Utrikes

Polisfack protesterar mot rosa munskydd

Munskydd gäller. Fast vissa färger passar bättre än andra, enligt italienska polisfacket. Arkivbild.
Foto: Luca Bruno/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Det italienska polisfacket protesterar mot att landets poliser ska bära rosafärgade munskydd.

Orsaken? Masker i "excentriska" färger riskerar skada bilden av hela poliskåren.

I ett brev till Italiens högsta polischef uppmanar Stefano Paoloni, som är chef för fackförbundet SAP, att åtgärder vidtas mot de rosafärgade så kallade FFP2-maskerna. Han föreslår även att masker i färger som vit, blått eller svart passar betydligt bättre till den blåfärgade italienska polisuniformen.

Samtidigt har facket, enligt brevet, inget särskilt problem med just färgen rosa mer än att det matchar dåligt med den gällande uniformen.

Enligt SAP har de rosafärgade munskydden distribuerats till enheter främst i norra Italien samt på Sicilien.

Utrikes

USA markerar Ukrainastöd med Blinkenresa

Antony Blinken. Bild från tidigare i januari.
Foto: Andrew Harnik/AP/TT
Utrikes
Utrikes USA väljer att visa landets fullständiga stöd för Ukraina i konflikten med Ryssland.
Natochefen Stoltenberg vill se nya samtal med Moskva.

Spänningarna kring Ukraina får USA att skicka utrikesminister Antony Blinken till landet, meddelade USA:s utrikesdepartement på tisdagen.

Blinken landar i huvudstaden Kiev senare i veckan. På dagordningen står bland annat ett möte med president Volodymyr Zelenskyj och utrikesminister Dmytro Kuleba.

Blinken besök ska "understryka USA:s utfästelse om att bevara Ukrainas suveränitet och territoriella okränkbarhet", skriver USA:s UD i samband med beskedet om resan.

Resultatlösa samtal

Resan ses som en reaktion på de resultatlösa samtalen mellan västländer och Ryssland i Genève i förra veckan, då parterna inte kunde enas om en gemensam hållning om Ukraina eller om säkerhetsfrågor i stort.

Utrikesminister Blinken reser även till Berlin för överläggningar med kolleger från Tyskland, Frankrike och Storbritannien.

Militäralliansen Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg meddelade på tisdagen att han bjuder in Ryssland och Natoländer till ett nytt möte som ska kunna hållas "i närtid". Beskedet kom efter Stoltenbergs möte med den tyske förbundskanslern Olaf Scholz.

Lyssna på Ryssland

Målet är att "klargöra våra farhågor, men också lyssna till Rysslands oro; och försöka att hitta en väg för att undvika ett militärt angrepp på Ukraina", sade Stoltenberg på en presskonferens efter mötet med socialdemokraten Scholz.

Men Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov valde att upprepa krav på ett skriftligt besked från USA och dess allierade om att Nato inte tänker ge medlemskap till Ukraina eller något annat land som en gång i tiden tillhörde Sovjetunionen, skriver AP. Brevet ska också innehålla löften om att Nato inte placerar ut vapen i dessa länder.

Ryssland har förflyttat trupper mot gränsen till Ukraina. Den skarpa retoriken mellan Ryssland och USA förstärktes när USA hintade om ryska planer att försöka provocera fram en militär konflikt.

Utrikes

Baerbock skärper tonen mot Ryssland

Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock vid en presskonferens tillsammans med sin ryske motpart Sergej Lavrov.
Foto: Maxim Shemetov/AP/TT
Utrikes
Utrikes Annalena Baerbock är i Moskva för att försöka kyla av Ukrainakonflikten.
Mötet med ryske motparten Sergej Lavrov innebär tuffa samtal – och kan ses som ett eldprov för den nya tyska utrikesministern.
– Det är svårt att inte uppfatta det som ett hot, säger hon om att Ryssland mobiliserar vid Ukrainas gränser.

Ukrainakonflikten och spänningarna med Nato var de dominerande frågorna på dagordningen när Tysklands nytillträdda utrikesminister Annalena Baerbock på tisdagen besökte Moskva för överläggningar med sin ryske motpart Sergej Lavrov.

För Baerbock, vars parti De gröna vill se en tuffare hållning mot Ryssland, handlade det om att sätta tonen för de tysk-ryska relationerna efter eran Merkel som präglats av en hållning som, beroende på vem man frågar, beskrivs som antingen pragmatisk eller naivt inställsam.

Ryssvänliga socialdemokrater

Förbundskansler Olaf Scholz socialdemokratiska SPD är betydligt mer välvilligt sinnat till Ryssland, och har de senaste veckorna försökt hyssja alla försök att koppla ihop den rysk-tyska gasledningen Nordstream 2 med Ukrainakonflikten.

För Baerbock innebar besöket en möjlighet att hävda sig – både gentemot en veterandiplomat med välsmort munläder och i den egna regeringskoalitionen. I en gemensam presskonferens med Lavrov efter mötet markerade hon skarpt mot Rysslands mobilisering vid Ukrainas gränser, underströk vikten av en europeisk säkerhetsordning och pekade såväl på FN-stadgan som på Helsingforsöverenskommelsen och Parisstadgan.

– Våra båda länder har förbundit sig att inte hota andra med våldsanvändning. De senaste veckorna har Ryssland samlat fler än 100 000 soldater nära Ukrainas gräns utan uppenbar anledning. Det är svårt att inte uppfatta det som ett hot, sade hon.

EU inte vid bordet

Kort före jul lade Ryssland fram en kravlista som i praktiken skulle innebära att USA och Nato måste dra sig tillbaka från hela den region som tidigare ingick i Sovjetunionen eller den självutropade sovjetiska inflytandesfären, och även tvingas lova att varken Ukraina eller några andra länder tillåts ansluta sig till den västliga försvarsalliansen. Det faktum att Ryssland samtidigt mobiliserat kraftigt vid Ukrainas gräns har fått många analytiker att tala om det mest spända säkerhetspolitiska läget i Europa på årtionden.

Förra veckan hölls flera möten i olika format, där Ryssland och västmakterna försökte finna en väg framåt. Gemensamt för dem var att EU inte satt med vid förhandlingsbordet. Nu vill Baerbock blåsa liv i det så kallade Normandieformatet, ett förhandlingsforum där representanter från Ukraina, Ryssland, Tyskland och Frankrike deltar.

– Det vore ett stort steg mot ett säkrare Europa, sade hon vid presskonferensen med Lavrov.

Misslyckade försök

Hittills har de europeiska försöken att göra sig relevanta i huvudsak misslyckats, sade Gustav Gressel, senior policy fellow på tankesmedjan European Council on Foreign Relations (ECFR) i Berlin, till TT inför tisdagens möte mellan utrikesministrarna.

– Tysklands roll i det här är sekundär, sade han, och pekade på att Kreml hellre diskuterar med USA.

Baerbock sade under presskonferensen med Lavrov att den nya tyska regeringen inte har valt den här situationen (Ukrainakonflikten och spänningarna mellan Ryssland och västmakterna), men att man inte tänker ducka för den.

– Sedan mitt tillträde har en stor del av de samtal jag haft inte handlat om hur vi kan samarbeta med Ryssland, utan om vilka gemensamma åtgärder vi kan vidta inom ramen för EU, G7 och Nato om Ryssland skulle göra verklighet av sina hot om våld.

Viftar bort anklagelser

Lavrov viftade i stort sett bort anklagelserna om att Ryssland skulle ha hotat Ukraina, och sade att landet inte kan acceptera några synpunkter på truppförflyttningar på det egna territoriet.

Ryssland annekterade Krim 2014 i strid med internationell rätt, och betraktar sedan dess halvön som rysk mark, ett anspråk som inte erkänns av vare sig Ukraina eller omvärlden.

Pontus Ahlkvist/TT

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov och Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock.
Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov och Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock.
Foto: Maxim Shemetov/AP/TT

Utrikes

Minister beordrar virusregler från semesterö

Frankrikes utbildningsminister Jean-Michel Blanquer. Arkivbild.
Foto: Rafael Yaghobzadeh/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Frankrikes utbildningsminister Jean-Michel Blanquer valde att åka till Ibiza samtidigt som han beordrade strikta regler kring studenters coronatestning.

Blanquer valde att genom en videoinspelning också meddela att studenter och lärare måste isolera sig om de var coronasmittade eller varit i kontakt med smittad. Beskedet kom i en intervju med tidningen Parisien som publicerades 2 januari.

Medieföretaget undvek att berätta att intervjun gjordes på videolänk med ministern som då befann sig på spanska semesterön Ibiza.

De strikta coronareglerna för utbildningsväsendet har retat upp både elever och lärare, och i förra veckan strejkade lärare i protest mot reglerna.

Avslöjandet om Ibizaresan gjordes av mediebolaget Mediapart.

Krav ställs på ministerns avgång, och kritiken växer även mot president Emmanuel Macron som står Blanquer nära.

Utrikes

Madagaskars huvudstad drabbas av stormfloder

Omfattande regn drabbar Madagaskar. Arkivbild.
Foto: Alexander Joe/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Minst tio personer har dödats i störtfloder som drabbat Madagaskars huvudstad Antananarivo. Översvämningarna efter omfattande regn och stormfloder drabbade stora delar av staden med omkring 1,4 miljoner invånare.

– Översvämningarna orsakade jordskred som fick hus att falla samman, säger Sonia Ray som är talesperson för ölandets räddningsmyndighet.

Antananarivo ligger på en högslätt mitt i landet.

Utrikes

USA:s utrikesminister åker till Ukraina

Antony Blinken. Bild från tidigare i januari.
Foto: Andrew Harnik/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Spänningarna kring Ukraina får USA att skicka utrikesminister Antony Blinken till landet, rapporterar nyhetsbyråer i Washington.

Blinken landar i Kiev senare i veckan.

I förra veckan hölls flera möten på hög nivå, där såväl USA som Ryssland och EU-länder deltog. Syftet är att lindra oron för krigshandlingar, sedan Ryssland skickat stora styrkor till gränsområden mot Ukraina.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Kasinohai.com

Spellagstiftning - Finland vs Sverige

Kasinohai.com Om du är osäker på hur spellagstiftningen ser ut i Finland och Sverige och om det finns några större skillnader bör du fortsätta att läsa denna artikel där vi kommer att gå igenom de stora dragen i de båda ländernas spellagstiftning.

Spellagstiftningen i Sverige

Den 1 januari 2019 införde Sverige ny lagstiftning som avslutade dominansen från det av regeringen drivna onlinespelföretaget och öppnade sektorn för privata företag.

Under flera år var det statligt ägda Svenska Spel den enda verksamheten som tilläts att tillhandahålla onlinespel till medborgare i Sverige, vare sig det handlar om casinospel, betting på sport eller andra former av spel.

Naturligtvis kringgick de flesta företag denna lagstiftning och år 2018 hade privata företag fått en 29-procentig andel av spelmarknaden i Norden.

Delvis i ett erkännande av ett sådant nytt paradigm och delvis för att de var i behov av skattepengar, gick den svenska regeringen med på att införa nya spellagar. Under den nya lagstiftningen har myndigheten Spelinspektionen rätten att ge licens till privata företag. Hittills har myndigheten tillåtit cirka 100 företag att tillhandahålla sina tjänster till svenska spelare.

De största vinnarna på denna nya lagstiftning är de svenska medborgarna. På grund av lagarna för spel online kan svenskarna nu välja och vraka bland de bästa spelbolagen. Svenska spelportaler visar de bästa casinotjänsterna online och incitamenten för svenska deltagare.

Staten är också en stor vinnare på detta drag. Det är inget mysterium att legalisering av spel på internet är ett snabbt sätt till att generera mer skatteintäkter till statskassan. I hela Sverige måste licensierade företag betala en inkomstskatt på 18 procent av sin inkomst till svenska konsumenter.

Sådana skattebetalningar träder i kraft i år och vi hoppas att vi kommer att få se effekterna av denna inkomstkälla i Sveriges kommande budget.

De svenska spellagarna har hittat en balans mellan att ge spelare valfrihet och skydda dem mot bedrägliga spelbolag. Att främja spel utan tillstånd har varit förbjudet, och den svenska Spelinspektionen har nu fått mandat att blockera överföringar mellan deltagare och obehöriga operatörer.

Lagarna innehåller också strikta regler för etiskt spel. Spelinspektionen har befogenheten att tvinga privata operatörer att vidta sådana åtgärder för deltagarnas säkerhet. Dessutom måste alla speloperatörer erbjuda samtliga spelare ett val om att självuteslutning.

Det har bara gått ett år med de nuvarande svenska lagarna för spel online, och det är ingen tvekan om att vi kommer att se fler regler för att tillåta säkert spel i framtiden.

Spellagstiftningen i Finland

Onlinespel är en av de mest populära formerna av underhållning för människor över hela världen. Särskilt finländarna är människor som älskar att spela. Det har visats att finländarna kan spela för upp till 10 miljarder euro på lotter, spelautomater och sportspel varje år.

Republiken Finland har alltid haft ett regeringsstyrt spelmonopol och trots den senaste utvecklingen inom branschen verkar det som om det kommer att fortsätta vara så. Onlinespel och finska onlinecasinon har blivit en av de största inkomstkällorna under de senaste åren. Finland klassificeras också som den femte största spelnationen i världen, varför de flesta utländska operatörer nu försöker komma in på den finska spelmarknaden. Tyvärr verkar det som om det inte kommer att vara ett alternativ nu eller inom en snar framtid.

Under 2010 begärde Europeiska kommissionen att Finland skulle genomföra ändringar av deras spellagstiftning som skulle göra den mer överensstämmande med EU:s lagar. Trots påtryckningar från Europeiska Unionen förblir Finlands spelstruktur oförändrad. Även om spel i Finland är 100% lagligt är spelreglerna lite mer komplexa. Intressant nog visade statistiken under en nyligen gjord rapport från det finska bolaget Yle att 66% av de äldre finländska invånarna som intervjuades föredrar ett monopol.

Staten har monopol på alla former av spel oavsett om det är online eller offline. All spelverksamhet har alltid hanterats av tre statliga företag. RAY hade alltid haft kontroll över bordsspel och spelautomater i Finland. Nationella lotteriet, sportspel och instant win-spel kontrollerades och reglerades av Veikkaus Oy och alla spel på hästkapplöpning reglerades av Fintoto.

Dessa tre enheter reglerades och kontrollerades av staten och all vinst som gjorts på spel gavs tillbaka till landet oavsett om det är genom konst, vetenskap, sport eller utbildning. Under 2017 slogs dessa tre enheter samman för att skapa ett statligt monopol med namnet Veikkaus.

Slutsats

Som du kan se finns det ett par skillnader i spellagstiftningen hos de båda grannländerna. Efter de förändringar som skedde i Sverige 2019 så är den svenska spelmarknaden betydligt mer öppen och välkomnande för svenska spelare. Finländarna verkar dock inte vara så besvikna, de får goda skatteintäkter och merparten av den äldre befolkningen verkar vilja behålla det rådande monopolet.

Utrikes

Breddat stöd när maltesiska blir talman i EU

Roberta Metsola från konservativa Nationalistpartiet på Malta gläds efter att ha valts till talman i EU-parlamentet.
Foto: Jean-Francois Badias/AP/TT
Utrikes
Utrikes Lilla Malta får en av EU:s tyngsta poster när Roberta Metsola tar över som EU-parlamentets talman.
Samtidigt breddas majoriteten när även EU-skeptiker ger henne sitt stöd.

Efter fransyskorna Simone Veil (1979–1982) och Nicole Fontaine (1999–2002) är Roberta Metsola tredje kvinna att väljas till talman i EU-parlamentet.

Stödet för henne är dessutom oväntat stort.

Bakom sig har hon den egna partigruppen, kristdemokratiskt konservativa EPP, men också socialdemokratiska S&D, liberala RE och till och med EU-skeptiskt konservativa ECR, vars egna kandidat drog sig tillbaka strax före omröstningen.

– Europa är tillbaka. Europa är framtiden. Jag tror på att göra vårt gemensamma utrymme säkrare, bättre, mer rättvist och mer jämställt, segertalar Metsola inför sina kollegor i Strasbourg.

Starkare än Ursula

Med 458 ja-röster i tisdagens omröstning har Metsola nu en betydligt starkare ställning i parlamentet än exempelvis EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, som fick nöja sig med 383 röster när hon godkändes för 2,5 år sedan.

I sitt segertal sträcker Metsola dessutom ut handen till några av dem som inte röstade på henne, bland annat inom den gröna partigruppen.

– Vi måste få resten av världen att förstå att kampen mot klimatförändringarna är vårt gemensamma öde. I morgon är det för sent, säger Metsola.

Kritik från MP

Svenska Alice Bah Kuhnke (MP) blev tvåa i talmansvalet med 101 röster. Hon är nöjd över att ha fått ett starkare stöd än väntat, men kritisk mot hur storpartierna gjort upp på förhand bakom motståndaren.

– Det som är tydligt är att den talman som nu är vald är resultatet av en uppgörelse bakom stängda dörrar där man har fördelat positioner mellan sig. Vi tror att EU:s medborgare och väljarna är värda så mycket mer, säger Bah Kuhnke i Strasbourg.

Hon är också kritisk mot att Metsola tidigare exempelvis röstat nej till ett kritiskt parlamentsuttalande om aborträtt i Polen.

– Det är förstås ytterst problematiskt. Vi måste ha en talman som faktiskt till 100 procent står upp för alla människors rätt att ta beslut över sin egna kropp, anser Bah Kuhnke.

"Mer mångfald"

Metsola själv lovar dock att stå upp för allehanda "grundläggande rättigheter".

– Våra institutioners engagemang för mer mångfald, jämställdhet mellan könen och garantier för kvinnors rättigheter och allas våra rättigheter måste stärkas, säger den nya talmannen i Strasbourg.

Metsolas seger innebär för övrigt att även Finland kan stoltsera en aning. Hennes make sedan 2005 är finländaren Ukko Metsola.

Wiktor Nummelin/TT

Svenska Alice Bah Kuhnke kramar om maltesiska Roberta Metsola efter tisdagens talmansval i EU-parlamentet.
Svenska Alice Bah Kuhnke kramar om maltesiska Roberta Metsola efter tisdagens talmansval i EU-parlamentet.
Foto: Jean-Francois Badias/AP/TT

FAKTA

Fakta: EU-parlaments talman

EU-parlamentets arbete leds av talmannen, som väljs för 2,5 år i taget av hela EU-parlamentet. Posten är en av de mest statustyngda i EU, om än inte lika inflytelserik som uppdragen som kommissionsordförande eller rådsordförande.

Till ny talman fram till nästa EU-val år 2024 valdes på tisdagen konservativa Roberta Metsola från Malta. Hon fick 458 röster mot 101 för svenska Alice Bah Kuhnke (MP) och 57 för spanska vänsterpartisten Sira Rego. Kosma Zlotowski, från polska regeringspartiet PIS, kandiderade också, men drog sig ur omröstningen i sista stund.

Metsola ersätter italienske socialdemokraten David Sassoli, som avled i förra veckan.

Utrikes

Tysk virolog: Pandemin kan ebba ut under 2022

Christian Drosten, en av Tysklands ledande virologer, under en presskonferens i fjol. Arkivbild.
Foto: Fabrizio Bensch/AP/TT
Utrikes
Utrikes Redan under 2022 kan Tyskland blåsa av pandemitillståndet, tror landets ledande virolog Christian Drosten.
Trots det kommer vi att få leva med vissa restriktioner en bra tid framöver, säger han i en intervju.

Omikronvarianten av det virus som orsakar covid-19 har lett till en vilt skenande smittspridning i stora delar av världen, med diagram över nya fall vars uppåtgående kurva är så brant att den snarare liknar en vägg.

Samtidigt pekar allt på att den allt mer dominerande varianten ger ett betydligt lindrigare sjukdomsförlopp än deltavarianten, vilket på många håll har väckt en debatt om hur länge det är rimligt med så långtgående restriktioner för att bromsa spridningen. Även vårdens kapacitet har blivit ett tema. Frågan många ställer sig är när pandemin är över och viruset kan börja betraktas och behandlas som en vanlig säsongsinfluensa.

"Bra bit på vägen"

Nu ger sig Christian Drosten, chefsvirolog på Charitésjukhuset i Berlin, in i den diskussionen, med ett hoppfullt budskap.

– Med hjälp av vaccinationer har vi redan nu kommit en bra bit på vägen. Nu måste vi fortsätta på samma sätt, så att vi kommer in i den endemiska fasen under år 2022 och kan förklara pandemitillståndet avslutat, säger han i en intervju med tidningen Der Tagesspiegel.

Nästa vinter räknar Drosten med att antalet fall återigen ökar kraftigt, med krav på munskydd och andra åtgärder som följd. Samtidigt tror han inte på lika skarpa restriktioner, utan mer avgränsade sådana, för att skydda äldre och riskgrupper.

Som vanligt igen

Det kommer en tid då livet kommer att gå tillbaka till det vanliga igen, är han övertygad om.

– Absolut. Det är jag helt säker på. Men jag tror att vissa saker blir kvar. Ett par år till kommer vi att behöva bära munskydd i vissa situationer. Det är irriterande, men kommer att bli mer sällsynt, säger han.

Pontus Ahlkvist/TT

Utrikes

Nytt dödsrekord för covid i Australien

Bilköer till covid-testning på strandpromenaden i Bondi i Sydney. Bild från tidigare i januari.
Foto: Mark Baker/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

74 dödsfall på ett dygn är det nya tragiska pandemirekordet för Australien.

Samtliga fall i tisdagens statistik kom från de tätbefolkade östkuststaterna, 36 i New South Wales, 22 i Victoria och 16 i Queensland.

Liksom i andra länder sätter omikronvågen sjukvården under press. I Victoria har nödläge utropats i flera sjukhusregioner, både på grund av många smittade och eftersom stora delar av personalen är sjukanmäld. Nödläget, som ungefär motsvarar det svenska stabsläget, har aldrig tidigare utropats på så många sjukhus i delstaten.

Det tidigare dygnsrekordet för antalet covid-döda i Australien kom så länge sedan som den 4 september 2020, då 59 personer avled.

Med sitt isolerade läge och till stor del stängda gränser har Australien klarat sig mycket bättre under pandemin än många andra länder. Antalet dödsfall per 100 000 invånare ligger på knappt 11, vilket kan jämföras med drygt 150 i Sverige. Just nu är dock dödligheten i relation till befolkningen något högre i Australien än i Sverige, enligt sajten Statistas sammanställning.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL