Inrikes

Nej till utökad kalkbrytning på Gotland

Det var frågan om transporter till och från kalkbrottet utanför Klintehamn på Gotland som fällde avgörandet. Bilden från Slite. Arkivbild.
Foto: Karl Melander/TT
Inrikes
Inrikes Mark- och miljööverdomstolen ger företaget SMA Mineral avslag på ansökan om att tiofaldigt utöka kalkbrytningen utanför Klintehamn på Gotland, rapporterar lokala medier.
PREMIUM

För drygt två år sedan, i december 2019, sade Mark- och miljödomstolen ja till att utöka företagets tillstånd från 95 000 till 900 000 ton sten om året utanför Klintehamn, som ligger några mil söder om Visby.

Men det beslutet överklagades av flera privatpersoner och organisationer, bland annat länsstyrelsen, delvis på grund av det ökade antalet tunga transporter som skulle krävas, skriver Hela Gotland.

Det var också den aspekten som blev avgörande, att döma av domen. Mark- och miljödomstolen konstaterar att det i ansökan inte fanns "tillräckligt konkreta förslag på genomförbara trafiksäkerhetshöjande åtgärder och att det därför inte gick att bedöma om verksamhetens lokalisering var lämplig".

Frågan om kalkbrytning är en brinnande fråga på Gotland. I fjol fick Cementa nej i sin ansökan om ett nytt 20-årigt tillstånd för kalkbrytning i Slite på nordöstra Gotland, men då klev till slut regeringen in och gav företaget tillstånd att fortsätta brytningen till slutet av 2022.

Inrikes

Eldade upp grannens döda ko – åtalas

En fastighetsägare i Sörmland åtalas efter att ha eldat upp en död ko. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes

Boende i en ort i Sörmland slog larm till miljökontoret när rök och dålig lukt började sprida sig över trakten. En miljöinspektör gjorde ett oanmält besök på den utpekade gården och upptäckte att en död ko stoppats i en förbränningsugn, skriver SVT Sörmland.

Fastighetsägaren erkände att han eldat ett kadaver som tillhörde en lantbrukare i trakten. Döda djur måste dock hanteras på ett visst sätt och mannens ugn är inte godkänd. Det var inte heller första gången som fastighetsägaren ägnat sig åt otillåten eldning, uppger SVT.

Nu åtalas mannen för brott mot lagen om foder och animaliska biprodukter. En fällande dom kan som mest innebära fängelse i två år.

I polisförhör har mannen, trots det första erkännandet, hävdat att han inte minns att han eldat något otillåtet i ugnen.

Lars Brandelius/TT

Inrikes

Barn fastspänt – korttidshem får hård kritik

Inspektionen för vård och omsorg är mycket kritisk till att ett barn i Småland dagligen fått sitta med händer och fötter fastspända på en korttidsverksamhet.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Inrikes
Inrikes Ett barn har rutinmässigt fått händer och fötter fastspända inom en korttidsverksamhet i Småland.
Nu får verksamheten svidande kritik av Inspektionen för vård och omsorg (Ivo), skriver Smålands-Tidningen.

Personalen har uppgett att det inte funnits något annat sätt att hjälpa barnet. Fastspännandet har skett vid transporter i rullstol utomhus, och vid toalettbesök – ibland långa stunder.

I oktober fick Ivo in ett klagomål om hur barnet behandlades. Inspektionen kontaktade då bland annat en ansvarig socialchef i berörd kommun. Det ledde till att uppgifterna från anmälaren förstärktes.

Fastspännandet måste sluta genast, framhåller Ivo i sitt beslut. Det är förbjudet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, och strider mot FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Den ansvariga nämnden måste "följa det regelverk som finns, så att tvångs- och begränsningsåtgärderna omedelbart upphör", skriver Ivo.

Enligt anmälan har barnet även spänts fast på samma sätt av sina personliga assistenter i hemmet. Ivo har gjort en tillsyn där också, men i det fallet har beslutet inte redovisats ännu.

Inrikes

En miljard i återkrav för assistansersättning

Återkraven har ökat de senaste två åren. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes

De senaste två åren har Försäkringskassan krävt tillbaka närmare en miljard kronor av utbetald assistansersättning, rapporterar SVT Nyheter. Återkraven har uppgått till över 460 miljoner kronor både 2021 och 2020, vilket är betydligt högre än åren innan. Enligt Försäkringskassan beror de ökande kraven på ett bättre samarbete med andra myndigheter.

Både större och mindre bolag har fått återkrav, däribland Humana, som är branschens största aktör. Humana krävs på 9,5 miljoner kronor efter att Försäkringskassan hittat en misstänkt efterhandskonstruerad planering och efter det hade uppstått frågetecken kring en assistent som hade ett annat arbete dagtid men redovisat nattarbete hos brukaren. Bolaget tillbakavisar kraven.

Under 2021 beräknas kostnaden för den statliga assistansersättningen hamna på 24,4 miljarder kronor.

Inrikes

Olof Palme-priset till Patricia Gualinga

Patricia Gualinga (till höger) tillsammans med en tolk vid en FN-sammankomst i New York 2016.
Foto: Stuart Ramson/AP
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Årets Olof Palmepris går till Patricia Gualinga, ledare för Kichwa-folket i Sarayaku i ecuadorianska Amazonas.

"Hon prisas för sitt modiga ledarskap för urfolkens livsvillkor och naturens rättigheter samt för sin kamp för överlevnaden av Amazonas, världens största regnskog", heter det i prismotiveringen.

Patricia Gualinga har i många år varit en profil i protesterna mot landskövlingen utförd av olje-, gruv- och skogsbolag.

"I en tid då den biologiska mångfalden hotas och klimatförändringarna kräver stora omställningar är urfolken särskilt utsatta. Genom sin relation till mark och natur visar Patricia Gualinga vägen till hållbara samhällen och att vi alla måste lära oss att leva med naturen och inte mot den. Urfolkens kamp för överlevnad är därmed också mänsklighetens. Patricia Gualingas och hennes medkämpars röst är ovärderliga i det ekologiska katastrofläge som världen befinner sig i", lyder resten av prismotiveringen.

Priset består av ett diplom och 100 000 dollar (nära 920 000 kronor).

Inrikes

Karantän och sjukdom stoppar rättegångar

Nästan var tredje domstolsförhandling ställs in just nu.
Foto: Anders Humlebo
Inrikes
Inrikes Totalt har närmare 30 procent av planerade förhandlingar i svenska domstolar ställts in sedan årsskiftet. Det är väsentligt fler än under motsvarande period de senaste åren.
PREMIUM

En knapp tredjedel (30,9 procent) av förhandlingarna som skulle hållits i svenska tingsrätter under årets första veckor har ställts in. Än fler har det varit i kammarrätterna där 43 procent ställts in och i hyresnämnderna där knappt 42 procent av förhandlingarna inte kunnat genomföras.

Vid exempelvis Nacka tingsrätt utanför Stockholm började parter, ombud och förhörspersoner höra av sig förra veckan och ville ställa in eller flytta förhandlingar på grund av sjukdom. Totalt har 16–20 mål inte kunnat genomföras.

– Vi har fått ställa in ett par huvudförhandlingar i tvistemål och vi har fått ställa in lite brottmål. Det beror oftast på part eller ombuds sjukdom eller att de sitter i karantän, säger Cecilia Klerbro som är lagman, det vill säga chef, för Nacka tingsrätt.

Hotar inte

För att slippa ställa in förhandlingar försöker tingsrätten i första hand att lösa det genom att exempelvis åklagare eller advokat kan vara med på länk, vilket hittills gjort att inga förhandlingar där personer sitter häktade har behövt ställas in eller skjutas upp.

Även om många är sjuka eller är i karantän tycker Cecilia Klerbro inte att det är så pass allvarligt att det utgjort ett hot mot verksamheten. Än så länge finns tillräckligt med personal i tjänst för att kunna lösa eventuell sjukfrånvaro eller hemkarantän.

– Om domaren blir sjuk får en annan domare hoppa in. Vi har personal i alla personalgrupper än så länge, säger Cecilia Klerbro.

Domstolsverkets generaldirektör Thomas Rolén säger att det är för tidigt att säga om smittosituationen och det relativt stora antalet inställda förhandlingarna under årets första veckor kommer att få konsekvenser för domstolarna på längre sikt.

Bra läge

Han säger att domstolarna redan under pandemiåret 2021 lyckats minska balansen, det vill säga oavgjorda mål som ligger och väntar, med över 6 000 mål. Mycket tack vare att domstolarna kunnat koppla upp sig via video och på så sätt kunnat genomföra många förhandlingar.

– Vi går in i 2022 i ett bra läge. Så även om man ställer in nu är det för tidigt att säga om vi kommer att bygga någon målskuld, säger Thomas Rolén.

Men om sjukdom och karantän fortsätter att störa domstolarnas verksamhet så mycket att det byggs upp en målskuld, som förr eller senare måste betas av, är generaldirektören inte orolig.

– Vad gäller finansieringen så fick vi extrapengar i förhållande till regeringens budget eftersom man nu fick regera på M, KD, SD-budgeten. Nu när vi skriver vårt budgetunderlag som ska vara klart i mars ser det ut som att Sveriges domstolar för närvarande har en stabil ekonomi. Så det finns utrymme för att beta av en eventuell skuld som uppstår, säger Thomas Rolén.

Beatrice Nordensson/TT

Cecilia Klerbro, lagman vid Nacka tingsrätt. Arkivbild.
Cecilia Klerbro, lagman vid Nacka tingsrätt. Arkivbild.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

IG

Swedbanks lansering av Apple Pay visar på mobil trend

Källa: Pexels
IG Apple Pay har varit tillgängligt på den svenska marknaden sedan hösten 2017. Alla storbanker har dock inte varit lika snabba med att erbjuda den mobila betaltjänsten till sina kunder. Nordea var först ut och bland annat Klarna och Komplett Bank har därefter lagt till tjänsten i sitt utbud. Den 4 december hoppade även Swedbank till slut på tåget, efter två år av dagliga frågor från kunder på företagets Facebooksida.

Varför Swedbank väntat tills nu med att erbjuda betalsättet är svårt att svara på. Kanske lades allt fokus på den egenutvecklade Swedbank Plånbok som länge har haft stöd för Samsung Pay, men alltså inte förrän nyligen även stöder Apple Pay. Oavsett anledning så visar Swedbanks anammande av Apple Pay att mobila applikationer i den svenska finanssektorn är en trend som de största aktörerna inte kan ignorera.

Börshandel och fysisk handel följer trenden

Handel på finansiella marknader är också något som mer och mer görs i mobilen idag. Möjligheten att kunna handla turbowarranter, CFD:s och barriers dygnet runt och på resande fot, är något som alltfler kunder i dag efterfrågar. I Sverige och sex andra europeiska länder lanserades nyligen tjänsten Turbo24, som förutom en webbaserad plattform har lagt stort fokus på mobilappar som stöder alla de funktioner som webbversionen erbjuder. Det har helt enkelt blivit hårdare krav från kunder att appar ska vara lika kraftfulla och ha samma verktyg som desktop-baserade plattformar erbjuder.

I den fysiska handeln är övergången till mobila lösningar som mest påtaglig i Sverige. Det är ingen slump att brittiska nyhetssajten The Telegraph i oktober utnämnde Sverige till världsmästare när det kommer till kontantlösa samhällen. Värdet av de kontanter som cirkulerar i Sverige har sjunkit med 27.5 procent på fyra år. Endast 60 procent hävdar att de använt kontanter över huvud taget den senaste månaden – i Japan är siffran 79 och i USA 70 procent. En av de största vinnarna på privatpersoners preferens att betala med mobilen är Swish som fortsätter ta marknadsandelar. 2014 utfördes 21 miljoner betalningar med Swish och 2018 var siffran 394 miljoner.

Betalningar med kort fortfarande störst

Kortbetalningar är fortfarande det populäraste betalsättet bland svenskar, även om det är betydligt lägre i jämförelse med de flesta andra europeiska länder och framför allt USA. Kortjättarna VISA och Mastercard har försökt simplifiera kortköp online med det nya betaltjänstdirektivet PSD2. Direktivet gör det enklare för konsumenter att verifiera köp, men det har också lett till tekniska utmaningar för e-handlare och betalväxlar att implementera den nya typen av kortköp.

Huruvida de nya direktiven är tillräckliga, och hinner implementeras tillräckligt snabbt, för att på riktigt konkurrera med de mobila betalningsalternativens framfart återstår att se – just nu ser inte den mobila trenden ut att bromsa över huvud taget. Finanssektorn tycks alltså dras mer åt fokus på mobilappar både när det gäller bankärenden, handel på börsen eller betalningar generellt. I alla fall om man ser till de största aktörernas satsning på området och nu senast kundernas rop på bankerna att erbjuda stöd för Apple Pay.

Inrikes

Tredje befäl i Enköping utreds för brott

En förundersökning har inletts mot ett tredje befäl vid Ledningsregementet i Enköping. Rubriceringarna är tjänstefel och framkallande av fara för annan. Brottsoffret ska vara en värnpliktig. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En förundersökning mot ett tredje befäl vid Ledningsregementet i Enköping har inletts, rapporterar Ekot.

Brottsrubriceringen är framkallande av fara för annan samt tjänstefel. Vapen ska ha varit inblandade vid händelsen som skedde i samband med en skjutövning, enligt åklagaren. Brottsoffret uppges vara en värnpliktig.

– Jag utgår från att det finns både vittnen och andra inblandade personer som kommer kunna bringa klarhet i vad som hänt, säger kammaråklagare Elin Blank i Uppsala till radion.

Det finns inga uppgifter om hur den misstänkta förhåller sig till anklagelserna. Det kommer att hållas förhör i utredningen.

I fredags inleddes en förundersökning om två fall av sexuellt ofredande och tjänstefel mot två andra befäl för händelser som ska ha skett på ett skjutfält i höstas.

I december skickades 520 soldater hem från regementet i Enköping akut på grund av larmen om att det förekommit kränkningar.

Inrikes

Dog av för hög dos medicin – läkare åtalas

En kvinna dog av medicinförgiftning efter att hon fått en för hög dos medicin förskriven. Arkivbild.
Foto: Isabell Höjman/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Två läkare åtalas för vållande till annans död efter att en kvinna dött av medicinförgiftning, rapporterar P4 Väst.

Läkarna arbetar inom NU-sjukvården, som består av Norra Älvsborgs Länssjukhus i Trollhättan och Uddevalla sjukhus. Det var i samband med att den kvinnliga patienten skrevs ut för snart tre år sedan som hon fick recept på en medicin. Men den förskrivna dosen var för hög och kvinnan avled i sitt hem efter fyra dagar.

De båda läkarna förnekar brott.

Inrikes

Gamla karantänsregler på FHM:s hemsida

Förra veckan gick FHM ut med nya lättnader för familjekarantänen. Arkivbild.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

På Folkhälsomyndighetens (FHM:s) presskonferens förra torsdagen presenterades nya lättnader för den så kallade familjekarantänen. Tiden som man ska stanna hemma om någon i hushållet smittats med covid-19 kortades till fem dagar i stället för de tidigare sju.

FHM:s hemsida har däremot inte uppdaterats med de nya karantänsrekommendationerna, sedan förra veckan. På fliken "Hur länge ska jag stanna hemma?", med rekommendationerna kring familjekarantänen, finns endast information om de gamla rekommendationerna om sju dagar. Det står även att sidan är under uppdatering.

Familjekarantänen kortades efter rapporter om arbetsplatser som har haft stora problem med att hålla i gång sin verksamhet och att elever inte kunde ta sig till skolan för att många satt i karantän för att någon i familjen varit sjuk.

FHM:s presstjänst uppger vid 13-tiden på måndagen att uppdateringarna av informationen till allmänheten beräknas vara klara under dagen.

"Vad som gäller har hela tiden funnits i nyhetstexten (på hemsidan) och i stöddokument riktade till vård och omsorg", skriver presstjänsten i ett mejl till TT.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL