Inrikes

Jokkmokks marknad ställs in

Jokkmokks marknad. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Jokkmokks marknad ställer in på grund av det ökade smittläget, rapporterar NSD.

Beslutet togs under ett extra sammanträde i kommunstyrelsens arbetsutskott.

Kommunen bedömer att det inte är möjligt att ha marknaden i år eftersom det innebär för höga risker och för att det saknas lagstöd för att hägna in området och använda vaccinpass.

Jokkmokks marknad brukar hållas första helgen i februari varje år och har rötter tillbaka till 1600-talet. Besöksantalet brukar ligga på mellan 35 000 till 45 000 besökare.

Inrikes

Två personer genom isen i Kinda

Två skridskoåkare som gått igenom isen kunde ta sig upp för egen maskin, men befinner sig på en ö kraftigt nedkylda. Arkivbild.
Foto: Martina Holmberg/TT
Inrikes
Inrikes

Två skridskoåkare har gått genom isen på sjön Åländern öster om Rimforsa i Östergötland.

Larmet om befarad drunkning kom till polis och räddningstjänst under eftermiddagen. Personerna kunde själva ta sig upp ur vattnet till en ö där de via telefon kunde kommunicera med räddningstjänsten.

– De två, en man och en kvinna, är lokaliserade till Åländersö där de efter omständigheterna mår bra, men de är kraftigt nedkylda, säger Mikael Kalered, vakthavande befäl på räddningstjänsten Östra Götaland.

Två militära helikoptrar som råkade befinna sig i området kunde vid 15.30-tiden gå ner på ön och transportera de nödställda personerna till väntande ambulanser på fastlandet.

– Isarna är förrädiska i Östergötland. Vi har både hav och sjö och kanske är isarna lite stabilare på sjöarna, men med tanke på hur temperaturen växlar med kyla under natten och varmare under dagen så hinner isarna inte frysa till under en längre tid, säger Mikael Kalered.

Inrikes

Sluttestat för skåningar i Blekinge

Många invånare i framför allt östra Skåne söker sig över länsgränsen för att hämta testkit i Blekinge, enligt Region Blekinges hälso- och sjukvårdsdirektör. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Många skåningar har tagit sig till Blekinge för att testa sig genom egenprovtagning, men det vill regionen få bukt med.

Redan den 7 januari klargjordes att bara personer som är folkbokförda i Blekinge kan boka egenprovtagning där. Nu har regionen gått över till utlämning av testkit via provlådor utanför vårdcentralerna och hädanefter kommer det inte att vara möjligt för andra än folkbokförda i Blekinge att registrera testkit från dessa provlådor.

Undantag kan dock göras för dem som jobbar vid marinbasen i Karlskrona och för anställda inom vården i Blekinge, som bor i regionen utan att vara folkbokförda där. "Regionerna har kommit överens om att varje region ansvarar för sina egna provtagningar", säger regionens hälso- och sjukvårdsdirektör Kjell Ivarsson i ett pressmeddelande.

Inrikes

Drönarlarmen: "Fler frågor än utropstecken"

Drönarobservationer har bland annat gjorts vid kärnkraftverket Forsmark. Arkivbild.
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Inrikes
Inrikes Flera drönarobservationer vid svenska kärnkraftverk utreds av Säkerhetspolisen.
Vad som kan ligga bakom händelserna är mycket oklart.
– Det är alltid allvarligt att flyga över skyddsobjekt, men syftet är inte uppenbart, säger Martin Hagström vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Under fredagskvällen sågs drönare flyga över kärnkraftverken Forsmark, Oskarshamn och Ringhals. På måndagskvällen kom larm om ytterligare en observation vid Forsmark.

Utredningen av fredagens observationer togs under måndagen över av Säkerhetspolisen, under ledning av åklagare vid riksenheten för säkerhetsmål.

– Jag kan inte kommentera närmare på hur de här händelserna förhåller sig till varandra. Men det är klart att det är anmärkningsvärt. Allt är möjligt i dagsläget, det är det som utredningen har att klarlägga, sade förundersökningsledare och vice chefsåklagare Hans Ihrman till TT under gårdagen.

Rapporter om drönarobservationer har även kommit från flera andra håll de senaste dagarna, som över centrala Stockholm och vid flygplatserna i Kiruna och Luleå.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) framhåller att problemet med drönare generellt inte är nytt.

– Det här har pågått under många år nu. Vi såg det i samband med den stora övningen Aurora och vi har sett det vid andra övningar, säger Hultqvist och tillägger att det också gäller för flygplatser och nu kärnkraftverk.

Han framhåller att lagändringar har gjort det möjligt att skjuta ner drönare över skyddsobjekt, om tillfälle ges. På frågan om säkerheten är tillräcklig vid känsliga platser, svarar han:

– Säkerheten blir aldrig tillräcklig, det är något man får arbeta med hela tiden, eftersom en eventuell antagonists sätt att bete sig förändras och utvecklas hela tiden.

Han uppger att han inte har någon information om vad som kan ligga bakom de aktuella händelserna.

Kärnkraftverk är skyddsobjekt och det är inte tillåtet att flyga över dem. Syftet bakom de senaste dagarnas händelser är ytterst oklart, poängterar Martin Hagström som är forskningsledare på FOI. Generellt sett är det vanliga syftet med drönarflygningar att fotografera något, säger han.

Fler frågetecken

– Jag är ingen expert på kärnkraftverk så jag vet inte om man kan se något specifikt, men nu var det mörkt och blåsigt enligt uppgift. Så syftet är inte speciellt klart och tydligt. Det är nästan fler frågetecken än utropstecken här, säger Martin Hagström.

Statusen som skyddsobjekt gör också att kärnkraftverken själva är förtegna kring hur säkerheten ser ut och om händelserna leder till en förhöjd beredskap. Enligt Martin Hagström finns dock olika åtgärder som kan vidtas om man vill stoppa en drönare.

– Det vanliga är att man försöker störa ut någon kommunikationslänk mellan piloten och själva drönaren. Man kan försöka skjuta ner den också. Man får inte flyga över skyddsobjekt så skyddslagen medger att man skjuter ner den om man har möjlighet till det. Det finns lite olika möjligheter, säger han och fortsätter:

– De har gjort en sårbarhetsanalys och säkert vidtagit de skyddsåtgärder som är nödvändiga. Det behöver inte alltid vara att ta bort eller skjuta ned, det kan också vara att förhindra att de kan se någonting.

Hård vind

Väderläget vid flygningarna kan säga något om storleken på drönarna:

– Givet att man observerade dem i hård vind är det i alla fall inga väldigt små farkoster. Då är det osannolikt att någon som är ute och flyger på kvällen på skoj flyger fel, det minskar den sannolikheten. Man kan spekulera i det, men inte dra så uppenbara slutsatser ännu.

TT: Kan privatpersoner ha tillgång till större varianter som klarar den här typen av väder?

– Absolut, det är ingen teknisk svårighet för en privatperson att bygga ihop en sådan. Däremot är det kanske inte så vanligt att man har en sådan. En större fotodrönare kan också flyga i lite sämre väder. Men det finns inga tydliga uppgifter om hur stora de här var.

Lätt att gömma

En helikopter deltog i utredningsarbetet under måndagens händelse. Inga uppgifter finns om misstänkta för någon av flygningarna. Det är heller inte helt enkelt att hitta den som styr, konstaterar Martin Hagström. Piloten kan befinna sig på mycket långt avstånd från drönaren.

– Det ligger i sakens natur att det är lätt att gömma sig. Det finns många ställen att leta på. Ska man kunna se en farkost och följa efter den måste man själv flyga, eller mäta in var piloten står någonstans, säger Martin Hagström.

Erika Nekham/TT

Lars Larsson/TT

Inrikes

Skolbuss i olycka – körde ner i dike

En skolbuss med åtta barn har kört ner i diket på Orust. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En skolbuss har hamnat i diket norr om Svanesund på Orust. Räddningstjänst, ambulans och polis larmades till platsen på tisdagseftermiddagen.

– Det befann sig åtta barn på bussen som inte kunde ta sig ut. Räddningstjänsten fick hjälpa barnen ut ur ett fönster, säger Peter Adlersson, presstalesperson vid polisen.

Alla ombord ska ha klarat sig oskadda.

– Vad som föranledde olyckan, om det var halka eller något annat, det vet jag ingenting om än så länge, säger Peter Adlersson vid 15-tiden.

Inrikes

Stenblock dödade grävmaskinist – man döms

Kristianstad tingsrätt dömer en man till villkorlig dom och skadestånd efter en dödsolycka i en grustäkt 2015.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Efter sprängning av bergsblock i en grustäkt fick en grävmaskinist klartecken till att köra in i området och påbörja utlastning. Men odetonerade explosiva varor fanns kvar.

I olyckan som följde miste grävmaskinisten livet efter att ha träffats av ett flera hundra kilo tungt stenblock och nu dömer Kristianstad tingsrätt till villkorlig dom för grovt arbetsmiljöbrott.

Den man som ansvarat för själva sprängningen döms för att av oaktsamhet ha vållat grävmaskinistens död. Straffet stannar vid villkorlig dom, bland annat för att han efteråt förlorade sitt jobb och fick byta till ett arbete med mindre ansvar och lägre lön. Domstolen konstaterar också att det gått lång tid sedan olyckan, som skedde i oktober 2015.

Mannen ska tillsammans med det företag han arbetade för betala 30 000 kronor var i skadestånd till tre anhöriga till grävmaskinisten. Företaget slipper däremot att betala den företagsbot som åklagaren velat se utdömd.

Ytterligare tre personer var åtalade för arbetsmiljöbrott, varav två för grovt brott, men de frias.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Native Skd

Så har spellagen påverkat spelbolagen

www.betting.se/bonus

Den 1:a januari infördes en svensk spellicens som krav på de aktörer som vill bedriva spelverksamhet i form av nätcasino och vadslagning. Detta medförde en rad nya restriktioner vars syfte var att säkerställa en tryggare marknad för alla aktörer. Till exempel blev det maximalt tillåtet med en bonus per spelare och licens samtidigt som det också ställdes högre krav vid marknadsföring av spelbolagen till spelarna.

Den reglerade marknaden har givit en tryggare upplevelse för de svenska spelare som förhåller sig till att spela hos de aktörer som har svensk licens godkänd av Spelinspektionen. I dagsläget är det 74 licenstagare som fått svensk licens utgiven av myndigheten.

Ännu hårdare restriktioner under pandemin

Sedan svensk licens införande har det varit restriktioner med en bonus per spelare och licens, men under pandemin beslutade regeringen att införa hårdare restriktioner genom nya spelansvarsåtgärder. Det innebär att oddsbonusar och andra erbjudanden maximalt får uppgå till högst 100 kronor av licenstagare som tillhandahåller nätcasino och värdeautomater.

I tillägg säger reglerna att de som spelar casino på nätet har en insättningsgräns på högst 5000 kronor per vecka. Detta gäller dock inte de som enbart väljer odds och betting. Det är också obligatoriskt för spelare att ange gränser för speltiden vid spel på nätcasino och värdeautomater.

Har fått konsekvenser för spelarna

De nya hårdare restriktionerna var tänkta att gälla fram tills årsskiftet av 2020 men är förlängda till den siste juni 2021. Om läget inte har lättat finns det chans till ytterligare förlängning av restriktionerna ännu längre än så. Dessa betydligt hårdare spelansvarsåtgärder har inneburit att vissa spelare väljer att sluta spela hos de svenska licenstagarna. Istället vänder de sig till casino utan svensk licens vilket dock innebär betydligt högre risker. Anledningen är att det inte finns samma restriktioner kring insättningsgränser, speltid och bonusar. De som väljer att spela hos dessa aktörer kommer behöva skatta 30% av vinsterna samtidigt som det inte finns någon svensk myndighet som agerar medlare om något skulle hända mellan dig och spelbolaget.

Inrikes

Utskottet missnöjt med Hallengrens besked

Socialminister Lena Hallengren (S) medverkar på socialutskottets sammanträde på tisdagen. Arkivbild.
Foto: Christine Olsson/TT
Inrikes
Inrikes Socialutskottet är inte helt tillfreds med socialminister Lena Hallengrens besked i riksdagen om handlingar till Coronakommissionen.
– Jag kan inte få in i mitt huvud att det inte finns några mötesanteckningar från samordningsgruppen med statssekreterare, säger utskottets ordförande Acko Ankarberg (KD) till TT.

I fredags kallade Moderaterna Lena Hallengren till socialutskottet eftersom Coronakommissionen, som granskar samhällets pandemihantering, nekats att ta del av handlingar från regeringskansliet med koppling till pandemin.

Efter mötet var även Moderaternas talesperson Camilla Waltersson Grönvall (M) missnöjd.

– Intrycket är att man fortsätter att mörka. Man hävdar att man bistått kommissionen på alla vis, men det kan knappast vara skälet till att kommissionen tvingades gå ut offentligt och säga att man har svårt att slutföra sitt arbete för att man inte får den information man begärt, säger hon till TT.

Fått ut blädderblock

Mycket av kritiken kretsar kring en grupp statssekreterare som träffats ofta och regelbundet och haft till uppgift att samordna regeringens arbete under pandemin, gruppen för strategisk samordning (GSS).

– De fattar inga beslut på sina möten, utan är en grupp för att informera sig och diskutera, säger Lena Hallengren till TT.

Hon uppger att praxis är att det inte görs mötesanteckningar från informationsmöten.

– Däremot har kommissionen självklart fått ta del av såväl dagordningar som de lägesbilder och underlag som har givits till den här gruppen. De har till och med fått ta del av de blädderblocksanteckningar som finns från möten, säger Lena Hallengren.

Hon framhåller att regeringskansliet lämnat ut många handlingar till kommissionen, även sekretessbelagda handlingar och sådant som inte är allmänna handlingar.

– Vill de ställa frågor och förstå mer om bakgrunden och hur man ska tolka material, så finns det möjlighet att ställa frågor till mig, andra statsråd och statssekreterare, vilket man också har gjort, säger hon.

Hallengrens statssekreterare ska även ha erbjudit anteckningsböcker med personliga noteringar från möten.

Uppenbar mörkning

Enligt Waltersson Grönvall sätter Socialdemokraterna sina egna intressen framför landets. Att gruppen av statssekreterare inte fört några mötesanteckningar tror hon inte på.

– Det är väl ingen som på allvar tror att GSS fattat livsavgörande beslut och att det inte på något sätt finns dokumenterat. Det är uppenbart att man försöker mörka de här anteckningarna, säger hon.

Enligt Acko Ankarberg var beskedet från socialministern att Coronakommissionen får del av allt som de kan få del av.

– Brevväxlingen mellan kommissionen och regeringskansliet visar ju att det inte stämmer, säger Ankarberg.

Coronakommissionen har vid flera tillfällen begärt att få ta del av minnesanteckningar, loggböcker och annan dokumentation som gjorts av befattningshavare inom regeringskansliet med koppling till pandemin.

Svårt att förstå

Statssekreterargruppen GSS leddes fram till regeringsskiftet av den tidigare statssekreteraren Elisabeth Backteman.

Av ett svar i maj på Coronakommissionens begäran att få ut relevanta handlingar framgår att det hållits 149 möten med gruppen. "Några mötesprotokoll eller mötesanteckningar från dessa möten finns inte", skriver hon.

Det beskedet gav också Lena Hallengren till utskottet. Det är de uppgifterna som Acko Ankarberg har litet svårt att förstå.

– Den allvarligaste frågan är att det inte finns någon sådan dokumentation. Vad har man då en sån här krisledningsgrupp till? Det måste ju finnas noteringar om vilka överväganden man gjort och hur man ska gå vidare, säger hon.

Det är bland annat på grund av bristen på sådana mötesanteckningar som kommissionen efterfrågat minnesanteckningar från enskilda tjänstemän. Här är regeringskansliets besked att man inte förfogar över dessa och att det är en juridisk fråga.

Owe Nilsson/TT

Maria Davidsson/TT

Marc Skogelin/TT

FAKTA

Fakta: Dessa handlingar har lämnats ut

Coronakommissionen har, enligt regeringskansliet (RK), bland annat fått del av följande handlingar:

Underlag från arbetet med mål och strategi för regeringens hantering av coronapandemin.

Underlag från analysarbetet med anledning av utlåtanden från externa experter där fokus för arbetet enligt beställningen var ett positivt och ett negativt scenario för pandemins utveckling.

Utvärdering av hanteringen av coronapandemin på kansliet för krishantering (KH) på regeringskansliet.

KH:s loggbok och krisdagbok.

Rapporter om smittspridningen från ambassaderna i Rom, Wien och Reykjavik 200201–200311.

Grafiska lägesbilder och lägesbilds-pm från januari till april 2020.

Planeringsunderlag för sommar och höst 2020.

Powerpoint-bilder gällande strategiska diskussioner om covid-19 under mars-maj 2020.

Mål och scenarier februari 2020-juni 2021.

Inom kort får kommissionen även ta del av intern e-post skickad mellan vissa statssekreterare och presschefen under våren och hösten 2020.

Källa: Regeringskansliet

Inrikes

Regeringen vill tala säkerhet med oppositionen

Utrikesminister Ann Linde (S) och försvarsminister Peter Hultqvist (S) håller pressträff efter utrikes- och försvarsutskottets gemensamma möte om det säkerhetspolitiska läget.
Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes Regeringen öppnar för överläggningar med oppositionen om försvaret och säkerhetspolitiken i ljuset av det skärpta läget.
Men exakt i vilken form vill den återkomma om.

"Vi kommer att följa upp diskussionerna om den säkerhetspolitiska utvecklingen med fördjupade samtal, inklusive i etablerade format" uppger statsminister Magdalena Andersson (S) i en skriftlig kommentar.

Hon ger den med anledning av att oppositionen, senast gemensamt framfört av Centerledaren Annie Lööf och Moderatledaren Ulf Kristersson, vill ha partiledaröverläggningar och att försvarsberedningen återinkallas. Bakgrunden är det ökade hotet från Ryssland mot Ukraina och kraven från Moskva, bland annat om att Sverige och Finland inte ska få samarbeta och öva med förvarsalliansen Nato.

Dialog

"I en orolig tid som denna krävs stabilitet och regeringen värnar dialogen med övriga partier i riksdagen" framhåller Andersson.

Det är angeläget, framhåller hon, att ha dialog med partierna om vad regeringen har gjort och vad den gör med anledning av läget.

Efter ett möte med riksdagens försvars- och utrikesutskott lyfter utrikesminister Ann Linde (S) och försvarsminister Peter Hultqvist fram det fortsatt mycket spända säkerhetspolitiska läget i Sveriges omvärld.

– Det är en av de allvarligaste situationerna vi har haft på flera årtionden. Det är därför vi måste arbeta fullt ut både med att anpassa vår egen försvarsmakt, men också väldigt mycket med diplomatiska insatser, säger Ann Linde.

– Ingen vill se en militär konfrontation någonstans, särskilt inte när det gäller Ukraina, där det faktiskt finns risk för någon form av militär attack. Det är det riktigt allvarliga just nu.

Kräver översyn

Moderatledaren Ulf Kristersson och Centerledaren Annie Lööf har krävt att försvarsberedningen, där riksdagens alla partier ingår, omedelbart bör återinkallas och ges i uppdrag att snabbt göra en översyn av det rådande försvars­beslutet.

Peter Hultqvist säger att regeringen är intresserad av att föra en dialog med partierna i riksdagen.

Men han vill inte svara på i vilken form detta ska ske.

– Vi får återkomma kring formerna för hur det ska se ut, säger Hultqvist.

Inrikes

Får fängelse för grova sexualbrott mot barn

Mannen döms för bland annat elva fall av våldtäkt mot barn. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En 26-årig man från Södertälje döms till sex år och sex månaders fängelse för att ha begått grova sexualbrott mot barn.

Mannen döms för elva fall av våldtäkt mot barn, sexuellt övergrepp mot barn, grovt utnyttjande av barn för sexuell posering, utnyttjande av barn för sexuell posering samt försök till detta brott, sexuellt ofredande, kränkande fotografering samt grovt barnpornografibrott.

Brotten har främst begåtts via en mobilapp under perioden september 2018 till februari 2021. 26-åringen har uttryckt sig hotfullt och flera av de utsatta barnen, som är i åldrarna 10–17 år, har känt sig tvingade att skicka bilder och filmer till mannen.

Efter inkomna anmälningar om sexuellt ofredande greps mannen i februari förra året. Vid en husrannsakan beslagtog polisen telefoner och en dator, där man hittade totalt 1 621 filer med barnpornografiskt material.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL