Lagfarter SkD

Nya ägare till gård i Svalöv – pris: 3 800 000 kronor

Kategorier:
Lagfarter SkD
Lagfarter SkD Jenny Katarina Roos, 37, och Bo Anders Magnus Linde, 38, är nya ägare till lantbruksfastigheten på Storegårdshus 1470 i Svalöv. På gården finns ett hus med boyta på 122 kvadratmeter, 4 hektar skogsmark och åkermark på 3 hektar. Även en ekonomibyggnad på 150 kvadratmeter står på fastigheten. Säljare är Lotten Anna Christina Andersson och Per-Erik Ronny Andersson. Ägarbytet gjordes i december 2021 och priset blev 3 800 000 kronor.

I vintras såldes en annan gård lite mindre än en kilometer därifrån, på Hägnaden 1165. Där blev priset för den 5 hektar stora gården 1 250 000 kronor.

De senaste tolv månaderna har det sålts ett hus inom en kilometer från den här fastigheten. Det dyraste var Rävatofta 1445, som gick för 1 995 000 kronor.

  • Datum: 2021-12-17
  • Överlåtelse: Vanligt köp
  • Pris: 3800000 kr
  • Taxeringsvärde: 2487000 kr
  • Adress: Storegårdshus 1470, Svalöv

Kultur och nöje

Mia Skäringer startar ny podd

Mia Skäringer startar en ny podd. Arkivbild.
Foto: Björn Larsson Rosvall / TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Skådespelaren och komikern Mia Skäringer startar en ny podcast tillsammans med skådespelaren Hampus Nessvold, rapporterar Aftonbladet.

"Skäringer & Nessvold" har premiär på måndag.

”Vi kommer inte krångla in oss i några intellektuella haranger och resonemang. Det blir väl som vanligt när vi lyckas ses väldigt snabba kast mellan flams med lite djupgående oro här och var, sårbart och självupptaget”, skriver Skäringer i ett mejl till Aftonbladet.

Skäringers podd tillsammans med Anna Mannheimer, "Skäringer & Mannheimer", var en av de mest lyssnade svenska poddarna innan den lade ned i våras.

Inrikes

Mordförsök i Göteborg – en skadad

Ett mordförsök utreds i Göteborg. En person är skadad. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En person i bostadsområdet Biskopsgården på Hisingen i Göteborg har förts till sjukhus, uppger polisen.

Händelsen rubriceras som mordförsök, säger polisen till P4 Göteborg.

Hur allvarligt skadad personen är vill polisen inte säga, men insatsen pågick vid 21-tiden på söndagskvällen och ingen är frihetsberövad.

– Brottsplatsen är avspärrad och jakten efter gärningsmannen fortgår, säger Johan Josarp, vakthavande befäl vid polisen, till TT.

Polisen larmades till platsen klockan 20.08 på söndagskvällen.

Flera polispatruller, bland annat hundpatruller, finns på plats, rapporterar Göteborgs-Posten.

– Det finns de resurserna som vi anser att vi behöver för att kunna hantera det här, säger Josarp.

Sport

Pettersson gör mål igen – Vancouver vinnare

Elias Pettersson sju matcher långa måltorka är över. Arkivbild.
Foto: Jae C. Hong/AP/TT
Sport
Sport Vancouvers förlustsvit är bruten och Elias Petterssons måltorka är över.
Mot Washington slog han till två gånger i andra perioden och Vancouver vann med 4–2.

Vancouver har en jobbig NHL-säsong bakom sig, men än finns möjligheten att nå Stanley Cup. Ett steg på vägen dit togs i USA:s huvudstad på söndagskvällen – och det var Pettersson som visade vägen.

Washingtons 1–0 (Alexander Ovetjkin) från första perioden vändes till 3–1-ledningen inför den sista.

Redan efter 33 sekunder slog Pettersson till. Kvitteringen i numerärt överläge innebar första målet från hans klubba efter en sju matcher lång måltorka.

Dryga fyra minuter senare träffade Pettersson rätt igen, framspelad av Oliver Ekman-Larsson och Nils Höglander. Målen var Petterssons sjunde och åttonde för säsongen.

Bo Horvat utnyttjade ännu ett powerplay och ökade till 3–1 med dryga minuten till pausen.

Washington fick kontakt i och med lagets andra mål i spel fem mot fyra. Tom Wilson tryckte in reduceringen, assisterad av bland andra Nicklas Bäckström, hans 985:e poäng.

Hemmalaget plockade ut i slutminuterna ut målvakten Ilya Samsonov och satte in en tung press i jakten på kvitteringen. Den var nära flera gånger, men i stället slog J.T. Miller in pucken i tom kasse och säkrade Vancouvers seger.

Vancouver är ute på en fem matcher lång turné på den amerikanska östkusten. Efter förluster mot Florida, Tampa Bay och Carolina kom äntligen en seger och en högst välbehövlig sådan.

Härnäst väntar ett besök i Nashville, natten till onsdag.

Henrik Skiöld/TT

Utrikes

Nato-fartyg i Östersjön ska "visa närvaro"

HNLMS Rotterdam fångad på bild vid Öresundsbron i maj 2020. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Utrikes
Utrikes

Försvarsalliansen Nato har skickat det nederländska militära fartyget HNLMS Rotterdam till Östersjön, rapporterar Aftonbladet.

Enligt trafiksajten Marine Traffic befinner sig fartyget strax söder om den danska ön Bornholm.

– Det är en planerad utplacering och de är där för att visa närvaro och solidaritet med hela alliansen, säger en talesperson för Nato till Aftonbladet.

Talespersonen säger vidare att snabbinsatsstyrkan "alltid finns tillgänglig för att genomföra försvarsuppgifter från övningar till uppdrag".

Enligt tidningen är HNLMS Rotterdam byggd för helikopteroperationer och dockning av landstigningsfartyg.

Tidigare i veckan åkte tre ryska landstigningsfartyg, avsedda att transportera marininfanteri, in i Östersjön via de danska sunden.

I fredags utökade Sverige sin militära närvaro på Gotland.

Inrikes

Bil i hästhage – en misstänkt för rattfylleri

En person misstänks för grovt rattfylleri sedan en bil hittats i en hästhage norr om Uppsala. Arkivbild.
Foto: Bertil Ericson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En skadad bil hittades i en hästhage längs länsväg 634 norr om Uppsala. Krockkuddarna var utlösta och förardörren öppen, men ingen person var där.

Nu har en misstänkt föraren påträffats i sin bostad, tagits med till polisstationen för kontroll och en en anmälan om grovt rattfylleri har upprättats, skriver polisen på sin hemsida.

Det var förbipasserande som larmade polisen vid halv niotiden på söndagsmorgonen om att en bil kört igenom stängslet till hästhagen och nu stod med skador ute i terrängen.

Inget djur drabbades vid händelsen.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Smartstudies

Ökat intresse för läxhjälp i Skåne

SmartStudies Allt fler skånska familjer vill ha läxhjälp.

Det beskriver läxhjälpsföretaget SmartStudies som menar att intresset ökar i de flesta av de skånska kommunerna.

Fram till 2015 var det möjligt att få RUT-avdrag för läxhjälp. Men även fast RUT-avdraget för läxhjälp har avskaffats, så har det fortsatt funnits ett stort intresse för att anlita privat läxhjälp. SmartStudies är ett företag som särskilt profilerat sig på mattehjälp. SmartStudies identifierar att intresset för läxhjälp ökat avsevärt bland de skånska kommunerna, det gäller läxhjälp både för elever i grundskolan- och gymnasieskolan. Men SmartStudies får också in förfrågningar om att hjälpa elever med exempelvis tekniker för uppsatsskrivande, men även om att hjälpa elever med kurser på avancerad nivå på högskolor och universitet.

Undervisning både fysiskt och online

SmartStudies erbjuder både läxhjälp fysiskt, hemma hos eleven eller på ett bibliotek eller på annan plats. Men också digital studiehjälp, vilket det nu finns en stor efterfrågan på med anledning av Coronavirusets spridning. Det finns även elever och familjer som efterfrågar kombinationer av fysisk och digital studiehjälp. Ett annat företag som erbjuder mattehjälp både fysiskt och digitalt är Allakando, läs mer om Allakando läxhjälp här.

Läxhjälp som leder till förbättrade kunskapsresultat

Läxhjälp är en beprövad metod för att höja en elevs kunskapsresultat. Självstudier är bra, nyttigt och oundgängligt, men forskningen är samtidigt tydlig med att en av de viktigaste faktorerna för att en elev ska lära sig så mycket som möjligt i skolan är att den får tillbringa så mycket tid som krävs med en ämneskunnig lärare. Svenska elever har dessutom mindre undervisningstid än elever i jämförbara länder och läxhjälp kan på så sätt vara en möjlighet att få mer tid med en kunnig lärare. 9 av 10 av SmarStudies elever höjer sina betyg efter slutförd undervisning.

Privatlärare som kan ämnena och pedagogiken

En förklaring till att SmartStudies privatundervisning har varit så framgångsrik är att de har varit noggranna med att rekrytera de bästa privatlärarna. För att bli anställd som privatlärare, eller mattelärare, hos SmartStudies ska du genomgå en lång rekryteringsprocess som innefattar flertalet intervjuer, tester och en mycket noggrann referenstagning. SmartStudies ställer höga krav på att personen har en bra pedagogisk förmåga och djupa kunskaper i de ämnena som han eller hon ska undervisa i - för det är det som i slutändan avgör läxhjälpens kvalitet. Många av privatlärarna är studenter på framstående utbildningar på exempelvis Lunds Tekniska Högskola, Chalmers OCH Kungliga Tekniska Högskolan.

Ett upplägg som passar dig

SmartStudies anpassar ett upplägg på undervisningens som passar dig och din familj. Undervisningen kan ges i de allra flesta ämnena och oavsett var du bor i Skåne, eller var du bor i landet. Om du vill veta mer om SmartStudies läxhjälp, klicka här.

Inrikes

MP vill värma hus – med solstrålar

Miljöpartiet vill underlätta utbyggnaden av vindkraften – och föreslår ett stöd för solvärme likt det som idag ges för solceller.
Foto: Michael Sohn
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Miljöpartiet presenterar i en debattartikel på DN sex förslag på åtgärder som ska stärka det svenska elsystemet.

Partiet lyfter fram möjligheten att utnyttja solenergi för värmeproduktion, och föreslår ett stöd för små- och storskalig solvärme likt det som idag ges för solceller.

Solceller används för att omvandla solens energi till elektricitet. Solvärme innebär i sin tur att solens energi, med hjälp av en solfångare, omvandlas till värme.

Man vill också att Försvarsmakten, som ofta agerar bromskloss, får mindre att säga till om vid vindkraftsbyggen till havs. Miljöpartiet föreslår skärpta krav på så kallade villkorade tillstånd, där försvaret förvisso får ställa krav på vindparkernas utformning, men i utbyte mot detta accepterar utbyggnader.

Vidare föreslås bland annat ett konverteringsstöd till hushåll som vill ersätta direktverkande el med fjärrvärme, bergvärme eller effektiv värmepump, samt en skatteöversyn för att med hjälp av elskatt och nättariff skapa ett mer flexibelt system.

Simon Uggla/TT

Utrikes

Väst och Ryssland "på helt olika spår"

Kremls talesperson Dmitrij Peskov avfärdar tanken på en rysk invasion av Ukraina som 'vansinnig'.
Foto: Shamil Zhumatov/AP/TT
Utrikes
Utrikes Västvärlden och Ryssland befinner sig på "helt olika spår", enligt Moskva.
USA svarar att det både är redo för fortsatt diplomati och en eventuell rysk storinvasion av Ukraina.

Stämningen mellan Ryssland och USA är bottenfrusen trots en veckas intensiv diplomati för att minska spänningarna vid gränsen mellan Ryssland och Ukraina.

– Det finns vissa överenskommelser mellan oss. Men generellt, i princip kan vi nu säga att vi befinner oss på olika spår, på helt olika spår. Och det här är inte bra. Det här är störande, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov till tv-kanalen CNN.

Ryssland har samlat tiotusentals – enligt en del bedömningar över 100 000 – soldater nära gränsen mot Ukraina under hösten.

Moskva har sedan försökt sätta press på Nato, bland annat för att gå med på att Ukraina aldrig ska få lov att söka medlemskap i försvarsalliansen.

Ryska och amerikanska regeringsföreträdare förde denna vecka samtal i Genève, utan tecken på något genombrott. USA varnade nyligen för att Ryssland kan komma att genomföra ett angrepp under falsk flagg – så att det ser ut som att någon annan gjort det – inom de närmaste veckorna. På så vis skulle man i så fall fabricera en förevändning att invadera Ukraina.

USA: "Robust svar"

USA:s nationella säkerhetsrådgivare Jake Sullivan säger till CBS att USA tidigt under nästa vecka kommer att tillkännage vad som blir nästa steg i de diplomatiska ansträngningarna.

– Men det viktiga här är att vi är redo för båda scenarierna. Om Ryssland vill gå vidare med diplomati är vi absolut redo att göra det i nära koordination med våra allierade och partner, säger Sullivan.

– Om Ryssland väljer invasionens och upptrappningens väg är vi redo för det också, med ett robust svar.

Ryssland: "Vansinnigt"

Ryssland har flera gånger varnats av västländerna för "omfattande" konsekvenser om landet skulle gå till öppen attack mot Ukraina, även om de konsekvenserna sannolikt skulle ta formen av sanktioner snarare än en militär respons.

President Vladimir Putin har i sin tur tidigare hotat med "militärtekniska åtgärder" om inte Rysslands krav gentemot väst får gehör.

På frågan om möjligheten att Ryssland skulle invadera Ukraina påstår nu Peskov i stället att alla militära åtgärder skulle vara "galenskap".

– Ingen hotar någon med militärt ingripande. Det skulle endast vara vansinnigt att göra det. Men vi kommer att vara redo att vidta motåtgärder.

USA:s nationella säkerhetsrådgivare Jake Sullivan. Arkivbild.
USA:s nationella säkerhetsrådgivare Jake Sullivan. Arkivbild.
Foto: Andrew Harnik/AP/TT

FAKTA

Bakgrund: Konflikten i Ukraina

Ukraina skakades vintern 2013—2014 av växande protester mot att den dåvarande starkt Rysslandsvänlige presidenten Viktor Janukovytj vägrade skriva under ett samarbetsavtal med EU. Presidentens våldsamma försök att kväsa demonstrationerna väckte stor upprördhet och ledde till att han flydde till Ryssland i februari 2014. Hela makteliten byttes ut och en ny regering, utsedd av protestaktivister, tillsattes.

Att den västvänliga oppositionen tog makten vållade i sin tur vrede på ryskt dominerade Krim. Ryssland utnyttjade detta till att regissera en revolt och ta kontroll över halvön med soldater i omärkta uniformer. Denna ockupation övergick snart till olaglig annektering. Dessförinnan hölls en kuppartad folkomröstning, där en majoritet av invånarna påstods vilja tillhöra Ryssland i stället för Ukraina. Folkomröstningen erkändes varken av Ukraina eller väst.

För första gången sedan andra världskriget hade därmed en europeisk stat erövrat en del av ett annat land. Omvärldens reaktioner var starka: Ryssland anklagades för brott mot folkrätten och flera internationella avtal.

Snart ägde ett liknande förlopp rum i det ryskdominerade Donbassområdet i östra Ukraina. Myndighetsbyggnader i städer i länen Donetsk, Luhansk och Charkiv ockuperades av beväpnade män med stöd från ryska styrkor. Charkiv lyckades Ukraina behålla kontrollen över, men i Donetsk och Luhansk arrangerade separatister "folkomröstningar" om självständighet från Ukraina.

Delar av de två länen fungerar i dag som utbrytarrepubliker, med nära koppling till Ryssland. Vid frontlinjen sker regelbundet sammanstötningar mellan ryskstödd lokal milis och den ukrainska armén.

Ryssland har stadigt förnekat inblandning i Donetsk och Luhansk och anser sig ha full rätt till Krim, med hänvisning till folkomröstningen. EU och USA ser dock inte halvön som rysk och har kontrat med ekonomiska sanktioner mot ett stort antal ryska och ukrainska politiker, militärer och företag.

Över 13 000 människor har dödats i konflikten, däribland tusentals civila.

FAKTA

Fakta: Rysslands krav på Nato

Här är några av de krav – av Ryssland kallade ”säkerhetsförslag” – som Ryssland vill att Nato och USA ska gå med på:

* Utesluta ytterligare Nato-utvidgning, inklusive att Ukraina blir medlem i militäralliansen.

* Inte tillföra fler styrkor och vapen till länder som blivit medlemmar i Nato efter 1997 (det vill säga samtliga länder från det forna östblocket).

* Inte genomföra Nato-insatser i Ukraina, Östeuropa, Kaukasien och Centralasien.

* Inte starta USA-baser i länder som tidigare ingått i Sovjetunionen och inte är med i Nato.

Dessutom föreslås bland annat att Ryssland och USA gemensamt ska enas om att inte placera kärnvapen utanför det egna territoriet, inte beteckna varandra som motståndare, inte utbilda andra länder i hantering av kärnvapen och inte placera bombplan eller fartyg i områden där de kan anfalla motparten.

Utrikes

Läkare i Sudan demonstrerade mot polisvåld

Demonstranter i Sudans huvudstad Khartum. Bilden är från i tisdags.
Foto: Marwan Ali/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Läkare i Sudans huvudstad Khartum demonstrerade på söndagen mot att säkerhetsstyrkor attackerat medicinsk personal och läkare under de prodemokratiska demonstrationerna mot militärjuntan.

Läkarna var klädda i vita sanitetskläder och bar på fotografier på kollegor som dödats i de senaste månadernas oroligheter efter militärkuppen i oktober i fjol.

– Under varje demonstration avfyrar de (säkerhetsstyrkorna) tårgas inne på sjukhuset där jag arbetar, säger läkaren Houda Ahmad som deltog i demonstrationen.

– De attackerar till och med oss ​​inne på intensivvårdsavdelningen, säger hon.

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) har det skett elva bekräftade attacker mot vårdpersonal och vårdinrättningar i Sudan sedan november. Organisationen kräver i ett uttalande från i tisdags att attackerna upphör eftersom de bryter mot humanitär lag och begränsar patienters tillgång till sjukvård.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL