Ekonomi

Räntefrossa sänkte börsen

Stockholmsbörsen sjönk i linje med ledande Europabörser. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Ekonomi
Ekonomi En ny orosvåg för räntehöjningar, för att dämpa inflationstrycket, sveper över världens börser.
Stockholmsbörsens OMXS-index fick sin släng av sleven och stängde på minus 2,3 procent. Sett över hela veckan tappade indexet 6,4 procent.
PREMIUM

Det är främst teknik- och så kallade tillväxtaktier som pressas nedåt på världens börser, sedan en rad ledamöter i USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) signalerat att de är redo att trycka ned inflationen med åtstramningar.

Nedgången var bred, med 24 av 30 aktier i OMXS30-index på minus. Investmentbolagen hade det tufft. Stenbecksfärens maktbolag Kinneviks aktie föll 4,5 procent och Wallenbergarnas Investor tappade 3,7 procent.

Lundin Mining beräknar att kopparproduktionen 2021 hamnar på 262 884 ton, vilket är en ökning med 14 procent mot året före och över medelvärdet i gruvkoncernens tidigare angivna prognosspann. Men aktien backade 3,0 procent.

Alfa Laval sjönk också – ned med 1,6 procent. Kursnedgången kom sedan industrikoncernen meddelat att man har sålt hela sitt innehav i finländska Neles, vilket gav en realisationsvinst före skatt på 24 miljoner euro.

Bland de fåtaliga bolagen på den positiva sidan stack nätkasinobolaget Evolution ut, upp 4,8 procent.

De ledande Europabörserna var i linje med börshumöret i resten av världen. FTSE100-index i London sjönk 0,3 procent och CAC40-index i Paris backade 0,8 procent. DAX-index i Frankfurt hade vid 17.30-tiden gått ned 1,0 procent.

Ekonomi

USA och Qatar pratar om naturgas till EU

Qatar står i dag för 5 procent av leveranserna av naturgas till EU. Nu förs diskussioner om att öka andelen, för att bidra till EU:s energiförsörjning om konflikten mellan Ryssland och Ukraina förvärras. Arkivbild.
Foto: AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Tjänstemän från Bidenregeringen har diskuterat med kollegor i Qatar om möjligheten att leverera mer naturgas till EU. Tanken är att det kan behövas om ytterligare rysk aggression mot Ukraina skulle leda till gasbrist i EU, rapporterar Bloomberg med hänvisning till källor.

Diskussionerna har enligt källorna förts inför det att Qatars emir, shejk Tamim bin Hamad Al Thani, ska träffa USA:s president Joe Biden i Washington i februari.

Förslaget om mer qatariska gasleveranser till EU kommer sedan oron börjat sprida sig i EU-länder som är beroende av rysk gas att den geopolitiska konflikten kring Ukraina ska utmynna i skärpta sanktioner mot Ryssland, som i sin tur kan tänkas svara med att strypa de ryska gasleveranserna helt och eller dra ned på dem ännu mer än det ovanligt låga gasflödet till EU under vintern hittills.

EU får normalt omkring 40 procent av sin naturgas från Ryssland. Omkring en tredjedel av den ryska gas som levereras till EU går via gasledningar i Ukraina, ett land som sedan en tid hotas av stora ryska trupprörelser till gränsen mellan länderna.

Qatar är en av världens största producenter av flytande naturgas (LNG), med omkring en tredjedel av sin export till Japan och Sydkorea, och i dagsläget bara 5 procent av exporten riktad till EU.

Intresset för att ta in mer LNG i stället för rysk naturgas är stort i EU-länder som Polen och Litauen, som vill minska beroendet av gas från Ryssland.

Ekonomi

Vinterstormen medförde rusch efter solpaneler

Byggnadsarbetaren José Chavez har nyligen installerat solpaneler på sitt hus, som ligger i Dove Springs mellan Austin och San Antonio i Texas, USA.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Ekonomi
Ekonomi Den tog över 20 liv, ströp strömmen i dagar och förstörde egendom för miljarder kronor.
Men den oväntade köldknäpp som sänkte sig över Texas i USA förra vintern fick ytterligare en konsekvens: intresset för solenergi ökade dramatiskt.

– Jag vill vara oberoende, kunna stå på egna ben.

Byggnadsarbetaren José Chavez gör en gest upp mot de blänkande paneler som täcker taket på hans tegelhus i Dove Springs, ett bostadsområde mellan Austin och San Antonio i Texas. De har nyligen installerats och priset – motsvarande hisnande 350 000 kronor – är inget han vill prata högt om.

– Det är en investering, översätter 13-årige sonen Alex Chavez sin fars spanska.

– Nu kommer vi alltid att ha ström och vi slipper månadsräkningarna till elbolaget. Dessutom betalar det sig om vi någon gång skulle sälja huset.

Dödsfall och kritik

I februari i fjol togs familjen Chavez, som så många andra i villaområdet, på sängen av ett för Texas ovanligt vinterväder med snö och minusgrader. Flera miljoner invånare blev utan vatten och el och tiotals dog, både av kylan och halkan och av kolmonoxidförgiftning när de desperat försökte värma upp sina hem.

Att elförsörjningen klappade ihop samtidigt som behovet var extremstort resulterade i svidande kritik mot Texas politiska styre och stämningar mot elbolag. Och många privatpersoner drog slutsatsen att elnätet inte gick att lita på, att det var bättre att ordna sin egen elförsörjning.

Familjen Chavez – som förutom far och son består av mor, dotter och morföräldrar – fanns bland de som ville säkra sin elförsörjning.

– Vi hade varken ström eller vatten under flera dagar under ovädret. Vi klarade oss, men det var jobbigt, berättar José Chavez genom sonen samtidigt som han börjar rengöra familjens jättegrill.

– Nu är vi självförsörjande. Solen räcker till alla. Och dessutom är den miljövänlig.

Mot förnyelsebart

För några år sedan var det få som yttrade orden "miljövänlig" och "Texas" i samma mening. Delstaten är fortfarande världskänd som en oljestat och Houston som något av en energihuvudstad. Men en omställning mot hållbara lösningar pågår. Texas är numera störst i USA på vindkraft och flåsar Kalifornien i nacken när det gäller solenergi. Bara 20 minuters körning från Austin breder kilometerlånga solparker ut sig på gammal jordbruksmark.

Vinterovädret kom att snabba på utvecklingen. Texasföretaget Sunnova Energy, som installerar solpaneler på bostadshus, såg sin orderingång öka med 165 procent under fjolårets andra kvartal (direkt efter köldknäppen), noterar tidskriften Forbes. Den totala mängden solpaneler som installerades i Texas under 2021 (en sammanlagd kapacitet på omkring 6,5 miljoner kilowatt) var nästan dubbelt så stor som året före, enligt branschorganisationen Seia.

– Alla vet att mängden olja och gas i marken är begränsad. Jättar som Shell, BP och Chevron kallar sig numera för energibolag och försöker rikta in sig mot rena, förnyelsebara källor, konstaterar Mitch Jacobson, chef för ATI, en av USA:s äldsta miljöteknikinkubatorer som är kopplad till University of Texas.

– Köldknäppen gjorde att många insåg att våra system inte är anpassade för vinterväder. Men i och med klimatförändringarna kommer vi att se fler stormar, orkaner och bränder – våra energisystem måste klara detta.

Lockar entreprenörer

Det är en uppskattad utmaning på det lummiga universitetsområdet, där ett stort antal innovationer sett världens ljus och där it-bolaget Dell startades 1984. I amerikanska magasin beskrivs Austin ofta som nästa Silicon Valley, ett innovationsmecka att räkna med.

Doktor Gregory Pogue, som leder lärosätets innovationsinstitut IC2, skriver gärna under på det. Austin – med sina musikbarer, sjöar och låga skatter – lockar både entreprenörer, etablerade it-jättar och skarpa studenter, försäkrar han.

– Nu jobbar vi bland annat med koldioxidfällor och med hur områden där olja utvunnits kan bli mer motståndskraftiga.

Två bolag som vuxit fram i samarbete med universitetet är Energy X, som återvinner litium och utvecklar nya batteriformer, samt Yotta Energy, som tagit fram en ny och mindre skrymmande form att korttidslagra solenergi på. Yotta Energy har precis säkrat riskkapital på motsvarande 110 miljoner kronor och håller på att flytta in i en hangarliknande lokal nära flygplatsen när TT hälsar på.

– Våra batterier kopplas direkt till solpanelen, de är smidiga att sätta på plats och fungerar i alla väder, berättar grundaren Omeed Badkoobeh entusiastiskt.

Byggde i garaget

Badkoobeh har en förflutet som solpanelsinstallatör och började skissa på Yottas batteri hemma i garaget. Han säger sig ha utvecklat det han själv saknat under otaliga, trassliga installationer.

– De flesta andra energilagringssystem är centraliserade och kräver jätteutrymmen. Jag har inte sett någon teknik som är lika användarvänlig som vår.

Tina Magnergård Bjers/TT

Byggarbetaren José Chavez har satsat stora summor på att säkra att hans familj har tillgång till el.
Byggarbetaren José Chavez har satsat stora summor på att säkra att hans familj har tillgång till el.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Texasbor i Austin köar för att hämta vatten under fjolårets oväntade köldknäpp. Den ledde till omfattande elavbrott och, på vissa platser, till att vattenledningar frös sönder.
Texasbor i Austin köar för att hämta vatten under fjolårets oväntade köldknäpp. Den ledde till omfattande elavbrott och, på vissa platser, till att vattenledningar frös sönder.
Foto: Jay Janner/AP/TT
Gregory Pogue på innovationsinstitutet IC2 på University of Texas i Austin.
Gregory Pogue på innovationsinstitutet IC2 på University of Texas i Austin.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Omeed Badkoobeh, vd på och grundare av Yotta Energy, tillsammans med två medarbetare i deras nya lokaler. Yotta har utvecklat ett batteri för kortidslagring av solenergi.
Omeed Badkoobeh, vd på och grundare av Yotta Energy, tillsammans med två medarbetare i deras nya lokaler. Yotta har utvecklat ett batteri för kortidslagring av solenergi.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Omeed Badkoobeh, vd och grundare av Yotta Energy, som utvecklat en ny form av batteri som lagrar solenergi.
Omeed Badkoobeh, vd och grundare av Yotta Energy, som utvecklat en ny form av batteri som lagrar solenergi.
Foto: Henrik Montgomery/TT

FAKTA

Fakta: Solenergi och Texas

Solenergi är energi som härstammar från kärnprocesser i solens inre och som når jorden i form av solstrålning. Solenergin skapar värme på jorden och driver växternas fotosyntes och kan "skördas" bland annat via solpaneler.

USA:s energiminister Jennifer Granholm har slagit fast att solkraft är USA:s "billigaste och snabbast växande" rena energikälla. Enligt en studie från hennes departement kan solkraft stå för 40 procent av USA:s energibehov om 15 år. Det vore en mer än tiofaldig ökning jämfört med i dag då solenergi står för cirka 3 procent av elkonsumtionen i USA.

I delstaten Texas i södra USA installerades under 2021 solpaneler med en sammanlagd kapacitet på omkring 6,5 miljoner kilowatt (6,5 GW). Det var nästan en fördubbling jämfört med året innan då paneler med kapacitet på 3,5 miljoner kilowatt sattes upp, enligt branschorganisationen Solar Energy Industries Association ( Seia ).

Källa: USA:s energidepartement, Forbes, Seia och Ne.se

Ekonomi

Bezos förlorade 184 miljarder i kursraset

Amazongrundaren Jeff Bezos är till följd av kraftiga kursras på väg att petas från positionen som världens näst rikaste person. Arkivbild.
Foto: Jordan Strauss AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Multimiljardären Jeff Bezos, mest känd som e-handelsjätten Amazons grundare, förlorade 20 miljarder dollar (cirka 184 miljarder kronor) i den gångna veckans kursras.
Men han var inte den ende bland världens allra rikaste som åkte på en smäll.

Elon Musk, världens rikaste person, tappade 25,1 miljarder dollar. Det innebär att hans nettoförmögenhet krympte med 9 procent.

För kryptobörsen Binance grundare Changpeng Zhao blev det minus 17,7 miljarder dollar under den dramatiska börsveckan, medan Facebookgrundaren Mark Zuckerberg tappade 10,4 miljarder av sin förmögenhet, visar Bloomberg Billionaire Index.

Kursnedgången förra veckan var den största sedan kollapsen i samband med utbrottet av coronapandemin 2020. Förklaringen är en våg av oro för räntehöjningar från centralbanker sedan inflationen tagit fart.

Den ende bland världens tio rikaste personer som inte gick back förra veckan var enligt Bloomberg fransmannen Bernard Arnault, som ligger bakom lyximperiet LVMH. Arnault är, om trenden håller i sig, nära att peta Bezos från andraplatsen på Bloombergs topplista över de allra rikaste.

Kursturbulensen som slår mot miljardärernas förmögenheter kommer inför en rapporttät vecka, där Apple, Microsoft och Tesla rapporterar bokslut för 2021. Det kommer även räntebesked från USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) och färsk inflationsstatistik från USA i veckan.

FAKTA

Fakta: De tio rikaste

Techmiljardärerna dominerar fortfarande topplistan över världens tio rikaste personer, enligt Bloomberg.

Elon Musk: 243,4 miljarder

Jeff Bezos: 167,6 miljarder

Bernard Arnault: 167,5 miljarder

Bill Gates: 128,6 miljarder

Larry Page: 116,5 miljarder

Mark Zuckerberg: 113,4 miljarder

Sergej Brin: 112,1 miljarder

Warren Buffett: 110,6 miljarder

Steve Ballmer: 106,3 miljarder

Larry Ellison: 101,1 miljarder

Beloppen i listan avser nettoförmögenhet i miljarder dollar.

Källa: Bloomberg Billionaires Index

Ekonomi

Storsatsning på elbilsfabrik i Indonesien

Den taiwanesiska kontraktstillverkaren Foxconn, med ordförande Terry Gou, satsar på samarbete om elbilsanläggningar i Indonesien. Arkivbild.
Foto: Chiang Ying-ying/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Två taiwanesiska bolag har gjort upp om en storsatsning på gemensam utveckling av anläggningar för elbilstillverkning i Indonesien på omkring 8 miljarder dollar (cirka 74 miljarder kronor).

Bakom satsningen står den taiwanesiska kontraktstillverkaren Hon Hai Precision, även känt som Foxconn, och Gogoro – tillverkare av elsparkcyklar.

Från indonesisk sida har landets regering tillsammans med bolagen PT Indika Energy och PT Industri Baterai Indonesia skrivit på samarbetsavtalet.

Ekonomi

Ljusglimt för handeln vid norska gränsen

Sedan i går börjar norrmän åter hitta tillbaka till shoppingscentret Nordby. Arkivbild.
Foto: Erik Johansen/NTB
Ekonomi
Ekonomi Reglerna har nu lättats för fullvaccinerade norrmän som vill resa in i Sverige. Och genast började det åter komma kunder till svenska shoppingcenter nära gränsen.

Till shoppingcentret Nordby utanför Strömstad kom i går många fler norska kunder än förra fredagen då kravet på negativt covid-test även för fullvaccinerade fortfarande gällde.

– Grov sett kan man säga att i går, jämfört med förra fredagen, var det sex till sju gånger så många besökare, säger Ulf Palm, som är vd för shoppingcenterägaren Orvelin, till TT.

Men även om besökspilarna vänder uppåt nu är det fortfarande långt ifrån hur det såg ut före pandemin.

– Jämfört med motsvarande dag före pandemin så hade vi ungefär hälften så många besökare, säger Ulf Palm.

Långt kvar

Under pandemin har Nordby legat på omkring fem procent av det tidigare antalet besökare och är nu upp någonstans kring 40-45 procent. Men trots att det ännu är en lång väg kvar till de prepandemiska glansdagarna var gårdagens besökssiffror förstås en välkommen ljusning.

– Det är klart det är bättre och på något sätt trevligt att se folk under dagen. Men det är en bra bit kvar innan det drar sig mot normaliserat, säger Ulf Palm.

NRK besökte på fredagen Godishuset i Svinesund där det för första gången på flera veckor var en jämn ström av kunder som kom in i butiken.

– Det är ovanligt många här så här tidigt. Det känns fantastiskt, nästan lite overkligt sade butikschefen Mathias Knutsson till det norska public servicebolaget.

Är jättehärligt

Norskan Hanna Rise, som före pandemin brukade resa över gränsen för att handla ungefär två gånger i månaden, var glad att åter kunna handla billigare på den svenska sidan

– Det är jättehärligt att vara tillbaka. Det är mycket bättre priser här än i Norge, sade hon till NRK.

Enligt branschorganisationen Svensk handel spenderade norska besökare 27,9 miljarder kronor i den svenska detaljhandeln 2019 och bidrog till att skapa 7 200 arbetstillfällen i Sverige.

Beatrice Nordensson/TT

FAKTA

Fakta: Reseregler mellan Norge och Sverige

Från och med den 21 januari 2022 har regeringen beslutat att det särskilda kravet på negativt covid-19-test före inresa tas bort.

Personer som reser till Sverige från länder inom EU/EES, inklusive de nordiska länderna, måste från och med den 21 januari kunna visa upp EU:s digitala covidintyg eller motsvarande intyg att man antingen har vaccinerats mot covid-19, testat negativt inom 72 timmar före ankomsten, eller har tillfrisknat från covid-19.

Dock måste alla som reser till Sverige för att handla, även fullvaccinerade, registrera sig före inresan till Norge och testa sig efter ankomsten till Norge. Registreringen kan göras inom tre dygn från att man ska resa och gäller i en vecka. Testet ska göras vid gränsövergången eller, om detta inte är möjligt, inom 24 timmar efter ankomst till Norge.

Källa: Sweden abroad och länsstyrelsen Norrbotten.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Native Skd

Oddsleverantören Kambis starka första kvartalsresultat 2021

www.casumo.com

Kambi Group, ett Maltabaserat företag som levererar odds till B2C-företag inom sportbetting, överträffade under det första kvartalet 2021 förväntningarna som hos många redan var höga. Bolaget har visat starka siffror flera år i rad, och rider vidare på den växande sportbettingvågen.

En stark inledning på 2021

Kambi Group startade 2010 och noterades på Stockholmsbörsen fyra år senare. Deras verksamhet fokuserar på att förse bettingbolag med oddstjänster, och har varit något av en framgångssaga sedan dess. Företaget har haft en vinstmarginal med över 10% i snitt per år sedan de noterades, och det senaste kvartalet visar en imponerande 25.8% för 2021. Intäkterna har ökat med över 200 miljoner kronor från samma kvartal förra året och även marknadsvärdet fick ett lyft under 2020, vilket kan ses som att investerare har höga förhoppningar om framtiden.

Den växande iGaming-industrin

Kambis framgångar det senaste decenniet följer den snabbt växande spel- och bettingindustrin, som har blivit en betydelsefull gren inom online-nöjen. När intresset för betting har ökat, har resultatet blivit att bettingbolagen vill göra sina tjänster mer tillgängliga och användarvänliga för kunden. Den efterfrågan har Kambi dragit nytta av, och förser då bolagen med de tjänster som krävs för att anpassa sig efter den växande populariteten. Dessutom har operatörer som historiskt sett är fokuserade på casino till exempel Casumo också börjat ta del av Kambis tjänster, för att utöka sin verksamhet till att omfatta sportbetting tillsammans med spel som blackjack och slots. Då iGaming som bransch går igenom en stor tillväxtfas kan man konstatera att Kambi varit rätt i tiden med sina tjänster.

Ljus framtid för bolaget

Kambi har under åren återinvesterat delar av sin vinst, och satsat på att stärka sin internationella närvaro. Idag har de kontor på olika ställen i världen, och ett nät som sträcker sig över flera kontinenter. En av de viktigaste händelserna i bettingvärlden var när USA legaliserade sportbetting på federal nivå 2018, efter att ha varit förbjudet i nästan 30 år. Sedan dess har flera delstater gjort planer på hur lyftandet av de lokala förbuden ska se ut.

Detta har så klart varit väldigt goda nyheter för företag som erbjuder bettingtjänster, och Kambi har varit en av de första att utnyttja den förändringen. De har inte bara kontor etablerat i Philadelphia, utan har redan involverat sig i bettingverksamhet i flera delstater. 2020 rapporterades 30-40% av gruppens intäkter har kommit från den amerikanska marknaden. Med en fot inne i den snabbt växande bettingmarknaden i USA ser framtiden intressant ut för bolaget, och den starka kvartalsrapporten för 2021 kan ses som ett kvitto på spel- och bettingindustrins framfart, så väl som en fingervisning för hur det kan komma att se ut framöver.

Kambi Group Plc. har sitt huvudkontor i Malta och börsnoterades 2014. Företaget ägnar sig främst åt att erbjuda tjänster inom odds till företag verksamma inom spel- och betting – och den växande industrin inom vilken de opererar har skördat stora vinster de senaste åren. Den första kvartalsrapporten för 2021 visar på en stark tillväxt för företaget, som har levererat flera positiva rapporter i rad, och med möjligheterna på den nyöppnade amerikanska marknaden kan detta bli ett framgångsrikt år.

Ekonomi

Har du koll på myterna om krypto?

Bitcoin-reklam vid järnvägsstationen Shibuya i Tokyo, Japan. Arkivbild.
Foto: Shizuo Kambayashi/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Alla kryptovalutor är energikrävande och det är jättesvårt att spåra kriminella aktörers överföringar i bitcoin. Sant eller falskt?
Krypto fick sitt stora genombrott förra året - men allt som sägs om dem stämmer inte.
PREMIUM

1. Kryptovalutor är energikrävande

Det två största kryptovalutorna bitcoin och ether drar mängder med el, åtminstone när de är så högt värderade som de är nu.

Det handlar om tekniken "proof of work" som använder beräkningskraft som en del i processen att garantera äktheten i kryptovalutan. När det gäller bitcoin och ether betyder det att ju fler som vill komma åt dem desto mer beräkningskraft – och därmed el – behövs.

Det finns tusentals andra kryptovalutor och flera sätt att utforma en kryptovaluta som inte tar mycket el i anspråk.

Plattformen Ethereum, med kryptovalutan ether, är redan inne i ett arbete med att byta ut "proof of work" till den mindre energikrävande "proof of stake"-metoden.

2. Kryptovalutor är inte spårbara

Blockkedjetekniken gör transaktionerna spårbara. Däremot är den personliga plånboken som innehåller kryptovalutan krypterad och anonymiserad. Trots det kan personen som handlar i kryptovalutan lämna spår.

Enligt Jan Olsson, kriminalkommissarie på nationellt it-brottscentrum, är det enklare att följa en illegal transaktion gjord i exempelvis bitcoin än en transaktion som skickats i vanliga pengar via länder som inte samarbetar med det svenska rättsväsendet.

– En bitcointransaktion är alltid spårbar i all oändlighet, det är blockkedjetekniken: I varje transaktion finns alla gamla transaktioner kvar.

– Man kommer fram till en mottagare av transaktionen, men då är frågan, vem är det som har den här plånboken? Det är sällsynt att någon samlar bitcoin i all oändlighet, förr eller senare ska de använda den till någonting och vid de tillfällena blottlägger de sig, säger Jan Olsson, kriminalkommissarie.

3. Ägandet av krypto är decentraliserat

En arbetsstudie från amerikanska National Bureau of Economic Research (NBER) som utfördes i slutet av 2020 tyder på att mer än en fjärdedel av ägandet i bitcoin (fem miljoner bitcoin) ägs av färre än 10 000 personer.

De konstaterar också att den uppskattningen "högst troligt är en underdrift".

4. Kryptovinster är skattefria

Det kanske är en svår uppgift för Skatteverket att hålla koll på vinster från kryptovalutahandel. Men enligt reglerna är man skyldig att redovisa vinster, betalningar, utlåning och byte av kryptovalutor i den årliga deklarationen.

"Om en kapitalvinst inte redovisas i deklarationen riskerar man, på samma sätt som för vilken annan oredovisad skattepliktig inkomst som helst, att bli påförd skattetillägg och åtalad för skattebrott", meddelar rättsavdelningen på Skatteverket i ett mejl till TT.

5. Kryptobörserna har ett regelverk

Den som handlar i kryptovalutor på de stora börserna, till exempel Coinbase eller Binance, kan inte luta sig mot reglering från myndigheter. Finansinspektionens övervakning sträcker sig så långt att de tittar på penningtvätt, inte mer. Därför kan man säga att kryptobörserna är helt oreglerade.

Det finns inte heller någon som övervakar kryptovalutorna i sig – däremot är många av de etablerade kryptovalutorna utformade på ett sådant vis att det inte finns någon enskild person som kontrollerar systemet, utan det övervakas gemensamt av alla inblandade.

Det finns exempel på kryptovalutor som använts som ren bluff, till exempel kryptovalutan "squid" som skapades efter den populära tv-serien "Squid game". Skaparna till den kryptovalutan stack med motsvarande över 20 miljoner kronor några veckor efter att den upphaussade kryptovalutan skapats.

Tea Oscarsson/TT

FAKTA

Fakta: Vad är blockkedjeteknik?

En blockkedja är som en delad databas, ofta utan central styrning. Till skillnad från vanliga databaser lagras informationen i "block" som binds samman av kryptografiska funktioner. När ett nytt informationsblock har lagts till kan det inte raderas – det blir i stället en del av en lång kedja av information som inte kan brytas, bara byggas på.

Ekonomi

Därför skakar kryptomarknaden

Värdeutvecklingen på den största kryptovalutan bitcoin under ett år.
Foto: Johan Hallnäs/TT
Ekonomi
Ekonomi Sedan toppen i november har den största kryptovalutan bitcoin tappat över 45 procent. Vändningen sammanföll med en nedåtgående trend på amerikanska börsen.
– Kursrörelserna är mer brutala i kryptovalutor som är en mer spekulativ tillgång, säger Johan Javeus, chefsstrateg på SEB.
PREMIUM

Riskviljan minskar hos investerare i takt med att inflationen tickar uppåt och räntehöjningar i USA är på ingång. Signaler om att ryska centralbanken vill se ett förbud mot kryptohandel har eldat på nedgången de senaste dagarna.

Sammanföll med Nasdaq

Bitcoin nådde sin topp i mitten på november, ungefär samtidigt som amerikanska Nasdaq – en tekniktung börs där Apple, Microsoft och Alphabet är noterade. Sedan dess har både Nasdaq och bitcoin bromsat in, men utslaget är större på kryptovalutan.

Att börsen och andra risktillgångar tar stryk förklaras av en förväntan om stigande räntor, vilket brukar ge ett negativt utslag på börsen överlag, och framför allt för tillväxtbolag med hög risk.

– Folk diversifierar in i tillgångar med mindre risk, vilket minskar efterfrågan för kryptotillgångarna, säger Claire Ingram Bogusz, forskare och lektor i informatik på Uppsala universitet.

Rysslands förbuds-snack

Även politiken påverkar värderingen.

I torsdags presenterades ett mötesprotokoll från ryska centralbanken där ett förbud mot kryptohandel förordades. Handel, byte, utvinning och valutaväxling bör upphöra, skrev centralbanken i rapporten.

Att ryska centralbanken markerar mot kryptovalutor blev ett hårt slag för bitcoin, som föll nästan 10 procent från det redan dalande värdet.

Ryssland är det tredje mest populära landet för "mining", eller utvinning, av kryptovalutor efter Kazakstan och USA.

I USA finns det inga tecken än så länge på att hårda regleringar är på ingång, säger Johan Javeus på SEB. Han säger att regleringar inte måste betyda trubbel.

– Regleringar kan vara bra på längre sikt, om man inte menar förbud, men det ser vi inte just nu i USA och Europa.

Nya användningsområden

Claire Ingram Bogusz, som forskar på digitala tillgångsslag, säger att den minskade riskexponeringen i stora kryptovalutor inte betyder en nedgång för alla, särskilt inte de mindre och mer okända kryptovalutorna.

– Vi ser en normalisering av kryptovalutor och blockkedjeteknik i nya format, vare sig det handlar om smarta kontrakt i NFT:er, kryptovalutor som kan användas i spel, eller metaverse. Därför syns en riskaversion i de stora kryptovalutorna, medan man ser en större entusiasm för de mindre valutorna som inte är värda så mycket än.

Vad är det då som sätter priset på kryptovalutor?

Claire Ingram Bogusz säger att kryptovalutor prissätts utifrån efterfrågan och förväntad värdeutveckling i jämförelse med andra tillgångsslag.

Johan Javeus på SEB jämför kryptovalutor med andra tillgångar.

– Kryptovalutor skiljer sig från aktiemarknaden eftersom man på aktiemarknaden finner bolag som har omsättning och möjlighet till årliga vinster. Bitcoin liknar mer en råvara som guld, eftersom den inte genererar någon tillväxt eller avkastning, men priset avgörs utifrån vad människor är beredda att betala för det vid varje givet tillfälle, säger Javeus, och fortsätter:

– Tror man att bitcoin blir oumbärligt i framtiden värderas det högt, tror man att det blir förbjudet överallt är det inte värt någonting.

Tea Oscarsson/TT

FAKTA

Fakta: Kryptovaluta

Kryptovalutor är som en elektronisk "pollett" med en unik kryptografisk kod som gör att den är svår att förfalska. Den så kallade polletten kan köpas med vanliga pengar och sedan bytas anonymt för olika varor och tjänster.

Kryptovalutor är ofta decentraliserade och inte beroende av en centralbank som garanterar valutans värde och äkthet. Det är i stället den så kallade blockkedjetekniken och dess inneboende mekanismer som står som garant för kryptovalutan.

Bitcoin är den mest omtalade kryptovalutan men det finns tusentals olika kryptovalutor med varierande teknik och funktion.

Ekonomi

Glassrekord: Åtta liter per svensk i fjol

Totalt åt svenskarna 85 miljoner liter glass under 2021. Hur mycket som åts av hundar framgår inte. Arkivbild.
Foto: Vilhelm Stokstad/TT
Ekonomi
Ekonomi Svenskarna fortsätter att vräka i sig glass. I genomsnitt äter vi en halv liter mer glass per person än vi gjorde före pandemin – och vi äter dessutom lyxigare sorter.
PREMIUM

8,1 liter glass per person. Det är facit för svenskarnas genomsnittliga glasskonsumtion under 2021, enligt analysföretaget Nielsens statistik från dagligvaruhandeln som glasstillverkaren Sia sammanställt. Före pandemin, 2019, åt vi i snitt 7,5 liter glass per person och år.

Dan Bengtsson, marknadschef på Sia, ser just pandemin som orsak till att varje svensk nu äter ungefär en halvliter mer glass om året.

– Man är hemma mer och man köper hem mer glass till sin frys. Man konsumerar glass på ett annat sätt. Det ser man också på att flerpacksegmentet, där man köper hem strutar och pinnar i ett flerpack, har växt explosionsartat från 2019 fram till i dag, säger han.

Sol gör oss glassugna

Felix Müntzing, försäljning- och marknadschef på Triumf Glass, ser liknande förklaringar.

– Det är en ökad försäljning helt klart. Man kanske har glass oftare hemma i och med att man tillbringar mycket mer tid i hemmet nu. Men det har också med vädret att göra. När det är bra väder ser vi en stor ökning i försäljningen och vi fick ändå en ganska bra sommar förra året, säger han.

Glassmarknaden växte med 2,8 procent värdemässigt under förra året. Konsumtionen ökade mer blygsamt, med 0,1 procent. Dock skedde ökningen från redan höga nivåer – under 2020 ökade glasskonsumtionen med hela 8,4 procent.

Dyrare glass går hem

Att marknadsvärdet ökade mer än försäljningen beror troligtvis på att svenskarna blivit finsmakare. Försäljningen av de dyrare glassarna, premiumglass, ökade med 93 procent hos Sia. Även konkurrenterna Triumf och GB ser en liknande trend.

– Det beror nog på att man vill unna sig mer under kristider. När det är stökigt så tyr man sig till vardagslyxen, och då är glass en sådan del, säger Dan Bengtsson på Sia.

Försäljningen av glass i flerpack ökade med 6,5 procent, något samtliga glasstillverkade tillskriver pandemins hemmasittande.

"Med mer tid hemma, väljer vi fortfarande att ta glasskiosken hem, så flerpack ökar; pinnar och strutar i en och samma förpackning", skriver Sandhya Forselius, kommunikationsansvarig på Unilever som äger GB Glace, i ett mejl.

Alice Nordevik/TT

FAKTA

Fakta: Styckglassarna som sålde bäst 2021

Sia Glass:

1) Glassbåt

2) Sandwich

3) Knäck

4) Mandel

5) Sötis

Triumf Glass:

1) Dumlestrut

2) Sitting Bull

3) Snickers

4) Salmiakki

5) Sandwich

GB Glace:

1) GB Sandwich

2) Tip Top

3) Piggelin

4) Magnum Mandel

5) Solero Exotic

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL