Inrikes

Hultqvist: Vi tänker inte bli tagna på sängen

Soldaterna från Gotlands regemente Martin och David patrullerar i Visby hamn på torsdagen.
Foto: Karl Melander/TT
Inrikes
Inrikes Försvarsmakten har ökat sin aktivitet på Gotland. Stridsfordon rullar i Visby hamn.
– Vi tar situationen på allvar. Vi tänker inte bli tagna på sängen i något läge utan vi har förberedelser och arbetar med flera olika händelsescenarier, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S).
PREMIUM

Under fredagen slogs ukrainska regeringssajter ut och ett hotfullt meddelande visades på ukrainska, polska och ryska. Ingen har tagit på sig attacken men försvarsminister Peter Hultqvist säger att han inte skulle bli förvånad om Ryssland låg bakom.

Under natten mot onsdagen seglade tre ryska landstigningsfartyg, avsedda att transportera marininfanteri, in i Östersjön via de danska sunden. De följdes av svenska Gripenplan. Den ryska mobiliseringen vid Ukrainas gräns har fått det svenska försvaret att öka sin synliga närvaro på Gotland.

Stridsfordon rullade under fredagen i Visby hamn, rapporterar Aftonbladet. Även beväpnade soldater patrullerar på gatorna.

– Det är ett sätt att markera svensk integritet och svensk suveränitet i det läge som är. Den här aktiviteten är en del av vårt sätt att markera att vi inte är omedvetna om de säkerhetsrisker som finns, säger Peter Hultqvist till TT.

Stridsfordon i hamnen

Det finns många aspekter till att Försvarsmakten är extra synlig just nu, enligt försvarsministern. Det är en bra och viktig säkerhetspolitisk signal, samtidigt ska man vara medveten om att en del verksamhet inte syns.

– Vi tar situationen på allvar. Vi tänker inte bli tagna på sängen i något läge utan vi har förberedelser och vi arbetar med flera olika händelsescenarier som vi är beredda att möta upp mot om negativa saker inträffar.

Försvarsmakten vidtar åtgärder i flera delar av landet och inte bara på Gotland, enligt insatschef Michael Claesson.

Försvarsministern deltog tidigare i veckan på EU:s informella försvarsministermöte i Brest, Frankrike. Mötet dominerades av det allvarliga säkerhetspolitiska läget med fokus på situationen i och omkring Ukraina.

– Då markerade jag att vi vidtagit olika typer av åtgärder för att även militärt markera att vi anser att det är allvarligt säkerhetspolitiskt läge, säger Hultqvist.

"Inte i Moskvas skugga"

Rysslands kravlista på försvarsalliansen Nato om att inte ta in nya medlemsstater, som i praktiken innebär att USA och Nato mer eller mindre ska dra sig tillbaka från hela den region som tidigare ingick i Sovjetunionen eller den självutropade sovjetiska inflytandesfären, har lett fram till möten mellan Ryssland och väst.

Läget är att betrakta som skärpt och måste hanteras seriöst, säger Peter Hultqvist.

– Men det är inte detsamma som att vara beredd att gå med på några kompromisser som naggar den nationella suveräniteten i kanten på något vis. Vi ska i framtiden inte leva i någon skugga från Moskva över vilka beslut vi får fatta i olika lägen utan vi gör våra egna val.

Niklas Svahn/TT

Inrikes

En anhållen för mord i Malmö

Polis på plats i Almhög i Malmö i december efter det att en man knivskurits i samband med ett bråk. Nu har en person anhållits för mord. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En person har anhållits som misstänkt för att ha mördat en man i 30-årsåldern i Malmö i mitten av december, rapporterar Sydsvenskan.

Vittnen berättade efter händelsen att två män slagits utanför en port i stadsdelen Almhög och i samband med detta ska den ene ha skadats av ett stickvapen. Han fördes med ambulans till sjukhus, men hans liv gick inte att rädda.

Inrikes

Skolbuss i olycka – körde ner i dike

En skolbuss med åtta barn har kört ner i diket på Orust. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En skolbuss har hamnat i diket norr om Svanesund på Orust. Räddningstjänst, ambulans och polis larmades till platsen på tisdagseftermiddagen.

– Det befann sig åtta barn på bussen som inte kunde ta sig ut. Räddningstjänsten fick hjälpa barnen ut ur ett fönster, säger Peter Adlersson, presstalesperson vid polisen.

Alla ombord ska ha klarat sig oskadda.

– Vad som föranledde olyckan, om det var halka eller något annat, det vet jag ingenting om än så länge, säger Peter Adlersson vid 15-tiden.

Inrikes

Stenblock dödade grävmaskinist – man döms

Kristianstad tingsrätt dömer en man till villkorlig dom och skadestånd efter en dödsolycka i en grustäkt 2015.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Efter sprängning av bergsblock i en grustäkt fick en grävmaskinist klartecken till att köra in i området och påbörja utlastning. Men odetonerade explosiva varor fanns kvar.

I olyckan som följde miste grävmaskinisten livet efter att ha träffats av ett flera hundra kilo tungt stenblock och nu dömer Kristianstad tingsrätt till villkorlig dom för grovt arbetsmiljöbrott.

Den man som ansvarat för själva sprängningen döms för att av oaktsamhet ha vållat grävmaskinistens död. Straffet stannar vid villkorlig dom, bland annat för att han efteråt förlorade sitt jobb och fick byta till ett arbete med mindre ansvar och lägre lön. Domstolen konstaterar också att det gått lång tid sedan olyckan, som skedde i oktober 2015.

Mannen ska tillsammans med det företag han arbetade för betala 30 000 kronor var i skadestånd till tre anhöriga till grävmaskinisten. Företaget slipper däremot att betala den företagsbot som åklagaren velat se utdömd.

Ytterligare tre personer var åtalade för arbetsmiljöbrott, varav två för grovt brott, men de frias.

Inrikes

Utskottet missnöjt med Hallengrens besked

Socialminister Lena Hallengren (S) medverkar på socialutskottets sammanträde på tisdagen. Arkivbild.
Foto: Christine Olsson/TT
Inrikes
Inrikes Socialutskottet är inte helt tillfreds med socialminister Lena Hallengrens besked i riksdagen om handlingar till Coronakommissionen.
– Jag kan inte få in i mitt huvud att det inte finns några mötesanteckningar från samordningsgruppen med statssekreterare, säger utskottets ordförande Acko Ankarberg (KD) till TT.

I fredags kallade Moderaterna Lena Hallengren till socialutskottet eftersom Coronakommissionen, som granskar samhällets pandemihantering, nekats att ta del av handlingar från regeringskansliet med koppling till pandemin.

Efter mötet var även Moderaternas talesperson Camilla Waltersson Grönvall (M) missnöjd.

– Intrycket är att man fortsätter att mörka. Man hävdar att man bistått kommissionen på alla vis, men det kan knappast vara skälet till att kommissionen tvingades gå ut offentligt och säga att man har svårt att slutföra sitt arbete för att man inte får den information man begärt, säger hon till TT.

Fått ut blädderblock

Mycket av kritiken kretsar kring en grupp statssekreterare som träffats ofta och regelbundet och haft till uppgift att samordna regeringens arbete under pandemin, gruppen för strategisk samordning (GSS).

– De fattar inga beslut på sina möten, utan är en grupp för att informera sig och diskutera, säger Lena Hallengren till TT.

Hon uppger att praxis är att det inte görs mötesanteckningar från informationsmöten.

– Däremot har kommissionen självklart fått ta del av såväl dagordningar som de lägesbilder och underlag som har givits till den här gruppen. De har till och med fått ta del av de blädderblocksanteckningar som finns från möten, säger Lena Hallengren.

Hon framhåller att regeringskansliet lämnat ut många handlingar till kommissionen, även sekretessbelagda handlingar och sådant som inte är allmänna handlingar.

– Vill de ställa frågor och förstå mer om bakgrunden och hur man ska tolka material, så finns det möjlighet att ställa frågor till mig, andra statsråd och statssekreterare, vilket man också har gjort, säger hon.

Hallengrens statssekreterare ska även ha erbjudit anteckningsböcker med personliga noteringar från möten.

Uppenbar mörkning

Enligt Waltersson Grönvall sätter Socialdemokraterna sina egna intressen framför landets. Att gruppen av statssekreterare inte fört några mötesanteckningar tror hon inte på.

– Det är väl ingen som på allvar tror att GSS fattat livsavgörande beslut och att det inte på något sätt finns dokumenterat. Det är uppenbart att man försöker mörka de här anteckningarna, säger hon.

Enligt Acko Ankarberg var beskedet från socialministern att Coronakommissionen får del av allt som de kan få del av.

– Brevväxlingen mellan kommissionen och regeringskansliet visar ju att det inte stämmer, säger Ankarberg.

Coronakommissionen har vid flera tillfällen begärt att få ta del av minnesanteckningar, loggböcker och annan dokumentation som gjorts av befattningshavare inom regeringskansliet med koppling till pandemin.

Svårt att förstå

Statssekreterargruppen GSS leddes fram till regeringsskiftet av den tidigare statssekreteraren Elisabeth Backteman.

Av ett svar i maj på Coronakommissionens begäran att få ut relevanta handlingar framgår att det hållits 149 möten med gruppen. "Några mötesprotokoll eller mötesanteckningar från dessa möten finns inte", skriver hon.

Det beskedet gav också Lena Hallengren till utskottet. Det är de uppgifterna som Acko Ankarberg har litet svårt att förstå.

– Den allvarligaste frågan är att det inte finns någon sådan dokumentation. Vad har man då en sån här krisledningsgrupp till? Det måste ju finnas noteringar om vilka överväganden man gjort och hur man ska gå vidare, säger hon.

Det är bland annat på grund av bristen på sådana mötesanteckningar som kommissionen efterfrågat minnesanteckningar från enskilda tjänstemän. Här är regeringskansliets besked att man inte förfogar över dessa och att det är en juridisk fråga.

Owe Nilsson/TT

Maria Davidsson/TT

Marc Skogelin/TT

FAKTA

Fakta: Dessa handlingar har lämnats ut

Coronakommissionen har, enligt regeringskansliet (RK), bland annat fått del av följande handlingar:

Underlag från arbetet med mål och strategi för regeringens hantering av coronapandemin.

Underlag från analysarbetet med anledning av utlåtanden från externa experter där fokus för arbetet enligt beställningen var ett positivt och ett negativt scenario för pandemins utveckling.

Utvärdering av hanteringen av coronapandemin på kansliet för krishantering (KH) på regeringskansliet.

KH:s loggbok och krisdagbok.

Rapporter om smittspridningen från ambassaderna i Rom, Wien och Reykjavik 200201–200311.

Grafiska lägesbilder och lägesbilds-pm från januari till april 2020.

Planeringsunderlag för sommar och höst 2020.

Powerpoint-bilder gällande strategiska diskussioner om covid-19 under mars-maj 2020.

Mål och scenarier februari 2020-juni 2021.

Inom kort får kommissionen även ta del av intern e-post skickad mellan vissa statssekreterare och presschefen under våren och hösten 2020.

Källa: Regeringskansliet

Inrikes

Drönarlarmen: "Fler frågor än utropstecken"

Drönarobservationer har bland annat gjorts vid kärnkraftverket Forsmark. Arkivbild.
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Inrikes
Inrikes Flera drönarobservationer vid svenska kärnkraftverk utreds av Säkerhetspolisen.
Vad som kan ligga bakom händelserna är mycket oklart.
– Det är alltid allvarligt att flyga över skyddsobjekt, men syftet är inte uppenbart, säger Martin Hagström vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Under fredagskvällen sågs drönare flyga över kärnkraftverken Forsmark, Oskarshamn och Ringhals. På måndagskvällen kom larm om ytterligare en observation vid Forsmark.

Utredningen av fredagens observationer togs under måndagen över av Säkerhetspolisen, under ledning av åklagare vid riksenheten för säkerhetsmål.

– Jag kan inte kommentera närmare på hur de här händelserna förhåller sig till varandra. Men det är klart att det är anmärkningsvärt. Allt är möjligt i dagsläget, det är det som utredningen har att klarlägga, sade förundersökningsledare och vice chefsåklagare Hans Ihrman till TT under gårdagen.

Rapporter om drönarobservationer har även kommit från flera andra håll de senaste dagarna, som över centrala Stockholm och vid flygplatserna i Kiruna och Luleå.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) framhåller att problemet med drönare generellt inte är nytt.

– Det här har pågått under många år nu. Vi såg det i samband med den stora övningen Aurora och vi har sett det vid andra övningar, säger Hultqvist och tillägger att det också gäller för flygplatser och nu kärnkraftverk.

Han framhåller att lagändringar har gjort det möjligt att skjuta ner drönare över skyddsobjekt, om tillfälle ges. På frågan om säkerheten är tillräcklig vid känsliga platser, svarar han:

– Säkerheten blir aldrig tillräcklig, det är något man får arbeta med hela tiden, eftersom en eventuell antagonists sätt att bete sig förändras och utveckla hela tiden.

Han uppger att han inte har någon information om vad som kan ligga bakom de aktuella händelserna.

Kärnkraftverk är skyddsobjekt och det är inte tillåtet att flyga över dem. Syftet bakom de senaste dagarnas händelser är ytterst oklart, poängterar Martin Hagström som är forskningsledare på FOI. Generellt sett är det vanliga syftet med drönarflygningar att fotografera något, säger han.

Fler frågetecken

– Jag är ingen expert på kärnkraftverk så jag vet inte om man kan se något specifikt, men nu var det mörkt och blåsigt enligt uppgift. Så syftet är inte speciellt klart och tydligt. Det är nästan fler frågetecken än utropstecken här, säger Martin Hagström.

Statusen som skyddsobjekt gör också att kärnkraftverken själva är förtegna kring hur säkerheten ser ut och om händelserna leder till en förhöjd beredskap. Enligt Martin Hagström finns dock olika åtgärder som kan vidtas om man vill stoppa en drönare.

– Det vanliga är att man försöker störa ut någon kommunikationslänk mellan piloten och själva drönaren. Man kan försöka skjuta ner den också. Man får inte flyga över skyddsobjekt så skyddslagen medger att man skjuter ner den om man har möjlighet till det. Det finns lite olika möjligheter, säger han och fortsätter:

– De har gjort en sårbarhetsanalys och säkert vidtagit de skyddsåtgärder som är nödvändiga. Det behöver inte alltid vara att ta bort eller skjuta ned, det kan också vara att förhindra att de kan se någonting.

Hård vind

Väderläget vid flygningarna kan säga något om storleken på drönarna:

– Givet att man observerade dem i hård vind är det i alla fall inga väldigt små farkoster. Då är det osannolikt att någon som är ute och flyger på kvällen på skoj flyger fel, det minskar den sannolikheten. Man kan spekulera i det, men inte dra så uppenbara slutsatser ännu.

TT: Kan privatpersoner ha tillgång till större varianter som klarar den här typen av väder?

– Absolut, det är ingen teknisk svårighet för en privatperson att bygga ihop en sådan. Däremot är det kanske inte så vanligt att man har en sådan. En större fotodrönare kan också flyga i lite sämre väder. Men det finns inga tydliga uppgifter om hur stora de här var.

Lätt att gömma

En helikopter deltog i utredningsarbetet under måndagens händelse. Inga uppgifter finns om misstänkta för någon av flygningarna. Det är heller inte helt enkelt att hitta den som styr, konstaterar Martin Hagström. Piloten kan befinna sig på mycket långt avstånd från drönaren.

– Det ligger i sakens natur att det är lätt att gömma sig. Det finns många ställen att leta på. Ska man kunna se en farkost och följa efter den måste man själv flyga, eller mäta in var piloten står någonstans, säger Martin Hagström.

Erika Nekham/TT

Lars Larsson/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Axofinans

Nytt skolår – nya utgifter

Axofinans Ett nytt skolår innebär en hel del att tänka på. Barnen behöver ofta nya kläder, nya skor, ny ryggsäck samt nya anteckningshäften och dylikt.

Detta kan kännas som en hård smäll mot plånboken, särskilt med tanke på den nuvarande världssituationen, men det är oundvikliga och nödvändiga kostnader det gäller. Det finns dock sätt att spara pengar på dessa utgifter, om man planerar rätt och försöker strama åt budgeten. Man kan exempelvis köpa produkter i andra hand, sälja förra årets kläder och accessoarer, och se till att man köper produkter som håller i längden.

Den kommande perioden är hektisk för föräldrar runtom landet, eftersom ett nytt skolår befinner sig precis runt hörnet. Början av ett nytt skolår brukar vara en spännande händelse för barn, men innebär en hel del utgifter och bekymmer för föräldrarna. Barn växer snabbt, särskilt under de tidigare åren, och ett nytt skolår innebär därmed helt nya kläder och ny skolutrustning. Det är därför viktigt att man ser till att budgeten kan klara av detta. Processen kan upplevas som rätt frustrerande, men med rätt strategi behöver inte det nya skolåret vara så pass läskigt som det kanske verkar. Det här är vad man bör tänka på.

Sälj det som inte längre kommer användas

Produkterna som man införskaffat året innan är nog antingen för små eller för slitna för det nya skolåret, men det innebär inte att man bör slänga dem. Lägger man ut det gamla, exempelvis på marknadsplatser på nätet, kan man få in mer pengar för det nya, samtidigt som man värnar om miljön och ser till att andra barn får tillgång till bra kläder. Det som inte går att sälja går altid att donera till välgörenhet och dylikt, för att se till att inget går till spillo.

Köp andrahandsprodukter

Även om man inte känner sig bekväm med att köpa kläder i andrahand åt sina barn, finns det en hel del andra produkter man kan köpa begagnat inför det nya skolåret för att spara pengar. En ordentlig ryggsäck kan kosta en rejäl peng, men det går att hitta massvis med bra ryggsäckar på nätet, som inte sett mer än ett några månaders användning.

Även elektronik, såsom miniräknare eller mobiltelefoner, går utmärkt att köpa i andrahand. Detta är särskilt rekommenderat för yngre barn, eftersom de inte är särskilt varsamma över sina elektroniska ägodelar.

Ibland är det viktigt att söka hjälp

Barnen och deras behov bör alltid komma först. Därför är det viktigt att se till att man håller sig till en budget och ser till att det finns pengar över för det nödvändiga innan skolåret börjar. Men ibland slår saker och ting snett, vilket innebär att man måste söka hjälp på annat håll. Med hjälp av ett privatlån kan man se till att allting fortlöper som vanligt, även när det går fel i karriären eller i ekonomin. Ett privatlån från rätt bank är alltid att föredra framför sms-lån och dylikt, eftersom räntorna är lägre och företagen tenderar att vara mer seriösa samt uppriktiga.

Återanvänd inom familjen

För den större familjen är det alltid bra att återanvända vid möjlighet, istället för att köpa nytt år efter år. Återanvändning av skolprodukter och kläder är något som både skonar miljön, men även plånboken. Det känns även vanligtvis mycket bekvämare för barnen än att köpa in begagnade kläder och dylikt från annat håll.

Långsiktig planering lättar på stressen

Att uppfostra barn är dyrt – det vet alla. Men med långsiktig ekonomisk planering behöver man inte uppleva onödig stress inför varje skolår. En ordentlig buffert och en rimlig budget är allt som behövs för en god hushållsekonomi. Investering är ytterligare en faktor att fundera över, eftersom bra investeringar kan säkerställa barnens framtid och se till att varje nytt år blir enklare ekonomiskt än det föregående.

Sammanfattningsvis kan man göra följande för att underlätta ekonomiskt inför det nya skolåret:

– Spara pengar genom att köpa produkter i andrahand. Detta är ett utmärkt alternativ för mindre familjer och för familjer som värnar om miljön.

– Spara pengar genom att återanvända produkter inom familjen. En självklarhet för den större familjen.

– Sälja gamla produkter inför det nya skolåret.

– Lägga undan pengar för en buffert och hålla sig till en god, välanpassad budget.

Inrikes

Regeringen vill tala säkerhet med oppositionen

Utrikesminister Ann Linde (S) och försvarsminister Peter Hultqvist (S) håller pressträff efter utrikes- och försvarsutskottets gemensamma möte om det säkerhetspolitiska läget.
Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes Regeringen öppnar för överläggningar med oppositionen om försvaret och säkerhetspolitiken i ljuset av det skärpta läget.
Men exakt i vilken form vill den återkomma om.

"Vi kommer att följa upp diskussionerna om den säkerhetspolitiska utvecklingen med fördjupade samtal, inklusive i etablerade format" uppger statsminister Magdalena Andersson (S) i en skriftlig kommentar.

Hon ger den med anledning av att oppositionen, senast gemensamt framfört av Centerledaren Annie Lööf och Moderatledaren Ulf Kristersson, vill ha partiledaröverläggningar och att försvarsberedningen återinkallas. Bakgrunden är det ökade hotet från Ryssland mot Ukraina och kraven från Moskva, bland annat om att Sverige och Finland inte ska få samarbeta och öva med förvarsalliansen Nato.

Dialog

"I en orolig tid som denna krävs stabilitet och regeringen värnar dialogen med övriga partier i riksdagen" framhåller Andersson.

Det är angeläget, framhåller hon, att ha dialog med partierna om vad regeringen har gjort och vad den gör med anledning av läget.

Efter ett möte med riksdagens försvars- och utrikesutskott lyfter utrikesminister Ann Linde (S) och försvarsminister Peter Hultqvist fram det fortsatt mycket spända säkerhetspolitiska läget i Sveriges omvärld.

– Det är en av de allvarligaste situationerna vi har haft på flera årtionden. Det är därför vi måste arbeta fullt ut både med att anpassa vår egen försvarsmakt, men också väldigt mycket med diplomatiska insatser, säger Ann Linde.

– Ingen vill se en militär konfrontation någonstans, särskilt inte när det gäller Ukraina, där det faktiskt finns risk för någon form av militär attack. Det är det riktigt allvarliga just nu.

Kräver översyn

Moderatledaren Ulf Kristersson och Centerledaren Annie Lööf har krävt att försvarsberedningen, där riksdagens alla partier ingår, omedelbart bör återinkallas och ges i uppdrag att snabbt göra en översyn av det rådande försvars­beslutet.

Peter Hultqvist säger att regeringen är intresserad av att föra en dialog med partierna i riksdagen.

Men han vill inte svara på i vilken form detta ska ske.

– Vi får återkomma kring formerna för hur det ska se ut, säger Hultqvist.

Inrikes

Får fängelse för grova sexualbrott mot barn

Mannen döms för bland annat elva fall av våldtäkt mot barn. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En 26-årig man från Södertälje döms till sex år och sex månaders fängelse för att ha begått grova sexualbrott mot barn.

Mannen döms för elva fall av våldtäkt mot barn, sexuellt övergrepp mot barn, grovt utnyttjande av barn för sexuell posering, utnyttjande av barn för sexuell posering samt försök till detta brott, sexuellt ofredande, kränkande fotografering samt grovt barnpornografibrott.

Brotten har främst begåtts via en mobilapp under perioden september 2018 till februari 2021. 26-åringen har uttryckt sig hotfullt och flera av de utsatta barnen, som är i åldrarna 10–17 år, har känt sig tvingade att skicka bilder och filmer till mannen.

Efter inkomna anmälningar om sexuellt ofredande greps mannen i februari förra året. Vid en husrannsakan beslagtog polisen telefoner och en dator, där man hittade totalt 1 621 filer med barnpornografiskt material.

Inrikes

Svenskt militärt deltagande i Mali kan kortas

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) lovar besked inom en månad om hur det blir med de svenska militära bidragen till FN samt en franskledd militär styrka i Mali, sedan en junta tagit över och hyrt in ryska legoknektar.
Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes De svenska militära insatserna i Mali kan komma att kortas ytterligare sedan en junta tagit över i landet och även hyrt in ryska legoknektar. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) lovar riksdagen besked inom en månad.

Hultqvist och utrikesminister Ann Linde (S) har informerat det sammansatta försvars- och utrikesutskottet om hur de ser på utvecklingen i Mali. Den är minst sagt oroande, enligt båda.

– Situationen i Mali har förändrats dramatiskt eftersom juntan inte står fast vid att hålla val i början av året utan tänker sitta kvar ett antal år. Sedan är det det här med det ryska engagemanget via Wagnergruppen, säger Peter Hultqvist vid en pressträff efter mötet i riksdagen.

Sätta press

Han noterar att det pågår ett intensivt internationellt arbete, bland annat genom EU, för att sätta press på juntan. Sanktioner har införts, till exempel.

– Det kan ju vara så att de oerhört kraftiga sanktionerna, och att EU är på gång med ytterligare sanktioner, bidrar till en positiv lösning. Vi måste också samtala med våra partners, säger Ann Linde.

Hon syftar på att Sverige dels deltar sedan länge i den FN-ledda insatsen Minusma i landet men sedan ett antal år också i en mer operativ och farligare militär insats som leds av Frankrike. Den styrkan, med samlingsnamnet Takuba, ska stödja Minusmaarbetet.

Hultqvist understryker också att det inte bara är att lämna över en natt, med hänsyn och respekt för FN och andra deltagande länder. Men han lovar någon form av besked inom en månad.

Vara trovärdiga

– Det handlar om trovärdighet gentemot våra partners. Vi för en dialog, konfronterar och angriper problemen gemensamt, säger försvarsministern.

Riksdagen har givit klartecken för regeringen att fullfölja deltagandet i FN-insatsen under 2022 och siktet är inställt på att avveckla den senast 2024. Vad gäller den mindre, men farligare insatsen inom ramen för franskledda Takuba ska den största delen av insatsen dras tillbaka under februari. Kvar blir en sjukvårdsinsats.

Lars Larsson/TT

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL