Ekonomi

USA: Stort bakslag för detaljhandeln

Detaljhandeln i USA minskade oväntat mycket i december. Arkivbild
Foto: Jake May AP/TT
Ekonomi
Ekonomi
PREMIUM

Detaljhandeln i USA sjönk med 1,9 procent i december jämfört med månaden före, enligt USA:s handelsdepartement.

Det var väsentligt mer än väntat. Analytiker hade i snitt räknat med en nedgång på 0,1 procent enligt en Bloombergenkät.

Nedgången är också den största på tio månader och den antyder att den högsta inflationen på nästan 40 år i världens största ekonomi – uppmätt till 7 procent i december – trycker ned konsumtionen samtidigt som spridningen av omikronvarianten av covid-19 skapar problem.

I november ökade detaljhandeln med 0,2 procent enligt reviderade tal.

Exklusive bilförsäljningen minskade detaljhandeln i december med 2,3 procent och exklusive livsmedel var nedgången 2,1 procent.

Ekonomi

Börsen rasade över fyra procent

Stockholmsbörsen inledde veckan med ett ras. Arkivbild
Foto: Lefteris Pitarakis AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Stockholmsbörsen rasade på måndagen. Det breda OMXS-indexet tappade 4,5 procent och de mest omsatta bolagen på OMXS30-listan gick ned 3,9 procent.
Ränteoro som späds på med Ukrainakonflikten förklarar måndagens ras, enligt analytiker.

Sedan årsskiftet har börsen gått ned nära 12 procent.

– Det blir som ett självspelande piano, nedgång spär på nedgång, säger Mattias Isakson, strategichef på Swedbank.

OMXS-index var strax efter klockan 16 ned hela 5,2 procent men vände upp något fram till stängning. Fallet är det största sedan pandemivåren 2020 då Stockholmsbörsen rasade med över fem procent ett otal gånger, allra värst den 12 mars 2020 med jätteraset på över elva procent, enligt statistik från börsens ägare Nasdaq.

Nedgången ligger i linje med kraftiga kursfall på ledande Europabörser, samtidigt som veckans handel på Wall Street inledes nedåt.

Mattias Isakson konstaterar att USA-börserna föll mer förra veckan än vad Europa tappade.

– Det är det vi nu får ta del av här.

"Ukraina som lök på laxen"

Det är framför allt tillväxtaktier, högt värderade aktier, som tar den värsta smällen. Bakom den utvecklingen ligger stigande räntor.

– Sedan har vi det spända läget i Ukraina som lök på laxen, säger Isakson.

Och när börsen faller så här markant når index tekniska nivåer där fler säljare vaknar till. Och då hamnar vi i ett läge där nedgång föder nedgång, resonerar Mattias Isakson.

Bland de mest omsatta aktierna i OMXS30-index rasade tungviktare som Atlas Copco och Investor 6,0 respektive 4,6 procent. Sämst gick det för Evolution som tappade 8,6 procent. Men nedgången var bred, med samtliga 30 aktier i OMXS30 på minus. Bäst presterande var mjukpapperstillverkaren Essity som "bara" föll 1,0 procent.

Biltillverkaren Volvo Cars och riskkapitalbolaget EQT tillhörde dem som tog mest stryk utanför finlistan, med kursras på 8,0 respektive 7,8 procent.

Räntefrossan har eskalerat

Räntefrossan har eskalerat i takt med kraftigt ökad inflation runt om i världen. Den tilltar nu inför onsdagens räntebesked från USA:s centralbank Federal Reserve (Fed), som följs av färska BNP- och inflationstal från USA i slutet av veckan.

Fed väntas flagga för en räntehöjning i mars, som blir den första sedan 2018. Marknaden räknar med en serie räntehöjningar efter detta, både i år och nästa år.

Men på lite sikt, närmaste halvåret, tror Mattias Isakson ändå på ett positivt scenario. För egentligen är ekonomin fortsatt stark, bolagen går bra överlag, enligt honom.

– Jag tycker att man ska ha is i magen.

Bitcoin pressades under dagen nedåt till 33 600 dollar per bitcoin, den lägsta noteringen sedan sommaren 2021. Samtidigt kretsar världsmarknadspriset på råolja kring 87 dollar per fat – nära den högsta nivån sedan 2014.

Spänning kring Ukraina

Till oron för effekter av räntehöjningar – som särskilt slår mot högt belånade tillväxt- och förvärvsbolag – kommer den geopolitiska spänningen kring Ukraina. Enligt bedömare skulle en rysk invasion kunna leda till kraftigt högre energipriser.

Orosvågen tar fart samtidigt som rapportsäsongen sätter i gång på allvar i veckan, med tunga rapporter från flera teknikbjässar på Nasdaqbörsen, däribland Apple, Microsoft och Tesla.

Även i Stockholm kommer flera tunga bokslut under veckan, bland annat från Ericsson, SEB och AB Volvo.

De ledande Europabörserna klarade sig något lindrigare undan än Stockholm. Londonbörsens FTSE100-index backade 2,5 procent och Parisbörsens CAC40-index gick ned 3,7 procent. DAX-index i Frankfurt hade vid 17.30-tiden tappat 3,6 procent.

FAKTA

Fakta: Börsfall vi minns

Under 2000-talet har Stockholmsbörsen fallit med mer än fyra procent eller mer 39 gånger.

Största raset någonsin i modern historia noterades den 12 mars 2020, ner 11,1 procent, följt av den 29 oktober 1987, minus 9,1 procent, och den 27 juni 2016, ner 7,7 procent dagen efter att britterna folkomröstat sig ur EU.

Senast börsen rasade över fyra procent var den 11 juni 2020, ner 4,6 procent.

Tidigare i år, alltså bara sedan årsskiftet, har börsen fallit mer än två procent vid tre tillfällen.

Källa: Nasdaq

Ekonomi

Krogfacket hakar på las-uppgörelsen

Hotell- och restaurangfackets ordförande Malin Ackholt. Arkivbild.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Ekonomi
Ekonomi

Hotell- och restaurangfacket (HRF) har som tredje LO-förbund beslutat att säga ja till principöverenskommelsen om nytt huvudavtal, det så kallade lasavtalet som det stormat så mycket kring senaste åren.

"Det här avtalet stärker parternas makt över arbetsmarknaden och minskar politikens. Att ansluta HRF är det bästa för förbundets medlemmar", skriver HRF:s förbundsordförande Malin Ackholt i ett pressmeddelande.

Las-överenskommelsen tecknades först mellan Svenskt Näringsliv och tjänstemannakartellen PTK. Därefter hängde LO-facken IF Metall och Kommunal på strax efter. Sedan dröjde det ytterligare ett år innan även LO centralt valde att skriva på. Men det finns fortfarande flera enskilda LO-förbund som valt att stå utanför.

Det nya huvudavtalet, som reglerar omställningsförsäkringar och regler för uppsägningar, blir slutgiltigt när regering och riksdag tagit beslut kring de lagändringar som behövs.

Beslutet i styrelsen var inte enigt.

Ekonomi

Air leap ställer in alla flygningar

All flygverksamhet hos Air leap har ställts in från och med måndag den 24 januari. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Ekonomi
Ekonomi

Flygbolaget Air leap ställer in all sina flygningar från och med måndag den 24 januari. Anledningen är ekonomiska problem. Bolaget har beslutat att ansöka om företagsrekonstruktion.

"Huvudorsaken till beslut, är att det inte är ekonomiskt försvarbart att driva verksamheten vidare i nuvarande form med de förutsättningar som finns idag", skriver Air leap i ett pressmeddelande.

Air leap är ett svenskt regionalt flygbolag med destinationer i Sverige, Norge och Finland. Bland annat berörs flyglinjer från Stockholm till Örnsköldsvik, Mariehamn och Visby.

Norska medier rapporterar om inställda flygningar i Norge.

Den som har köpt biljetter hänvisas till flygbolagets hemsida de närmaste dagarna för mer information.

Ekonomi

TT-FLASH: Börsen rasar över 5 procent

Ekonomi
Ekonomi Stockholmsbörsen rasar med över 5 procent. Oro för högre räntor och Ukrainakrisen ligger bakom kursfallet.

Ekonomi

Kronan tar stryk i börsrasets skugga

Den svenska kronan tar stryk i börsoron. Arkivbild
Foto: Anders Wiklund/TT
Ekonomi
Ekonomi Den svenska kronan tillhör slagpåsarna på valutamarknaden i skuggan av de kraftiga börsfallen.
"Det är för tidigt att säga om det slutar här", skriver Carl Hammer, chefsstrateg på SEB

Kronfallet har pågått sedan årsskiftet och det finns flera faktorer bakom kursrörelsen.

Priset på en euro lyfte till 10:53 kronor i måndagens handel. Det innebär den sämsta kronkursen sedan hösten 2020. Dollarn har samtidigt lyft till 9:32 kronor, vilket är den svagaste växelkursen för kronan mot den amerikanska valutan sedan sommaren 2020.

Den norska kronan pressas också i valutaturbulensen. Samtidigt stiger dollarn mot euron, till kursen 1:13 dollar per euro.

Bakom marknadsturbulensen ligger en våg av oro för att det stundar räntelyft från centralbanker när USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) börjar strama åt penningpolitiken i år.

Ovanligt hög och oväntat ihållande inflation har brett ut sig i många ekonomier, vilket tryckt upp marknadsräntor och förväntningarna på räntehöjningar och andra åtstramningar.

Den geopolitiska oron kring Ukraina och Ryssland bidrar också till utvecklingen, enligt Hammer.

"En snabb lösning på Ukrainakrisen skulle troligen vara väldigt positivt för kronan på kort sikt", skriver han.

Joakim Goksör/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinoer.com

Spelinspektionen lämnar in remiss för matchfixning

Casinoer.com SVERIGE. Den senaste tiden har matchfixning blivit en stor fråga runt omkring i Sverige. Spelinspektionen har nu lämnat in en remiss till regeringen med förslag på hur problemet ska lösas, men alla är inte nöjda med den statliga myndighetens förslag.

Matchfixning, det vill säga illegal manipulation av ett idrottsevent för att göra en vinning på spelmarknaden eller ett avancemang i en turnering, är ett problem som har varit extra uppmärksammat i Sverige de senaste veckorna.

Problematiken ska främst röra sporter som fotboll och tennis, men den 19 januari rapporterade Aftonbladet att en landslagsspelare i futsal häktats på grund av misstankar om matchfixning. Om problematiken har blivit mer förekommande den senaste tiden, eller om fler rapporter kommer in på grund av att problemet har uppmärksammats, framgår inte. Oavsett vilket är det ett problem spelbolagen, fansen och idrottsförbunden vill få bukt med.

Vill förbjuda betting på individuella prestationer

Den statliga myndigheten Spelinspektionen ansvarar för att säkerhetsställa att lotterier, vadhållning och casinospel sköts lagligt i Sverige. Sedan de nya spellagarna infördes den 1 januari 2019, som möjliggjorde det för icke-statliga aktörer att bedriva casinorelaterad verksamhet i sverige, har Spelinspektionen fått en större roll. Nu ansvarar de också för att utfärda spellicenser till spelbolag och kontrollera att dessa lever upp till de högt ställda krav som den svenska staten ställer på dem.

Närmare 100 spelbolag har beviljats spellicens, vilket förra året genererade en skattevinst på cirka 4 miljarder kronor. Speltrenden är inte på något sätt unik för Sverige och vi kan se att många nya spel- och bettingsidor även har dykt upp i Norge. Här kan du läsa mer om de nya norska spelsidorna. Flera av dessa aktörer bedriver också verksamhet här i Sverige.

Nu har Spelinspektionen skickat in en remiss med förslag på hur matchfixning ska begränsas. I ett pressmeddelande skriver de följande:

“Om förslaget blir verklighet innebär det att spelbolagen på den svenska licensmarknaden inte får erbjuda vadhållning på regelbrott eller förlust i delmoment. Exempelvis blir det inte tillåtet att erbjuda spel på om en fotbollsspelare ska få gult kort eller om en tennisspelare kommer att göra dubbelfel.”

Med andra ord handlar det i stor utsträckning om att förbjuda betting på individuella prestationer och delmoment i olika sporter. Men många frågar sig om detta verkligen är rätt väg att gå.

Svenska fotbollsförbundet reagerar starkt.

Några som har varit mycket missnöjda med förslaget är Svenska fotbollsförbundet, som tycker att Spelinspektionen velar för mycket. Enligt Dagens Nyheter har Håkan Sjöstrand, förbundets generalsekreterare, sagt att han är “besviken och förbannad” och att han reagerar starkt på Spelinspektionens förslag på att rapportera misstänkt matchfixning en gång om året: “Det förstår väl alla att det inte räcker med att rapportera på årsbasis”.

Vad som kommer att ske med Spelinspektionens förslag om hur problematiken med matchfixning ska åtgärdas återstår att se.

Ekonomi

Kurskollapsen för krypto fortsätter

Bitcoins värde har nästan halverats sedan den historiska toppen i höstas. Arkivbild
Foto: Mark Lennihan AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Marknaden fortsätter flykten från kryptotillgångar. Den största kryptovalutan bitcoin fortsätter sin färd nedåt för femte dagen i rad och rasar cirka 5 procent till omkring 33 500 dollar.
PREMIUM

Bitcoin har därmed tappat en fjärdedel av sitt värde sedan årsskiftet och börjar närma sig bottennappet i juli 2021 strax under 30 000 dollar.

Andra stora kryptovalutor, som ether, faller ännu mer. Etherkursen rasar 7 procent till cirka 2 250 dollar.

Nedgången är fortsättningen på en trend nedåt, som pågått sedan bitcoins historiska topp på drygt 67 700 dollar för lite drygt två månader sedan.

En pådrivande faktor är de kapitalrörelser som tryckt ned börsen sedan det står klart att USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) planerar oväntat stora åtstramningar – med räntehöjningar och en påskyndad avveckling av stödköpsportföljen – efter snart två års av massiva pandemistimulanser.

Bland bedömare går meningarna isär om kryptovalutornas utsikter framåt och många har sedan länge varnat för att det byggdes upp en finansiell bubbla när bitcoinpriset mer än fjortonfaldigades från en kurs kring 5 000 våren 2020 till nivåer på nästan 70 000 i höstas.

– Vi tycker inte det är något fel i att de mest spekulativa hörnen på marknaden töms på lite luft i marknadsturbulensen, säger Mark Haefele, investeringschef på storbanken UBS kapitalförvaltning.

Ekonomi

Oljepriset klättrar – bensin ännu dyrare

Drivmedelspriser runt om i världen, även i Sverige, pressas uppåt av de högsta oljepriserna sedan 2014. Arkivbild
Foto: Gene J. Puskar AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Hoppas du på lägre bensin- och dieselpriser framöver? Glöm det. Världsmarknadspriset på olja inleder veckan med fortsatta uppgångar. Prislyftet kommer efter fem veckor i rad med stigande priser, och inget tyder på att priset kommer att sjunka.
PREMIUM

Pristrycket kommer bland annat från att allt fler investerare ser ökad global efterfrågan framför sig. Det hänger bland annat samman med en vikande trend för omikronsmitta i stora länder, som USA. Samtidigt har oljelagren i världen pressats nedåt en tid.

Högsta priserna sedan 2014

Ett terminskontrakt för leverans av så kallad brentolja nästa månad var under natten uppe kring 89 dollar per fat, men pendlar under förmiddagshandeln kring 88 dollar per fat. Prisnivåerna är de högsta sedan 2014.

Ledande bensinbolag i Sverige har höjt sina priser igen under måndagen, och en liter 95-oktanig bensin kostar nu 18:59 kronor. Dieselpriset ligger kvar på rekordhöga 21:27.

Frågan är om det kommer att fortsätta så här.

– Bakgrunden är att världen vill göra sig mindre beroende av olja. Konsumtionen i de 39 OECD-länderna minskar gradvis. Men i resten av världen är det precis tvärtom, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Handelsbanken.

Det skapar ett dilemma, för då vi ska bort från oljeberoendet så minskar investeringarna i oljeindustrin. Samtidigt finns den ökande efterfrågan. Det gör att priserna stiger, förklarar han.

– Det är den sämsta av alla världar. Vi får allt högre skatter på olja, samtidigt som priserna stiger.

– Tyvärr får vi räkna med fortsatt höga oljepriser, säger Christian Kopfer.

Geopolitisk oro bidrar också till prisuppgången. Förenade arabemiraten, en stor oljeproducent, har rapporterat om robotbeskjutning från vad som uppges vara de så kallade huthirebellerna i Jemen.

En annan oroshärd som påverkar stämningen på oljemarknaden är Ukraina, där västerländska underrättelsekällor fortsätter peka på risken för förnyad aggression mot landet från grannlandet Ryssland – en av världens största oljeproducenter.

"Som vi ser det är väldigt lite risk inräknat i priset på olje- och gasmarknaden just nu med tanke på en möjlig rysk invasion av Ukraina", skriver den svenska storbanken SEB:s råvaruexpert Bjarne Schieldrop i en marknadskommentar.

"Marknaden verkar inte bry sig särskilt mycket alls", skriver Schieldrop vidare och tillägger att han ser en stor risk för en rysk framstöt.

Fortsatta prislyft väntas

Storbanker på Wall Street – som Morgan Stanley och Goldman Sachs – räknar samtidigt med att brentoljan kan lyfta till 100 dollar per fat till hösten, medan Bank of Americas ekonomer har en prognos med ett oljepris på 120 dollar per fat redan till sommaren.

Det högre oljepriset har bidragit till att trycka upp priserna för drivmedelpriser i hela världen, bland annat i Sverige.

Då pandemin slog till minskade världens oljekonsumtion drastiskt, nedgången var ungefär sex till sju miljoner fat per dag, och ungefär lika mycket i procent. Men nu har det vänt. Världen förbrukar mer än innan pandemin, över 100 miljoner fat per dag, berättar han.

– Hela nedgången har ätits upp, säger Christian Kopfer.

– Det enda som går i rätt riktning är att Europa minskar sin oljekonsumtion. Men resten av världen gör precis tvärtom, säger Christian Kopfer.

Ekonomi

Tyskt index överraskar positivt

Tysk industri växlar upp. Arkivbild
Foto: Martin Meissner/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Den ekonomiska aktiviteten i Tysklands tillverkningsindustri överraskar uppåt i januari, enligt ett inköpschefsindex från BME och IHS Markit.
Men tjänstesektorn i eurozonen bromsar in i den ökade smittspridningens spår.
PREMIUM

Den första så kallade flash-beräkningen av inköpschefsindexet för januari hamnar på 60,5, upp från 57,4 i december. Det är den högsta nivån sedan augusti 2021 och den nittonde månaden i rad med ett index över 50, vilket antyder ökad aktivitet.

Delindex för orderingången lyfter till 58,6, upp från 53,2 i december.

För eurozonen sjunker samtidigt ett kompositindex, där inköpschefer inom både industri och tjänstesektorn deltagit. Detta index sjunker för andra månaden i rad till 52,4, ned från 53,3 i december och är därmed på den lägsta nivån på nästan ett år.

En förklaring är en kraftig inbromsning i tjänstesektorn – särskilt inom turism, resande och besöksnäring – sedan spridningen av omikronvarianten av covid-19 tagit fart.

Marknaden oroas samtidigt för att inflationen i eurozonen ska få nytt bränsle när ekonomin tar fart. Inflationen lyfte till rekordhöga 5 procent i december.

Men Europeiska centralbanken (ECB), med Christine Lagarde, har än så länge inte velat ta rygg på kollegorna i USA och Storbritannien och snabba på åtstramningarna av pandemistimulanserna.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL