Inrikes

Regioner drar ner på testningen

Trycket på tester är stort och många regioner ändrar nu testningspolicy. Arkivbild.
Foto: Adam Ihse / TT
Inrikes
Inrikes Allt fler regioner ändrar testrekommendationerna för covid-19 när smittspridningen ökar och testkapaciteten är ansträngd, uppger Ekot.
Bara under förra året kostade testerna över 15 miljarder kronor.
PREMIUM

I Region Blekinge, Halland och Stockholm ska man från och med nu inte testa sig om man bor med någon som har covid-19, men inte har symptom själv. Sedan tidigare gäller samma sak i bland annat Region Jönköping, Kronoberg och Dalarna.

Enligt Charlotte Tavelin, kommunikationsstrateg på Region Halland, så är förhoppningen att det inte ska påverka karantänsstrategin.

– I det ögonblick någon i familjen får covid-19 ska man ju springa hem. De ska stanna hemma i sju dygn. Och är det så att man får symptom så ska man ju provta sig.

Under förra året genomfördes elva miljoner PCR-tester i Sverige, uppger P4 Skaraborg.

– Om man tittar på kostnaden för 2021 så har det kostat drygt 15 miljarder. Det är en hög summa men vi har också testat extremt omfattande, säger Emma Spaak, chef för hälso- och sjukvårdssektorn på Sveriges kommuner och regioner till kanalen.

Marianne Ahlenius/TT

Inrikes

En anhållen för mord i Malmö

Polis på plats i Almhög i Malmö i december efter det att en man knivskurits i samband med ett bråk. Nu har en person anhållits för mord. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En person har anhållits som misstänkt för att ha mördat en man i 30-årsåldern i Malmö i mitten av december, rapporterar Sydsvenskan.

Vittnen berättade efter händelsen att två män slagits utanför en port i stadsdelen Almhög och i samband med detta ska den ene ha skadats av ett stickvapen. Han fördes med ambulans till sjukhus, men hans liv gick inte att rädda.

Inrikes

Skolbuss i olycka – körde ner i dike

En skolbuss med åtta barn har kört ner i diket på Orust. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En skolbuss har hamnat i diket norr om Svanesund på Orust. Räddningstjänst, ambulans och polis larmades till platsen på tisdagseftermiddagen.

– Det befann sig åtta barn på bussen som inte kunde ta sig ut. Räddningstjänsten fick hjälpa barnen ut ur ett fönster, säger Peter Adlersson, presstalesperson vid polisen.

Alla ombord ska ha klarat sig oskadda.

– Vad som föranledde olyckan, om det var halka eller något annat, det vet jag ingenting om än så länge, säger Peter Adlersson vid 15-tiden.

Inrikes

Stenblock dödade grävmaskinist – man döms

Kristianstad tingsrätt dömer en man till villkorlig dom och skadestånd efter en dödsolycka i en grustäkt 2015.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Efter sprängning av bergsblock i en grustäkt fick en grävmaskinist klartecken till att köra in i området och påbörja utlastning. Men odetonerade explosiva varor fanns kvar.

I olyckan som följde miste grävmaskinisten livet efter att ha träffats av ett flera hundra kilo tungt stenblock och nu dömer Kristianstad tingsrätt till villkorlig dom för grovt arbetsmiljöbrott.

Den man som ansvarat för själva sprängningen döms för att av oaktsamhet ha vållat grävmaskinistens död. Straffet stannar vid villkorlig dom, bland annat för att han efteråt förlorade sitt jobb och fick byta till ett arbete med mindre ansvar och lägre lön. Domstolen konstaterar också att det gått lång tid sedan olyckan, som skedde i oktober 2015.

Mannen ska tillsammans med det företag han arbetade för betala 30 000 kronor var i skadestånd till tre anhöriga till grävmaskinisten. Företaget slipper däremot att betala den företagsbot som åklagaren velat se utdömd.

Ytterligare tre personer var åtalade för arbetsmiljöbrott, varav två för grovt brott, men de frias.

Inrikes

Utskottet missnöjt med Hallengrens besked

Socialminister Lena Hallengren (S) medverkar på socialutskottets sammanträde på tisdagen. Arkivbild.
Foto: Christine Olsson/TT
Inrikes
Inrikes Socialutskottet är inte helt tillfreds med socialminister Lena Hallengrens besked i riksdagen om handlingar till Coronakommissionen.
– Jag kan inte få in i mitt huvud att det inte finns några mötesanteckningar från samordningsgruppen med statssekreterare, säger utskottets ordförande Acko Ankarberg (KD) till TT.

I fredags kallade Moderaterna Lena Hallengren till socialutskottet eftersom Coronakommissionen, som granskar samhällets pandemihantering, nekats att ta del av handlingar från regeringskansliet med koppling till pandemin.

Efter mötet var även Moderaternas talesperson Camilla Waltersson Grönvall (M) missnöjd.

– Intrycket är att man fortsätter att mörka. Man hävdar att man bistått kommissionen på alla vis, men det kan knappast vara skälet till att kommissionen tvingades gå ut offentligt och säga att man har svårt att slutföra sitt arbete för att man inte får den information man begärt, säger hon till TT.

Fått ut blädderblock

Mycket av kritiken kretsar kring en grupp statssekreterare som träffats ofta och regelbundet och haft till uppgift att samordna regeringens arbete under pandemin, gruppen för strategisk samordning (GSS).

– De fattar inga beslut på sina möten, utan är en grupp för att informera sig och diskutera, säger Lena Hallengren till TT.

Hon uppger att praxis är att det inte görs mötesanteckningar från informationsmöten.

– Däremot har kommissionen självklart fått ta del av såväl dagordningar som de lägesbilder och underlag som har givits till den här gruppen. De har till och med fått ta del av de blädderblocksanteckningar som finns från möten, säger Lena Hallengren.

Hon framhåller att regeringskansliet lämnat ut många handlingar till kommissionen, även sekretessbelagda handlingar och sådant som inte är allmänna handlingar.

– Vill de ställa frågor och förstå mer om bakgrunden och hur man ska tolka material, så finns det möjlighet att ställa frågor till mig, andra statsråd och statssekreterare, vilket man också har gjort, säger hon.

Hallengrens statssekreterare ska även ha erbjudit anteckningsböcker med personliga noteringar från möten.

Uppenbar mörkning

Enligt Waltersson Grönvall sätter Socialdemokraterna sina egna intressen framför landets. Att gruppen av statssekreterare inte fört några mötesanteckningar tror hon inte på.

– Det är väl ingen som på allvar tror att GSS fattat livsavgörande beslut och att det inte på något sätt finns dokumenterat. Det är uppenbart att man försöker mörka de här anteckningarna, säger hon.

Enligt Acko Ankarberg var beskedet från socialministern att Coronakommissionen får del av allt som de kan få del av.

– Brevväxlingen mellan kommissionen och regeringskansliet visar ju att det inte stämmer, säger Ankarberg.

Coronakommissionen har vid flera tillfällen begärt att få ta del av minnesanteckningar, loggböcker och annan dokumentation som gjorts av befattningshavare inom regeringskansliet med koppling till pandemin.

Svårt att förstå

Statssekreterargruppen GSS leddes fram till regeringsskiftet av den tidigare statssekreteraren Elisabeth Backteman.

Av ett svar i maj på Coronakommissionens begäran att få ut relevanta handlingar framgår att det hållits 149 möten med gruppen. "Några mötesprotokoll eller mötesanteckningar från dessa möten finns inte", skriver hon.

Det beskedet gav också Lena Hallengren till utskottet. Det är de uppgifterna som Acko Ankarberg har litet svårt att förstå.

– Den allvarligaste frågan är att det inte finns någon sådan dokumentation. Vad har man då en sån här krisledningsgrupp till? Det måste ju finnas noteringar om vilka överväganden man gjort och hur man ska gå vidare, säger hon.

Det är bland annat på grund av bristen på sådana mötesanteckningar som kommissionen efterfrågat minnesanteckningar från enskilda tjänstemän. Här är regeringskansliets besked att man inte förfogar över dessa och att det är en juridisk fråga.

Owe Nilsson/TT

Maria Davidsson/TT

Marc Skogelin/TT

FAKTA

Fakta: Dessa handlingar har lämnats ut

Coronakommissionen har, enligt regeringskansliet (RK), bland annat fått del av följande handlingar:

Underlag från arbetet med mål och strategi för regeringens hantering av coronapandemin.

Underlag från analysarbetet med anledning av utlåtanden från externa experter där fokus för arbetet enligt beställningen var ett positivt och ett negativt scenario för pandemins utveckling.

Utvärdering av hanteringen av coronapandemin på kansliet för krishantering (KH) på regeringskansliet.

KH:s loggbok och krisdagbok.

Rapporter om smittspridningen från ambassaderna i Rom, Wien och Reykjavik 200201–200311.

Grafiska lägesbilder och lägesbilds-pm från januari till april 2020.

Planeringsunderlag för sommar och höst 2020.

Powerpoint-bilder gällande strategiska diskussioner om covid-19 under mars-maj 2020.

Mål och scenarier februari 2020-juni 2021.

Inom kort får kommissionen även ta del av intern e-post skickad mellan vissa statssekreterare och presschefen under våren och hösten 2020.

Källa: Regeringskansliet

Inrikes

Drönarlarmen: "Fler frågor än utropstecken"

Drönarobservationer har bland annat gjorts vid kärnkraftverket Forsmark. Arkivbild.
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Inrikes
Inrikes Flera drönarobservationer vid svenska kärnkraftverk utreds av Säkerhetspolisen.
Vad som kan ligga bakom händelserna är mycket oklart.
– Det är alltid allvarligt att flyga över skyddsobjekt, men syftet är inte uppenbart, säger Martin Hagström vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Under fredagskvällen sågs drönare flyga över kärnkraftverken Forsmark, Oskarshamn och Ringhals. På måndagskvällen kom larm om ytterligare en observation vid Forsmark.

Utredningen av fredagens observationer togs under måndagen över av Säkerhetspolisen, under ledning av åklagare vid riksenheten för säkerhetsmål.

– Jag kan inte kommentera närmare på hur de här händelserna förhåller sig till varandra. Men det är klart att det är anmärkningsvärt. Allt är möjligt i dagsläget, det är det som utredningen har att klarlägga, sade förundersökningsledare och vice chefsåklagare Hans Ihrman till TT under gårdagen.

Rapporter om drönarobservationer har även kommit från flera andra håll de senaste dagarna, som över centrala Stockholm och vid flygplatserna i Kiruna och Luleå.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) framhåller att problemet med drönare generellt inte är nytt.

– Det här har pågått under många år nu. Vi såg det i samband med den stora övningen Aurora och vi har sett det vid andra övningar, säger Hultqvist och tillägger att det också gäller för flygplatser och nu kärnkraftverk.

Han framhåller att lagändringar har gjort det möjligt att skjuta ner drönare över skyddsobjekt, om tillfälle ges. På frågan om säkerheten är tillräcklig vid känsliga platser, svarar han:

– Säkerheten blir aldrig tillräcklig, det är något man får arbeta med hela tiden, eftersom en eventuell antagonists sätt att bete sig förändras och utveckla hela tiden.

Han uppger att han inte har någon information om vad som kan ligga bakom de aktuella händelserna.

Kärnkraftverk är skyddsobjekt och det är inte tillåtet att flyga över dem. Syftet bakom de senaste dagarnas händelser är ytterst oklart, poängterar Martin Hagström som är forskningsledare på FOI. Generellt sett är det vanliga syftet med drönarflygningar att fotografera något, säger han.

Fler frågetecken

– Jag är ingen expert på kärnkraftverk så jag vet inte om man kan se något specifikt, men nu var det mörkt och blåsigt enligt uppgift. Så syftet är inte speciellt klart och tydligt. Det är nästan fler frågetecken än utropstecken här, säger Martin Hagström.

Statusen som skyddsobjekt gör också att kärnkraftverken själva är förtegna kring hur säkerheten ser ut och om händelserna leder till en förhöjd beredskap. Enligt Martin Hagström finns dock olika åtgärder som kan vidtas om man vill stoppa en drönare.

– Det vanliga är att man försöker störa ut någon kommunikationslänk mellan piloten och själva drönaren. Man kan försöka skjuta ner den också. Man får inte flyga över skyddsobjekt så skyddslagen medger att man skjuter ner den om man har möjlighet till det. Det finns lite olika möjligheter, säger han och fortsätter:

– De har gjort en sårbarhetsanalys och säkert vidtagit de skyddsåtgärder som är nödvändiga. Det behöver inte alltid vara att ta bort eller skjuta ned, det kan också vara att förhindra att de kan se någonting.

Hård vind

Väderläget vid flygningarna kan säga något om storleken på drönarna:

– Givet att man observerade dem i hård vind är det i alla fall inga väldigt små farkoster. Då är det osannolikt att någon som är ute och flyger på kvällen på skoj flyger fel, det minskar den sannolikheten. Man kan spekulera i det, men inte dra så uppenbara slutsatser ännu.

TT: Kan privatpersoner ha tillgång till större varianter som klarar den här typen av väder?

– Absolut, det är ingen teknisk svårighet för en privatperson att bygga ihop en sådan. Däremot är det kanske inte så vanligt att man har en sådan. En större fotodrönare kan också flyga i lite sämre väder. Men det finns inga tydliga uppgifter om hur stora de här var.

Lätt att gömma

En helikopter deltog i utredningsarbetet under måndagens händelse. Inga uppgifter finns om misstänkta för någon av flygningarna. Det är heller inte helt enkelt att hitta den som styr, konstaterar Martin Hagström. Piloten kan befinna sig på mycket långt avstånd från drönaren.

– Det ligger i sakens natur att det är lätt att gömma sig. Det finns många ställen att leta på. Ska man kunna se en farkost och följa efter den måste man själv flyga, eller mäta in var piloten står någonstans, säger Martin Hagström.

Erika Nekham/TT

Lars Larsson/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Kasinohai.com

Spellagstiftning - Finland vs Sverige

Kasinohai.com Om du är osäker på hur spellagstiftningen ser ut i Finland och Sverige och om det finns några större skillnader bör du fortsätta att läsa denna artikel där vi kommer att gå igenom de stora dragen i de båda ländernas spellagstiftning.

Spellagstiftningen i Sverige

Den 1 januari 2019 införde Sverige ny lagstiftning som avslutade dominansen från det av regeringen drivna onlinespelföretaget och öppnade sektorn för privata företag.

Under flera år var det statligt ägda Svenska Spel den enda verksamheten som tilläts att tillhandahålla onlinespel till medborgare i Sverige, vare sig det handlar om casinospel, betting på sport eller andra former av spel.

Naturligtvis kringgick de flesta företag denna lagstiftning och år 2018 hade privata företag fått en 29-procentig andel av spelmarknaden i Norden.

Delvis i ett erkännande av ett sådant nytt paradigm och delvis för att de var i behov av skattepengar, gick den svenska regeringen med på att införa nya spellagar. Under den nya lagstiftningen har myndigheten Spelinspektionen rätten att ge licens till privata företag. Hittills har myndigheten tillåtit cirka 100 företag att tillhandahålla sina tjänster till svenska spelare.

De största vinnarna på denna nya lagstiftning är de svenska medborgarna. På grund av lagarna för spel online kan svenskarna nu välja och vraka bland de bästa spelbolagen. Svenska spelportaler visar de bästa casinotjänsterna online och incitamenten för svenska deltagare.

Staten är också en stor vinnare på detta drag. Det är inget mysterium att legalisering av spel på internet är ett snabbt sätt till att generera mer skatteintäkter till statskassan. I hela Sverige måste licensierade företag betala en inkomstskatt på 18 procent av sin inkomst till svenska konsumenter.

Sådana skattebetalningar träder i kraft i år och vi hoppas att vi kommer att få se effekterna av denna inkomstkälla i Sveriges kommande budget.

De svenska spellagarna har hittat en balans mellan att ge spelare valfrihet och skydda dem mot bedrägliga spelbolag. Att främja spel utan tillstånd har varit förbjudet, och den svenska Spelinspektionen har nu fått mandat att blockera överföringar mellan deltagare och obehöriga operatörer.

Lagarna innehåller också strikta regler för etiskt spel. Spelinspektionen har befogenheten att tvinga privata operatörer att vidta sådana åtgärder för deltagarnas säkerhet. Dessutom måste alla speloperatörer erbjuda samtliga spelare ett val om att självuteslutning.

Det har bara gått ett år med de nuvarande svenska lagarna för spel online, och det är ingen tvekan om att vi kommer att se fler regler för att tillåta säkert spel i framtiden.

Spellagstiftningen i Finland

Onlinespel är en av de mest populära formerna av underhållning för människor över hela världen. Särskilt finländarna är människor som älskar att spela. Det har visats att finländarna kan spela för upp till 10 miljarder euro på lotter, spelautomater och sportspel varje år.

Republiken Finland har alltid haft ett regeringsstyrt spelmonopol och trots den senaste utvecklingen inom branschen verkar det som om det kommer att fortsätta vara så. Onlinespel och finska onlinecasinon har blivit en av de största inkomstkällorna under de senaste åren. Finland klassificeras också som den femte största spelnationen i världen, varför de flesta utländska operatörer nu försöker komma in på den finska spelmarknaden. Tyvärr verkar det som om det inte kommer att vara ett alternativ nu eller inom en snar framtid.

Under 2010 begärde Europeiska kommissionen att Finland skulle genomföra ändringar av deras spellagstiftning som skulle göra den mer överensstämmande med EU:s lagar. Trots påtryckningar från Europeiska Unionen förblir Finlands spelstruktur oförändrad. Även om spel i Finland är 100% lagligt är spelreglerna lite mer komplexa. Intressant nog visade statistiken under en nyligen gjord rapport från det finska bolaget Yle att 66% av de äldre finländska invånarna som intervjuades föredrar ett monopol.

Staten har monopol på alla former av spel oavsett om det är online eller offline. All spelverksamhet har alltid hanterats av tre statliga företag. RAY hade alltid haft kontroll över bordsspel och spelautomater i Finland. Nationella lotteriet, sportspel och instant win-spel kontrollerades och reglerades av Veikkaus Oy och alla spel på hästkapplöpning reglerades av Fintoto.

Dessa tre enheter reglerades och kontrollerades av staten och all vinst som gjorts på spel gavs tillbaka till landet oavsett om det är genom konst, vetenskap, sport eller utbildning. Under 2017 slogs dessa tre enheter samman för att skapa ett statligt monopol med namnet Veikkaus.

Slutsats

Som du kan se finns det ett par skillnader i spellagstiftningen hos de båda grannländerna. Efter de förändringar som skedde i Sverige 2019 så är den svenska spelmarknaden betydligt mer öppen och välkomnande för svenska spelare. Finländarna verkar dock inte vara så besvikna, de får goda skatteintäkter och merparten av den äldre befolkningen verkar vilja behålla det rådande monopolet.

Inrikes

Regeringen vill tala säkerhet med oppositionen

Utrikesminister Ann Linde (S) och försvarsminister Peter Hultqvist (S) håller pressträff efter utrikes- och försvarsutskottets gemensamma möte om det säkerhetspolitiska läget.
Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes Regeringen öppnar för överläggningar med oppositionen om försvaret och säkerhetspolitiken i ljuset av det skärpta läget.
Men exakt i vilken form vill den återkomma om.

"Vi kommer att följa upp diskussionerna om den säkerhetspolitiska utvecklingen med fördjupade samtal, inklusive i etablerade format" uppger statsminister Magdalena Andersson (S) i en skriftlig kommentar.

Hon ger den med anledning av att oppositionen, senast gemensamt framfört av Centerledaren Annie Lööf och Moderatledaren Ulf Kristersson, vill ha partiledaröverläggningar och att försvarsberedningen återinkallas. Bakgrunden är det ökade hotet från Ryssland mot Ukraina och kraven från Moskva, bland annat om att Sverige och Finland inte ska få samarbeta och öva med förvarsalliansen Nato.

Dialog

"I en orolig tid som denna krävs stabilitet och regeringen värnar dialogen med övriga partier i riksdagen" framhåller Andersson.

Det är angeläget, framhåller hon, att ha dialog med partierna om vad regeringen har gjort och vad den gör med anledning av läget.

Efter ett möte med riksdagens försvars- och utrikesutskott lyfter utrikesminister Ann Linde (S) och försvarsminister Peter Hultqvist fram det fortsatt mycket spända säkerhetspolitiska läget i Sveriges omvärld.

– Det är en av de allvarligaste situationerna vi har haft på flera årtionden. Det är därför vi måste arbeta fullt ut både med att anpassa vår egen försvarsmakt, men också väldigt mycket med diplomatiska insatser, säger Ann Linde.

– Ingen vill se en militär konfrontation någonstans, särskilt inte när det gäller Ukraina, där det faktiskt finns risk för någon form av militär attack. Det är det riktigt allvarliga just nu.

Kräver översyn

Moderatledaren Ulf Kristersson och Centerledaren Annie Lööf har krävt att försvarsberedningen, där riksdagens alla partier ingår, omedelbart bör återinkallas och ges i uppdrag att snabbt göra en översyn av det rådande försvars­beslutet.

Peter Hultqvist säger att regeringen är intresserad av att föra en dialog med partierna i riksdagen.

Men han vill inte svara på i vilken form detta ska ske.

– Vi får återkomma kring formerna för hur det ska se ut, säger Hultqvist.

Inrikes

Får fängelse för grova sexualbrott mot barn

Mannen döms för bland annat elva fall av våldtäkt mot barn. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En 26-årig man från Södertälje döms till sex år och sex månaders fängelse för att ha begått grova sexualbrott mot barn.

Mannen döms för elva fall av våldtäkt mot barn, sexuellt övergrepp mot barn, grovt utnyttjande av barn för sexuell posering, utnyttjande av barn för sexuell posering samt försök till detta brott, sexuellt ofredande, kränkande fotografering samt grovt barnpornografibrott.

Brotten har främst begåtts via en mobilapp under perioden september 2018 till februari 2021. 26-åringen har uttryckt sig hotfullt och flera av de utsatta barnen, som är i åldrarna 10–17 år, har känt sig tvingade att skicka bilder och filmer till mannen.

Efter inkomna anmälningar om sexuellt ofredande greps mannen i februari förra året. Vid en husrannsakan beslagtog polisen telefoner och en dator, där man hittade totalt 1 621 filer med barnpornografiskt material.

Inrikes

Svenskt militärt deltagande i Mali kan kortas

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) lovar besked inom en månad om hur det blir med de svenska militära bidragen till FN samt en franskledd militär styrka i Mali, sedan en junta tagit över och hyrt in ryska legoknektar.
Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes De svenska militära insatserna i Mali kan komma att kortas ytterligare sedan en junta tagit över i landet och även hyrt in ryska legoknektar. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) lovar riksdagen besked inom en månad.

Hultqvist och utrikesminister Ann Linde (S) har informerat det sammansatta försvars- och utrikesutskottet om hur de ser på utvecklingen i Mali. Den är minst sagt oroande, enligt båda.

– Situationen i Mali har förändrats dramatiskt eftersom juntan inte står fast vid att hålla val i början av året utan tänker sitta kvar ett antal år. Sedan är det det här med det ryska engagemanget via Wagnergruppen, säger Peter Hultqvist vid en pressträff efter mötet i riksdagen.

Sätta press

Han noterar att det pågår ett intensivt internationellt arbete, bland annat genom EU, för att sätta press på juntan. Sanktioner har införts, till exempel.

– Det kan ju vara så att de oerhört kraftiga sanktionerna, och att EU är på gång med ytterligare sanktioner, bidrar till en positiv lösning. Vi måste också samtala med våra partners, säger Ann Linde.

Hon syftar på att Sverige dels deltar sedan länge i den FN-ledda insatsen Minusma i landet men sedan ett antal år också i en mer operativ och farligare militär insats som leds av Frankrike. Den styrkan, med samlingsnamnet Takuba, ska stödja Minusmaarbetet.

Hultqvist understryker också att det inte bara är att lämna över en natt, med hänsyn och respekt för FN och andra deltagande länder. Men han lovar någon form av besked inom en månad.

Vara trovärdiga

– Det handlar om trovärdighet gentemot våra partners. Vi för en dialog, konfronterar och angriper problemen gemensamt, säger försvarsministern.

Riksdagen har givit klartecken för regeringen att fullfölja deltagandet i FN-insatsen under 2022 och siktet är inställt på att avveckla den senast 2024. Vad gäller den mindre, men farligare insatsen inom ramen för franskledda Takuba ska den största delen av insatsen dras tillbaka under februari. Kvar blir en sjukvårdsinsats.

Lars Larsson/TT

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL