Utrikes

Ukrainska sajter nedsläckta i hackerattack

Ukrainska regerings- och myndighetssajter släcktes ned i en hackerattack på fredagen. Här är det ukrainska utrikesdepartementet i Kiev. Arkivbild.
Foto: Ukrainska utrikesdepartementet/AP/TT
Utrikes
Utrikes Ukrainska regerings- och myndighetssajter har släckts ned i en storskalig hackerattack.
I det redan väldigt spända säkerhetsläget riktas blickarna återigen mot landets stora granne i öst.
PREMIUM

Sidor som tillhör Ukrainas regering, sju departement och flera andra viktiga myndigheter, bland annat den som utfärdar id-handlingar och vaccinationsbevis, låg tillfälligt nere under attacken.

I stället låg där ett hotfullt budskap skrivet på ukrainska, ryska och polska.

Ukrainska utrikesdepartementets talesperson Oleg Nikolenko skriver på Twitter att utredningen fortfarande pågår, men konstaterar att säkerhetstjänsten "har tagit del av preliminära indikationer som tyder på att hackergrupper som är knutna till ryska underrättelsetjänster kan stå bakom dagens massiva cyberattack".

Samlar bevis

Hackarna gjorde gällande att de hade kommit åt personlig information om ukrainska medborgare som de gjort offentlig. Det tillbakavisas helt från ukrainskt håll, där det slås fast att de endast lyckats stänga ned sajterna och inte har kommit åt något innehåll.

De allra flesta sajter låg sedan uppe som vanligt igen, meddelade Ukrainas minister för digital omvandling, Mychailo Fedorov, vid lunchtid på fredagen. Vissa av dem sades då ännu hållas stängda för att begränsa skadorna samt i utredningssyfte.

Ukrainas säkerhetstjänst SBU meddelar att den för närvarande arbetar med att samla in "digitala bevis".

"Sajternas innehåll har inte förändrats och enligt preliminära uppgifter har ingen personlig information läckt ut", meddelar SBU.

Ukraina har varit måltavla för omfattande hackerattacker tidigare och då har misstankarna riktats mot Ryssland. 2014 hackades landets valsystem inför nationella val och 2015 och 2016 angreps landets elnät. 2017 var Ukraina värst drabbat av en omfattande attack med ett utpressningsvirus som orsakade mångmiljardförluster för företag och myndigheter världen över.

Befarar storinvasion

Ingen har tagit på sig fredagens attack, men Ukraina befinner sig i storpolitikens centrum sedan Ryssland mobiliserat tiotusentals soldater vid landets gräns. Ukraina och västmakterna befarar att Ryssland förbereder en storinvasion, vilket regeringen i Moskva förnekar.

En amerikansk tjänsteman säger anonymt till CNN att underrättelsetjänsten har information som tyder på att Ryssland förbereder sig för att ha möjlighet att genomföra en operation under falsk flagg i Ukraina för att ha en ursäkt för att invadera landet. USA:s nationelle säkerhetsrådgivare Jake Sullivan var inne på samma spår vid en pressträff i torsdags.

– Vår underrättelsetjänst har fått tillgång till information, som nu har nedgraderats, om att Ryssland lägger grunden för att ha möjligheten att skapa en förevändning för en invasion, sade Sullivan.

– Vi såg detta under 2014. De förbereder detta igen och regeringen kommer att ha ytterligare information om denna potentiella förevändning att dela med pressen under de kommande 24 timmarna, sade han.

Samtal om kravlistan

Den senaste veckan har samtal pågått mellan Ryssland och väst om en kravlista från Moskva, som i praktiken innebär att USA och Nato mer eller mindre ska dra sig tillbaka från hela den region som tidigare ingick i Sovjetunionen eller den självutropade sovjetiska inflytandesfären, och även lovar att varken Ukraina eller några andra länder tillåts ansluta sig till den västliga försvarsalliansen – krav som i väst avfärdas som fullständigt orimliga.

EU:s utrikeschef Josep Borrell konstaterar att det inte finns några bevis för vilka som ligger bakom fredagens hackerattack, men också att "man kan ju gissa". Han uttrycker samtidigt tydligt stöd för Ukraina.

Försök till samtal

I måndags träffades amerikanska och ryska representanter i Genève för bilaterala överläggningar, i onsdags fortsatte diskussionerna mellan Nato och Ryssland i Bryssel, och dagen därpå under Organisationen för säkerhet och samarbete i Europas (OSSE) permanenta råd i Wien.

Rysslands vice utrikesminister Sergej Rjabkov konstaterade efter OSSE-mötet att Moskva inte såg någon anledning att fortsätta samtalen med väst då inga framsteg nåtts.

På fredagen publicerade Rysslands försvarsdepartement bilder på infanteri och pansarvagnar i övning i staden Rostov-na-Donu, omkring tio mil från Ukrainas gräns.

Inrikes

Lavrov: Svenska linjen bidrar till stabilitet

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov.
Foto: Dimitar Dilkoff/AP/TT
Inrikes
Inrikes Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov lyfter i ett utspel fram Sveriges och Finlands säkerhetspolitiska linje som positiv för Europa, efter en vecka av samtal mellan Ryssland och västmakterna om Ukrainakonflikten.
PREMIUM

– Vi ser de här ländernas neutralitetspolitik som ett stort bidrag till den europeiska säkerhetsordningen och för stabiliteten på den europeiska kontinenten, säger han vid en presskonferens i Moskva, enligt ryska nyhetsbyrån Interfax.

Lavrovs utspel ska ses i ljuset av den senaste tidens uppskruvade tonläge mellan västländer och Ryssland, sedan Ryssland under hösten ökat sina styrkor nära gränsen till Ukraina med tiotusentals, enligt en del uppgifter över hundratusen, soldater.

Den ryske utrikesministern antyder även, i andra ordalag och utan att utveckla påståendet närmare, att varken Sverige eller Finland kommer att ansluta sig till försvarsalliansen Nato.

– Vi har skäl att anta att de neutrala staternas bidrag till Europas säkerhet inte kommer att minska, säger han, men tillägger att det "utan tvivel" är upp till finländarna och svenskarna själva att avgöra frågan om ett Natomedlemskap.

Det är alltså Lavrov som definierar Sverige som neutralt, medan den svenska regeringens definition är att Sverige är alliansfritt.

Den utfästelsen står i skarp kontrast till den kravlista Ryssland presenterade före jul, där Kreml bland annat begär att USA och Nato ska ge löfte om att inte tillåta fler länder att ansluta sig till försvarsalliansen.

Pontus Ahlkvist/TT

Utrikes

För tidigt att säga vem som attackerat Ukraina

It-säkerhetsforskaren David Lindahl säger att det ännu inte går att säga vem eller vilka som ligger bakom attacken mot ukrainska regeringssajter. Arkivbild.
Foto: ULF PALM / TT
Utrikes
Utrikes Det är ännu för tidigt att säga vem eller vilka som kan ligga bakom hackerattacken på flera ukrainska regeringssajter.
– Någon har släppt ur luften ur däcken på en bil - men vi vet inte hur och vi vet inte vem, säger David Lindahl vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)
PREMIUM

Regeringen i Kiev uppger att en storskalig hackerattack på fredagen riktats mot en rad ukrainska regeringssajter. Enligt landets säkerhetstjänst har inga personliga data läckt från sajterna och innehållet har inte ändrats och flera sajter var åter i drift redan på förmiddagen.

David Lindahl som är it-säkerhetsforskare vid FOI säger till TT att det, med den information som hittills finns, är för tidigt att säga vem eller vilka som ligger bakom attacken.

– Innan vi vet mer går det inte att säga om det är en enskild individ, en kriminell organisation eller en statsmakt som ligger bakom, säger David Lindahl.

Prioriterade mål

För att tekniskt komma närmare svaret på vem som ligger bakom tittar man på hur attacken verkar ha gått till och hur avancerad den är.

– Man tittar på koden för att se om den liknar kod som vi tidigare sett från andra förövare. Sedan tittar man på var kommunikationen kommit från om vi kan spåra trafiken. Men om man är tillräckligt skicklig kan man kopiera kod från andra angripare och dölja var kommunikationen kommer ifrån, säger David Lindahl.

Han säger att man historiskt sett att många olika organisationer har lyckats slå ut webbsajter, de brukar vara prioriterade mål av den anledningen. Sedan kan man fundera över vem som skulle ha ett ekonomiskt eller politiskt intresse av att göra det.

– Det verkar inte finnas något ekonomiskt intresse här så då borde det vara ett politiskt intresse. Och då är frågan om det är en person som är politiskt motiverad, är det några aktivister eller är det direkt order av en statsmakt, säger David Lindahl.

Verkar vara påverkan

TT: Vad vill man uppnå med den här typen av attacker?

– Det finns massor av möjliga mål. Målet verkar inte ha varit kriminellt eftersom ingen tjänar pengar på det. Det verkar inte vara spionage – man har inte viktiga saker på webbservrar. Så det verkar vara påverkan.

David Lindahl säger att möjligheten att skydda sig mot den här och och andra typer av it-angrepp är beroende av hur man prioriterar.

– Man kan inte skydda allting. Angriparna kommer alltid att kunna anfalla någonting. Det vi försöker göra är att se till att de inte kan angripa sakerna vi verkligen bryr oss om och som kan orsaka skada vi verkligen vill undvika.

Men hur viktig och skyddsvärd är då exempelvis en regerings sajter? Inte jätteprioriterad, enligt David Lindahl.

– För i kriser kommunicerar man inte rimligen inte via en webbsajt. Man försöker att kommunicera via tv, radio eller liknande. Tillfälliga nedstängningar brukar man räkna som något som man kan acceptera till stor del. Medan långvarigt övertagande och falsksändande inte får ske och det är inte så lätt för en angripare att göra.

Beatrice Nordensson/TT

Utrikes

Xi'an öppnar efter stenhård lockdown

Xi'anbor med munskydd väntar på att få gå över ett övergångsställe i Xi'an, samma dag som de flesta restriktioner lättats.
Foto: Andy Wong/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Sedan 22 december har storstaden Xi'an med sina 13 miljoner invånare befunnit sig i strikt lockdown. Under måndagen öppnade staden igen efter nedstängningen som är en av de längsta i Kina sedan coronapandemins start.

De boende har varit tvungna att stanna hemma sedan över 2 100 personer, enligt officiell statistik, smittats av coronaviruset.

Kinas nollvision mot coronaviruset har resulterat i mycket få utbrott, sett till landets befolkning, men innebär samtidigt att städer tvingas stänga ned på grund av några enstaka fall. I Xi'an har lokala myndigheter hamnat i blåsväder efter att människor larmat om brist på mat och att personer nekats sjukvård under den hårda isoleringen.

Restriktionerna började lättas redan förra veckan och på måndagen lyftes nästan samtliga förbud. Invånare med godkända hälsodokument är nu tillåtna att lämna Xi'an och kollektivtrafiken och verksamheter i staden är åter igång.

Utrikes

EU vill stötta Ukraina med 1,2 miljarder euro

Ursula von der Leyen. Arkivbild.
Foto: Olivier Matthys/AP/TT
Utrikes
Utrikes

EU vill stötta Ukraina med ett nytt ekonomiskt biståndspaket, bestående av både akuta lån och bidrag. Det meddelar EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Kommissionen vill avsätta 1,2 miljarder euro som ska hjälpa Ukraina att klara landets finansiella behov under konflikten med Ryssland, en summa som man hoppas får grönt ljus snarast möjligt av medlemsländerna och EU-parlamentet.

Planen är att en första delsumma på 600 miljoner euro ska kunna betalas ut fort, enligt von der Leyen. I ett andra steg vill kommissionen i ett långsiktigt program hjälpa Ukraina att moderniseras.

"Låt mig klargöra en gång för alla: Ukraina är ett fritt och oberoende land som gör sina egna val. EU kommer fortsätta stå vid dess sida", säger von der Leyen i ett uttalande.

Utrikes

EU fördömer Ryssland: Trappa ned!

Utrikesminister Ann Linde (S) på väg in till måndagens EU-möte i Bryssel. Senare ska hon och finländske kollegan Pekka Haavisto (till höger) även träffa Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.
Foto: Virginia Mayo/AP/TT
Utrikes
Utrikes Säkerhetsläget fortsätter att förvärras kring Ukraina.
EU fördömer Rysslands "aggressiva agerande" och varnar återigen för massiva sanktioner. Nato skickar ytterligare stridsflygplan och fartyg till länder i östra Europa.

I ett gemensamt uttalande från EU-ländernas utrikesministermöte i Bryssel är kritiken skarp mot Moskva.

"Rådet fördömer Rysslands fortsatta aggressiva agerande och hot mot Ukraina. Talet om 'intressesfärer' har ingen plats på 2000-talet", heter det bland annat.

Utrikeschefen Josep Borrell uttalar liknande ord.

– Vi kommer att fortsatt bygga upp vår position gentemot Rysslands försök att underminera säkerhetsstrukturen i Europa och återuppbygga fullständigt förlegade intressesfärer, säger Borrell på väg in till mötet.

Allvarligt läge

I det gemensamma uttalandet betonar EU-länderna vikten av att alla fritt får välja sin egen säkerhetslösning, inklusive vilka organisationer man vill söka sig till.

"De här principerna kan det inte förhandlas om och de kan inte bli föremål för revidering eller omtolkning", anser EU:s utrikesministrar.

Ryssland uppmanas att trappa ned, följa internationell rätt och engagera sig i en "konstruktiv dialog".

– Läget är fortfarande allvarligt och kanske ännu mer allvarligt de senaste dagarna med olika trupprörelser, säger utrikesminister Ann Linde (S) till svenska journalister i Bryssel på väg in till mötet.

Sanktioner väntar

Både EU och USA har utlovat samordnade och hårda sanktioner mot Ryssland om det blir en förnyad aggression mot Ukraina.

Samtidigt är det inte givet vad som krävs för att utlösa sanktionerna.

– Det är alltid svårt när det är det som vi kallar för hybridkrigföring och man inte säkert vet vem det är som gör vissa angrepp, säger Linde.

– Men det viktiga är signalen: Det är inte så att det krävs en full invasion för att det ska bli sanktioner och andra typer av hårda åtgärder. Det är om det blir något slags angrepp på Ukraina, säger utrikesministern.

Möte i fredags

Ryssland har lagt fram en rad vad man kallar säkerhetsförslag, som i praktiken är en lista med krav på Nato för att militäralliansens räckvidd och medlemskap ska begränsas. Denna har avvisats helt av Natoländerna, men under ett möte mellan USA:s utrikesminister Antony Blinken och hans ryske motpart Sergej Lavrov i fredags kom utrikesministrarna överens om att USA ska ge Ryssland något slags skriftligt svar denna vecka. Det är oklart hur konkret USA:s svar kommer att bli.

Antony Blinken sade i fredags att man kommer att lägga fram egna betänkligheter snarare än att direkt bemöta Rysslands krav. Han vidhöll att USA och dess allierade är beredda att agera om och när diplomatin går i stöpet och Ryssland genomför en regelrätt invasion av östra Ukraina.

– Vi följer det som är tydligt för alla inblandade. Och det är handlingar och agerande, inte ord, som spelar roll, sade den amerikanske utrikesministern.

Under måndagen möter han sina kollegor från EU-länderna via länk.

Vapenexport?

Om Ryssland inte har för avsikt att anfalla Ukraina – något som Kreml insisterar att det inte har – så borde de tiotusentals, möjligtvis hundra tusen, ryska soldater som har placerats vid gränsen kunna dras tillbaka för att visa lite god vilja, poängterade Blinken.

Inom framför allt Nato pågår samtidigt diskussioner om vilken typ av hjälp som Ukraina kan få. Tyskland har tills vidare stoppat Nato-kollegan Estland från att skicka tyskbyggda vapen till Ukraina, vilket väckt irritation i Kiev.

Från svensk sida finns inga planer på att leverera vapen.

– Vi har ju väldigt starka regler om vapenexport så det är inte aktuellt för vår del. Men vi stödjer ju Ukraina på många sätt, framför allt genom ett mycket högt bistånd för reformer i Ukraina som vi tror att är något av det viktigaste, säger Ann Linde.

Fartyg och flyg

Samtidigt förstärker Nato den egna närvaron i sina östliga medlemsländer. Danmark skickar en fregatt till Östersjön och fyra jaktplan till Litauen. Nederländerna har utlovat två jaktplan till Bulgarien i vår samt ytterligare fartyg och trupp till Natos snabbinsatsstyrka. Även Spanien, Frankrike och USA aviserar förstärkningar.

"Nato kommer att fortsätta att vidta alla nödvändiga åtgärder för att skydda och försvara alla medlemsländer. Vi kommer alltid att svara på all försämring av säkerhetsläget, inklusive genom att stärka vårt gemensamma försvar", säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i ett uttalande.

Stoltenberg ska under måndagseftermiddagen också hålla ett separat möte med utrikesminister Ann Linde och hennes finländske kollega Pekka Haavisto.

Wiktor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: Öppen konflikt sedan 2014

Relationerna mellan Ryssland och Ukraina har varit bottenfrusna i många år.

Länderna befinner sig i öppen konflikt sedan 2014, då Ryssland i strid med internationell rätt annekterade den ukrainska halvön Krim och gick in med styrkor i Donbass i östra Ukraina. Områdena Donetsk och Luhansk styrs än i dag av ryskstödda separatister med nära ekonomiska och militära band till Moskva.

Under 2021 mobiliserade Ryssland i olika vågor stridsfordon, artilleri och tiotusentals soldater till gränsområdet mot Ukraina. Strax före jul lade Kreml fram en kravlista som bland annat skulle innebära att USA och Nato måste dra sig tillbaka från samtliga länder som ingick i det tidigare östblocket, och samtidigt lova att varken Ukraina eller andra länder tillåts ansluta sig till den västliga militäralliansen. Västmakterna har avfärdat kraven som orimliga.

Omkring 14 000 människor har dödats i Ukrainakonflikten, däribland tusentals civila.

FAKTA

Fakta: Rysslands krav på Nato

Här är några av de krav – av Ryssland kallade ”säkerhetsförslag” – som Ryssland vill att Nato och USA ska gå med på:

* Utesluta att Ukraina eller andra länder ansluter sig till Nato.

* Inte tillföra fler styrkor och vapen till länder som blivit medlemmar i Nato efter 1997 (det vill säga samtliga länder från det forna östblocket).

* Inte genomföra Nato-insatser i Ukraina, Östeuropa, Kaukasien och Centralasien.

* Inte starta USA-baser i länder som tidigare ingått i Sovjetunionen och inte är med i Nato.

Dessutom föreslås bland annat att Ryssland och USA gemensamt ska enas om att inte placera kärnvapen utanför det egna territoriet, inte beteckna varandra som motståndare, inte utbilda andra länder i hantering av kärnvapen och inte placera bombplan eller fartyg i områden där de kan anfalla motparten.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Game Lounge

När öppnar Casino Cosmopol igen?

Game Lounge Den 28 mars kom det tunga men kanske inte alltför överraskande beskedet att Casino Cosmopol tvingas stänga ned sina lokaler i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall på obestämd tid. Sedan dess har svenska spelentusiaster inte haft möjlighet att besöka någon av landets fyra landbaserade casinon. Frågan som många ställer sig nu är när dörrarna till “Sveriges enda riktiga casino” öppnar igen?

Därför stängdes Casino Cosmopol

Anledningen till varför Casino Cosmopol tillfälligt tvingades stänga sina verksamheter stavas såklart Covid-19. Casino Cosmopol höll fortsatt öppet under de första veckorna efter virusets intåg i Sverige, men i takt med att situationen förvärrades och antalet smittfall ökade för varje dag som gick fanns till slut inget annat val än att lägga in handbromsen.

Efter regeringens beslut om att införa ett förbud mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 50 personer meddelade Casino Cosmopol omedelbart att man valt att stänga ned sina lokaler tills vidare.

”På grund av myndigheternas beslut med anledning av Covid-19 är Casino Cosmopol tills vidare stängt från och med söndag. Vi hoppas på att kunna välkomna dig som gäst snart igen”, skrev bolaget på sin hemsida.

Faktum är att redan innan Casino Cosmopol beslutade att stänga sina lokaler hade antalet besökare hos det statligt ägda casinot märkt av en kraftig minskning av antalet besökare till följd av coronavirusets snabba och okontrollerade spridning i samhället. Exempelvis uppgav Casino Cosmopol informationschef Nina Ehnhage till Di i mitten på mars att antalet besökare i Stockholm minskat från 900 till 300 personer i snitt per dygn den senaste tiden.

Oviss framtid för Casino Cosmopol

Trots att det nu har gått flera månader sedan portarna stängdes finns i dagsläget ingen given prognos för när Casino Cosmopol kan komma att öppna igen. En absolut förutsättning för att casinot ska kunna öppna är i alla fall att myndigheterna upphäver sitt förbud mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 50 deltagare. Så länge detta förbud gäller kommer Casino Cosmopols lokaler garanterat fortsätta hållas nedstängda.

En annan aspekt som måste lösas är antagligen personalfrågan. Dagen efter att Casino Cosmopols casinon stängdes ned varslades nämligen drygt 800 av totalt 900 medarbetare. Exakt hur många av de varslade som sedan har möjlighet att återvända i full tjänst när coronakrisen dragit förbi är högst oklart. I början av juni cirkulerade dessutom en del medieuppgifter om att verksamheten i Sundsvall hotas av nedläggning, men än i dag är inga definitiva beslut fattade kring Sveriges första internationella casino. Fram till dess att viruset har utrotats får således svenska spelentusiaster sannolikt finna sig i att enbart njuta av underhållningen från slots och bordsspel online istället. På SveaCasino.se kan man smidigt jämföra casinon på nätet.

Utrikes

Assange får överklaga dom om utlämning

Julian Assange har många anhängare som vill se honom friad. Arkivbild.
Foto: Frank Augstein/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Wikileaksgrundaren Julian Assange har rätt att överklaga det tidigare domstolsbeslutet om att han kan utlämnas till USA, enligt ett nytt domstolsbeslut.

Enligt domstolen kan det finnas omständigheter som behöver tittas närmare på, och det blir nu upp till högsta domstolens domare att avgöra om fallet ska tas upp igen.

Domen är det senaste steget i Assanges utdragna kamp för att undvika rättegång i USA, som anklagar honom för att ha offentliggjort hemligt material 2010 och 2011 i samband med Wikileaks publicering av hemliga dokument som rörde krigen i Irak och Afghanistan.

Enligt USA bröt läckorna mot lagen och gjorde att människoliv riskerades, men Julian Assange och hans anhängare anser att läckan var politiskt motiverad.

Utrikes

IS håller barnfångar som mänskliga sköldar

I ett foto som delats av kurdiskledda SDF visas gripna IS-soldater som deltagit i striderna i fängelset. Bild från 21 januari i år.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes IS-medlemmar som stormat ett fängelse i norra Syrien har tagit barn på fängelset till fånga och använder dem som mänskliga sköldar, enligt de kurdiskledda styrkorna.
150 personer har dött i striderna som pågått sedan i torsdags.

Striderna mellan medlemmar ur extremiströrelsen IS och kurdiskledda SDF fortsätter i fängelset Gweiran i al-Hasakah i Syrien.

I fängelset hålls runt 3 000 misstänkta IS-fångar och ett okänt antal extremister har lyckats rymma. En gisslansituation på fängelset pågår och ett 40-tal soldater ur den USA-stödda styrkan har dödats, enligt AFP. Det totala antalet döda stiger och ligger nu på drygt 150 personer, enligt Syriska människorättsobservatoriet (SOHR) som bevakar kriget från Storbritannien.

"Mänskliga sköldar"

Den USA-ledda alliansen uppger att de kurdiska styrkorna har lyckats pressa tillbaka hotet men flera tiotal, enligt vissa uppgifter uppemot 200, extremister har stängt in sig i delar av fängelset och vägrar ge upp.

600 av fångarna på Gweiran är minderåriga. Barnen, som är fängslade på grund av misstänkta kopplingar till IS, hålls i ett rehabiliteringscenter inne i fängelset. Hundratals av dem hålls nu kvar av IS-soldaterna i en sovsal där de används som "mänskliga sköldar" vilket förhindrar SDF att avsluta insatsen, uppger talespersonen Farhad Shami.

Fängelsepersonal uppges också ha tagits tillfånga av terrorrörelsen, som tagit på sig dådet.

Stänger ner staden

Det var i torsdags som över 100 IS-medlemmar stormade fängelset med självmordsbombare i lastbilar och tung beväpning. Strider har pågått sedan dess, både inne i byggnaden och i de omkringliggande områdena. I söndags kväll meddelade SDF att man fått kontroll över situationen och att man stänger ner hela staden under en vecka.

"För att förhindra att terroristceller flyr har det kurdiska styret i nordöstra Sydien meddelat en total lockdown i områden innanför och utanför al-Hasakah under en sjudagarsperiod, med start 24 januari"', lyder ett uttalande.

All verksamhet som inte är samhällsnödvändig har beordrats att stänga och civila har stängt in sig i sina bostäder medan de kurdledda styrkorna skannar området i jakt på terrorister som rymt.

Hundratals civila har flytt området på grund av striderna.

FAKTA

Fakta: Kriget i Syrien

Konflikten i Syrien startade 2011 med ett uppror i form av fredliga protester, som övergick i ett regelrätt inbördeskrig.

Det finns inga officiella siffror över antalet döda i inbördeskriget. Uppskattningar från bland annat FN och oppositionella Syriska människorättsobservatoriet (SOHR) varierar mellan runt 400 000 och närmare 600 000 döda.

Över tolv miljoner människor, runt hälften av landets befolkning, har drivits på flykt.

I december 2015 antog FN:s säkerhetsråd i enighet en resolution om en plan för fredsprocessen. Där förordas bland annat vapenvila, förhandlingar mellan oppositionella grupper och president Bashar al-Assads regim samt utarbetande av en ny författning.

Med åren har kriget kommit att inkludera allt fler parter. Militanta extremister har profiterat på kaoset och vuxit sig starka, även om terrorrörelsen IS har tryckts tillbaka militärt.

Enligt FN lever runt 80 procent av Syriens befolkning under fattigdomsgränsen.

Källor: FN, UNCHR och SOHR

Utrikes

Italien till val utan tydliga kandidater

Italiens premiärminister Mario Draghi är en av favoriterna till presidentposten. Arkivbild.
Foto: Gregorio Borgia/AP/TT
Utrikes
Utrikes Italiens premiärminister Mario Draghi är favorit att väljas till Italiens president när underhuset inleder sina omröstningar på måndagen.
Det är dock inte säkert att han ens vill ha posten.

Mario Draghi ses av många som alltför viktig på sin nuvarande post för att väljas till president. Som premiärminister leder han i dag landets breda koalition som består av partier med vitt skilda åsikter i många frågor, ett konststycke som inte många andra bedöms klara av.

Dessutom är det oklart om han ens är intresserad av presidentposten. Presidenten har ingen politisk makt i Italien, men posten innebär ceremoniellt viktiga uppdrag som att utse premiärminister, godkänna lagar och vara landets överbefälhavare.

Expresidenten Silvio Berlusconi meddelade tidigare att han ställde upp i valet men hoppade av så sent som i lördags.

Den första omgången i presidentvalet hålls på måndagen då 1 009 parlamentsledamöter får skriva ett namn på en lapp och lägga i en urna.

De första tre omgångarna krävs två tredjedels majoritet för att en kandidat ska ta hem segern. De första röstningsomgångarna brukar ses som taktiska för att ge en bild av vilket stöd de olika kandidaterna har. Det är från den fjärde omgången, då en kandidat måste ha minst hälften av rösterna för att vinna, som det brukar bli skarpt läge.

Valprocessen kan pågå i flera dagar eller veckor.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL