Utrikes

USA: Ryssland förbereder svepskäl för krig

Ryska pansarvagnar av modell T-72B3 under en övning norr om staden Rostov-na-Donu, omkring tio mil från Ukrainas gräns, i onsdags.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes Ryska specialsoldater står i beredskap att attackera under falsk flagg – medan nättroll anklagar Ukraina för att hetsa fram krig, enligt USA:s regering.
Ryssland avfärdar anklagelserna som helt grundlösa.
PREMIUM

Ryssland har redan placerat ut soldater som är tränade för strid i bebyggelse och som kan använda sprängmedel i ett dåd under falsk flagg i östra Ukraina, enligt Vita husets pressekreterare Jen Psaki, som hänvisar till amerikanska underrättelser.

Ett sådant dåd skulle då riktas mot ryskstödda separatister, för att det ska framstå som ett ukrainskt angrepp som kan rättfärdiga ett ryskt ingripande.

Vid sidan av detta pågår enligt Psaki en omfattande desinformationskampanj i Rysslands statliga kanaler och i sociala medier där Ukraina framställs som en aggressiv part som begår övergrepp mot folket i området.

Som vid Krimkrisen?

USA stödjer Ukraina i det spända säkerhetsläge som råder och den amerikanska regeringen har inte lagt fram några ytterligare detaljer om de påstådda planerna. En anonym underrättelsekälla berättar för nyhetsbyrån AP att misstankarna i huvudsak bygger på avlyssnad kommunikation och observationer av rörelser i området.

USA:s nationelle säkerhetsrådgivare Jake Sullivan sade i torsdags att Ryssland har förberett för sabotage och informationsinsatser för att kunna agera om och när det fattas beslut om en eventuell offensiv. Enligt honom är det samma strategi som användes vid annekteringen av Krimhalvön 2014.

Medier i Ukraina rapporterade på fredagen att även ukrainska myndigheter misstänker att det finns ryska planer på att provocera fram en rejäl upptrappning.

Det amerikanska försvarsdepartementets talesperson Mark Kirby gör gällande att uppgifterna är "väldigt trovärdiga" och att en rysk insats skulle kunna involvera såväl soldater som underrättelseagenter.

– De hybridiserar ofta sitt manskap till en grad där gränserna inte nödvändigtvis är så tydliga, säger Kirby.

Dementerade snabbt

Kremls talesperson Dmitrij Peskov avfärdar de amerikanska påståendena som helt grundlösa. Rysslands president Vladimir Putin har förnekat att det finns några vidare invasionsplaner när det gäller Ukraina, men ställer hårda krav på att Nato ska ge Ryssland en rad garantier framöver.

Ryssland har stationerat upp emot 100 000 soldater nära gränsen till östra Ukraina

FAKTA

Bakgrund: Konflikten i Ukraina

Ukraina skakades vintern 2013—2014 av växande protester mot att den dåvarande starkt Rysslandsvänlige presidenten Viktor Janukovytj vägrade skriva under ett samarbetsavtal med EU. Presidentens våldsamma försök att kväsa demonstrationerna väckte stor upprördhet och ledde till att han flydde till Ryssland i februari 2014. Hela makteliten byttes ut och en ny regering, utsedd av protestaktivister, tillsattes.

Att den västvänliga oppositionen tog makten vållade i sin tur vrede på ryskt dominerade Krim. Ryssland utnyttjade detta till att regissera en revolt och ta kontroll över halvön med soldater i omärkta uniformer. Denna ockupation övergick snart till olaglig annektering. Dessförinnan hölls en kuppartad folkomröstning, där en majoritet av invånarna påstods vilja tillhöra Ryssland i stället för Ukraina. Folkomröstningen erkändes varken av Ukraina eller väst.

För första gången sedan andra världskriget hade därmed en europeisk stat erövrat en del av ett annat land. Omvärldens reaktioner var starka: Ryssland anklagades för brott mot folkrätten och flera internationella avtal.

Snart ägde ett liknande förlopp rum i det ryskdominerade Donbassområdet i östra Ukraina. Myndighetsbyggnader i städer i länen Donetsk, Luhansk och Charkiv ockuperades av beväpnade män med stöd från ryska styrkor. Charkiv lyckades Ukraina behålla kontrollen över, men i Donetsk och Luhansk arrangerade separatister "folkomröstningar" om självständighet från Ukraina.

Delar av de två länen fungerar i dag som utbrytarrepubliker, med nära koppling till Ryssland. Vid frontlinjen sker regelbundet sammanstötningar mellan ryskstödd lokal milis och den ukrainska armén.

Ryssland har stadigt förnekat inblandning i Donetsk och Luhansk och anser sig ha full rätt till Krim, med hänvisning till folkomröstningen. EU och USA ser dock inte halvön som rysk och har kontrat med ekonomiska sanktioner mot ett stort antal ryska och ukrainska politiker, militärer och företag.

Över 13 000 människor har dödats i konflikten, däribland tusentals civila.

Utrikes

Flera skadade i skjutning på universitet

Polisbilar står på rad utanför universitetet Heidelberg i Tyskland efter att en ensam gärningsman skjutit flera personer.
Foto: R Priebe/AP/TT
Utrikes
Utrikes

En ensam gärningsman har skjutit fyra personer i en föreläsningssal på ett universitet i staden Heidelberg i sydvästra Tyskland vid 13-tiden på måndagseftermiddagen, enligt polisen.

Det är ännu oklart hur skjutningen inträffade eller om de fyra personerna har livshotande skador.

På Twitter uppmanade polisen tidigare folk att hålla sig borta från universitetsområdet som ligger i stadsdelen Neuenheimer Feld.

Heidelberg ligger söder om Frankfurt och har runt 160 000 invånare. Stadens universitet, med samma namn, är ett av Tysklands mest kända.

Gärningsmannen ska inte ha haft politiska eller religiösa motiv, uppger polisen till Frankfurter Allgemeine Zeitung.

Tyska nyhetsbyrån DPA hänvisar till källor inom tyska myndigheter som uppger att gärningsmannen tog sitt eget liv i samband med skjutningen, och att han tros vara student vid universitetet.

Utrikes

Norge: Taliban på besök polisanmäld

En av talibanernas representanter, Anas Haqqani, vid måndagens samtal. Haqqani har polisanmälts för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten.
Foto: Stian Lysberg Solum/AP/TT
Utrikes
Utrikes En av de talibaner som ingår i delegationen som nu befinner sig i Norge har polisanmälts. Det rör sig om Anas Haqqani – som ingår i det brutala Haqqani-nätverket.

Det är den norsk-afghanske medieexperten Zahir Athari som har polisanmält Anas Haqqani.

– Vi har polisanmält honom för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Han och nätverket har stått bakom de mest dödliga angreppen mot civilbefolkningen i Afghanistan sedan 2001, säger Athari.

Norges rikskriminalpolis Kripos har tagit emot anmälan, bekräftar åklagare Marit Formo.

– Kripos har registrerat den på vanligt sätt. Ärendet kommer att behandlas där, säger Formo till NRK.

Hon vill inte ge ytterligare kommentarer kring anmälan.

Statsministern visste inte

Att Anas Haqqani ingår i den omstridda talibandelegationen är särskilt känsligt bland norrmännen. Haqqani-nätverket låg bakom terrorattacken mot Hotel Serena i Afghanistans huvudstad Kabul 2008 då den norske journalisten Carsten Thomassen dödades.

Norges nuvarande statsminister Jonas Gahr Støre (Ap) var på samma hotell i Kabul när den dödliga attacken ägde rum. Han var då Norges utrikesminister.

Nu säger Gahr Støre till tidningen Dagbladet att han inte visste att Anas Haqqani ingick i delegationen förrän han läste det i medierna.

– Namnen på några av dem i delegationen läste jag i medierna när de kom till Norge, sade Gahr Støre till tidningen på söndagskvällen i New York, där han för närvarande befinner sig.

Efterlyst av FBI

Det brutala nätverket leds av Anas Haqqanis äldre bror Sirajuddin Haqqani som nu är "inrikesminister" i talibanstyret.

Sirajuddin Haqqani är efterlyst av FBI. USA erbjuder motsvarande över 40 miljoner svenska kronor för information som kan leda till hans gripande.

Det är den norska regeringen som tagit initiativ till talibanernas omstridda besök i Norge. Det är talibanstyrets första resa till väst sedan maktövertagandet i somras.

Svenska utrikesministern Ann Linde (S) anser att vissa kontakter är nödvändiga att ha med talibanerna.

– Norge bestämmer själv vem man pratar med och hur. Vissa kontakter behöver man naturligtvis ha med talibanerna för att få in humanitärt bistånd och så vidare. Men det är väldigt viktigt att de inte ser det som en legitimering.

Syftet med Norges möte med talibanerna är att diskutera situationen i landet, som enligt FN står inför en humanitär katastrof. FN uppskattar att över halva befolkningen, runt 23 miljoner människor, hotas av svält.

Utrikes

IS håller barnfångar som mänskliga sköldar

I ett foto som delats av kurdiskledda SDF visas gripna IS-soldater som deltagit i striderna i fängelset. Bild från 21 januari i år.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes IS-medlemmar som stormat ett fängelse i norra Syrien har tagit barn på fängelset till fånga och använder dem som mänskliga sköldar, enligt de kurdiskledda styrkorna.
150 personer har dött i striderna som pågått sedan i torsdags.

Striderna mellan medlemmar ur extremiströrelsen IS och kurdiskledda SDF fortsätter i fängelset Gweiran i al-Hasakah i Syrien.

I fängelset hålls runt 3 000 misstänkta IS-fångar och ett okänt antal extremister har lyckats rymma. En gisslansituation på fängelset pågår och ett 40-tal soldater ur den USA-stödda styrkan har dödats, enligt AFP. Det totala antalet döda stiger och ligger nu på drygt 150 personer, enligt Syriska människorättsobservatoriet (SOHR) som bevakar kriget från Storbritannien.

"Mänskliga sköldar"

Den USA-ledda alliansen uppger att de kurdiska styrkorna har lyckats pressa tillbaka hotet men flera tiotal, enligt vissa uppgifter uppemot 200, extremister har stängt in sig i delar av fängelset och vägrar ge upp.

600 av fångarna på Gweiran är minderåriga. Barnen, som är fängslade på grund av misstänkta kopplingar till IS, hålls i ett rehabiliteringscenter inne i fängelset. Hundratals av dem hålls nu kvar av IS-soldaterna i en sovsal där de används som "mänskliga sköldar" vilket förhindrar SDF att avsluta insatsen, uppger talespersonen Farhad Shami.

Fängelsepersonal uppges också ha tagits tillfånga av terrorrörelsen, som tagit på sig dådet.

Stänger ner staden

Det var i torsdags som över 100 IS-medlemmar stormade fängelset med självmordsbombare i lastbilar och tung beväpning. Strider har pågått sedan dess, både inne i byggnaden och i de omkringliggande områdena. I söndags kväll meddelade SDF att man fått kontroll över situationen och att man stänger ner hela staden under en vecka.

"För att förhindra att terroristceller flyr har det kurdiska styret i nordöstra Sydien meddelat en total lockdown i områden innanför och utanför al-Hasakah under en sjudagarsperiod, med start 24 januari"', lyder ett uttalande.

All verksamhet som inte är samhällsnödvändig har beordrats att stänga och civila har stängt in sig i sina bostäder medan de kurdledda styrkorna skannar området i jakt på terrorister som rymt.

Uppemot 45 000 personer har flytt staden efter fängelseattacken, enligt FN:s samordnande hjälporgan OCHA.

FAKTA

Fakta: Kriget i Syrien

Konflikten i Syrien startade 2011 med ett uppror i form av fredliga protester, som övergick i ett regelrätt inbördeskrig.

Det finns inga officiella siffror över antalet döda i inbördeskriget. Uppskattningar från bland annat FN och oppositionella Syriska människorättsobservatoriet (SOHR) varierar mellan runt 400 000 och närmare 600 000 döda.

Över tolv miljoner människor, runt hälften av landets befolkning, har drivits på flykt.

I december 2015 antog FN:s säkerhetsråd i enighet en resolution om en plan för fredsprocessen. Där förordas bland annat vapenvila, förhandlingar mellan oppositionella grupper och president Bashar al-Assads regim samt utarbetande av en ny författning.

Med åren har kriget kommit att inkludera allt fler parter. Militanta extremister har profiterat på kaoset och vuxit sig starka, även om terrorrörelsen IS har tryckts tillbaka militärt.

Enligt FN lever runt 80 procent av Syriens befolkning under fattigdomsgränsen.

Källor: FN, UNCHR och SOHR

Utrikes

Nya fall i Peking pressar Kina inför OS

Pekingbor med munskydd väntar på att få gå över ett övergångsställe.
Foto: Andy Wong/AP/TT
Utrikes
Utrikes Testningen för covid-19 stramas åt i Peking sedan nya fall upptäckts i staden flera dagar i rad – med knappt två veckor kvar till OS i februari.

För sjunde dagen i rad rapporterades nya lokala covidfall i Peking. Sex nya fall med inhemsk smitta upptäcktes under söndagen och nio fall dagen innan, enligt officiella siffror, rapporterar The Guardian. Ytterligare ett fåtal fall, som smittspårats till Peking, har upptäckts i andra provinser.

Sedan 15 januari har 36 fall rapporterats.

Kinas nollvision mot coronaviruset har resulterat i mycket få utbrott sett till landets befolkning, med brasklappen att statistik är svår att bedöma i den hårt styrda diktaturen. Strategin innebär samtidigt att städer tvingas stänga ned på grund av några enstaka fall.

I ett försök att mota smittan inför de olympiska spelen har krav införts på att alla som köper febernedsättande medicin över disk i Peking måste testa sig, och stanna hemma tills de fått svar. Slarvar man med reglerna kommer det att noteras i ens digitala hälsodokument vilket "kan påverka resande och vardagen", enligt ett uttalande från myndigheterna, skriver The Guardian.

Under måndagen lättades samtidigt nästan alla restriktioner i storstaden Xi'an som med sina 13 miljoner invånare befunnit sig i strikt lockdown sedan 22 december, skriver AFP.

Nedstängningen är en av de längsta i Kina sedan coronapandemins start och lokala myndigheter har hamnat i blåsväder sedan invånare larmat om brist på mat och att svårt sjuka nekats vård under den hårda isoleringen.

Utrikes

EU vill stötta Ukraina med 1,2 miljarder euro

Ursula von der Leyen. Arkivbild.
Foto: Olivier Matthys/AP/TT
Utrikes
Utrikes

EU vill stötta Ukraina med ett nytt ekonomiskt biståndspaket, bestående av både akuta lån och bidrag. Det meddelar EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Kommissionen vill avsätta 1,2 miljarder euro som ska hjälpa Ukraina att klara landets finansiella behov under konflikten med Ryssland, en summa som man hoppas får grönt ljus snarast möjligt av medlemsländerna och EU-parlamentet.

Planen är att en första delsumma på 600 miljoner euro ska kunna betalas ut fort, enligt von der Leyen. I ett andra steg vill kommissionen i ett långsiktigt program hjälpa Ukraina att moderniseras.

"Låt mig klargöra en gång för alla: Ukraina är ett fritt och oberoende land som gör sina egna val. EU kommer fortsätta stå vid dess sida", säger von der Leyen i ett uttalande.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

SUNBIRD WEBBYRÅ

Webbyråns bästa knep hur du skapar ett starkt varumärke

SUNBIRD WEBBYRÅ

Enligt Sunbird Webbyrå kan ett starkt varumärke vara en av de viktigaste faktorerna för att öka ert företags försäljning online:

Det finns för mycket information och för lite tid. Potentiella kunder som besöker er tenderar att ta snabba beslut som oftas baseras på en känsla och vilket förtroende de får för er.

Ett varumärke är någons magkänsla om er. Det är inte vad ni säger att det är. Utan vad era kunder säger att det är. Här kommer Sunbird Webbyrå med fyra riktlinjer för att stärka ett varumärke.

1. Var konsekvent

Det är viktigt att ni alltid är konsekventa och lever efter ert varumärke. Byt inte budskap och värdegrunder när vinden vänder.

2. Tänk långsiktigt

Förtroende byggs upp över tid och det är viktigt att ni är beredda att offra kortsiktiga vinster för de långsiktiga. Man ska varken göra eller säga för mycket, håll er till ramen och lägg inte lättvindigt till fler tjänster i er arsenal.

3. Differentiera er

Det är lättare att bygga ett varumärke om man är unik. Är ni nischade förstår man snabbare vad ni står för.

4. Var fokuserad

För många hemsidor försöker säga för mycket. Säg bara det viktigaste. Ska ni få fram ett budskap ska ni enbart ge informationen läsaren verkligen behöver - inte allt som är bra att säga.

Även om de flesta är medvetna om detta menar Sunbird Webbyrå att många företag ändå tenderar att lägga för mycket text på hemsidan. Vilket gör att besökaren får jobba för att förstå vad man gör.

Vill ni ha hjälp att ta fram skräddarsydd webbdesign som stärker ert varumärke - Kontakta Sunbird Webbyrå här.

Utrikes

EU fördömer Ryssland: Trappa ned!

Utrikesminister Ann Linde (S) på väg in till måndagens EU-möte i Bryssel. Senare ska hon och finländske kollegan Pekka Haavisto (till höger) även träffa Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.
Foto: Virginia Mayo/AP/TT
Utrikes
Utrikes Säkerhetsläget fortsätter att förvärras kring Ukraina.
EU fördömer Rysslands "aggressiva agerande" och varnar återigen för massiva sanktioner. Nato skickar ytterligare stridsflygplan och fartyg till länder i östra Europa.

I ett gemensamt uttalande från EU-ländernas utrikesministermöte i Bryssel är kritiken skarp mot Moskva.

"Rådet fördömer Rysslands fortsatta aggressiva agerande och hot mot Ukraina. Talet om 'intressesfärer' har ingen plats på 2000-talet", heter det bland annat.

Utrikeschefen Josep Borrell uttalar liknande ord.

– Vi kommer att fortsatt bygga upp vår position gentemot Rysslands försök att underminera säkerhetsstrukturen i Europa och återuppbygga fullständigt förlegade intressesfärer, säger Borrell på väg in till mötet.

Allvarligt läge

I det gemensamma uttalandet betonar EU-länderna vikten av att alla fritt får välja sin egen säkerhetslösning, inklusive vilka organisationer man vill söka sig till.

"De här principerna kan det inte förhandlas om och de kan inte bli föremål för revidering eller omtolkning", anser EU:s utrikesministrar.

Ryssland uppmanas att trappa ned, följa internationell rätt och engagera sig i en "konstruktiv dialog".

– Läget är fortfarande allvarligt och kanske ännu mer allvarligt de senaste dagarna med olika trupprörelser, säger utrikesminister Ann Linde (S) till svenska journalister i Bryssel på väg in till mötet.

Sanktioner väntar

Både EU och USA har utlovat samordnade och hårda sanktioner mot Ryssland om det blir en förnyad aggression mot Ukraina.

Samtidigt är det inte givet vad som krävs för att utlösa sanktionerna.

– Det är alltid svårt när det är det som vi kallar för hybridkrigföring och man inte säkert vet vem det är som gör vissa angrepp, säger Linde.

– Men det viktiga är signalen: Det är inte så att det krävs en full invasion för att det ska bli sanktioner och andra typer av hårda åtgärder. Det är om det blir något slags angrepp på Ukraina, säger utrikesministern.

Möte i fredags

Ryssland har lagt fram en rad vad man kallar säkerhetsförslag, som i praktiken är en lista med krav på Nato för att militäralliansens räckvidd och medlemskap ska begränsas. Denna har avvisats helt av Natoländerna, men under ett möte mellan USA:s utrikesminister Antony Blinken och hans ryske motpart Sergej Lavrov i fredags kom utrikesministrarna överens om att USA ska ge Ryssland något slags skriftligt svar denna vecka. Det är oklart hur konkret USA:s svar kommer att bli.

Antony Blinken sade i fredags att man kommer att lägga fram egna betänkligheter snarare än att direkt bemöta Rysslands krav. Han vidhöll att USA och dess allierade är beredda att agera om och när diplomatin går i stöpet och Ryssland genomför en regelrätt invasion av östra Ukraina.

– Vi följer det som är tydligt för alla inblandade. Och det är handlingar och agerande, inte ord, som spelar roll, sade den amerikanske utrikesministern.

Under måndagen möter han sina kollegor från EU-länderna via länk.

Vapenexport?

Om Ryssland inte har för avsikt att anfalla Ukraina – något som Kreml insisterar att det inte har – så borde de tiotusentals, möjligtvis hundra tusen, ryska soldater som har placerats vid gränsen kunna dras tillbaka för att visa lite god vilja, poängterade Blinken.

Inom framför allt Nato pågår samtidigt diskussioner om vilken typ av hjälp som Ukraina kan få. Tyskland har tills vidare stoppat Nato-kollegan Estland från att skicka tyskbyggda vapen till Ukraina, vilket väckt irritation i Kiev.

Från svensk sida finns inga planer på att leverera vapen.

– Vi har ju väldigt starka regler om vapenexport så det är inte aktuellt för vår del. Men vi stödjer ju Ukraina på många sätt, framför allt genom ett mycket högt bistånd för reformer i Ukraina som vi tror att är något av det viktigaste, säger Ann Linde.

Fartyg och flyg

Samtidigt förstärker Nato den egna närvaron i sina östliga medlemsländer. Danmark skickar en fregatt till Östersjön och fyra jaktplan till Litauen. Nederländerna har utlovat två jaktplan till Bulgarien i vår samt ytterligare fartyg och trupp till Natos snabbinsatsstyrka. Även Spanien, Frankrike och USA aviserar förstärkningar.

"Nato kommer att fortsätta att vidta alla nödvändiga åtgärder för att skydda och försvara alla medlemsländer. Vi kommer alltid att svara på all försämring av säkerhetsläget, inklusive genom att stärka vårt gemensamma försvar", säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i ett uttalande.

Stoltenberg ska under måndagseftermiddagen också hålla ett separat möte med utrikesminister Ann Linde och hennes finländske kollega Pekka Haavisto.

Wiktor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: Öppen konflikt sedan 2014

Relationerna mellan Ryssland och Ukraina har varit bottenfrusna i många år.

Länderna befinner sig i öppen konflikt sedan 2014, då Ryssland i strid med internationell rätt annekterade den ukrainska halvön Krim och gick in med styrkor i Donbass i östra Ukraina. Områdena Donetsk och Luhansk styrs än i dag av ryskstödda separatister med nära ekonomiska och militära band till Moskva.

Under 2021 mobiliserade Ryssland i olika vågor stridsfordon, artilleri och tiotusentals soldater till gränsområdet mot Ukraina. Strax före jul lade Kreml fram en kravlista som bland annat skulle innebära att USA och Nato måste dra sig tillbaka från samtliga länder som ingick i det tidigare östblocket, och samtidigt lova att varken Ukraina eller andra länder tillåts ansluta sig till den västliga militäralliansen. Västmakterna har avfärdat kraven som orimliga.

Omkring 14 000 människor har dödats i Ukrainakonflikten, däribland tusentals civila.

FAKTA

Fakta: Rysslands krav på Nato

Här är några av de krav – av Ryssland kallade ”säkerhetsförslag” – som Ryssland vill att Nato och USA ska gå med på:

* Utesluta att Ukraina eller andra länder ansluter sig till Nato.

* Inte tillföra fler styrkor och vapen till länder som blivit medlemmar i Nato efter 1997 (det vill säga samtliga länder från det forna östblocket).

* Inte genomföra Nato-insatser i Ukraina, Östeuropa, Kaukasien och Centralasien.

* Inte starta USA-baser i länder som tidigare ingått i Sovjetunionen och inte är med i Nato.

Dessutom föreslås bland annat att Ryssland och USA gemensamt ska enas om att inte placera kärnvapen utanför det egna territoriet, inte beteckna varandra som motståndare, inte utbilda andra länder i hantering av kärnvapen och inte placera bombplan eller fartyg i områden där de kan anfalla motparten.

Utrikes

Assange får överklaga dom om utlämning

Julian Assange har många anhängare som vill se honom friad. Arkivbild.
Foto: Frank Augstein/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Wikileaksgrundaren Julian Assange har rätt att överklaga det tidigare domstolsbeslutet om att han kan utlämnas till USA, enligt ett nytt domstolsbeslut.

Enligt domstolen kan det finnas omständigheter som behöver tittas närmare på, och det blir nu upp till högsta domstolens domare att avgöra om fallet ska tas upp igen.

Domen är det senaste steget i Assanges utdragna kamp för att undvika rättegång i USA, som anklagar honom för att ha offentliggjort hemligt material 2010 och 2011 i samband med Wikileaks publicering av hemliga dokument som rörde krigen i Irak och Afghanistan.

Enligt USA bröt läckorna mot lagen och gjorde att människoliv riskerades, men Julian Assange och hans anhängare anser att läckan var politiskt motiverad.

Utrikes

Italien till val utan tydliga kandidater

Italiens premiärminister Mario Draghi är en av favoriterna till presidentposten. Arkivbild.
Foto: Gregorio Borgia/AP/TT
Utrikes
Utrikes Italiens premiärminister Mario Draghi är favorit att väljas till Italiens president när underhuset inleder sina omröstningar på måndagen.
Det är dock inte säkert att han ens vill ha posten.
PREMIUM

Mario Draghi ses av många som alltför viktig på sin nuvarande post för att väljas till president. Som premiärminister leder han i dag landets breda koalition som består av partier med vitt skilda åsikter i många frågor, ett konststycke som inte många andra bedöms klara av.

Dessutom är det oklart om han ens är intresserad av presidentposten. Presidenten har ingen politisk makt i Italien, men posten innebär ceremoniellt viktiga uppdrag som att utse premiärminister, godkänna lagar och vara landets överbefälhavare.

Expresidenten Silvio Berlusconi meddelade tidigare att han ställde upp i valet men hoppade av så sent som i lördags.

Den första omgången i presidentvalet hålls på måndagen då 1 009 parlamentsledamöter får skriva ett namn på en lapp och lägga i en urna.

De första tre omgångarna krävs två tredjedels majoritet för att en kandidat ska ta hem segern. De första röstningsomgångarna brukar ses som taktiska för att ge en bild av vilket stöd de olika kandidaterna har. Det är från den fjärde omgången, då en kandidat måste ha minst hälften av rösterna för att vinna, som det brukar bli skarpt läge.

Valprocessen kan pågå i flera dagar eller veckor.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL