Inrikes

Sju läkare missade äldre mans cancer

En vårdcentral i Bohuslän har anmält sig själv till Inspektionen för vård och omsorg för att man i flera månader missade att en äldre man hade cancer. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Inrikes
Inrikes Sju läkare på en vårdcentral i Bohuslän missade att en man i 70-årsåldern hade tarmcancer. Nu anmäler vårdcentralen sig själv för att man vållat en allvarlig vårdskada.
PREMIUM

Det behövdes mer än 15 läkarbesök innan mannen fick hjälp, skriver Bohusläningen.

Den åttonde läkaren i raden hittade rätt diagnos, vilket ledde till att mannen kunde opereras.

Men då hade cancerutredningen fördröjts i nästan tre månader, enligt den anmälan vården själv nu gjort till Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) enligt lex Maria.

Mannen sökte hjälp mot smärta och domningar i handlederna, och hade senare även svår smärta upp mot axlarna.

De första läkarna gav mannen smärtstillande medel. En läkare trodde att problemet var artros. Senare upptäcktes att mannen hade blodbrist.

I vårdens egen utredning pekas bland annat på att vårdcentralen till stor del bemannas av stafettläkare. Kontinuiteten blir lidande, och det kan bli brister i kommunikationen.

– Det gäller generellt på landsbygden. Det är nog tyvärr ingen fråga jag löser särskilt enkelt, säger Ulrika Holmqvist, primärvårdschef i norra Bohuslän och Dalsland, till Bohusläningen.

Inrikes

Snabbinsatsstyrkan redo att försvara Gotland

Soldaterna Moa Öhrman Helsén och David Yhr från Boden, på plats på Gotland.
Foto: Karl Melander/TT
Inrikes
Inrikes Sverige har växlat upp försvarsförmågan i samband med de ökade spänningarna mellan Ryssland och Ukraina. En snabbinsatsstyrka från Norrbottens regemente är nu verksam på Gotland.
– Vi är här tills våra chefer tycker att vi ska åka hem, säger kompanichef Andreas Sundqvist.

– Det brukar vara lite mer snö, lite mindre blåst, konstaterar Moa Öhrman Helsén.

Hon är bofast i Boden, yrkessoldat vid Norrbottens regemente I19, och en del i Försvarsmaktens operativa beredskapsstyrka som flögs in i ett C-17-plan från Kallax flygplats i fredags, på order av Försvarsmaktens insatschef.

– Man får vara beredd att sätta privatlivet på halt ganska omedelbart när larmet går, säger förbandskollegan David Yhr.

Som ledningsgruppchef jobbar han med samband, förklarar han kortfattat.

– Vad för samband? Det kan jag inte säga.

Informationsövertaget ska hållas så långt det går. Försvarsmakten är därför förtegen om vad det handlar om för typ av förmågor som upprättats på Gotland.

– Det är olika materiel som ska packas, säger Öhrnman Helsén lika kortfattat om de logistiska arbetsuppgifterna som packgruppchef.

Kort varsel

Logistik är en grundbult i nästan all militär verksamhet. Kanske särskilt för en snabbinsatsstyrka på en ö som Gotland.

– Vi är ett förband som är snabbt gripbart för en insats, förklarar kompanichef Andreas Sundqvist.

Den anpassade militära närvaron på Gotland handlar inte om en höjd beredskapsnivå utan en omfördelning av resurser i beredskap, understryker Försvarsmakten.

– Vi är mobila och kan flytta med kort varsel från en plats till en annan. Vi är beredda på att lösa uppgifter både i riket och utomlands, säger Sundqvist.

Gotlands regemente P18 återupprättades i maj 2018, som svar på det försämrade säkerhetsläget och ett aggressivare Ryssland. Men den militära närvaron på ön är ännu långtifrån var den en gång var under kalla krigets dagar. Regementets fastigheter är under utbyggnad och ännu finns inga större logement, bara 40 sängar som nyttjas av öns värnpliktiga.

Pizza och stridsportioner

Snabbinsatsstyrkan från Boden är inkvarterade på bygdegårdar runt om på ön. Här turas soldaterna om att sova i skift på liggunderlag i salar och skrymslen.

– Det kvittar var vi sover, tält går också bra, säger Yhr.

Till middag: stridsportioner.

– Men Sverige är i fred, så det är ju inte svårt att ordna något från affären, säger kompanichef Sundqvist.

– En och annan pizzabeställning har det väl blivit.

De flesta gotlänningar som de möter är positivt inställda till förbandets närvaro på ön, säger Yhr. Flera grannar har också bjudit till, berättar han.

– Allt från fika till erbjudande om bastu.

Arbetar dygnet runt

Något bastubad har dock inte hunnits med, försäkrar han. Förbandet jobbar dygnet runt i skift med den personal som finns tillgänglig.

Hur många de är är också hemligt.

– Vi finns i stort sett över hela ön och löser olika uppgifter. Vi visar närvaro. Givetvis gör vi andra saker också, som vi inte kan gå in på, säger kompanichef Sundqvist.

TT: Varför är det viktigt att synas?

– Det är en signal utåt att Försvarsmakten anpassar sig efter rådande säkerhetsläge.

TT: Hur länge är ni beredda att stanna här?

– Vi är här tills våra chefer tycker att vi ska åka hem.

Jonas Grönvik/TT

Kompanichef Andreas Sundqvist från den operativa beredskapsstyrkan vid Norrbottens regemente, I19.
Kompanichef Andreas Sundqvist från den operativa beredskapsstyrkan vid Norrbottens regemente, I19.
Foto: Karl Melander/TT

FAKTA

Fakta: Operativa beredskapsstyrkan

Försvarsmaktens operativa beredskapsstyrka har en kort beredskapstid och ska kunna sättas in vid både nationella och internationella uppdrag med kort varsel.

Snabbstyrkan består av ett kompani, alltså omkring 150 soldater med tillhörande utrustning och materiel.

Uppdraget roterar varje år mellan de olika förbanden. För tillfället är det Norrbottens regemente – I19 – som ansvarar för styrkan.

Den operativa beredskapsstyrkan har tidigare även kallats för Försvarsmaktens operativa reserv och den strategiska reserven.

Källa: Försvarsmakten

Inrikes

M ska pressa Hallengren i socialutskottet

Socialminister Lena Hallengren (S) medverkar på socialutskottets sammanträde på tisdagen. Arkivbild.
Foto: Christine Olsson/TT
Inrikes
Inrikes Socialminister Lena Hallengren (S) ska få svara på Moderaternas anklagelser om mörkläggning av pandemihanteringen, under dagens sammanträde med socialutskottet.
– Lägg korten på bordet, säger Camilla Waltersson Grönvall (M).

Det var i fredags som Moderaterna kallade Hallengren till socialutskottet eftersom Coronakommissionen, som granskar samhällets pandemihantering, nekats att ta del av handlingar från regeringskansliet med koppling till pandemin.

Hallengrens pressekreterare uppgav i fredags att socialministern redan var inbokad att närvara vid utskottets möte på tisdagen och att ledamöterna då kan ställa vilka frågor de vill, men enligt Moderaternas socialpolitiska talesperson Camilla Waltersson Grönvall kommer frågan om de nekade handlingarna vara en särskild punkt på agendan.

Kräver svar

– Vi kommer att kräva svar från socialministern som har varit det ansvariga statsrådet för coronahanteringen. Vi anser det vara oerhört allvarligt, nästan ofattbart, att regeringen sätter sig på tvären och inte vill lämna den här informationen.

Coronakommissionen har vid flera tillfällen begärt att få ta del av minnesanteckningar, loggböcker och annan dokumentation som gjorts av befattningshavare inom regeringskansliet med koppling till pandemin.

Man vill bland annat ha anteckningar från möten med gruppen för strategisk samordning (GSS) som samordnat regeringskansliets coronaarbete. Gruppen leddes av den tidigare statssekreteraren Elisabeth Backteman.

Inga anteckningar

Av ett svar på Coronakommissionens begäran att få ut relevanta handlingar framgår att det hållits 149 möten med gruppen. "Några mötesprotokoll eller mötesanteckningar från dessa möten finns inte", skriver hon.

Vad gäller minnesanteckningar som enskilda tjänstemän gjort kan de inte lämnas ut, eftersom det inte är uppgifter som regeringskansliet förfogar över, sade Ulrika Langels, presstalesperson på regeringskansliet, i en kommentar till TT i fredags.

Socialutskottets möte inleds klockan 11.00.

– Budskapet kommer att vara: Sluta mörka, lägg korten på bordet och medverka till att kommissionen, som faktiskt är tillsatt av regeringen, får det de behöver för att kunna slutföra arbetet, säger Camilla Waltersson Grönvall.

Marc Skogelin/TT

FAKTA

Fakta: Dessa handlingar har lämnats ut

Coronakommissionen har, enligt regeringskansliet (RK), bland annat fått del av följande handlingar:

Underlag från arbetet med mål och strategi för regeringens hantering av coronapandemin.

Underlag från analysarbetet med anledning av utlåtanden från externa experter där fokus för arbetet enligt beställningen var ett positivt och ett negativt scenario för pandemins utveckling.

Utvärdering av hanteringen av coronapandemin på kansliet för krishantering (KH) på regeringskansliet.

KH:s loggbok och krisdagbok.

Rapporter om smittspridningen från ambassaderna i Rom, Wien och Reykjavik 200201–200311.

Grafiska lägesbilder och lägesbilds-pm från januari till april 2020.

Planeringsunderlag för sommar och höst 2020.

Powerpoint-bilder gällande strategiska diskussioner om covid-19 under mars-maj 2020.

Mål och scenarier februari 2020-juni 2021.

Inom kort får kommissionen även ta del av intern e-post skickad mellan vissa statssekreterare och presschefen under våren och hösten 2020.

Källa: Regeringskansliet

Inrikes

Fyra åtalas efter mord på kvinna i Luleå

Åtal har väckts vid Luleå tingsrätt, efter mordet på en kvinna i Luleå. Arkivbild.
Foto: Susanne Lindholm/TT
Inrikes
Inrikes

Fyra män åtalas för inblandning i mordet på en kvinna i Luleå i somras. En man i 20-årsåldern, enligt åklagaren med kopplingar till kriminella nätverk i Stockholm, åtalas för mord och tre andra män för medhjälp till mord, skriver Åklagarmyndigheten i ett pressmeddelande.

De fyra männen nekar till all delaktighet i mordet, som skedde i området Notviken den 20 juli förra året. Polisen larmades till området efter det att höga smällar som lät som skott hörts. I närheten av en badplats hittades kvinnan, som var i 25-årsåldern, ihjälskjuten.

Den misstänkte skytten går emot åklagarens påstående om nätverkskopplingar:

– Vi motsätter oss påståendet om att han skulle vara en nätverkskriminell, eller gängkriminell, säger hans advokat Viktor Banke till Ekot.

Inrikes

Expert: Utgå från att förkylning är omikron

Om du är förkyld, utgå från att det är omikron, säger ordföranden för Stockholms läkarförening. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Att covidtesta brett med PCR-tester kan förlora sin funktion när så pass många är sjuka och när det tar lång tid att få sitt testsvar, enligt Johan Styrud, ordförande vid Stockholms läkarförening.

I en intervju med Ekot menar han att han vill se ett mer fokuserat användande av testerna.

– Att man testar och inte får svar på upp till en vecka, då är det meningslöst. Vi kommer att ha en jättevåg framför oss. Är du förkyld så är du sjuk i omikron, utgå från det, säger Johan Styrud till radion.

Det är inte alla som håller med. Fredrik Elgh, överläkare och professor i virologi vid Umeå universitet, anser att man ska fortsätta testa brett.

– Vi måste ha reda på vilka det är som sprider smittan för att kunna skydda både arbetsplatser och enskilda från den så gott som det går, säger han till Ekot.

Inrikes

Skottlossning i Helsingborg – en till sjukhus

Flera polispatruller åkte ut till ett bostadsområde i Helsingborg sedan flera inringare hade larmat om en misstänkt skottlossning. På plats hittades en man med vad som tros vara skottskador och han fördes till sjukhus med ambulans.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Flera polispatruller åkte ut till ett bostadsområde i Helsingborg sedan flera inringare hade larmat om en misstänkt skottlossning. På plats hittades en man med vad som tros vara skottskador och han fördes till sjukhus med ambulans. Polisen är förtegen om skadeläget.

Skottlossningen har skett utomhus.

Platsen är avspärrad och för tillfället pågår vittnesförhör på platsen och polisen kommer att genomföra teknisk undersökning.

– Det vi gör nu är att prata med vittnen för att bilda oss en så bra uppfattning som möjligt om själva händelseförloppet, säger polisens presstalesperson Jimmy Modin.

Ingen är ännu misstänkt eller gripen.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

NannyPoppins

Fler tar hjälp av nanny - ökningen väntas fortsätta när RUT-avdraget tredubblas

NannyPoppins Det finns just nu ett stort intresse av att anlita en nanny. Barnvaktsföretaget NannyPoppins beskriver hur det finns ett stort intresse för att få hjälp med barnpassning och att det stora intresset förväntas växa när möjligheten att göra skatteavdrag för tjänsten utökas.

Det är en fantastisk förmån att vara förälder. Du får möjligheten att se ett barn växa upp och formas till en egen människa och utvecklas år för år. Men med det sagt så behöver föräldraskapet inte alltid vara enkelt - det är prövande att vara förälder. Du måste ha förmågan att prioritera mellan saker i livet, du aldrig hade velat prioritera mellan. Det gäller därför att göra de val och beslut som är bäst för familjen som helhet - även om det inte finns något facit över vad som är rätt beslut i alla situationer. Ett sätt att frigöra mer tid att göra de saker du vill och behöver göra som förälder är att ta in en nanny. En nanny som kan bidra till omsorgen av ditt barn och avlasta dig som förälder några timmar i veckan och på så sätt frigöra tid för att ni kan göra annat.

Nanny - möjliggör tid för karriär och socialt liv

Möjligheten att få hjälp av en nanny innebär att man skapar tid för annat som man tidigare inte haft tid att göra. Det kan handla om att arbeta de där extra timmarna på jobbet, kanske för att senare kunna göra anspråk på en chefstjänst eller annat roligt uppdrag man är intresserad av. Det kan också innebära att man får mer tid över till att träffa vänner, eller släkt.

Trygg barnvakt

En av NannyPoppins viktigaste fokusområden är trygghet. Det är viktigt att familjen känner sig trygg med att den barnflicka man anlitar är pålitlig och trygg i omsorgen av ens barn. Därför har NannyPoppins ett mycket seriöst rekryteringsförfarande där bara en ett fåtal av hundra sökanden får jobbet. Rekryteringsförfarandet innehåller flera olika djupintervjuer samt tester och ett krav är att personen innan den anställs som barnvakt, har erfarenhet av att passa barn. NannyPoppins kontrollerar även att personen inte förekommer i belastningsregistret, samt gör flertalet slagningar i offentliga register för att kontrollera att personen inte förekommer i övriga domstolstvister. Vill du läsa mer om NannyPoppins rekryteringsprocess av barnvakt.

Pedagogisk barnflicka

Det blir allt vanligare att föräldrar önskar en pedagogisk nanny. Det handlar givetvis inte om att mötet mellan barnvakt och barn ska bli en undervisningssituation, utan att de lekar och aktiviteter som nannyn gör med barnet har en pedagogisk baktanke i syfte att utveckla barnets förmåga att läsa, skriva, räkna och tala. Det går även att ägna en viss del av tiden med nanny till traditionell läxläsning, Skatteverket medger att 10 procent av barnpassningstillfället får ägnas åt detta givet att familjen i fråga vill ha fullt RUT-avdrag.

Handplockad nanny

NannyPoppins handplockar alltid en nanny till er familj. Det innebär att företaget lyssnar in era behov och förutsättningar och utifrån det sätter er i kontakt med en av bolagets nannys som stämmer in på era önskemål. Ni får träffa er nanny för ett första gratis möte och därefter ta ställning till om ni vill gå vidare. Det finns även andra aktörer som arbetar med barnpassning, en sådan är myNanny, läs mer om myNanny här och hitta en nanny.

Inrikes

Sköt mot balkong – misstänkt mordförsök

En man på en balkong besköts i natt. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Under natten mot tisdag larmades polis efter att en lägenhetsbalkong hade blivit beskjuten i Kallhäll i Stockholm.

– En man befinner sig på en inglasad balkong på natten när det plötsligt avlossas ett skott mot balkongen. Han skadas inte och det är inte heller ett fullt genomslag genom rutorna, säger Daniel Wikdahl, presstalesperson på polisregion Stockholm.

Polisen har beslagtagit en hylsa på platsen och hållit förhör. Ingen har gripits.

Händelsen utreds som försök till mord.

Inrikes

Omikron skapar extrema nivåer i sjukfrånvaron

'Det stora inflödet har vi inte sett vid något tillfälle tidigare under pandemin', säger Leif Höök på Försäkringskassan om ansökningarna om smittbärarpenning.
Foto: Anders Humlebo/TT
Inrikes
Inrikes Den svenska sjukfrånvaron når nya rekordnivåer.
Vabbandet ligger nästan dubbelt så högt som förra året – och ansökningarna om smittbärarpenning har slagit i taket.
– Vi har aldrig haft ett så högt inflöde på det som vi har nu, säger Leif Höök på Försäkringskassan.

Omikronstormen snurrar vidare över Sverige – och det märks hos Försäkringskassan som just nu upplever ett extremt tryck.

Förra veckan ökade ansökningarna om sjukpenning till 40 000, från 27 000 veckan före.

– Det är en hög sjukfrånvaro i samhället och till allra största del är det covid-19 vi pratar om här, säger Leif Höök, avdelningschef på Försäkringskassan.

Samtidigt slår ansökningarna om smittbärarpenning sin högsta notering hittills. Förra veckan kom det in över 11 000 ärenden.

– Det är helt unika siffror. Det stora inflödet har vi inte sett vid något tillfälle tidigare under pandemin, säger Leif Höök.

FHM:s regler

Smittbärarpenning betalas ut av Försäkringskassan antingen till den som själv är eller kan vara smittad av covid-19 eller den som lever tillsammans med en person som är smittad och därför inte kan arbeta.

Här spelar Folkhälsomyndighetens rekommendationer om karantän in. Om en person har bekräftad covid-19 ska de som bor i samma hushåll stanna hemma i sju dagar räknat från den dag den sjuka personen provtog sig, oavsett om de har symtom eller inte.

Samtidigt är vabbandet nästan dubbelt så högt under årets andra vecka jämfört med förra året – knappt 89 000 ansökningar mot cirka 49 000 i fjol.

Det är dock fortfarande långt från rekordnivåerna då pandemin drog in över Sverige, då över 191 000 föräldrar ansökte om vab under en enskild vecka.

Pengar kan dröja

Men det är inte bara omikron som ligger bakom de höga siffrorna, även andra sjukdomar cirkulerar som bekant i högre grad under det här året jämfört med förra.

– Den vanliga influensan var i princip noll förra året, och likadant med RS-virus. De båda påverkar tillfällig föräldrapenning i hög grad, säger Höök.

Trycket är så högt att sökande av just smittbärarpenning riskerar att inte få sina pengar i tid, enligt Leif Höök.

– Vi tittar på alternativ för att lösa detta på bästa sätt. Låna in personal, flytta personal och så vidare. Men det är ett tufft läge så vi måste ha mer resurser för att klara av det helt enkelt.

TT: Gick det här att förutse eller blev ni tagna på sängen?

– Att det skulle öka förstod vi men inte att det skulle vara såhär mycket. Men vi började förbereda redan förra veckan eftersom vi såg att det var ett stort inflöde, säger Leif Höök.

"Kan bli tufft"

Hur ansökningarna kommer att påverkas framöver är svårt att förutspå eftersom det hänger ihop med hur covid-19 utvecklas. Enligt Folkhälsomyndighetens senaste scenario når smittspridningen sin topp i slutet av januari.

Frågan är om vi fortfarande har det värsta framför oss? Februari brukar vara ökänd som "vabruari".

– Om man jämför med förra året, som också hade ett högt inflöde inledningsvis, så sjönk det faktiskt under februari och mars. Nu vet vi inte vad som händer utan det är mycket kopplat till covid. Men blir det samma ökning som det brukar vara i "vabruari", då blir det tufft.

Anja Haglund/TT

FAKTA

Fakta: Höga sjuktal

Förra veckan ansökte cirka:

– 11 000 personer om smittbärarpenning. Motsvarande siffra förra året var 3 800.

– 89 000 personer om vab. I fjol var antalet knappt 49 000.

– 40 000 personer om sjukpenning, en uppgång från 27 000 förra veckan (förra året var antalet ansökningar runt 38 000 under årets andra vecka.)

Källa: Försäkringskassan

Inrikes

Blodbrist bevisat hos återvändande rymdfarare

I rymden förstörs 54 procent fler röda blodkroppar jämfört med på jorden. Arkivbild.
Foto: Aubrey Gemignani/AP/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Rymdanemi, eller blodbrist efter rymdresa, har tidigare rapporterats av återvändande astronauter från rymden. Nu visar en ny studie, utförd av professor Guy Trudel vid universitetet i Ottawa i Kanada, att fler röda blodkroppar förstörs i rymden än på jorden och att det är en primär effekt av rymdvistelse, skriver SVT Vetenskap.

Forskare trodde tidigare att rymdanemi berodde på anpassningen till rymden och att vätskor flyttas till astronautens överkropp när man anländer. Vid skiftet förlorar man också tio procent av vätskan i blodkärlen och forskare menade tidigare att tio procent röda blodkroppar också förstördes för att återställa balansen.

Enligt studien förstörde astronauterna 54 procent fler röda blodkroppar jämfört med på jorden, alltså tre miljoner per sekund i rymden, under de sex månader de vistades i rymden. Fem av 13 astronauter i studien var kliniskt anemiska när de landade.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL