har i det här fallet, som man sällan har, är att det finns ögonvittnen till gärningen, säger Fjellström till Norrbottens-Kuriren.

Vittnet inryms i ett skyddsprogram på grund av hotbilden.

Den misstänkte skytten opponerar sig mot åklagarens påstående om kopplingar till kriminella nätverk, säger hans advokat Viktor Banke till Ekot i Sveriges Radio.

Inrikes

Här fångas gäddan med sista måltiden på bild

Den fastfrusna gäddan med en gös i munnen.
Foto: Yael Seligsohn/Sveriges Radio
Inrikes
Inrikes

En Knivstabo gjorde en oväntad upptäck på den frusna sjön Valloxen, söder om Uppsala, i helgen. Eric Svensson var ute och åkte långfärdsskridskor med familj och vänner när han fick syn på en fastfrusen gädda med en gös i munnen, rapporterar P4 Uppland.

– Den har väl varit hungrig, attackerat och fått sig denna måltid som en sista måltid – tyvärr, säger Eric Svensson till P4.

Hans teori är att gäddan gapat efter mycket men – för att travestera ordspråket – inte mist hela stycket. Att gösen helt enkelt varit för stor, fastnat i käften och kvävt gäddan som sedan flutit upp och frusit fast.

– Tänderna är lite bakåtlutade på en rovfisk. Om den har gapat och fått i sig en stor gös och försöker få ut den, får den det nog lite svårt, säger Eric Svensson.

Inrikes

Två personer genom isen i Kinda

Två skridskoåkare som gått igenom isen kunde ta sig upp för egen maskin, men befinner sig på en ö kraftigt nedkylda. Arkivbild.
Foto: Martina Holmberg/TT
Inrikes
Inrikes

Två skridskoåkare har gått genom isen på sjön Åländern öster om Rimforsa i Östergötland.

Larmet om befarad drunkning kom till polis och räddningstjänst under eftermiddagen. Personerna kunde själva ta sig upp ur vattnet till en ö där de via telefon kunde kommunicera med räddningstjänsten.

– De två, en man och en kvinna, är lokaliserade till Åländersö där de efter omständigheterna mår bra, men de är kraftigt nedkylda, säger Mikael Kalered, vakthavande befäl på räddningstjänsten Östra Götaland.

Två militära helikoptrar som råkade befinna sig i området kunde vid 15.30-tiden gå ner på ön och transportera de nödställda personerna till väntande ambulanser på fastlandet.

– Isarna är förrädiska i Östergötland. Vi har både hav och sjö och kanske är isarna lite stabilare på sjöarna, men med tanke på hur temperaturen växlar med kyla under natten och varmare under dagen så hinner isarna inte frysa till under en längre tid, säger Mikael Kalered.

Inrikes

Sluttestat för skåningar i Blekinge

Många invånare i framför allt östra Skåne söker sig över länsgränsen för att hämta testkit i Blekinge, enligt Region Blekinges hälso- och sjukvårdsdirektör. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Många skåningar har tagit sig till Blekinge för att testa sig genom egenprovtagning, men det vill regionen få bukt med.

Redan den 7 januari klargjordes att bara personer som är folkbokförda i Blekinge kan boka egenprovtagning där. Nu har regionen gått över till utlämning av testkit via provlådor utanför vårdcentralerna och hädanefter kommer det inte att vara möjligt för andra än folkbokförda i Blekinge att registrera testkit från dessa provlådor.

Undantag kan dock göras för dem som jobbar vid marinbasen i Karlskrona och för anställda inom vården i Blekinge, som bor i regionen utan att vara folkbokförda där. "Regionerna har kommit överens om att varje region ansvarar för sina egna provtagningar", säger regionens hälso- och sjukvårdsdirektör Kjell Ivarsson i ett pressmeddelande.

Inrikes

Drönarlarmen: "Fler frågor än utropstecken"

Drönarobservationer har bland annat gjorts vid kärnkraftverket Forsmark. Arkivbild.
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Inrikes
Inrikes Flera drönarobservationer vid svenska kärnkraftverk utreds av Säkerhetspolisen.
Vad som kan ligga bakom händelserna är mycket oklart.
– Det är alltid allvarligt att flyga över skyddsobjekt, men syftet är inte uppenbart, säger Martin Hagström vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Under fredagskvällen sågs drönare flyga över kärnkraftverken Forsmark, Oskarshamn och Ringhals. På måndagskvällen kom larm om ytterligare en observation vid Forsmark.

Utredningen av fredagens observationer togs under måndagen över av Säkerhetspolisen, under ledning av åklagare vid riksenheten för säkerhetsmål.

– Jag kan inte kommentera närmare på hur de här händelserna förhåller sig till varandra. Men det är klart att det är anmärkningsvärt. Allt är möjligt i dagsläget, det är det som utredningen har att klarlägga, sade förundersökningsledare och vice chefsåklagare Hans Ihrman till TT under gårdagen.

Rapporter om drönarobservationer har även kommit från flera andra håll de senaste dagarna, som över centrala Stockholm och vid flygplatserna i Kiruna och Luleå.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) framhåller att problemet med drönare generellt inte är nytt.

– Det här har pågått under många år nu. Vi såg det i samband med den stora övningen Aurora och vi har sett det vid andra övningar, säger Hultqvist och tillägger att det också gäller för flygplatser och nu kärnkraftverk.

Han framhåller att lagändringar har gjort det möjligt att skjuta ner drönare över skyddsobjekt, om tillfälle ges. På frågan om säkerheten är tillräcklig vid känsliga platser, svarar han:

– Säkerheten blir aldrig tillräcklig, det är något man får arbeta med hela tiden, eftersom en eventuell antagonists sätt att bete sig förändras och utvecklas hela tiden.

Han uppger att han inte har någon information om vad som kan ligga bakom de aktuella händelserna.

Kärnkraftverk är skyddsobjekt och det är inte tillåtet att flyga över dem. Syftet bakom de senaste dagarnas händelser är ytterst oklart, poängterar Martin Hagström som är forskningsledare på FOI. Generellt sett är det vanliga syftet med drönarflygningar att fotografera något, säger han.

Fler frågetecken

– Jag är ingen expert på kärnkraftverk så jag vet inte om man kan se något specifikt, men nu var det mörkt och blåsigt enligt uppgift. Så syftet är inte speciellt klart och tydligt. Det är nästan fler frågetecken än utropstecken här, säger Martin Hagström.

Statusen som skyddsobjekt gör också att kärnkraftverken själva är förtegna kring hur säkerheten ser ut och om händelserna leder till en förhöjd beredskap. Enligt Martin Hagström finns dock olika åtgärder som kan vidtas om man vill stoppa en drönare.

– Det vanliga är att man försöker störa ut någon kommunikationslänk mellan piloten och själva drönaren. Man kan försöka skjuta ner den också. Man får inte flyga över skyddsobjekt så skyddslagen medger att man skjuter ner den om man har möjlighet till det. Det finns lite olika möjligheter, säger han och fortsätter:

– De har gjort en sårbarhetsanalys och säkert vidtagit de skyddsåtgärder som är nödvändiga. Det behöver inte alltid vara att ta bort eller skjuta ned, det kan också vara att förhindra att de kan se någonting.

Hård vind

Väderläget vid flygningarna kan säga något om storleken på drönarna:

– Givet att man observerade dem i hård vind är det i alla fall inga väldigt små farkoster. Då är det osannolikt att någon som är ute och flyger på kvällen på skoj flyger fel, det minskar den sannolikheten. Man kan spekulera i det, men inte dra så uppenbara slutsatser ännu.

TT: Kan privatpersoner ha tillgång till större varianter som klarar den här typen av väder?

– Absolut, det är ingen teknisk svårighet för en privatperson att bygga ihop en sådan. Däremot är det kanske inte så vanligt att man har en sådan. En större fotodrönare kan också flyga i lite sämre väder. Men det finns inga tydliga uppgifter om hur stora de här var.

Lätt att gömma

En helikopter deltog i utredningsarbetet under måndagens händelse. Inga uppgifter finns om misstänkta för någon av flygningarna. Det är heller inte helt enkelt att hitta den som styr, konstaterar Martin Hagström. Piloten kan befinna sig på mycket långt avstånd från drönaren.

– Det ligger i sakens natur att det är lätt att gömma sig. Det finns många ställen att leta på. Ska man kunna se en farkost och följa efter den måste man själv flyga, eller mäta in var piloten står någonstans, säger Martin Hagström.

Erika Nekham/TT

Lars Larsson/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Privatlån.com

3 unika saker du kan använda ett blancolån till

Privatlån.com Många väljer att använda ett blancolån som ett billån eller för att samla mindre lån och krediter. Som mest kan du låna 600 000 kronor, men du kan även låna så lite som 5 000 - 10 000 kronor.

Eftersom blancolån saknar krav på säkerhet kan pengarna användas till precis vad som helst. Du kan dessutom justera lånets löptid för att hitta en månadskostnad som passar din ekonomi, vilket innebär att du kan ha råd med det mesta.

Det finns många användningsområden för denna låneform. Nedan ska vi titta närmare på tre lite mer ovanliga saker som du kan finansiera med hjälp av ett blancolån.

Köp din drömhäst

Att köpa häst är inte billigt, många gånger kostar dessa fyrbenta djur tiotusentals kronor. Har man inte sparat ihop under en längre tid kan det vara svårt att ha råd. Samtidigt vill du kanske vänta allt för länge med att köpa, särskilt inte om du råkar hitta drömhästen till salu.

Genom att ta ett blancolån kan du betala för hästen direkt och sedan dela upp betalningen i en takt som passar din ekonomi. På så sätt slipper du allt för stora påfrestningar på din ekonomi. Du kan dessutom låna lite mer om du till exempel behöver köpa till lite ny utrustning.

Res på semester till tropikerna

Många är de som drömmer sig bort till varmare breddgrader, inte minst när vintermörkret smyger sig på. Att besöka tropiska öar med kritvita stränder kan dock vara kostsamt och att finansiera hela familjeresan med eget sparkapital kan kännas i plånboken.

Även här kan ett blancolån vara ett bra alternativ. Eftersom du kan lägga upp blancolån under flera års tid kan du låna till resan och samtidigt få en mer hanterbar månadskostnad.

Eftersom de flesta blancolån betalas ut inom 1 till 2 dagar - vissa kan till och med betalas ut samma dag - kan du dessutom slå till på resan direkt utan att riskera att priset höjs.

Investera i ny hemelektronik

Behöver du byta ut hemmets TV? Eller kanske är det hög tid att köpa en ny dator? Hemelektronik är ofta dyrt och kan var svårt att finansiera utan att spara ihop under en längre tid. Då kan du med hjälp av ett blancolån delbetala inköpet under en längre tid istället för att behöva ta av ditt sparande.

Blancolån har en relativt låg ränta, särskilt om du har en god kreditvärdighet, vilket kan göra lånet till ett prisvärt alternativ till delbetalning i butik. Du kan dessutom lösa delar eller hela lånet i förtid om du har möjlighet och komma undan ännu billigare.

Inrikes

Skolbuss i olycka – körde ner i dike

En skolbuss med åtta barn har kört ner i diket på Orust. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En skolbuss har hamnat i diket norr om Svanesund på Orust. Räddningstjänst, ambulans och polis larmades till platsen på tisdagseftermiddagen.

– Det befann sig åtta barn på bussen som inte kunde ta sig ut. Räddningstjänsten fick hjälpa barnen ut ur ett fönster, säger Peter Adlersson, presstalesperson vid polisen.

Alla ombord ska ha klarat sig oskadda.

– Vad som föranledde olyckan, om det var halka eller något annat, det vet jag ingenting om än så länge, säger Peter Adlersson vid 15-tiden.

Inrikes

Stenblock dödade grävmaskinist – man döms

Kristianstad tingsrätt dömer en man till villkorlig dom och skadestånd efter en dödsolycka i en grustäkt 2015.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Efter sprängning av bergsblock i en grustäkt fick en grävmaskinist klartecken till att köra in i området och påbörja utlastning. Men odetonerade explosiva varor fanns kvar.

I olyckan som följde miste grävmaskinisten livet efter att ha träffats av ett flera hundra kilo tungt stenblock och nu dömer Kristianstad tingsrätt till villkorlig dom för grovt arbetsmiljöbrott.

Den man som ansvarat för själva sprängningen döms för att av oaktsamhet ha vållat grävmaskinistens död. Straffet stannar vid villkorlig dom, bland annat för att han efteråt förlorade sitt jobb och fick byta till ett arbete med mindre ansvar och lägre lön. Domstolen konstaterar också att det gått lång tid sedan olyckan, som skedde i oktober 2015.

Mannen ska tillsammans med det företag han arbetade för betala 30 000 kronor var i skadestånd till tre anhöriga till grävmaskinisten. Företaget slipper däremot att betala den företagsbot som åklagaren velat se utdömd.

Ytterligare tre personer var åtalade för arbetsmiljöbrott, varav två för grovt brott, men de frias.

Inrikes

Utskottet missnöjt med Hallengrens besked

Socialminister Lena Hallengren (S) medverkar på socialutskottets sammanträde på tisdagen. Arkivbild.
Foto: Christine Olsson/TT
Inrikes
Inrikes Socialutskottet är inte helt tillfreds med socialminister Lena Hallengrens besked i riksdagen om handlingar till Coronakommissionen.
– Jag kan inte få in i mitt huvud att det inte finns några mötesanteckningar från samordningsgruppen med statssekreterare, säger utskottets ordförande Acko Ankarberg (KD) till TT.

I fredags kallade Moderaterna Lena Hallengren till socialutskottet eftersom Coronakommissionen, som granskar samhällets pandemihantering, nekats att ta del av handlingar från regeringskansliet med koppling till pandemin.

Efter mötet var även Moderaternas talesperson Camilla Waltersson Grönvall (M) missnöjd.

– Intrycket är att man fortsätter att mörka. Man hävdar att man bistått kommissionen på alla vis, men det kan knappast vara skälet till att kommissionen tvingades gå ut offentligt och säga att man har svårt att slutföra sitt arbete för att man inte får den information man begärt, säger hon till TT.

Fått ut blädderblock

Mycket av kritiken kretsar kring en grupp statssekreterare som träffats ofta och regelbundet och haft till uppgift att samordna regeringens arbete under pandemin, gruppen för strategisk samordning (GSS).

– De fattar inga beslut på sina möten, utan är en grupp för att informera sig och diskutera, säger Lena Hallengren till TT.

Hon uppger att praxis är att det inte görs mötesanteckningar från informationsmöten.

– Däremot har kommissionen självklart fått ta del av såväl dagordningar som de lägesbilder och underlag som har givits till den här gruppen. De har till och med fått ta del av de blädderblocksanteckningar som finns från möten, säger Lena Hallengren.

Hon framhåller att regeringskansliet lämnat ut många handlingar till kommissionen, även sekretessbelagda handlingar och sådant som inte är allmänna handlingar.

– Vill de ställa frågor och förstå mer om bakgrunden och hur man ska tolka material, så finns det möjlighet att ställa frågor till mig, andra statsråd och statssekreterare, vilket man också har gjort, säger hon.

Hallengrens statssekreterare ska även ha erbjudit anteckningsböcker med personliga noteringar från möten.

Uppenbar mörkning

Enligt Waltersson Grönvall sätter Socialdemokraterna sina egna intressen framför landets. Att gruppen av statssekreterare inte fört några mötesanteckningar tror hon inte på.

– Det är väl ingen som på allvar tror att GSS fattat livsavgörande beslut och att det inte på något sätt finns dokumenterat. Det är uppenbart att man försöker mörka de här anteckningarna, säger hon.

Enligt Acko Ankarberg var beskedet från socialministern att Coronakommissionen får del av allt som de kan få del av.

– Brevväxlingen mellan kommissionen och regeringskansliet visar ju att det inte stämmer, säger Ankarberg.

Coronakommissionen har vid flera tillfällen begärt att få ta del av minnesanteckningar, loggböcker och annan dokumentation som gjorts av befattningshavare inom regeringskansliet med koppling till pandemin.

Svårt att förstå

Statssekreterargruppen GSS leddes fram till regeringsskiftet av den tidigare statssekreteraren Elisabeth Backteman.

Av ett svar i maj på Coronakommissionens begäran att få ut relevanta handlingar framgår att det hållits 149 möten med gruppen. "Några mötesprotokoll eller mötesanteckningar från dessa möten finns inte", skriver hon.

Det beskedet gav också Lena Hallengren till utskottet. Det är de uppgifterna som Acko Ankarberg har litet svårt att förstå.

– Den allvarligaste frågan är att det inte finns någon sådan dokumentation. Vad har man då en sån här krisledningsgrupp till? Det måste ju finnas noteringar om vilka överväganden man gjort och hur man ska gå vidare, säger hon.

Det är bland annat på grund av bristen på sådana mötesanteckningar som kommissionen efterfrågat minnesanteckningar från enskilda tjänstemän. Här är regeringskansliets besked att man inte förfogar över dessa och att det är en juridisk fråga.

Owe Nilsson/TT

Maria Davidsson/TT

Marc Skogelin/TT

FAKTA

Fakta: Dessa handlingar har lämnats ut

Coronakommissionen har, enligt regeringskansliet (RK), bland annat fått del av följande handlingar:

Underlag från arbetet med mål och strategi för regeringens hantering av coronapandemin.

Underlag från analysarbetet med anledning av utlåtanden från externa experter där fokus för arbetet enligt beställningen var ett positivt och ett negativt scenario för pandemins utveckling.

Utvärdering av hanteringen av coronapandemin på kansliet för krishantering (KH) på regeringskansliet.

KH:s loggbok och krisdagbok.

Rapporter om smittspridningen från ambassaderna i Rom, Wien och Reykjavik 200201–200311.

Grafiska lägesbilder och lägesbilds-pm från januari till april 2020.

Planeringsunderlag för sommar och höst 2020.

Powerpoint-bilder gällande strategiska diskussioner om covid-19 under mars-maj 2020.

Mål och scenarier februari 2020-juni 2021.

Inom kort får kommissionen även ta del av intern e-post skickad mellan vissa statssekreterare och presschefen under våren och hösten 2020.

Källa: Regeringskansliet

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL