Ekonomi

Inflationssmäll oroar inte Ingves

Riksbankschefen Stefan Ingves på växelkontor, men väntas inte växla räntespår. Arkivbild.
Foto: Anders Wiklund/TT
Ekonomi
Ekonomi Inflationen steg till över fyra procent i december. Men rensar man bort dyrare energi pekade det nedåt för priserna.
– I det avseendet är det inget extremt inflationstryck i svensk ekonomi, säger Riksbankschef Stefan Ingves.
PREMIUM

I årstakt blev det en inflation, enligt Riksbankens så kallade KPIF-mått (exklusive ränteförändringar), på 4,1 procent, enligt Statistiska centralbyrån (SCB). Det är den högsta inflationen sedan 1993. Mätt med det rena KPI-måttet var inflationen 3,9 procent, den högsta sedan 2008.

I november låg inflationstakten på 3,6 procent (KPIF).

Stefan Ingves tonar ner siffran. Rensat för de skenande elpriserna är inflationen lägre än Riksbankens inflationsmål på två procent. De stigande energipriserna bedöms falla tillbaka. Och rensat för dem så är inflationstrycket "måttligt", enligt Ingves.

– Då ser vi tydligt att det inte hänt särskilt mycket, säger han vid den digitala konferensen Ekonomichefsdagarna.

Riksbankens reporänteprognos om en höjning först andra halvåret 2024 ligger därmed fast.

Högre än väntat

Men ändå, inflationen stiger mer än väntat.

– Högre än vår prognos, men ungefär i linje med vad marknaden trott, säger Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson.

Energipriserna var pådrivande i utvecklingen.

"Det var den högsta månadsförändringen för priserna på el som uppmätts under 2000-talet", skriver Caroline Neander, prisstatistiker på SCB, i en kommentar.

Och rensar man bort energipriserna sjönk inflationstakten i december till 1,7 procent, mot 1,9 procent i november. Det är något som Riksbanken tar hänsyn till när den bestämmer styrräntan framöver.

– Den underliggande inflationen (rensat för elpriser) visar ingen dramatik, säger Isaksson som visserligen tror att den stiger lite till.

– Men inte tillräckligt för att Riksbanken kommer att anse att det är läge att höja räntan.

Han anar att december blir toppen för inflationen den här gången. Och visst, risken för en räntehöjning har ökat, men Nordeas huvudscenario är att inflationen sjunker tillbaka under året.

– Riksbanken hinner helt enkelt inte höja räntan, säger Torbjörn Isaksson.

Dyrare grönsaker

Länsförsäkringars chefsekonom Alexandra Stråberg resonerar på liknande sätt. Inflationen är rejält hög men övergående:

"Dagens siffra kommer dock knappast att göra ett penningpolitiskt avtryck i form av höjd reporänteprognos, trots att den är långt över Riksbankens prognos från november", skriver hon i en kommentar.

På månadsbasis, jämfört med november steg priserna även på livsmedel, särskilt grönsakspriserna. Det var dessutom högre priser på kläder och transporttjänster, medan drivmedelspriserna sjönk, enligt SCB. Sett över ett år har däremot bensinen och dieseln ökat kraftigt i pris.

Den omedelbara marknadsreaktionen var måttlig. Räntan på Sveriges tioåriga statsobligation tog ett litet kliv uppåt, medan kronan backade något öre mot euron.

Källa: SCB

Rättad version: I en tidigare version fanns otydlighet kring de olika måtten och när inflationen tidigare var som högst.

Olle Lindström/TT

FAKTA

Fakta: Olika mått

SCB beräknar olika inflationsmått för olika ändamål. KPIF är Riksbankens målvariabel, medan KPI är det mått som bland annat används i kompensationssyfte.

Sen finns måttet KPIF-XE, vilket är prisförändringarna när energipriserna räknats bort, även det ett mått som Riksbanken använder sig av i sin inflationsbedömning som ligger till grund för reporäntan.

Ekonomi

Börsen rasade över fyra procent

Stockholmsbörsen inledde veckan med ett ras. Arkivbild
Foto: Lefteris Pitarakis AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Stockholmsbörsen rasade på måndagen. Det breda OMXS-indexet tappade 4,5 procent och de mest omsatta bolagen på OMXS30-listan gick ned 3,9 procent.
Ränteoro som späds på med Ukrainakonflikten förklarar måndagens ras, enligt analytiker.

Sedan årsskiftet har börsen gått ned nära 12 procent.

– Det blir som ett självspelande piano, nedgång spär på nedgång, säger Mattias Isakson, strategichef på Swedbank.

OMXS-index var strax efter klockan 16 ned hela 5,2 procent men vände upp något fram till stängning. Fallet är det största sedan pandemivåren 2020 då Stockholmsbörsen rasade med över fem procent ett otal gånger, allra värst den 12 mars 2020 med jätteraset på över elva procent, enligt statistik från börsens ägare Nasdaq.

Nedgången ligger i linje med kraftiga kursfall på ledande Europabörser, samtidigt som veckans handel på Wall Street inledes nedåt.

Mattias Isakson konstaterar att USA-börserna föll mer förra veckan än vad Europa tappade.

– Det är det vi nu får ta del av här.

"Ukraina som lök på laxen"

Det är framför allt tillväxtaktier, högt värderade aktier, som tar den värsta smällen. Bakom den utvecklingen ligger stigande räntor.

– Sedan har vi det spända läget i Ukraina som lök på laxen, säger Isakson.

Och när börsen faller så här markant når index tekniska nivåer där fler säljare vaknar till. Och då hamnar vi i ett läge där nedgång föder nedgång, resonerar Mattias Isakson.

Bland de mest omsatta aktierna i OMXS30-index rasade tungviktare som Atlas Copco och Investor 6,0 respektive 4,6 procent. Sämst gick det för Evolution som tappade 8,6 procent. Men nedgången var bred, med samtliga 30 aktier i OMXS30 på minus. Bäst presterande var mjukpapperstillverkaren Essity som "bara" föll 1,0 procent.

Biltillverkaren Volvo Cars och riskkapitalbolaget EQT tillhörde dem som tog mest stryk utanför finlistan, med kursras på 8,0 respektive 7,8 procent.

Räntefrossan har eskalerat

Räntefrossan har eskalerat i takt med kraftigt ökad inflation runt om i världen. Den tilltar nu inför onsdagens räntebesked från USA:s centralbank Federal Reserve (Fed), som följs av färska BNP- och inflationstal från USA i slutet av veckan.

Fed väntas flagga för en räntehöjning i mars, som blir den första sedan 2018. Marknaden räknar med en serie räntehöjningar efter detta, både i år och nästa år.

Men på lite sikt, närmaste halvåret, tror Mattias Isakson ändå på ett positivt scenario. För egentligen är ekonomin fortsatt stark, bolagen går bra överlag, enligt honom.

– Jag tycker att man ska ha is i magen.

Bitcoin pressades under dagen nedåt till 33 600 dollar per bitcoin, den lägsta noteringen sedan sommaren 2021. Samtidigt kretsar världsmarknadspriset på råolja kring 87 dollar per fat – nära den högsta nivån sedan 2014.

Spänning kring Ukraina

Till oron för effekter av räntehöjningar – som särskilt slår mot högt belånade tillväxt- och förvärvsbolag – kommer den geopolitiska spänningen kring Ukraina. Enligt bedömare skulle en rysk invasion kunna leda till kraftigt högre energipriser.

Orosvågen tar fart samtidigt som rapportsäsongen sätter i gång på allvar i veckan, med tunga rapporter från flera teknikbjässar på Nasdaqbörsen, däribland Apple, Microsoft och Tesla.

Även i Stockholm kommer flera tunga bokslut under veckan, bland annat från Ericsson, SEB och AB Volvo.

De ledande Europabörserna klarade sig något lindrigare undan än Stockholm. Londonbörsens FTSE100-index backade 2,5 procent och Parisbörsens CAC40-index gick ned 3,7 procent. DAX-index i Frankfurt hade vid 17.30-tiden tappat 3,6 procent.

FAKTA

Fakta: Börsfall vi minns

Under 2000-talet har Stockholmsbörsen fallit med mer än fyra procent eller mer 39 gånger.

Största raset någonsin i modern historia noterades den 12 mars 2020, ner 11,1 procent, följt av den 29 oktober 1987, minus 9,1 procent, och den 27 juni 2016, ner 7,7 procent dagen efter att britterna folkomröstat sig ur EU.

Senast börsen rasade över fyra procent var den 11 juni 2020, ner 4,6 procent.

Tidigare i år, alltså bara sedan årsskiftet, har börsen fallit mer än två procent vid tre tillfällen.

Källa: Nasdaq

Ekonomi

Krogfacket hakar på las-uppgörelsen

Hotell- och restaurangfackets ordförande Malin Ackholt. Arkivbild.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Ekonomi
Ekonomi

Hotell- och restaurangfacket (HRF) har som tredje LO-förbund beslutat att säga ja till principöverenskommelsen om nytt huvudavtal, det så kallade lasavtalet som det stormat så mycket kring senaste åren.

"Det här avtalet stärker parternas makt över arbetsmarknaden och minskar politikens. Att ansluta HRF är det bästa för förbundets medlemmar", skriver HRF:s förbundsordförande Malin Ackholt i ett pressmeddelande.

Las-överenskommelsen tecknades först mellan Svenskt Näringsliv och tjänstemannakartellen PTK. Därefter hängde LO-facken IF Metall och Kommunal på strax efter. Sedan dröjde det ytterligare ett år innan även LO centralt valde att skriva på. Men det finns fortfarande flera enskilda LO-förbund som valt att stå utanför.

Det nya huvudavtalet, som reglerar omställningsförsäkringar och regler för uppsägningar, blir slutgiltigt när regering och riksdag tagit beslut kring de lagändringar som behövs.

Beslutet i styrelsen var inte enigt.

Ekonomi

Air leap ställer in alla flygningar

All flygverksamhet hos Air leap har ställts in från och med måndag den 24 januari. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Ekonomi
Ekonomi

Flygbolaget Air leap ställer in all sina flygningar från och med måndag den 24 januari. Anledningen är ekonomiska problem. Bolaget har beslutat att ansöka om företagsrekonstruktion.

"Huvudorsaken till beslut, är att det inte är ekonomiskt försvarbart att driva verksamheten vidare i nuvarande form med de förutsättningar som finns idag", skriver Air leap i ett pressmeddelande.

Air leap är ett svenskt regionalt flygbolag med destinationer i Sverige, Norge och Finland. Bland annat berörs flyglinjer från Stockholm till Örnsköldsvik, Mariehamn och Visby.

Norska medier rapporterar om inställda flygningar i Norge.

Den som har köpt biljetter hänvisas till flygbolagets hemsida de närmaste dagarna för mer information.

Ekonomi

TT-FLASH: Börsen rasar över 5 procent

Ekonomi
Ekonomi Stockholmsbörsen rasar med över 5 procent. Oro för högre räntor och Ukrainakrisen ligger bakom kursfallet.

Ekonomi

Kronan tar stryk i börsrasets skugga

Den svenska kronan tar stryk i börsoron. Arkivbild
Foto: Anders Wiklund/TT
Ekonomi
Ekonomi Den svenska kronan tillhör slagpåsarna på valutamarknaden i skuggan av de kraftiga börsfallen.
"Det är för tidigt att säga om det slutar här", skriver Carl Hammer, chefsstrateg på SEB

Kronfallet har pågått sedan årsskiftet och det finns flera faktorer bakom kursrörelsen.

Priset på en euro lyfte till 10:53 kronor i måndagens handel. Det innebär den sämsta kronkursen sedan hösten 2020. Dollarn har samtidigt lyft till 9:32 kronor, vilket är den svagaste växelkursen för kronan mot den amerikanska valutan sedan sommaren 2020.

Den norska kronan pressas också i valutaturbulensen. Samtidigt stiger dollarn mot euron, till kursen 1:13 dollar per euro.

Bakom marknadsturbulensen ligger en våg av oro för att det stundar räntelyft från centralbanker när USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) börjar strama åt penningpolitiken i år.

Ovanligt hög och oväntat ihållande inflation har brett ut sig i många ekonomier, vilket tryckt upp marknadsräntor och förväntningarna på räntehöjningar och andra åtstramningar.

Den geopolitiska oron kring Ukraina och Ryssland bidrar också till utvecklingen, enligt Hammer.

"En snabb lösning på Ukrainakrisen skulle troligen vara väldigt positivt för kronan på kort sikt", skriver han.

Joakim Goksör/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Spincasino.se

Sverige agerar annorlunda än omvärlden i corona-tider!

Spincasino.se Många delar av världen står och gapar över hur få åtgärder vi i Sverige har gjort i jämförelse med omvärlden när det kommer till covid-19 pandemin. Många länder har undrat om Sverige är ute efter att göra sig av med sina egna invånare och att vi kan klassas som ansvarslösa. Trots detta så fortsätter vi svenskar att ta det relativt lugnt och de allra flesta tycker inte att det är kul och vill helst att allt ska bli som vanligt, men alla hjälps åt och gör det bästa av situationen.

Svenskarna tycks lita på sina medmänniskor

Vad beror lugnet vi bär på egentligen, när resten av jorden skakar av rädsla? En teori kan vara att vi i Sverige är väldigt solidariska och hjälps åt när det gäller och har tillit till varandra. Vi har dessutom levt väldigt bra så alla generationer som lever idag har varit fria från krig och fattigdom. Länder som har misär nära i sina minnen tenderar att reagera starkare i krissituationer, vilket inte alls är konstigt.

Vi svenskar litar på att de som är sjuka håller sig hemma och gör även detsamma själva om vi har symptom. Vi hjälper våra familjemedlemmar att handla om de är sjuka och luft-kramas från 2 meters avstånd för att inte råka smitta varandra även då vi inte ens har symtom själva, bara för att vi vill skydda våra älskade familjemedlemmar i riskgrupperna. Vissa tanter sitter i dörröppningarna i hyreshusen och stickar tillsammans. Mormödrar skickar brev till sina barnbarn som barnen får svara på i väntan på att snart återförenas igen. Det är något väldigt älskvärt över vår tillit till varandra och vår tro på att “allting ordnar sig alltid” är stark även i svårare tider!

Saker att göra under karantän:

1. Lär dig något nytt - Varför inte använda tiden till något vettigt och googla eller youtuba jordens historia eller deep-diva i något som du vill lära dig mer om som t.ex matlagning, odling, pyramiderna i Egypten, kvantfysik - ja bara fantasin sätter gränser.

2. Spela spel - Varför inte ta fram gamla sällskapsspel eller spelen du spelade när du var liten? Kanske har du ett super Nintendo som ligger och skräpar och är laddad för lite Mario? Eller spela något från datorn eller satsa på att snurra några spins online.

3. Meditera - stäng av ljuden och låt ditt sinne vila, sätt dig ner, gärna i soluppgången och lyssna på ljudet från naturen. Kanske kan du höra fåglarna kvittra, en bäck som porlar. Sätt dig i stillheten och var mottaglig en stund och låt dig själv slappna av i både knopp och kropp.

4. Skaffa en ny hobby - Släpp Netflix för en stund, varför inte skaffa en ny hobby där du kan uttrycka dig? Det kan vara allt från sång, dans, konst, matlagning, sy, skapa smycken etc. Att skapa gör oss lyckliga!

5. Plantera blommor - Det är äntligen vår och det är dags att förodla alla grönsaker och örter inför sommaren. Eller varför inte plantera om och ta sticklingar på redan existerande växter i hemmet? Att sätta händerna i jord har vetenskapligt visat sig vara lugnande och helande för oss - vad väntar du på? Back to nature!

Ekonomi

Kurskollapsen för krypto fortsätter

Bitcoins värde har nästan halverats sedan den historiska toppen i höstas. Arkivbild
Foto: Mark Lennihan AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Marknaden fortsätter flykten från kryptotillgångar. Den största kryptovalutan bitcoin fortsätter sin färd nedåt för femte dagen i rad och rasar cirka 5 procent till omkring 33 500 dollar.
PREMIUM

Bitcoin har därmed tappat en fjärdedel av sitt värde sedan årsskiftet och börjar närma sig bottennappet i juli 2021 strax under 30 000 dollar.

Andra stora kryptovalutor, som ether, faller ännu mer. Etherkursen rasar 7 procent till cirka 2 250 dollar.

Nedgången är fortsättningen på en trend nedåt, som pågått sedan bitcoins historiska topp på drygt 67 700 dollar för lite drygt två månader sedan.

En pådrivande faktor är de kapitalrörelser som tryckt ned börsen sedan det står klart att USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) planerar oväntat stora åtstramningar – med räntehöjningar och en påskyndad avveckling av stödköpsportföljen – efter snart två års av massiva pandemistimulanser.

Bland bedömare går meningarna isär om kryptovalutornas utsikter framåt och många har sedan länge varnat för att det byggdes upp en finansiell bubbla när bitcoinpriset mer än fjortonfaldigades från en kurs kring 5 000 våren 2020 till nivåer på nästan 70 000 i höstas.

– Vi tycker inte det är något fel i att de mest spekulativa hörnen på marknaden töms på lite luft i marknadsturbulensen, säger Mark Haefele, investeringschef på storbanken UBS kapitalförvaltning.

Ekonomi

Oljepriset klättrar – bensin ännu dyrare

Drivmedelspriser runt om i världen, även i Sverige, pressas uppåt av de högsta oljepriserna sedan 2014. Arkivbild
Foto: Gene J. Puskar AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Hoppas du på lägre bensin- och dieselpriser framöver? Glöm det. Världsmarknadspriset på olja inleder veckan med fortsatta uppgångar. Prislyftet kommer efter fem veckor i rad med stigande priser, och inget tyder på att priset kommer att sjunka.
PREMIUM

Pristrycket kommer bland annat från att allt fler investerare ser ökad global efterfrågan framför sig. Det hänger bland annat samman med en vikande trend för omikronsmitta i stora länder, som USA. Samtidigt har oljelagren i världen pressats nedåt en tid.

Högsta priserna sedan 2014

Ett terminskontrakt för leverans av så kallad brentolja nästa månad var under natten uppe kring 89 dollar per fat, men pendlar under förmiddagshandeln kring 88 dollar per fat. Prisnivåerna är de högsta sedan 2014.

Ledande bensinbolag i Sverige har höjt sina priser igen under måndagen, och en liter 95-oktanig bensin kostar nu 18:59 kronor. Dieselpriset ligger kvar på rekordhöga 21:27.

Frågan är om det kommer att fortsätta så här.

– Bakgrunden är att världen vill göra sig mindre beroende av olja. Konsumtionen i de 39 OECD-länderna minskar gradvis. Men i resten av världen är det precis tvärtom, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Handelsbanken.

Det skapar ett dilemma, för då vi ska bort från oljeberoendet så minskar investeringarna i oljeindustrin. Samtidigt finns den ökande efterfrågan. Det gör att priserna stiger, förklarar han.

– Det är den sämsta av alla världar. Vi får allt högre skatter på olja, samtidigt som priserna stiger.

– Tyvärr får vi räkna med fortsatt höga oljepriser, säger Christian Kopfer.

Geopolitisk oro bidrar också till prisuppgången. Förenade arabemiraten, en stor oljeproducent, har rapporterat om robotbeskjutning från vad som uppges vara de så kallade huthirebellerna i Jemen.

En annan oroshärd som påverkar stämningen på oljemarknaden är Ukraina, där västerländska underrättelsekällor fortsätter peka på risken för förnyad aggression mot landet från grannlandet Ryssland – en av världens största oljeproducenter.

"Som vi ser det är väldigt lite risk inräknat i priset på olje- och gasmarknaden just nu med tanke på en möjlig rysk invasion av Ukraina", skriver den svenska storbanken SEB:s råvaruexpert Bjarne Schieldrop i en marknadskommentar.

"Marknaden verkar inte bry sig särskilt mycket alls", skriver Schieldrop vidare och tillägger att han ser en stor risk för en rysk framstöt.

Fortsatta prislyft väntas

Storbanker på Wall Street – som Morgan Stanley och Goldman Sachs – räknar samtidigt med att brentoljan kan lyfta till 100 dollar per fat till hösten, medan Bank of Americas ekonomer har en prognos med ett oljepris på 120 dollar per fat redan till sommaren.

Det högre oljepriset har bidragit till att trycka upp priserna för drivmedelpriser i hela världen, bland annat i Sverige.

Då pandemin slog till minskade världens oljekonsumtion drastiskt, nedgången var ungefär sex till sju miljoner fat per dag, och ungefär lika mycket i procent. Men nu har det vänt. Världen förbrukar mer än innan pandemin, över 100 miljoner fat per dag, berättar han.

– Hela nedgången har ätits upp, säger Christian Kopfer.

– Det enda som går i rätt riktning är att Europa minskar sin oljekonsumtion. Men resten av världen gör precis tvärtom, säger Christian Kopfer.

Ekonomi

Tyskt index överraskar positivt

Tysk industri växlar upp. Arkivbild
Foto: Martin Meissner/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Den ekonomiska aktiviteten i Tysklands tillverkningsindustri överraskar uppåt i januari, enligt ett inköpschefsindex från BME och IHS Markit.
Men tjänstesektorn i eurozonen bromsar in i den ökade smittspridningens spår.
PREMIUM

Den första så kallade flash-beräkningen av inköpschefsindexet för januari hamnar på 60,5, upp från 57,4 i december. Det är den högsta nivån sedan augusti 2021 och den nittonde månaden i rad med ett index över 50, vilket antyder ökad aktivitet.

Delindex för orderingången lyfter till 58,6, upp från 53,2 i december.

För eurozonen sjunker samtidigt ett kompositindex, där inköpschefer inom både industri och tjänstesektorn deltagit. Detta index sjunker för andra månaden i rad till 52,4, ned från 53,3 i december och är därmed på den lägsta nivån på nästan ett år.

En förklaring är en kraftig inbromsning i tjänstesektorn – särskilt inom turism, resande och besöksnäring – sedan spridningen av omikronvarianten av covid-19 tagit fart.

Marknaden oroas samtidigt för att inflationen i eurozonen ska få nytt bränsle när ekonomin tar fart. Inflationen lyfte till rekordhöga 5 procent i december.

Men Europeiska centralbanken (ECB), med Christine Lagarde, har än så länge inte velat ta rygg på kollegorna i USA och Storbritannien och snabba på åtstramningarna av pandemistimulanserna.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL