Inrikes

Därför rundar omikron vårt försvar

Coronavirusvarianten omikron har flera egenskaper som gör den mer smittsam än tidigare varianter. Bilden är en illustration.
Foto: Illustration: Stefan Hörberg/Rithuset AB
Inrikes
Inrikes Omikron har på kort tid blivit den dominerande virusvarianten – och det är ingen slump.
– Varianten är något utöver det vanliga, säger vaccinforskaren Ali Harandi.
PREMIUM

Under senare delen av november förra året larmade sydafrikanska forskare om den då nyss upptäckta coronavirusvarianten B.1.1.529. Den 26 november betecknade Världshälsoorganisationen, WHO, den som en ”virusvariant av särskild betydelse" och varianten fick namnet omikron.

Nu med facit i hand, drygt en och halv månad senare, går det att konstatera att omikron spritts över världen med aldrig tidigare skådad snabbhet.

Många mutationer

Kunskapsläget om omikron är fortfarande osäkert, men forskningen pekar på två egenskaper som möjliggjort den snabba utbredningen. Dels har omikron en förmåga att lättare binda till celler och dels en förmåga att ta sig förbi det skydd som byggts upp av vaccin och tidigare genomgången covid-19. Det gör omikron långt mer smittsam än tidigare varianter.

I en kinesisk studie, som ännu inte genomgått obligatorisk granskning, pekar forskarna på att omikron bär på 30 mutationer från tidigare varianter, varav 10 rör förmågan att binda till cellreceptorer – så kallad affinitet.

Enligt Ali Harandi, forskare i immunologi vid Göteborgs universitet, är omikron att betrakta som något utöver det vanliga.

– Ser vi till andra virusvarianter av särskild betydelse så har de inte ackumulerat så många mutationer. I omikron ser vi många mutationer på ett ställe som är kritiskt för virusets förmåga att infektera och ta sig förbi immunitet från tidigare genomgången infektion eller vaccination.

Väntad utveckling

De faktum att viruset är mera smittsamt och i högre utsträckning attackerar de övre luftvägarna underlättar spridningen. Samtidigt – utifrån vad som nu är känt – blir människor i regel inte lika sjuka av omikron. Sammantaget är det till nytta för viruset – att förmå att infektera fler, men att samtidigt inte ta död på sina värdar.

– Rent evolutionärt var det här väntat. Men sett till hur många mutationer det handlar om och hur snabbt det gått så var det här oväntat, tillägger Ali Harandi.

Ytterligare en kinesisk studie, som officiellt kommer att publiceras i slutet av januari, gör gällande att det skydd som antikroppar ger mot tidigare varianter ger är 85 procent svagare mot omikron.

Ali Harandi påpekar dock att det är svårt att fastslå en procentsats när det gäller graden av immunologiskt skydd och att kroppens förmåga att stå emot infektioner är mycket komplex att begripa.

– Man måste sätta allt i kontext. Antikroppar är bara en del i immuniteten mot virus, säger han för klarar att ett visst antikroppsskydd kvarstår samt att det utöver en rad andra försvarsmekanismer i kroppen också finns immunitet från T-celler.

– Vad vi hitintills sett så har inte T-cellsimmunitet påverkats nämnvärt. Enkelt uttryckt kan viruset inte kringgå T-cellsimmuntet lika dramatiskt som ett antikroppsvar.

Ursprung okänt

Det är inte klarlagt hur omikron uppstått, men forskningen fokuserar på tre teorier.

Ett: Viruset kan ha cirkulerat inom en avgränsad grupp människor och där haft möjlighet att mutera för att sedan spridas i större skala.

Två: Viruset kan ha muterat inom en människa med kraftigt försvagat immunförsvar, till exempel en person med en långt gången obehandlad hiv-infektion.

– De kan vara sjuka i covid-19 i upp till sex månader och det ger viruset utrymme att mutera, säger Ali Harandi.

Tre: Viruset kan ha spritts från människa till djur där det muterat för att sedan åter spridas till människa.

– Man har tidigare talat om att viruset härrör från fladdermöss, men det finns ett antal tamdäggdjur som också kan blir infekterade av coronavirus, säger Ali Harandi.

Tomas Lauffs/TT

Ali Harandi leder ett laboratorium för vaccinforskning med omkring åtta medlemmar vid Göteborgs universitet.
Ali Harandi leder ett laboratorium för vaccinforskning med omkring åtta medlemmar vid Göteborgs universitet.
Foto: Foto: Johan Wingborg/Göteborgs universitet.

FAKTA

Fakta: T-celler

T-celler är en del av immunförsvaret och en typ av vit blodkropp som är specialiserad på att känna igen virusinfekterade celler. Antikroppar attackerar själva viruset, medan T-cellen dödar den infekterade och på så sätt går virusantalet ner.

T-cellsimmunitet har i studier bevisats kunnat komplettera skyddet från antikroppar mot covid-19. T-cellsimmunitet skulle kunna förklara varför familjemedlemmar till personer som varit sjuka själva inte utvecklar några symtom.

Källor: "Robust T Cell Immunity in Convalescent Individuals with Asymptomatic or Mild COVID-19", "Immunity to COVID-19 is probably higher than tests have shown"

Inrikes

Coronakommissionen får information fem i tolv

Coronakommissionens ordförande Mats Melin har efter visst besvär, i elfte timmen, fått mer information från regeringskansliet om hanteringen av pandemin. Arkivbild.
Foto: Christine Olsson/TT
Inrikes
Inrikes Fem i tolv händer det.
Coronakommissionen har nu fått ta del av "sammanställningar" om vad som skett på de hundratals möten som hållits i en särskild krisgrupp med statssekreterare.

Beskedet från regeringen är dock ännu att protokoll eller formella mötesanteckningar inte finns från mötena. Det ska hållits uppemot 250 möten under pandemin i krisgruppen med berörda ministrars statssekreterare, kallad Gruppen för strategisk samordning (GSS).

Enligt beskrivning från källor i Regeringskansliet har man den senaste tiden närmast öst dokumentation och uppgifter över coronakommissionen.

Men kommissionen har inte haft möjlighet än att bedöma om den är nöjd med vad den fått. Det börjar bli knappt om tid. Redan om en dryg månad, den 25 februari, ska den lägga fram sitt slutbetänkande och dom över regeringens hantering av pandemin.

"Det är riktigt att det tagits fram en hel del information. Vi har börjat gå igenom den och fortsätter med det nästa vecka. Det är ännu för tidigt att säga om den motsvarar det som vi har begärt", skriver kommissionens ordförande Mats Melin i ett mejl till TT.

Materialet handlar om hur regeringen och tjänstemännen i Regeringskansliet arbetat, mötts och överlagt under pandemin. Kommissionen vill ha det för att kunna utföra sin granskning. Företrädare för kommissionen har tidigare uttryckt kritik mot att en del begärd information inte har lämnats ut. Och kommissionen och regeringskansliet har haft olika inställning om vad som kan delges. Dagens Medicin var först att rapportera om det.

Anklagas för mörkläggning

Oppositionen i riksdagen har anklagat regeringen för att försöka mörklägga viktiga inslag i krishanteringen.

På fredagen ska ett möte hållas mellan kommissionen och Regeringskansliet. Syftet är, enligt Regeringskansliet, att reda ut eventuella missförstånd om vad kommissionen tidigare har begärt att få och om något fattas.

"Några medlemmar av sekretariatet ska träffa företrädare för RK (läs: Regeringskansliet) för att ytterligare klargöra vårt informationsbehov" skriver Melin till TT.

Kommissionen tänker inte begära förlängd tid för att ha mer tid att granska material den fått.

En regeringskälla säger att kommissionen, även om det är sent i processen, nu har fått väldigt mycket information.

Hallengren: Inga beslut

Mycket av kritiken om brist på underlag kretsar kring statssekreterarmötena i GSS. De har haft till uppgift att samordna regeringens arbete och har, enligt Svenska Dagbladet och Dagens Medicin, mötts omkring 250 gånger under pandemin.

– De fattar inga beslut på sina möten, utan är en grupp för att informera sig och diskutera, sade socialminister Lena Hallengren (S) till TT häromdagen.

Det var efter att hon mött riksdagens socialutskott med anledning av kritiken om brist på underlag för kommissionens granskning. Hallengren uppgav då att praxis är att det inte görs mötesanteckningar vid GSS-möten.

En regeringskälla hävdar att inte heller den borgerliga regeringen förde mötesanteckningar vid motsvarande möten under den stora skogsbranden sommaren 2014.

Inga protokoll

Dagordningar, lägesbilder och underlag från GSS-mötena har kommissionen dock fått, enligt Hallengren. Men frågor om protokoll har besvarats med att sådana inte skrivs.

I onsdags fick kommissionen ta del av sammanställningar från GSS-möten genom att läsa dem på plats. I sammanställningarna finns uppgifter om vad som togs upp och vilka slutsatser som drogs vid mötena.

"Några medarbetare var på plats igår (onsdagen) och fick del av visst material. Vi har ännu inte hunnit sammanställa och värdera det. Ytterligare granskning av materialet sker under nästa vecka", skriver Mats Melin.

Kommissionen har också fått se "massor av mejl" som skickats mellan statssekreterare och regeringens presschef angående pandemin.

Privata mötesanteckningar, som enskilda tjänstemän gjort, har inte lämnats över.

Lars Larsson/TT

FAKTA

Fakta: Material som delgetts kommissionen

Utlämnade handlingar:

Svar på frågor som kommissionen ställt inför intervjuer med några statssekreterare och dåvarande inrikesministern Mikael Damberg.

Svar på frågor från om regeringens och Regeringskansliets pandemiberedskap.

Månadsvis sammanställningar över de regeringsbeslut som har fattats med anledning av arbetet med covid-19. Sammanställningarna sträcker sig från den 1 februari 2020 och framåt.

Grafiska lägesbilder och lägesbilds-pm från januari till april 2020.

Planeringsunderlag för sommar och höst 2020

Plan för utbildning och övning i krishantering i Regeringskansliet 2017–2020.

Plan för utbildning och övning för regeringen och politisk ledning i Regeringskansliet i krishantering 2016–2018.

Stående dagordning för möten i Gruppen för strategisk samordning.

Kallelser med dagordning, protokoll i form av tjänsteanteckning samt deltagarlista för möten i Krishanteringsrådet.

Handlingar kommissionen fått se på plats i Regeringskansliet:

Powerpoint-bilder gällande strategiska diskussioner på allmän beredning om covid-19 under mars–maj 2020.

Mål och scenarier som har diskuterats på allmän beredning i regeringen februari 2020–juni 2021.

Intern e-post som skickats mellan vissa statssekreterare och regeringens presschef under våren och hösten 2020.

Underlag från analysarbetet med anledning av utlåtanden från externa experter utifrån ett positivt och ett negativt scenario för pandemins utveckling.

Utvärdering av krishanteringsenhetens hantering av coronapandemin våren 2020

Intern logg förd från Kriskoordineringscentralen rörande kontakter tagna under 2020 och 2021.

Interna minnesanteckningar gjorda löpande av krishanteringsenheten om genomfört arbete där gällande pandemin, däribland sammanställningar över vad som tagits upp på möten i GSS.

Rapporter från ambassaderna i Rom, Wien och Reykjavik om smittspridningen i Italien, Österrike respektive Island för perioden 20-02-01–20-03-11

Underlag från arbetet med mål och strategi som publicerades på regeringens webbplats den 7 april 2020.

Socialdepartementets coronarelaterade loggbok.

Listan är inte fullständig, ytterligare information har lämnats från olika departement

Källa: Regeringskansliet

Inrikes

Fler väljer att donera organ

Organ- och vävnadsdonation från avlidna har haft en positiv utveckling under det senaste decenniet i Sverige. Arkivbild.
Foto: Jack Mikrut/TT
Inrikes
Inrikes 192 avlidna personer blev förra året organdonatorer. Det är den högsta siffran som noterats hittills. Men behovet av donerade organ är fortsatt stort.

Donationsviljan är hög i Sverige. Åtta av tio säger sig vara positivt inställda till att donera sina organ och vävnader, men bara två av tio finns med i donationsregistret.

De 192 avlidna personer som blev donatorer förra året bidrog till att 631 organ kunde transplanteras till svårt sjuka patienter – trots pågående pandemi.

"Sjukvården, inte minst intensivvården, har gjort ett stort arbete för att upprätthålla donationsverksamheten", säger Anna Aldehag, enhetschef på Socialstyrelsens donationscentrum, i ett pressmeddelande.

En del av ökningen beror på att fler donationer har kunnat genomföras efter att döden inträffat efter ett cirkulationsstopp, så kallad DCD (donation after circulatory death). Totalt blev 27 personer donatorer genom DCD förra året, vilket är det högsta antalet sedan DCD började införas i Sverige 2019.

Flest donationer, 165, gjordes möjliga genom DBD (donation after brain death), då döden inträffar efter en svår och nytillkommen hjärnskada.

Även om antalet donatorer ökar finns det fortfarande ett stort behov av donerade organ. Under fjolåret dog 33 personer som stod uppsatta på väntelistan.

FAKTA

Fakta: Antal avlidna organdonatorer per år

2021: 192

2020: 174

2019: 191

2018: 182

2017: 188

2016: 185

2015: 167

Källa: Socialstyrelsen

Inrikes

Studie: Jordnötter till barn kan hindra allergi

Jordnötter kan framkalla allvarliga, i värsta fall livshotande, allergiska reaktioner. Arkivbild.
Foto: Junge, Heiko/NTB Scanpix
Inrikes
Inrikes Att tidigt introducera jordnötter i små barns kost kan motverka allergi mot baljväxten, enligt en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften The Lancet.

I den amerikanska studien följde forskarna 146 jordnötsallergiska barn, 0–3 år gamla, under två och ett halvt år. 96 av dem fick ett pulver med jordnötsprotein varje dag, motsvarande sex jordnötter, medan resten i en kontrollgrupp fick havremjöl.

Mängden jordnötspulver ökades gradvis under undersökningens gång, vilket ökade toleransen hos flera av barnen, enligt forskarna.

Sex månader efter studien visade det sig att 20 av barnen som gavs jordnötspulvret inte längre fick någon allergisk reaktion, jämfört med kontrollgruppen där detta bara sågs hos ett barn. Barnen tålde då en dos av pulvret motsvarande 16 jordnötter.

Ytterligare 20 av barnen klarade av en större mängd jordnötter än tidigare efter sex månader. Tydligast effekt såg forskarna hos de yngsta barnen under ett år och de drar därför slutsatsen att tidiga insatser kan ge bäst möjlighet att motverka allergi.

Det är dock inte säkert att studien återspeglar hur barnens kroppar reagerar under verkliga förhållanden, men det finns tidigare studier som har visat på liknande resultat.

Jordnötsallergier växer ofta fram i barndomen och drabbar cirka två procent av barnen i västländer, enligt studien. Allergin kan leda till reaktioner som klåda i munnen eller svullnad runt ögonen, på läpparna, i näsan och i halsen. I värsta fall kan de vara livshotande och kräva vård.

Enligt forskarna har försöken genomförts under noggrann medicinsk övervakning och adrenalininjektioner gavs till 21 barn.

Inrikes

Man åtalas för rån med motorsåg

Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En man i 30-årsåldern åtalas för att ha rånat en person i Valdemarsviks kommun på juldagen genom att hota vederbörande med en motorsåg, rapporterar SVT Nyheter Öst.

Mannen ska även ha hotat rånoffret till livet om denne inte överlämnade smycken. Enligt åtalet har mannen ”visat på synnerlig råhet”.

Han åtalas även för grovt hemfridsbrott för att under samma dag ha trängt sig in hos en kvinna, också denna gång med hjälp av motorsågen.

Mannen åtalas också för försök till uppressning efter att han, enligt åklagaren, försökt kräva en man på pengar genom att hota honom till livet.

Mannen förnekar brott.

Inrikes

Fartyg fick slagsida – fem räddades från luften

En räddningshelikopter från Sjöfartsverket. Arkivbild från 2016.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Sjöfartsverket ryckte ut med räddningspersonal och helikopter sedan ett fartyg på torsdagskvällen fått slagsida på danskt vatten väster om Kullen i nordvästra Skåne.
Hela besättningen plockades upp med vinsch.
PREMIUM

– Sjöfartsverkets helikopter är där och plockar upp personer. Det är mitt i sundet, sade Fredrik Strömbäck, kommunikatör på Sjöfartsverket, till TT vid 22-tiden.

Larmet från fartyget, som är norskflaggat, kom strax före klockan 21. Fem personer befann sig ombord. Vid 22.30 hade helikoptern plockat upp samtliga och var på väg med dem till Sverige för vård.

– Helikoptern plockade upp två från fartyget och tre från en livflotte. Så det har gått precis som det ska.

TT: Insatsen till havs är avslutad?

– Fartyget ligger kvar vad jag förstår. Det är på danskt vatten, säger Strömbäck.

Enligt Emma Nykvist, biträdande sjöräddningsledare, klarade sig de inblandade utan allvarliga skador.

– Vad vi vet mår de bra och är efter omständigheterna välbehållna, säger hon till Sydsvenskan.

Den troliga förklaringen till slagsidan är att lasten har vält eller flyttat på sig.

– Det har varit väldigt hårt väder, med hårda vindar och kraftiga vågor, vilket har föranlett lastförskjutningen, säger Nykvist till tidningen.

En fregatt från den danska flottan kommer att bevaka fartyget, som driver söderut i riktning mot Själland, under natten.

Ett miljöskyddsfartyg kommer också att skickas ut när det ljusnar för att undersöka om något läckt ut i havet.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Lånapengar

Fyra dyra misstag många gör när de lånar pengar

Lånapengar Att låna pengar kan ofta upplevas som svårt och krångligt. Att hitta det rätta lånet med den lägsta räntan och de mest förmånliga villkoren går inte fort. Det kan kännas som att kliva in i en snårig djungel där erbjudanden finns från banker och långivare både till höger och vänster. Hur ska man veta vilka som faktiskt är bra?

Det är lätt att begå misstag, speciellt om det är första gången som man tar ett lån. Det finns vissa misstag som är vanligare än andra – och det kan stå en dyrt. När du ska låna pengar – jämför alla typer av lån, på så sätt hittar du det bästa alternativet för just dig.

Du missar uppläggningsavgiften

Ett mycket vanligt misstag är att man inte undersöker vilka extra kostnader som tillkommer till lånet. Man kikar på den slutgiltiga kostnaden som informerar om vad man ska återbetala men man missar vad den faktiskt består av.

Förutom ränta så tillkommer det ofta extra avgifter för bland annat avier och uppläggning. En uppläggningsavgift är en engångsavgift som ofta kan vara mycket hög. Det är inte ovanligt att den ligger på 795 – 895 kr. Tänk därför på att alltid undersöka vilka extra avgifter som måste betalas och välj hellre ett lån med en avgift på mellan 0 – 395 kr för att sänka den totala kostnaden.

Du jämför inte räntorna

Att inte jämföra räntor tillräckligt kan vara ett av de största misstagen som görs. Det är också ett av de vanligaste. Att jämföra olika låns räntor är mycket viktigt, det är det här som du ska lägga mest tid på när du letar efter ett lån.

Det är räntan som bestämmer hur dyrt ditt lån blir. Ofta har snabblån en mycket hög ränta medan ett längre privatlån har låga räntor om du har rätt förutsättningar. Räntan du betalar på ett bolån över tid är vanligtvis en väldigt stor summa. Tänk därför noggrant över vilken typ av lån du behöver.

Jämför inte bara den nominella årsräntan utan även den den effektiva räntan. Se om räntorna är fasta eller rörliga och hur de ändras beroende på vilket belopp och vilken löptid du vill ha.

Du struntar i att ha en medsökande

Att ansöka om ett lån tillsammans med en medsökande är väldigt förmånligt. Med en medsökande som har en god ekonomi kan du få en betydligt bättre ränta. Det innebär helt enkelt att lånet blir mycket billigare.

Om man har dålig hälsa på sin ekonomi, dvs. en låg kreditvärdighet, så är det även enklare att få ett lån godkänt om man ansöker med en medsökande. Det gäller speciellt om man vill ansöka om ett stort privatlån för en större utgift eller investering.

Du amorterar inte tillräckligt

Något som många missar är att inte amortera tillräckligt mycket på sitt lån. Många långivare kan locka med långa löptider vilket ger en lägre månadskostnad. Men det här är inte ett alternativ att föredra, då det i slutänden kommer att ge ett dyrare lån.

Ju längre löptid du har desto mer ränta kommer du att totalt betala för ditt lån. Det allra bästa för låntagare är därför att välja en så kort löptid som möjligt samtidigt som man håller sig inom gränsen för vad ens månadsbudget klarar av att återbetala. Budgetera därför alltid för att amortera på ditt lån varje månad.

Om du får in en extra pengar en månad så kan det vara värt att göra en extra amortering på ditt lån. I längden sparar det dig ofta ganska mycket pengar. Om du känner att du kan betala mer än vad du gör – kontakta din långivare för att öka din månadsbetalning.

Det finns många tips att ta vara på när det kommer till att låna pengar som privatperson, här samlade vi några utav de viktigaste. Om du följer de ovanstående tipsen och jämför alla lånealternativ väl innan du lånar så kommer du att få en mycket bättre upplevelse av att låna pengar.

Det är lätt att begå misstag, speciellt om det är första gången som man tar ett lån. Det finns vissa misstag som är vanligare än andra – och det kan stå en dyrt. När du ska låna pengar – jämför alla typer av lån, på så sätt hittar du det bästa alternativet för just dig.

Inrikes

Trafiken rullar igen efter kilometerlånga köer

Det är halt på många vägar runt om i landet. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Inrikes
Inrikes Många olyckor till följd av halka inträffade under torsdagen. Trafiken på E20 utanför Laxå är åter igång efter att lastbilar kört fast och orsakat 17 kilometer långa köer på eftermiddagen.
PREMIUM

Gårdagens besvärliga väglag ställde till det på flera håll. Problemen har varit störst i Trafikverkets östra region, dit bland annat Uppsala län, Östergötlands län och Örebro län hör.

På E20 i södergående riktning körde flera lastbilar fast mellan Finnerödja och Laxå. Något som orsakade 17 kilometer långa köer på eftermiddagen. Problemen höll i sig in på kvällen, men vid midnatt meddelade polisen att trafiken rullar som vanligt igen, sedan 22.30-tiden.

Många olyckor

I Södermanland och i Östergötland har många olyckor inträffat under dagen, säger polisens presstalesperson Johnny Gustavsson.

– Bara i Södermanland har det varit ett 30-tal olyckor. Såvitt jag vet är det inga allvarligare personskador.

Magnus Jansson Klarin, presstalesperson vid polisen i region Mitt, berättar att det har varit väldigt många olyckor under dagen.

– Det rör sig om halkolyckor. I Västerås, Enköping och Uppsala är vi väl uppe i närmare 30 avåkningar och diverse olyckor, säger han.

Träd över vägar

Natten mot torsdagen drog dessutom ett oväder med kraftig blåst och snöfall fram över delar av landet. Många hushåll drabbades av strömavbrott efter att träd blåst ner över elledningar, bland annat på Gotland, i Värmlands, Jönköpings, Örebro och Gävleborgs län.

Destination Gotland ställde in färjetrafiken till Gotland, som ska återupptas på fredagen. Även tågtrafiken drabbades, till exempel ställdes flera tågavgångar in i Västsverige. De hårda vindarna orsakade också problem för vägtrafiken när träd föll över vägbanor i Svealand och norra Götaland. I Skåne föll träd över motorvägarna, E4 och E6.

Marielle Theander Olsson/TT

Fredrik Gunér/TT

Inrikes

Fartyg fick slagsida – fem räddades från luften

En räddningshelikopter från Sjöfartsverket. Arkivbild från 2016.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Sjöfartsverket ryckte ut med räddningspersonal och helikopter sedan ett fartyg på torsdagskvällen fått slagsida på danskt vatten väster om Kullen i nordvästra Skåne.
Hela besättningen plockades upp med vinsch.
PREMIUM

– Sjöfartsverkets helikopter är där och plockar upp personer. Det är mitt i sundet, sade Fredrik Strömbäck, kommunikatör på Sjöfartsverket, till TT vid 22-tiden.

Larmet från fartyget, som är norskflaggat, kom strax före klockan 21. Fem personer befann sig ombord. Vid 22.30 hade helikoptern plockat upp samtliga och var på väg med dem till Sverige för vård.

– Helikoptern plockade upp två från fartyget och tre från en livflotte. Så det har gått precis som det ska.

TT: Insatsen till havs av avslutad?

– Fartyget ligger kvar vad jag förstår. Det är på danskt vatten, säger Strömbäck.

Enligt Emma Nykvist, biträdande sjöräddningsledare, klarade sig de inblandade utan allvarliga skador.

– Vad vi vet mår de bra och är efter omständigheterna välbehållna, säger hon till Sydsvenskan.

Den troliga förklaringen till slagsidan är att lasten har vält eller flyttat på sig.

– Det har varit väldigt hårt väder, med hårda vindar och kraftiga vågor, vilket har föranlett lastförskjutningen, säger Nykvist till tidningen.

Inrikes

Knarkfynd efter brand – man anhållen

Efter en brand i Gottsunda i Uppsala hittades en större mängd narkotika. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Polisen har hittat en större mängd narkotika efter en brand i en radhuslänga i Gottsunda i Uppsala. En man i 30-årsåldern är anhållen misstänkt för grovt narkotikabrott, rapporterar lokala medier.

Branden inträffade i måndags och flera lägenheter drabbades. Vid den tekniska undersökningen efter branden hittades stora mängder narkotika i en av lägenheterna.

– I samband med att man tog sig in i lägenheten hittades cannabis och utrustning för att framställa narkotika, säger åklagaren Thomas Larsson till Upsala Nya Tidning.

En man greps och han anhölls senare. Hur mycket narkotika som hittades är inte känt.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL