Inrikes

Spiondömd överklagar till HD – vill frias

Mannen på väg in i rättssalen vid tingsrättsförhandlingen. Nu överklagar han den fällande domen till HD. Arkivbild.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Den 47-årige man som fällts i såväl tingsrätt som hovrätt för spioneri mot Sverige för Rysslands räkning överklagar sin dom till Högsta domstolen.

Mannen dömdes av hovrätten för västra Sverige i december till tre års fängelse för att ha lämnat vidare företagshemligheter från Scania och Volvo Cars till en rysk underrättelseofficer.

Mannen har hela tiden nekat till brott och hävdar i överklagan att hovrätten felaktigt funnit att han "obehörigen anskaffat" merparten av uppgifterna han lämnat över. Felaktiga är även bedömningarna att ett röjande av uppgifterna kan medföra men för Sveriges säkerhet och att han agerade i syfte att gå främmande makt tillhanda, anser 47-åringen.

För att HD ska ta upp fallet krävs att domstolen beviljar prövningstillstånd. Det beviljas i regel bara om målet kan ge vägledning i liknande fall.

Inrikes

Man skjuten till döds i Helsingborg

Polisen på plats i Helsingborg efter skottlossningen på tisdagsmorgonen.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes En man har avlidit efter en skottlossning i Helsingborg på morgonen, bekräftar polisen. En förundersökning om mord har inletts.

En man i 40-årsåldern fördes till sjukhus med ambulans och avled till följd av sina skador, skriver polisen på sin hemsida.

– Den personen som blev skjuten kring klockan 7.40 avled strax efter halv nio, med största sannolikhet till följd av skadorna han fick, säger lokalpolisområdeschef Karim Ottosson till TT.

Flera polispatruller åkte ut till bostadsområdet i Helsingborg sedan flera inringare hade larmat om en misstänkt skottlossning utomhus. Platsen har spärrats av och polisen har arbetat med teknisk undersökning och dörrknackning. Ingen misstänkt har gripits.

– Vi prioriterar detta, det är stora resurser i gång i både yttre tjänst på brottsplatsen och i inre, för att kartlägga motivbild och planera framåt, säger Karim Ottosson.

Flera detonationer och skottlossningar har skett i Helsingborg den senaste tiden.

– Om vi tar den senaste veckan så var det två tillfällen där vi hade mindre detonationer som troligtvis var kraftigare fyrverkeripjäser vid två olika adresser och i söndags hade vi en skjutning, där man sköt med ett flertal skott mot en fastighet. Det är ju inte acceptabelt och jag förstår att helsingborgarna blir oroliga, säger han.

I nuläget ser polisen ingen koppling mellan händelserna, uppger lokalpolisområdeschefen.

– Nu ser vi inget samband, men självklart väger vi in det i utredningsarbetet i de olika utredningarna och ser om vi kan hitta något samband.

Inrikes

Snabbinsatsstyrkan redo att försvara Gotland

Soldaterna Moa Öhrman Helsén och David Yhr från Boden, på plats på Gotland.
Foto: Karl Melander/TT
Inrikes
Inrikes Sverige har växlat upp försvarsförmågan i samband med de ökade spänningarna mellan Ryssland och Ukraina. En snabbinsatsstyrka från Norrbottens regemente är nu verksam på Gotland.
– Vi är här tills våra chefer tycker att vi ska åka hem, säger kompanichef Andreas Sundqvist.

– Det brukar vara lite mer snö, lite mindre blåst, konstaterar Moa Öhrman Helsén.

Hon är bofast i Boden, yrkessoldat vid Norrbottens regemente I19, och en del i Försvarsmaktens operativa beredskapsstyrka som flögs in i ett C-17-plan från Kallax flygplats i fredags, på order av Försvarsmaktens insatschef.

– Man får vara beredd att sätta privatlivet på halt ganska omedelbart när larmet går, säger förbandskollegan David Yhr.

Som ledningsgruppchef jobbar han med samband, förklarar han kortfattat.

– Vad för samband? Det kan jag inte säga.

Informationsövertaget ska hållas så långt det går. Försvarsmakten är därför förtegen om vad det handlar om för typ av förmågor som upprättats på Gotland.

– Det är olika materiel som ska packas, säger Öhrman Helsén lika kortfattat om de logistiska arbetsuppgifterna som packgruppchef.

Kort varsel

Logistik är en grundbult i nästan all militär verksamhet. Kanske särskilt för en snabbinsatsstyrka på en ö som Gotland.

– Vi är ett förband som är snabbt gripbart för en insats, förklarar kompanichef Andreas Sundqvist.

Den anpassade militära närvaron på Gotland handlar inte om en höjd beredskapsnivå utan en omfördelning av resurser i beredskap, understryker Försvarsmakten.

– Vi är mobila och kan flytta med kort varsel från en plats till en annan. Vi är beredda på att lösa uppgifter både i riket och utomlands, säger Sundqvist.

Gotlands regemente P18 återupprättades i maj 2018, som svar på det försämrade säkerhetsläget och ett aggressivare Ryssland. Men den militära närvaron på ön är ännu långtifrån var den en gång var under kalla krigets dagar. Regementets fastigheter är under utbyggnad och ännu finns inga större logement, bara 40 sängar som nyttjas av öns värnpliktiga.

Pizza och stridsportioner

Snabbinsatsstyrkan från Boden är inkvarterade på bygdegårdar runt om på ön. Här turas soldaterna om att sova i skift på liggunderlag i salar och skrymslen.

– Det kvittar var vi sover, tält går också bra, säger Yhr.

Till middag: stridsportioner.

– Men Sverige är i fred, så det är ju inte svårt att ordna något från affären, säger kompanichef Sundqvist.

– En och annan pizzabeställning har det väl blivit.

De flesta gotlänningar som de möter är positivt inställda till förbandets närvaro på ön, säger Yhr. Flera grannar har också bjudit till, berättar han.

– Allt från fika till erbjudande om bastu.

Arbetar dygnet runt

Något bastubad har dock inte hunnits med, försäkrar han. Förbandet jobbar dygnet runt i skift med den personal som finns tillgänglig.

Hur många de är är också hemligt.

– Vi finns i stort sett över hela ön och löser olika uppgifter. Vi visar närvaro. Givetvis gör vi andra saker också, som vi inte kan gå in på, säger kompanichef Sundqvist.

TT: Varför är det viktigt att synas?

– Det är en signal utåt att Försvarsmakten anpassar sig efter rådande säkerhetsläge.

TT: Hur länge är ni beredda att stanna här?

– Vi är här tills våra chefer tycker att vi ska åka hem.

Jonas Grönvik/TT

Kompanichef Andreas Sundqvist från den operativa beredskapsstyrkan vid Norrbottens regemente, I19.
Kompanichef Andreas Sundqvist från den operativa beredskapsstyrkan vid Norrbottens regemente, I19.
Foto: Karl Melander/TT

FAKTA

Fakta: Operativa beredskapsstyrkan

Försvarsmaktens operativa beredskapsstyrka har en kort beredskapstid och ska kunna sättas in vid både nationella och internationella uppdrag med kort varsel.

Snabbstyrkan består av ett kompani, alltså omkring 150 soldater med tillhörande utrustning och materiel.

Uppdraget roterar varje år mellan de olika förbanden. För tillfället är det Norrbottens regemente – I19 – som ansvarar för styrkan.

Den operativa beredskapsstyrkan har tidigare även kallats för Försvarsmaktens operativa reserv och den strategiska reserven.

Källa: Försvarsmakten

Inrikes

MP:s miljöpolitiska talesperson hoppar av

Miljöpartiets miljöpolitiska talesperson Maria Gardfjell kommer inte att kandidera till riksdagen. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes Miljöpartiets miljöpolitiska talesperson Maria Gardfjell kommer inte att kandidera till riksdagen. Hon är en i raden av flera tunga avhopp för partiet.

Att Maria Gardfjell väljer att inte kandidera nästa val beror på bristande förtroende och respekt från hennes lokalavdelning i Uppsala, säger hon till P4 Uppland.

– Efter ett möte i Miljöpartiet i Uppsala förra veckan när frågorna diskuterades kände jag att det saknades helt förtroende från lokalavdelningen, och då kände jag att det var lika bra att jag bestämmer mig för att dra ur, säger hon till radion.

I höstas valde Miljöpartiets energi- och klimatpolitiska talesperson Lorentz Tovatt att ta en paus från sitt arbete i politiken, och senare meddelade även partiets ekonomiskpolitiska talesperson Karolina Skog att hon kliver av.

När Miljöpartiet går till val till hösten finns det därför många nya namn på de tunga posterna.

– Det krävs verkligen att man säkrar upp successionsordningen, att man har nya politiker som kan bli tunga eller som är starka och kan efterträda, säger Gardfjell till tidningen Altinget.

Tea Oscarsson/TT

Inrikes

M ska pressa Hallengren i socialutskottet

Socialminister Lena Hallengren (S) medverkar på socialutskottets sammanträde på tisdagen. Arkivbild.
Foto: Christine Olsson/TT
Inrikes
Inrikes Socialminister Lena Hallengren (S) ska få svara på Moderaternas anklagelser om mörkläggning av pandemihanteringen, under dagens sammanträde med socialutskottet.
– Lägg korten på bordet, säger Camilla Waltersson Grönvall (M).

Det var i fredags som Moderaterna kallade Hallengren till socialutskottet eftersom Coronakommissionen, som granskar samhällets pandemihantering, nekats att ta del av handlingar från regeringskansliet med koppling till pandemin.

Hallengrens pressekreterare uppgav i fredags att socialministern redan var inbokad att närvara vid utskottets möte på tisdagen och att ledamöterna då kan ställa vilka frågor de vill, men enligt Moderaternas socialpolitiska talesperson Camilla Waltersson Grönvall kommer frågan om de nekade handlingarna vara en särskild punkt på agendan.

Kräver svar

– Vi kommer att kräva svar från socialministern som har varit det ansvariga statsrådet för coronahanteringen. Vi anser det vara oerhört allvarligt, nästan ofattbart, att regeringen sätter sig på tvären och inte vill lämna den här informationen.

Coronakommissionen har vid flera tillfällen begärt att få ta del av minnesanteckningar, loggböcker och annan dokumentation som gjorts av befattningshavare inom regeringskansliet med koppling till pandemin.

Man vill bland annat ha anteckningar från möten med gruppen för strategisk samordning (GSS) som samordnat regeringskansliets coronaarbete. Gruppen leddes av den tidigare statssekreteraren Elisabeth Backteman.

Inga anteckningar

Av ett svar på Coronakommissionens begäran att få ut relevanta handlingar framgår att det hållits 149 möten med gruppen. "Några mötesprotokoll eller mötesanteckningar från dessa möten finns inte", skriver hon.

Vad gäller minnesanteckningar som enskilda tjänstemän gjort kan de inte lämnas ut, eftersom det inte är uppgifter som regeringskansliet förfogar över, sade Ulrika Langels, presstalesperson på regeringskansliet, i en kommentar till TT i fredags.

Socialutskottets möte inleds klockan 11.00.

– Budskapet kommer att vara: Sluta mörka, lägg korten på bordet och medverka till att kommissionen, som faktiskt är tillsatt av regeringen, får det de behöver för att kunna slutföra arbetet, säger Camilla Waltersson Grönvall.

Marc Skogelin/TT

FAKTA

Fakta: Dessa handlingar har lämnats ut

Coronakommissionen har, enligt regeringskansliet (RK), bland annat fått del av följande handlingar:

Underlag från arbetet med mål och strategi för regeringens hantering av coronapandemin.

Underlag från analysarbetet med anledning av utlåtanden från externa experter där fokus för arbetet enligt beställningen var ett positivt och ett negativt scenario för pandemins utveckling.

Utvärdering av hanteringen av coronapandemin på kansliet för krishantering (KH) på regeringskansliet.

KH:s loggbok och krisdagbok.

Rapporter om smittspridningen från ambassaderna i Rom, Wien och Reykjavik 200201–200311.

Grafiska lägesbilder och lägesbilds-pm från januari till april 2020.

Planeringsunderlag för sommar och höst 2020.

Powerpoint-bilder gällande strategiska diskussioner om covid-19 under mars-maj 2020.

Mål och scenarier februari 2020-juni 2021.

Inom kort får kommissionen även ta del av intern e-post skickad mellan vissa statssekreterare och presschefen under våren och hösten 2020.

Källa: Regeringskansliet

Inrikes

Fyra åtalas efter mord på kvinna i Luleå

Åtal har väckts vid Luleå tingsrätt, efter mordet på en kvinna i Luleå. Arkivbild.
Foto: Susanne Lindholm/TT
Inrikes
Inrikes

Fyra män åtalas för inblandning i mordet på en kvinna i Luleå i somras. En man i 20-årsåldern, enligt åklagaren med kopplingar till kriminella nätverk i Stockholm, åtalas för mord och tre andra män för medhjälp till mord, skriver Åklagarmyndigheten i ett pressmeddelande.

De fyra männen nekar till all delaktighet i mordet, som skedde i området Notviken den 20 juli förra året. Polisen larmades till området efter det att höga smällar som lät som skott hörts. I närheten av en badplats hittades kvinnan, som var i 25-årsåldern, ihjälskjuten.

Den misstänkte skytten går emot åklagarens påstående om nätverkskopplingar:

– Vi motsätter oss påståendet om att han skulle vara en nätverkskriminell, eller gängkriminell, säger hans advokat Viktor Banke till Ekot.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Effectory

Så påverkas företagens HR-data av GDPR

Effectory Europeiska unionen införde en ny förordning 2019. Skillnaden på en förordning och en bestämmelse är att en förordning måste införas och en bestämmelse är valfri för varje medlemsland, att införa efter eget önskemål.

GDPR är den senaste förordningen som EU har påfört medlemsländerna. Förordningen reglerar hantering av data och annan typ av information som bland annat rör personuppgifter. Vad betyder detta svenska företag?

Vad är skillnaden på GDPR och dataskyddsförordningen?

På svenska heter den relativt nya förordningen dataskyddsförordningen. Den reglerar i det stora hela all hantering av personuppgifter och ett speciellt avsnitt är avsett för information som klassas som känslig. Alla bolag måste följa förordningen, det har en avgörande effekt för bolag som samlar in information om sina kunder, vilket i princip alla företag som säljer och köper varor gör.

För att kunna vara konkurrenskraftig på marknaden behöver företag samla in information om sin målgrupp. Den förordning som nu gäller i EU innebär att det ska föreligga ett medgivande av alla privatpersoner, som företagen samlar in information omkring och särskilt när det gäller information som förordningen klassar som känslig.

Känslig information är uppgifter som kan spåras till en individ. Det kan exempelvis vara personnummer, adress och namnuppgifter. Men även digital information såsom en IP-adress och liknande.

Påverkas företagens HR-data av förordningen?

De uppgifter som företagen samlar in om sina kunder är viktigt för att kunna skapa en framgångsrik verksamhet rent ekonomiskt. Företagen behöver veta vad kunderna vill ha för att kunna skapa tjänster och produkter som kunderna i sin tur vill köpa och använda.

Även information om företagens egna medarbetare är viktig i förhållande till företagens effektivitet, något som är avgörande för hur konkurrenskraftigt ett företag kan vara på marknaden. Genom att samla in information om personalen kan personalresurserna fördelas på bästa möjliga sätt inom företaget.

På engelska kallas begreppet, inom företagsvärlden, ofta för employee engagement, på svenska resursfördelning eller personalinitiativ, beroende på vad man syftar på specifikt. Praktiskt taget handlar det om att ha rätt typ av personal, med rätt kompetens, som utför rätt typ av arbetsuppgifter. Dataskyddsförordningen fastslår rent juridiskt att all personal ska godkänna att arbetsgivaren kan samla in och spara all den typ av information, som handlar om medarbetarna.

HR-data är information som företag samlar in om sin personal. Det kan exempelvis vara information om utbildningsbakgrund, ålder, meriter och arbetslivserfarenhet. Information kan användas för att fördela företagets personalresurser på ett effektivt sätt. Rent praktiskt kan det innebära att personalens kompetens inte används till fullo.

Varför är HR-data viktigt?

Konkurrensen på marknaden blir allt hårdare för företagen och det ställer allt högre krav på att vara konkurrenskraftig. I förhållande till konkurrenskraftighet kan HR-data ha en avgörande roll för många bolag. Sänkta priser till konsumenterna är inte alltid ett möjligt alternativ eller svaret på att bli ett konkurrenskraftigt företag – alternativet kan vara att ta del av employee engagement index, som ger en tydlig överblick över de personalresurser som finns att tillgå.

Med den informationen kan bolagen nämligen omfördela resurserna och därmed effektivisera processerna inom företaget. Det gör det möjligt att profitera på de resurser som redan finns inom bolaget, vilket sannolikt leder till att utgifter och kostnader minimeras.

Inrikes

Expert: Utgå från att förkylning är omikron

Om du är förkyld, utgå från att det är omikron, säger ordföranden för Stockholms läkarförening. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Att covidtesta brett med PCR-tester kan förlora sin funktion när så pass många är sjuka och när det tar lång tid att få sitt testsvar, enligt Johan Styrud, ordförande vid Stockholms läkarförening.

I en intervju med Ekot menar han att han vill se ett mer fokuserat användande av testerna.

– Att man testar och inte får svar på upp till en vecka, då är det meningslöst. Vi kommer att ha en jättevåg framför oss. Är du förkyld så är du sjuk i omikron, utgå från det, säger Johan Styrud till radion.

Det är inte alla som håller med. Fredrik Elgh, överläkare och professor i virologi vid Umeå universitet, anser att man ska fortsätta testa brett.

– Vi måste ha reda på vilka det är som sprider smittan för att kunna skydda både arbetsplatser och enskilda från den så gott som det går, säger han till Ekot.

Inrikes

Sköt mot balkong – misstänkt mordförsök

En man på en balkong besköts i natt. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Under natten mot tisdag larmades polis efter att en lägenhetsbalkong hade blivit beskjuten i Kallhäll i Stockholm.

– En man befinner sig på en inglasad balkong på natten när det plötsligt avlossas ett skott mot balkongen. Han skadas inte och det är inte heller ett fullt genomslag genom rutorna, säger Daniel Wikdahl, presstalesperson på polisregion Stockholm.

Polisen har beslagtagit en hylsa på platsen och hållit förhör. Ingen har gripits.

Händelsen utreds som försök till mord.

Inrikes

Omikron skapar extrema nivåer i sjukfrånvaron

'Det stora inflödet har vi inte sett vid något tillfälle tidigare under pandemin', säger Leif Höök på Försäkringskassan om ansökningarna om smittbärarpenning.
Foto: Anders Humlebo/TT
Inrikes
Inrikes Den svenska sjukfrånvaron når nya rekordnivåer.
Vabbandet ligger nästan dubbelt så högt som förra året – och ansökningarna om smittbärarpenning har slagit i taket.
– Vi har aldrig haft ett så högt inflöde på det som vi har nu, säger Leif Höök på Försäkringskassan.
PREMIUM

Omikronstormen snurrar vidare över Sverige – och det märks hos Försäkringskassan som just nu upplever ett extremt tryck.

Förra veckan ökade ansökningarna om sjukpenning till 40 000, från 27 000 veckan före.

– Det är en hög sjukfrånvaro i samhället och till allra största del är det covid-19 vi pratar om här, säger Leif Höök, avdelningschef på Försäkringskassan.

Samtidigt slår ansökningarna om smittbärarpenning sin högsta notering hittills. Förra veckan kom det in över 11 000 ärenden.

– Det är helt unika siffror. Det stora inflödet har vi inte sett vid något tillfälle tidigare under pandemin, säger Leif Höök.

FHM:s regler

Smittbärarpenning betalas ut av Försäkringskassan antingen till den som själv är eller kan vara smittad av covid-19 eller den som lever tillsammans med en person som är smittad och därför inte kan arbeta.

Här spelar Folkhälsomyndighetens rekommendationer om karantän in. Om en person har bekräftad covid-19 ska de som bor i samma hushåll stanna hemma i sju dagar räknat från den dag den sjuka personen provtog sig, oavsett om de har symtom eller inte.

Samtidigt är vabbandet nästan dubbelt så högt under årets andra vecka jämfört med förra året – knappt 89 000 ansökningar mot cirka 49 000 i fjol.

Det är dock fortfarande långt från rekordnivåerna då pandemin drog in över Sverige, då över 191 000 föräldrar ansökte om vab under en enskild vecka.

Pengar kan dröja

Men det är inte bara omikron som ligger bakom de höga siffrorna, även andra sjukdomar cirkulerar som bekant i högre grad under det här året jämfört med förra.

– Den vanliga influensan var i princip noll förra året, och likadant med RS-virus. De båda påverkar tillfällig föräldrapenning i hög grad, säger Höök.

Trycket är så högt att sökande av just smittbärarpenning riskerar att inte få sina pengar i tid, enligt Leif Höök.

– Vi tittar på alternativ för att lösa detta på bästa sätt. Låna in personal, flytta personal och så vidare. Men det är ett tufft läge så vi måste ha mer resurser för att klara av det helt enkelt.

TT: Gick det här att förutse eller blev ni tagna på sängen?

– Att det skulle öka förstod vi men inte att det skulle vara såhär mycket. Men vi började förbereda redan förra veckan eftersom vi såg att det var ett stort inflöde, säger Leif Höök.

"Kan bli tufft"

Hur ansökningarna kommer att påverkas framöver är svårt att förutspå eftersom det hänger ihop med hur covid-19 utvecklas. Enligt Folkhälsomyndighetens senaste scenario når smittspridningen sin topp i slutet av januari.

Frågan är om vi fortfarande har det värsta framför oss? Februari brukar vara ökänd som "vabruari".

– Om man jämför med förra året, som också hade ett högt inflöde inledningsvis, så sjönk det faktiskt under februari och mars. Nu vet vi inte vad som händer utan det är mycket kopplat till covid. Men blir det samma ökning som det brukar vara i "vabruari", då blir det tufft.

Anja Haglund/TT

FAKTA

Fakta: Höga sjuktal

Förra veckan ansökte cirka:

– 11 000 personer om smittbärarpenning. Motsvarande siffra förra året var 3 800.

– 89 000 personer om vab. I fjol var antalet knappt 49 000.

– 40 000 personer om sjukpenning, en uppgång från 27 000 förra veckan (förra året var antalet ansökningar runt 38 000 under årets andra vecka.)

Källa: Försäkringskassan

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL