Utrikes

Nya anklagelser mot Aung San Suu Kyi

Myanmarier bosatta i Thailand demonstrerar för att kräva att Aung San Suu Kyi friges. Arkivbild.
Foto: Sakchai Lalit/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Myanmars militärjunta riktar fem nya korruptionsanklagelser mot den avsatta ledaren Aung San Suu Kyi i samband med beviljande av tillstånd för att hyra och köpa en helikopter, uppger en företrädare för landets rättsväsende.

Suu Kyi, som har suttit fängslad sedan militärkuppen i början av förra året, står redan inför rätta för fem andra korruptionsanklagelser. Var och en av anklagelserna kan straffas med upp till 15 års fängelse och böter. Hon har även åtalats för andra brott och har dömts till sex års fängelse för olaglig import och innehav av walkie-talkies och för brott mot coronarestriktionerna.

Hennes anhängare och människorättsgrupper anser att anklagelserna mot henne fabricerades av militären för att motivera militärkuppen och hindra henne från att återvända till politiken. Regeringen har tillbakavisat kritiken.

Militärkuppen hindrade Suu Kyi och hennes parti NLD från att påbörja en andra femårsperiod vid makten.

Utrikes

Flera dödade i attack i Jemen

Invånare i Jemens huvudstad Sanaa undersöker resterna efter förstörda hus i tisdagens attack.
Foto: Hani Mohammed/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Minst 14 personer dödades i ett bombanfall mot Jemens Huthikontrollerade huvudstad Sanaa, uppger sjukvårdskällor.

Attacken genomfördes av den saudiskledda koalitionen som svar på Huthirebellernas drönarattack mot Abu Dhabi i Förenade arabemiraten under måndagen, då tre personer dog. Den attacken fördömdes av bland annat USA, EU, Storbritannien och FN.

Sedan militäralliansen gick in på regeringssidan i kriget mot de iranskstödda Huthirebellerna 2015 har enligt FN omkring 377 000 människor, många av dem civila, dödats i militära angrepp eller av hungersnöd och sjukdomar i Jemen.

Utrikes

Massiv förödelse på Tonga – askan sinkar hjälp

Förödelse i Kanokupolu på Tongas huvudö Tongatapu efter det underjordiska vulkanutbrottet.
Foto: Planet Labs PBC/AP/TT
Utrikes
Utrikes Hjälpsändningar har svårt att nå fram till önationen Tonga i Stilla havet, som i helgen översköljdes av tsunamivågor efter ett kraftigt utbrott i undervattensvulkanen Hunga. Inte minst är behovet av färskt dricksvatten akut.

Huvudön Tongatapus landningsbana täcks av ett tjockt lager aska, som gör att den nyzeeländska militärens flyg med vatten och andra förnödenheter har svårt att landa.

Kommunikationen med Tonga har varit kraftigt begränsad sedan helgen, då den kabel som förbinder önationen med resten av världen har skadats. I det första officiella uttalande sedan vulkanutbrottet kallar landets regering utbrottet och dess följder för "en katastrof utan motstycke" och att sök- och räddningsinsatser efter saknade inleddes tidigt under söndagsmorgonen, lokal tid.

Nya Zeeland och Australien har båda skickat militärflyg för att dokumentera skadorna, och bilder visar hur paradisliknande Tongatapu har förvandlats till ett grått månlandskap.

Nya Zeeland hoppas kunna landa med sina flygplan senast under torsdagen, och har även skickat ett av försvarets fartyg till önationen, och ska skicka ytterligare ett fartyg.

Tre döda har hittats

Trots bilderna som kablats ut från Tongatapus uppges just huvudön ha klarat sig bra undan den värsta förödelsen. Där steg vattnet med omkring 80 centimeter och de flesta hus klarade sig utan skador.

– Med tanke på utbrottets kraft och storlek var vi allvarligt oroad, men som tur var drabbades inte de mest befolkade områdena av så katastrofala följder som vi befarat, säger Katie Greenwood på Röda Korset till AP.

De flodvågor som utlöstes av vulkanutbrottet nådde såväl till Nya Zeeland som till Kaliforniens kust. I Peru har två personer drunknat och en oljeläcka rapporterats sedan vågor satt ett fartyg som höll på att lasta olja vid ett raffinaderi i gungning.

I Tonga har tre dödsfall hittills rapporterats. En 50-årig brittisk kvinna som bodde i landet omkom sedan hon svepts iväg i vattenmassorna. Under tisdagen meddelade myndigheterna att ytterligare två personer har omkommit.

Antalet skadade uppges vara oklart men att samtliga hus på en liten ö, Mango, har förstörts och att bara två hus står kvar på en annan ö och att ytterligare en ö i närheten har mycket svåra skador. Många invånare där saknar enligt regeringen tak över huvudet.

Rädsla för covid

Dessutom är dricksvattnet förorenat av aska och samtliga invånare uppmanas att dricka flaskvatten. "Ansträngningar har gjorts för att säkerställa tillgången på säkert dricksvatten", skriver regeringen enligt australiska ABC News.

En svårighet i räddningsarbetet blir att undvika att föra in covid till Tonga. Önationen har hittills rapporterat ett enda fall av viruset, och myndigheterna är fast beslutna om att hålla siffrorna till det fallet.

Världshälsoorganisationen WHO säger att Tonga får avväga hur prioriteringarna mellan viruset och räddningsarbetet ska se ut.

– Det är upp till regeringen att ge oss riktlinjer för hur vi ska komma in i landet och vilka regler vi ska följa. Men ja, det är självfallet en prioritet att se till att smittspridningen undviks så långt som möjligt, säger WHO:s talesperson Christian Lindmeier enligt AFP.

Huvudön Tongatapu före och efter katastrofen.
Huvudön Tongatapu före och efter katastrofen.
Foto: Planet Labs PBC/AP/TT

Utrikes

USA markerar Ukrainastöd med Blinkenresa

Antony Blinken. Bild från tidigare i januari.
Foto: Andrew Harnik/AP/TT
Utrikes
Utrikes USA väljer att visa landets fullständiga stöd för Ukraina i konflikten med Ryssland.
Natochefen Jens Stoltenberg vill se nya samtal med Ryssland, medan Moskva upprepar krav på garantier.

Spänningarna kring Ukraina får USA att skicka utrikesminister Antony Blinken till landet, meddelade USA:s utrikesdepartement på tisdagen.

Blinken landar i huvudstaden Kiev senare i veckan. På dagordningen står bland annat ett möte med president Volodymyr Zelenskyj och utrikesminister Dmytro Kuleba.

Blinkens besök ska "understryka USA:s utfästelse om att bevara Ukrainas suveränitet och territoriella okränkbarhet", skriver USA:s UD i samband med beskedet om resan.

Resultatlösa samtal

Resan ses som en reaktion på de resultatlösa samtalen mellan västländer och Ryssland i Genève i förra veckan, då parterna inte kunde enas om en gemensam hållning om Ukraina eller om säkerhetsfrågor i stort.

Utrikesminister Blinken reser även till Berlin för överläggningar med kolleger från Tyskland, Frankrike och Storbritannien.

Militäralliansen Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg meddelade på tisdagen att han bjuder in Ryssland och Natoländer till ett nytt möte som ska kunna hållas "i närtid". Beskedet kom efter Stoltenbergs möte med den tyske förbundskanslern Olaf Scholz.

Lyssna på Ryssland

Målet är att "klargöra våra farhågor, men också lyssna till Rysslands oro; och försöka att hitta en väg för att undvika ett militärt angrepp på Ukraina", sade Stoltenberg på en presskonferens efter mötet med socialdemokraten Scholz.

Men Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov valde att upprepa krav på ett skriftligt besked från USA och dess allierade om att Nato inte tänker ge medlemskap till Ukraina eller något annat land som en gång i tiden tillhörde Sovjetunionen, skriver AP. Brevet ska också innehålla löften om att Nato inte placerar ut vapen i dessa länder.

I ett telefonsamtal mellan Lavrov och Blinken upprepade den ryske utrikesministern kravet på att få konkreta svar från väst.

Han "underströk ånyo det oavvisliga kravet att Washington så snart som möjligt tillhandahåller konkreta kommentarer om de punkter som tidigare nämnts", enligt ryska UD.

Ryssland har förflyttat trupper mot gränsen till Ukraina. Den skarpa retoriken mellan Ryssland och USA förstärktes när USA hintade om ryska planer att försöka provocera fram en militär konflikt.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov.
Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov.
Foto: Ryska UD via AP/TT

Utrikes

Pressad Johnson: Jag ljög inte

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson på sjukhusbesök i norra London.
Foto: Ian Vogler/Pool via AP/TT
Utrikes
Utrikes Den alltmer utsatte brittiske premiärministern Boris Johnson förnekar att han vilseledde parlamentet om festerna som hölls när nedstängning rådde.
Men även flera ministrar varnar att Johnson måste avgå om det framkommer att han ljugit.

– Ingen sade åt mig att det vi gjorde . . . bröt mot reglerna. När jag gick ut i trädgården så trodde jag att jag deltog i ett arbetsmöte, sade Johnson till reportrar under ett besök på ett sjukhus i norra London på tisdagen.

Men hans tidigare kanske närmaste medarbetare Dominic Cummings säger enligt nyhetsbyrån AP att han är villig att under ed säga att premiärministern avråddes från att gå på trädgårdsfesten i maj 2020, under rådande coronarestriktioner.

Finansminister varnar

Fallet utreds av den högt uppsatta tjänstemannen Sue Gray inom regeringskansliet. Hon tillsattes i december för att även granska anklagelser om en julfest som hölls trots restriktioner.

Finansminister Rishi Sunak, vars namn nämns i brittiska medier som en möjlig efterträdare, säger att han tror på Johnsons förklaring, men konstaterar att de oskrivna reglerna är tydliga om en minister vilseleder parlamentet: ministern måste avgå.

Johnsons förklaringar till besöket på trädgårdsfesten imponerar inte heller på de politiska motståndarna.

Labours vice partiledare Angela Rayner säger enligt The Guardian att Johnson borde ha förstått att festen bröt mot restriktionerna premiärministern själv infört.

Johnson olämplig

– Boris Johnson vet helt klart att det här är slutet. Han är premiärminister, det är han som bestämmer, han behövde ingen som talade om för honom att festen han var på bröt mot reglerna, säger hon och fortsätter:

– Om han hade någon respekt för den brittiska allmänheten hade han gjort det enda anständiga och avgått.

Även medier vässar rubrikerna om Johnson och hans karaktärsdrag. Den ansedda veckotidningen The Economist valde en mindre smickrande rubrik: "Boris Johnson har alltid varit olämplig som premiärminister".

Grim Berglund/TT

Utrikes

Maltesisk talman kan ge ny fart i EU

Roberta Metsola från konservativa Nationalistpartiet på Malta gläds efter att ha valts till talman i EU-parlamentet.
Foto: Jean-Francois Badias/AP/TT
Utrikes
Utrikes Lilla Malta får en av EU:s tyngsta poster när Roberta Metsola tar över som EU-parlamentets talman.
Uppgörelsen bakom kan leda till större enighet och snabbare beslut.

Efter fransyskorna Simone Veil (1979–1982) och Nicole Fontaine (1999–2002) är Roberta Metsola tredje kvinna att väljas till talman i EU-parlamentet.

– Europa är tillbaka. Europa är framtiden. Jag tror på att göra vårt gemensamma utrymme säkrare, bättre, mer rättvist och mer jämställt, segertalar hon inför kollegorna i Strasbourg.

Stödet för henne är dessutom oväntat stort.

Med 458 ja-röster i tisdagens omröstning får Metsola en betydligt starkare ställning i parlamentet än exempelvis EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, som fick nöja sig med 383 röster när hon godkändes för 2,5 år sedan.

Ökat samarbete?

Bakom sig har Metsola framför allt de tre största partigrupperna: kristdemokratiskt konservativa EPP, socialdemokratiska S&D och liberala RE. Trion har ytterligare förstärkt sitt samarbete i en skriftlig uppgörelse inför återstoden av mandatperioden. Det bäddar för en större enighet i en rad frågor framöver.

– Jag ser det här som en comeback för de konstruktiva krafterna. Det här skapar en grund för att få mycket gjort fram till nästa val, gläds M-ledamoten Tomas Tobé.

Metsola får även stöd från EU-skeptiskt konservativa ECR, där bland andra svenska SD ingår. Det handlar visserligen främst om en ren byteshandel för att ge ECR en vice talmanspost, men ger också en fingervisning om bättre relationer på gång mellan ECR och de tre stora.

– Vi får signaler från EPP om att man upplever ECR som konstruktivt och att man är mycket förgrymmade på de gröna, säger SD:s Charlie Weimers.

Kritik från MP

Svenska Alice Bah Kuhnke (MP) blev tvåa i talmansvalet med 101 röster. Hon är nöjd över att ha fått ett starkare stöd än väntat, men kritisk mot hur storpartierna gjort upp på förhand bakom motståndaren.

– Det som är tydligt är att den talman som nu är vald är resultatet av en uppgörelse bakom stängda dörrar där man har fördelat positioner mellan sig. Vi tror att EU:s medborgare och väljarna är värda så mycket mer, säger Bah Kuhnke i Strasbourg.

Hon är också kritisk mot att Metsola tidigare exempelvis röstat nej till ett kritiskt parlamentsuttalande om aborträtt i Polen.

– Det är förstås ytterst problematiskt. Vi måste ha en talman som faktiskt till 100 procent står upp för alla människors rätt att ta beslut över sin egna kropp, anser Bah Kuhnke.

"Mer mångfald"

Metsola själv lovar dock att stå upp för allehanda "grundläggande rättigheter".

– Våra institutioners engagemang för mer mångfald, jämställdhet mellan könen och garantier för kvinnors rättigheter och allas våra rättigheter måste stärkas, säger den nya talmannen i Strasbourg.

Metsolas seger innebär för övrigt att även Finland kan stoltsera en aning. Hennes make sedan 2005 är finländaren Ukko Metsola.

Wiktor Nummelin/TT

Svenska Alice Bah Kuhnke kramar om maltesiska Roberta Metsola efter tisdagens talmansval i EU-parlamentet.
Svenska Alice Bah Kuhnke kramar om maltesiska Roberta Metsola efter tisdagens talmansval i EU-parlamentet.
Foto: Jean-Francois Badias/AP/TT

FAKTA

Fakta: EU-parlaments talman

EU-parlamentets arbete leds av talmannen, som väljs för 2,5 år i taget av hela EU-parlamentet. Posten är en av de mest statustyngda i EU, om än inte lika inflytelserik som uppdragen som kommissionsordförande eller rådsordförande.

Till ny talman fram till nästa EU-val år 2024 valdes på tisdagen konservativa Roberta Metsola från Malta. Hon fick 458 röster mot 101 för svenska Alice Bah Kuhnke (MP) och 57 för spanska vänsterpartisten Sira Rego. Kosma Zlotowski, från polska regeringspartiet PIS, kandiderade också, men drog sig ur omröstningen i sista stund.

Metsola ersätter italienske socialdemokraten David Sassoli, som avled i förra veckan.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Kasinohai.com

Spellagstiftning - Finland vs Sverige

Kasinohai.com Om du är osäker på hur spellagstiftningen ser ut i Finland och Sverige och om det finns några större skillnader bör du fortsätta att läsa denna artikel där vi kommer att gå igenom de stora dragen i de båda ländernas spellagstiftning.

Spellagstiftningen i Sverige

Den 1 januari 2019 införde Sverige ny lagstiftning som avslutade dominansen från det av regeringen drivna onlinespelföretaget och öppnade sektorn för privata företag.

Under flera år var det statligt ägda Svenska Spel den enda verksamheten som tilläts att tillhandahålla onlinespel till medborgare i Sverige, vare sig det handlar om casinospel, betting på sport eller andra former av spel.

Naturligtvis kringgick de flesta företag denna lagstiftning och år 2018 hade privata företag fått en 29-procentig andel av spelmarknaden i Norden.

Delvis i ett erkännande av ett sådant nytt paradigm och delvis för att de var i behov av skattepengar, gick den svenska regeringen med på att införa nya spellagar. Under den nya lagstiftningen har myndigheten Spelinspektionen rätten att ge licens till privata företag. Hittills har myndigheten tillåtit cirka 100 företag att tillhandahålla sina tjänster till svenska spelare.

De största vinnarna på denna nya lagstiftning är de svenska medborgarna. På grund av lagarna för spel online kan svenskarna nu välja och vraka bland de bästa spelbolagen. Svenska spelportaler visar de bästa casinotjänsterna online och incitamenten för svenska deltagare.

Staten är också en stor vinnare på detta drag. Det är inget mysterium att legalisering av spel på internet är ett snabbt sätt till att generera mer skatteintäkter till statskassan. I hela Sverige måste licensierade företag betala en inkomstskatt på 18 procent av sin inkomst till svenska konsumenter.

Sådana skattebetalningar träder i kraft i år och vi hoppas att vi kommer att få se effekterna av denna inkomstkälla i Sveriges kommande budget.

De svenska spellagarna har hittat en balans mellan att ge spelare valfrihet och skydda dem mot bedrägliga spelbolag. Att främja spel utan tillstånd har varit förbjudet, och den svenska Spelinspektionen har nu fått mandat att blockera överföringar mellan deltagare och obehöriga operatörer.

Lagarna innehåller också strikta regler för etiskt spel. Spelinspektionen har befogenheten att tvinga privata operatörer att vidta sådana åtgärder för deltagarnas säkerhet. Dessutom måste alla speloperatörer erbjuda samtliga spelare ett val om att självuteslutning.

Det har bara gått ett år med de nuvarande svenska lagarna för spel online, och det är ingen tvekan om att vi kommer att se fler regler för att tillåta säkert spel i framtiden.

Spellagstiftningen i Finland

Onlinespel är en av de mest populära formerna av underhållning för människor över hela världen. Särskilt finländarna är människor som älskar att spela. Det har visats att finländarna kan spela för upp till 10 miljarder euro på lotter, spelautomater och sportspel varje år.

Republiken Finland har alltid haft ett regeringsstyrt spelmonopol och trots den senaste utvecklingen inom branschen verkar det som om det kommer att fortsätta vara så. Onlinespel och finska onlinecasinon har blivit en av de största inkomstkällorna under de senaste åren. Finland klassificeras också som den femte största spelnationen i världen, varför de flesta utländska operatörer nu försöker komma in på den finska spelmarknaden. Tyvärr verkar det som om det inte kommer att vara ett alternativ nu eller inom en snar framtid.

Under 2010 begärde Europeiska kommissionen att Finland skulle genomföra ändringar av deras spellagstiftning som skulle göra den mer överensstämmande med EU:s lagar. Trots påtryckningar från Europeiska Unionen förblir Finlands spelstruktur oförändrad. Även om spel i Finland är 100% lagligt är spelreglerna lite mer komplexa. Intressant nog visade statistiken under en nyligen gjord rapport från det finska bolaget Yle att 66% av de äldre finländska invånarna som intervjuades föredrar ett monopol.

Staten har monopol på alla former av spel oavsett om det är online eller offline. All spelverksamhet har alltid hanterats av tre statliga företag. RAY hade alltid haft kontroll över bordsspel och spelautomater i Finland. Nationella lotteriet, sportspel och instant win-spel kontrollerades och reglerades av Veikkaus Oy och alla spel på hästkapplöpning reglerades av Fintoto.

Dessa tre enheter reglerades och kontrollerades av staten och all vinst som gjorts på spel gavs tillbaka till landet oavsett om det är genom konst, vetenskap, sport eller utbildning. Under 2017 slogs dessa tre enheter samman för att skapa ett statligt monopol med namnet Veikkaus.

Slutsats

Som du kan se finns det ett par skillnader i spellagstiftningen hos de båda grannländerna. Efter de förändringar som skedde i Sverige 2019 så är den svenska spelmarknaden betydligt mer öppen och välkomnande för svenska spelare. Finländarna verkar dock inte vara så besvikna, de får goda skatteintäkter och merparten av den äldre befolkningen verkar vilja behålla det rådande monopolet.

Utrikes

Baerbock skärper tonen mot Ryssland

Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock vid en presskonferens tillsammans med sin ryske motpart Sergej Lavrov.
Foto: Maxim Shemetov/AP/TT
Utrikes
Utrikes Annalena Baerbock är i Moskva för att försöka kyla av Ukrainakonflikten.
Mötet med ryske motparten Sergej Lavrov innebär tuffa samtal – och kan ses som ett eldprov för den nya tyska utrikesministern.
– Det är svårt att inte uppfatta det som ett hot, säger hon om att Ryssland mobiliserar vid Ukrainas gränser.

Ukrainakonflikten och spänningarna med Nato var de dominerande frågorna på dagordningen när Tysklands nytillträdda utrikesminister Annalena Baerbock på tisdagen besökte Moskva för överläggningar med sin ryske motpart Sergej Lavrov.

För Baerbock, vars parti De gröna vill se en tuffare hållning mot Ryssland, handlade det om att sätta tonen för de tysk-ryska relationerna efter eran Merkel som präglats av en hållning som, beroende på vem man frågar, beskrivs som antingen pragmatisk eller naivt inställsam.

Ryssvänliga socialdemokrater

Förbundskansler Olaf Scholz socialdemokratiska SPD är betydligt mer välvilligt sinnat till Ryssland, och har de senaste veckorna försökt hyssja alla försök att koppla ihop den rysk-tyska gasledningen Nordstream 2 med Ukrainakonflikten.

För Baerbock innebar besöket en möjlighet att hävda sig – både gentemot en veterandiplomat med välsmort munläder och i den egna regeringskoalitionen. I en gemensam presskonferens med Lavrov efter mötet markerade hon skarpt mot Rysslands mobilisering vid Ukrainas gränser, underströk vikten av en europeisk säkerhetsordning och pekade såväl på FN-stadgan som på Helsingforsöverenskommelsen och Parisstadgan.

– Våra båda länder har förbundit sig att inte hota andra med våldsanvändning. De senaste veckorna har Ryssland samlat fler än 100 000 soldater nära Ukrainas gräns utan uppenbar anledning. Det är svårt att inte uppfatta det som ett hot, sade hon.

EU inte vid bordet

Kort före jul lade Ryssland fram en kravlista som i praktiken skulle innebära att USA och Nato måste dra sig tillbaka från hela den region som tidigare ingick i Sovjetunionen eller den självutropade sovjetiska inflytandesfären, och även tvingas lova att varken Ukraina eller några andra länder tillåts ansluta sig till den västliga försvarsalliansen. Det faktum att Ryssland samtidigt mobiliserat kraftigt vid Ukrainas gräns har fått många analytiker att tala om det mest spända säkerhetspolitiska läget i Europa på årtionden.

Förra veckan hölls flera möten i olika format, där Ryssland och västmakterna försökte finna en väg framåt. Gemensamt för dem var att EU inte satt med vid förhandlingsbordet. Nu vill Baerbock blåsa liv i det så kallade Normandieformatet, ett förhandlingsforum där representanter från Ukraina, Ryssland, Tyskland och Frankrike deltar.

– Det vore ett stort steg mot ett säkrare Europa, sade hon vid presskonferensen med Lavrov.

Misslyckade försök

Hittills har de europeiska försöken att göra sig relevanta i huvudsak misslyckats, sade Gustav Gressel, senior policy fellow på tankesmedjan European Council on Foreign Relations (ECFR) i Berlin, till TT inför tisdagens möte mellan utrikesministrarna.

– Tysklands roll i det här är sekundär, sade han, och pekade på att Kreml hellre diskuterar med USA.

Baerbock sade under presskonferensen med Lavrov att den nya tyska regeringen inte har valt den här situationen (Ukrainakonflikten och spänningarna mellan Ryssland och västmakterna), men att man inte tänker ducka för den.

– Sedan mitt tillträde har en stor del av de samtal jag haft inte handlat om hur vi kan samarbeta med Ryssland, utan om vilka gemensamma åtgärder vi kan vidta inom ramen för EU, G7 och Nato om Ryssland skulle göra verklighet av sina hot om våld.

Viftar bort anklagelser

Lavrov viftade i stort sett bort anklagelserna om att Ryssland skulle ha hotat Ukraina, och sade att landet inte kan acceptera några synpunkter på truppförflyttningar på det egna territoriet.

Ryssland annekterade Krim 2014 i strid med internationell rätt, och betraktar sedan dess halvön som rysk mark, ett anspråk som inte erkänns av vare sig Ukraina eller omvärlden.

Pontus Ahlkvist/TT

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov och Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock.
Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov och Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock.
Foto: Maxim Shemetov/AP/TT

Utrikes

Minister beordrar virusregler från semesterö

Frankrikes utbildningsminister Jean-Michel Blanquer. Arkivbild.
Foto: Rafael Yaghobzadeh/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Frankrikes utbildningsminister Jean-Michel Blanquer valde att åka till Ibiza samtidigt som han beordrade strikta regler kring studenters coronatestning.

Blanquer valde att genom en videoinspelning också meddela att studenter och lärare måste isolera sig om de var coronasmittade eller varit i kontakt med smittad. Beskedet kom i en intervju med tidningen Parisien som publicerades 2 januari.

Medieföretaget undvek att berätta att intervjun gjordes på videolänk med ministern som då befann sig på spanska semesterön Ibiza.

De strikta coronareglerna för utbildningsväsendet har retat upp både elever och lärare, och i förra veckan strejkade lärare i protest mot reglerna.

Avslöjandet om Ibizaresan gjordes av mediebolaget Mediapart.

Krav ställs på ministerns avgång, och kritiken växer även mot president Emmanuel Macron som står Blanquer nära.

Utrikes

Madagaskars huvudstad drabbas av stormfloder

Omfattande regn drabbar Madagaskar. Arkivbild.
Foto: Alexander Joe/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Minst tio personer har dödats i störtfloder som drabbat Madagaskars huvudstad Antananarivo. Översvämningarna efter omfattande regn och stormfloder drabbade stora delar av staden med omkring 1,4 miljoner invånare.

– Översvämningarna orsakade jordskred som fick hus att falla samman, säger Sonia Ray som är talesperson för ölandets räddningsmyndighet.

Antananarivo ligger på en högslätt mitt i landet.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL