Inrikes

Försvarsmakten förtegen om militärkonvoj

Soldater från Gotlands regemente patrullerar i Visby hamn på torsdagen.
Foto: Karl Melander/TT
Inrikes
Inrikes En militärkonvoj med ett stort antal fordon rörde sig på fredagskvällen från Upplands Väsby till riksväg 73 i riktning mot Nynäshamn.
PREMIUM

Det var Trafikverket som under eftermiddagen informerade om att militärkonvojen med ett stort antal fordon med start klockan 17 skulle röra sig söderut längs E4 mot riksväg 73, något P4 Gotland var först med att rapportera.

Riksväg 73 leder till Nynäshamn där båttrafiken mot Gotland avgår. Försvarsmakten bekräftar att en militär transport har kört mellan E4 och riksväg 73, men vill inte svara på vart de kommer ifrån eller var de är på väg.

– Jag går inte in på detaljer om hur många soldater eller vilka förmågor det rör sig om heller. Det håller vi på tills transporten nått sin slutdestination, säger Therese Fagerstedt, pressekreterare på Försvarsmakten.

TT: När når den sin slutdestination?

– Vi förväntar oss att den når sin slutdestination under natten.

Försvarsmakten har med anledning av det spända läget mellan Ryssland och Nato ökat sin synliga verksamhet på Gotland i vad försvaret kallar en "beredskapsanpassning".

TT: Kommer Gotland förstärkas med styrkor från andra delar av landet?

– Ja, det har redan skett. För ett par timmar sedan landade en C17 på Visby flygplats med personal och materiel.

En C17 är ett militärt transportflygplan.

Enligt källor till DN transporterade flygplanet ett kompani på över 100 soldater från Norrbottens regemente I 19.

Inrikes

En miljard i återkrav för assistansersättning

Återkraven har ökat de senaste två åren. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes

De senaste två åren har Försäkringskassan krävt tillbaka närmare en miljard kronor av utbetald assistansersättning, rapporterar SVT Nyheter. Återkraven har uppgått till över 460 miljoner kronor både 2021 och 2020, vilket är betydligt högre än åren innan. Enligt Försäkringskassan beror de ökande kraven på ett bättre samarbete med andra myndigheter.

Både större och mindre bolag har fått återkrav, däribland Humana, som är branschens största aktör. Humana krävs på 9,5 miljoner kronor efter att Försäkringskassan hittat en misstänkt efterhandskonstruerad planering och efter det hade uppstått frågetecken kring en assistent som hade ett annat arbete dagtid men redovisat nattarbete hos brukaren. Bolaget tillbakavisar kraven.

Under 2021 beräknas kostnaden för den statliga assistansersättningen hamna på 24,4 miljarder kronor.

Inrikes

Olof Palme-priset till Patricia Gualinga

Patricia Gualinga (till höger) tillsammans med en tolk vid en FN-sammankomst i New York 2016.
Foto: Stuart Ramson/AP
Inrikes
Inrikes

Årets Olof Palmepris går till Patricia Gualinga, ledare för Kichwa-folket i Sarayaku i ecuadorianska Amazonas.

"Hon prisas för sitt modiga ledarskap för urfolkens livsvillkor och naturens rättigheter samt för sin kamp för överlevnaden av Amazonas, världens största regnskog", heter det i prismotiveringen.

Patricia Gualinga har i många år varit en profil i protesterna mot landskövlingen utförd av olje-, gruv- och skogsbolag.

"I en tid då den biologiska mångfalden hotas och klimatförändringarna kräver stora omställningar är urfolken särskilt utsatta. Genom sin relation till mark och natur visar Patricia Gualinga vägen till hållbara samhällen och att vi alla måste lära oss att leva med naturen och inte mot den. Urfolkens kamp för överlevnad är därmed också mänsklighetens. Patricia Gualingas och hennes medkämpars röst är ovärderliga i det ekologiska katastrofläge som världen befinner sig i", lyder resten av prismotiveringen.

Priset består av ett diplom och 100 000 dollar (nära 920 000 kronor).

Inrikes

Karantän och sjukdom stoppar rättegångar

Nästan var tredje domstolsförhandling ställs in just nu.
Foto: Anders Humlebo
Inrikes
Inrikes Totalt har närmare 30 procent av planerade förhandlingar i svenska domstolar ställts in sedan årsskiftet. Det är väsentligt fler än under motsvarande period de senaste åren.

En knapp tredjedel (30,9 procent) av förhandlingarna som skulle hållits i svenska tingsrätter under årets första veckor har ställts in. Än fler har det varit i kammarrätterna där 43 procent ställts in och i hyresnämnderna där knappt 42 procent av förhandlingarna inte kunnat genomföras.

Vid exempelvis Nacka tingsrätt utanför Stockholm började parter, ombud och förhörspersoner höra av sig förra veckan och ville ställa in eller flytta förhandlingar på grund av sjukdom. Totalt har 16–20 mål inte kunnat genomföras.

– Vi har fått ställa in ett par huvudförhandlingar i tvistemål och vi har fått ställa in lite brottmål. Det beror oftast på part eller ombuds sjukdom eller att de sitter i karantän, säger Cecilia Klerbro som är lagman, det vill säga chef, för Nacka tingsrätt.

Hotar inte

För att slippa ställa in förhandlingar försöker tingsrätten i första hand att lösa det genom att exempelvis åklagare eller advokat kan vara med på länk, vilket hittills gjort att inga förhandlingar där personer sitter häktade har behövt ställas in eller skjutas upp.

Även om många är sjuka eller är i karantän tycker Cecilia Klerbro inte att det är så pass allvarligt att det utgjort ett hot mot verksamheten. Än så länge finns tillräckligt med personal i tjänst för att kunna lösa eventuell sjukfrånvaro eller hemkarantän.

– Om domaren blir sjuk får en annan domare hoppa in. Vi har personal i alla personalgrupper än så länge, säger Cecilia Klerbro.

Domstolsverkets generaldirektör Thomas Rolén säger att det är för tidigt att säga om smittosituationen och det relativt stora antalet inställda förhandlingarna under årets första veckor kommer att få konsekvenser för domstolarna på längre sikt.

Bra läge

Han säger att domstolarna redan under pandemiåret 2021 lyckats minska balansen, det vill säga oavgjorda mål som ligger och väntar, med över 6 000 mål. Mycket tack vare att domstolarna kunnat koppla upp sig via video och på så sätt kunnat genomföra många förhandlingar.

– Vi går in i 2022 i ett bra läge. Så även om man ställer in nu är det för tidigt att säga om vi kommer att bygga någon målskuld, säger Thomas Rolén.

Men om sjukdom och karantän fortsätter att störa domstolarnas verksamhet så mycket att det byggs upp en målskuld, som förr eller senare måste betas av, är generaldirektören inte orolig.

– Vad gäller finansieringen så fick vi extrapengar i förhållande till regeringens budget eftersom man nu fick regera på M, KD, SD-budgeten. Nu när vi skriver vårt budgetunderlag som ska vara klart i mars ser det ut som att Sveriges domstolar för närvarande har en stabil ekonomi. Så det finns utrymme för att beta av en eventuell skuld som uppstår, säger Thomas Rolén.

Beatrice Nordensson/TT

Cecilia Klerbro, lagman vid Nacka tingsrätt. Arkivbild.
Cecilia Klerbro, lagman vid Nacka tingsrätt. Arkivbild.
Foto: Jonas Ekströmer/TT

Inrikes

Tredje befäl i Enköping utreds för brott

En förundersökning har inletts mot ett tredje befäl vid Ledningsregementet i Enköping. Rubriceringarna är tjänstefel och framkallande av fara för annan. Brottsoffret ska vara en värnpliktig. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes

En förundersökning mot ett tredje befäl vid Ledningsregementet i Enköping har inletts, rapporterar Ekot.

Brottsrubriceringen är framkallande av fara för annan samt tjänstefel. Vapen ska ha varit inblandade vid händelsen som skedde i samband med en skjutövning, enligt åklagaren. Brottsoffret uppges vara en värnpliktig.

– Jag utgår från att det finns både vittnen och andra inblandade personer som kommer kunna bringa klarhet i vad som hänt, säger kammaråklagare Elin Blank i Uppsala till radion.

Det finns inga uppgifter om hur den misstänkta förhåller sig till anklagelserna. Det kommer att hållas förhör i utredningen.

I fredags inleddes en förundersökning om två fall av sexuellt ofredande och tjänstefel mot två andra befäl för händelser som ska ha skett på ett skjutfält i höstas.

I december skickades 520 soldater hem från regementet i Enköping akut på grund av larmen om att det förekommit kränkningar.

Inrikes

Dog av för hög dos medicin – läkare åtalas

En kvinna dog av medicinförgiftning efter att hon fått en för hög dos medicin förskriven. Arkivbild.
Foto: Isabell Höjman/TT
Inrikes
Inrikes

Två läkare åtalas för vållande till annans död efter att en kvinna dött av medicinförgiftning, rapporterar P4 Väst.

Läkarna arbetar inom NU-sjukvården, som består av Norra Älvsborgs Länssjukhus i Trollhättan och Uddevalla sjukhus. Det var i samband med att den kvinnliga patienten skrevs ut för snart tre år sedan som hon fick recept på en medicin. Men den förskrivna dosen var för hög och kvinnan avled i sitt hem efter fyra dagar.

De båda läkarna förnekar brott.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Privatlån.com

Lån - Jämför och ansök om lån online

Privatlån.com

Numera är det lättare än någonsin tidigare att ansöka om och jämföra olika lån. Skälet till detta är att det går att göra online samtidigt som det numera finns ett stort antal låneförmedlare som erbjuder dessa tjänster. Just detta ska vi ta oss en närmare titt på i denna artikel.

Låt en låneförmedlare göra jobbet åt dig

När du ska ansöka om att låna pengar kan du numera göra det hos en låneförmedlare. Det finns flera fördelar med att använda sig av en sådan. För det första slipper du själv sitta och ansöka om lån hos flera olika aktörer när du använder dig av en sådan. I stället räcker det med att göra en ansökan, därefter sköter låneförmedlaren resten åt dig. De kollar då nämligen upp hur dina möjligheter att få lån hos olika aktörer ser ut, jämför de olika låneerbjudandena du får och listar sedan dessa för dig. Du kan då välja det låneerbjudande som stämmer så bra överens som möjligt med dig och dina önskemål.

En av de stora fördelarna med detta är att du själv slipper slösa tid på att sitta och ansöka om lån hos olika aktörer samt jämföra dessa. Som tidigare nämnt gör i stället den låneförmedlare som du väljer att använda dig av jobbet åt dig. Detta är något som du kan spara oerhört mycket tid på.

En annan fördel med att använda sig av en låneförmedlare är att det då inte behöver göras alltför många kreditupplysningar i ditt namn. När det gäller kreditupplysningar med Upplysningscentralen, eller UC som det är mer känt som, vilket är det vanligaste upplysningsföretaget här i Sverige så är dessa nämligen inte bra för din kreditvärdighet. För varje kreditupplysning som görs på ditt namn med UC försämras nämligen din kreditvärdighet. Att då sitta och ansöka om lån hos flera aktörer som använder sig av just UC är därför något som kan få mycket negativa konsekvenser för din kreditpoäng. Detta behöver du dock inte oroa dig för genom att använda dig av en låneförmedlare. När du använder dig av en sådan görs det nämligen bara en kreditupplysning på dig. Detta innebär därför att din kreditvärdighet inte påverkas alltför mycket, inte alls på samma sätt som det hade gjort om du satt och ansökte om flera olika lån. Att använda sig av en låneförmedlare är därför bra eftersom du kan spara tid på att göra det, det har inte någon alltför allvarlig påverkan på din kreditvärdighet, och det ger dig så bra chanser som möjligt att finna bästa möjliga lån.

Saker att tänka på när du ska jämföra lån

Vad är det då värt att tänka på när man ska jämföra olika lån? En sak som det är en självklarhet att ha i åtanke är räntan. För dig som ska låna pengar är det förstås bättre ju lägre ränta ett lån har. Ju lägre räntan är desto billigare kommer det nämligen bli för dig att låna pengar. Detsamma gäller andra typer av avgifter som kan tillkomma till ett lån. Detta kan bland annat röra sig om en uppläggningsavgift och en aviavgift. Försök helt enkelt att välja ett lån med så låg ränta och så få andra avgifter som möjligt. Gör du det blir det nämligen billigare för dig att låna pengar.

En annan viktig sak att ta hänsyn till är hur lång tid som du har på dig att betala tillbaka lånet. Här gäller det att hitta en återbetalningstid som innebär en månadskostnad som du har råd med. Dock är det inte någon bra idé att använda sig av en alltför lång återbetalningstid. Ju längre återbetalningstid du väljer desto högre ränta får du nämligen på ditt lån. Välj därför en återbetalningstid som inte sträcker sig över en alltför lång period samtidigt som det ger dig en månadskostnad som inte är alltför hög och som du kommer att ha råd med.

Det är också viktigt att bestämma sig för ifall man ska satsa på ett lån med eller utan säkerhet. Men vad är då skillnaden mellan dessa båda typer av lån? För att börja med lån med säkerhet så är detta lån där du lämnar något i säkerhet till banken. Detta betyder att banken kan ta det som du lämnar i säkerhet från dig om det är så att du inte klarar av att betala tillbaka lånet så som det är tänkt. I många fall använder man samma sak som man lånar pengar till som säkerhet. Det är till exempel vanligt att man lånar pengar till att köpa en bostad eller en bil. När du gör det kan du då lämna någon av dessa saker som säkerhet till banken. Banken kan då nämligen ta de ifrån dig om du inte klarar av att betala tillbaka så som det är tänkt. Varför ska man då utsätta sig för den risken kanske du undrar? Svaret på den frågan är att för det första finns det aktörer som endast erbjuder lån med säkerhet, åtminstone när det kommer till större summor pengar. För det andra brukar lån med säkerhet ha lägre ränta än vad lån utan säkerhet har. Det har de eftersom banken inte tar en lika stor ekonomisk risk när de ger dig ett lån med säkerhet som de gör när de ger dig ett utan. Detta kan de därför kompensera för genom att erbjuda dig en lägre ränta.

Motsatsen till ett lån med säkerhet är alltså ett utan säkerhet. Ett sådant lån innebär att du kan låna pengar utan att behöva lämna något i säkerhet till banken. Detta är förstås en stor fördel, men det finns också en stor nackdel med lån utan säkerhet. Denna handlar om att lån utan säkerhet brukar ha högre ränta än sådana med säkerhet. Banken tar nämligen en större ekonomisk risk när de ger dig ett lån utan säkerhet. När det gäller ett sådant lån har de nämligen inget som de kan ta ifrån dig om du inte betalar tillbaka lånet så som det är tänkt. Detta får du därför betala för genom att få en högre ränta.

Inrikes

Gamla karantänsregler på FHM:s hemsida

Förra veckan gick FHM ut med nya lättnader för familjekarantänen. Arkivbild.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Inrikes
Inrikes

På Folkhälsomyndighetens (FHM:s) presskonferens förra torsdagen presenterades nya lättnader för den så kallade familjekarantänen. Tiden som man ska stanna hemma om någon i hushållet smittats med covid-19 kortades till fem dagar i stället för de tidigare sju.

FHM:s hemsida har däremot inte uppdaterats med de nya karantänsrekommendationerna, sedan förra veckan. På fliken "Hur länge ska jag stanna hemma?", med rekommendationerna kring familjekarantänen, finns endast information om de gamla rekommendationerna om sju dagar. Det står även att sidan är under uppdatering.

Familjekarantänen kortades efter rapporter om arbetsplatser som har haft stora problem med att hålla i gång sin verksamhet och att elever inte kunde ta sig till skolan för att många satt i karantän för att någon i familjen varit sjuk.

FHM:s presstjänst uppger vid 13-tiden på måndagen att uppdateringarna av informationen till allmänheten beräknas vara klara under dagen.

"Vad som gäller har hela tiden funnits i nyhetstexten (på hemsidan) och i stöddokument riktade till vård och omsorg", skriver presstjänsten i ett mejl till TT.

Inrikes

Stereotyp manlighet präglar pojkar på nätet

Pojkar lägger ofta ansvaret på tjejer när de utsätts för påtryckningar och skickar bilder trots att de inte vill, enligt ny rapport från barnrättsorganisationen Ecpat. Arkivbild.
Foto: Erik Nylander/TT
Inrikes
Inrikes Pojkars värderingar om hur unga ska bete sig när de skickar sexuellt innehåll präglas av en traditionellt manlig norm, enligt en ny rapport från Ecpat.
– Det blir problematiskt när nakenbilder skickas eller sprids utan samtycke, säger Karin Hildingson Boqvist, generalsekreterare.

Att skicka nakenbilder – nudes – kan vara ett sätt att utforska sin sexualitet och något positiva för unga. Men även om sexuellt innehåll kan vara önskat, identifieras flera problem kring fenomenet i en ny rapport från barnrättsorganisationen Ecpat.

– Det kan ge allvarliga konsekvenser för den som utsätts och också vara brottsligt, säger generalsekreteraren Anna Karin Hildingson Boqvist.

Att skicka en nakenbild till en person som inte har samtyckt kan vara olaga integritetsintrång. Att sprida nakenbilder eller bilder av sexuella handlingar som barn är med på kan vara barnpornografibrott. Att hota och tjata på någon att göra något framför kameran kan vara våldtäkt mot barn.

Flickors ansvar

Ofta utgår samtal om sexuella övergrepp från flickor, enligt Anna Karin Hildingson Boqvist. I den här rapporten är perspektivet pojkarnas.

– Två saker sticker ut. Pojkar lägger i större utsträckning än flickor ansvaret på den som skickar en nakenbild än den som sprider. Det andra är att pojkar problematiserar i mindre utsträckning om hur nakenbilder kommit till, om det har skett via hot eller tjat, och det gäller även för att ha sex, säger hon.

Rapporten "Tjejer måste sluta skicka bilder" bygger på 840 fritextsvar som pojkar i åldern 14 till 17 år lämnat i enkätundersökningen "Nude på nätet", som 13 000 barn svarade på i juni 2021.

Forskaren som Ecpat låtit analysera svaren konstaterar att pojkars uppfattning om vad som är ett acceptabelt sexuellt beteende i en kärleksrelation skiljer sig åt för pojkar och flickor.

Flera förlorare

– Det är att flickor ska vara mer försiktiga än vad pojkar behöver vara. Flickor behöver ta mer ansvar för sitt eget beteende och för pojkars beteende, säger Anna Karin Hildingson Boqvist.

Samma handling ses inte som en kränkning om kontakten mellan individerna är ytlig som om de har en djupare relation.

Förklaringen ligger enligt rapporten i att pojkarnas tillvaro på nätet speglar en traditionell heterosexuell manlighet präglad av kontroll och aggressivitet.

Förlorarna på det här mönstret är inte bara flickor. Pojkar tar inte upp problem ned vuxenvärlden i samma utsträckning som flickor och förminskar allvaret i händelser där pojkar utsätts.

– Vi vill att man slutar utgå enbart från flickors upplevelse av utsatthet för sexualbrott. Tar vi inte in pojkars bild riskerar vi att pojkar som utsätts eller utsätter blir osynliggjorda.

Helena Björk/TT

Anna Karin Hildingson Boqvist, generalsekreterare Ecpat Sverige .
Anna Karin Hildingson Boqvist, generalsekreterare Ecpat Sverige .
Foto: Ecpat/TT

FAKTA

Fakta: "Tjejer måste sluta skicka bilder"

Ecpat genomförde under 2021 en enkät där svarande fick reflektera kring berättelser om olika situationer på nätet.

12 836 barn i åldrarna 10 till 17 år besvarade enkäten. De yngre barnen fick andra berättelser att reflektera kring än de äldre.

De svarande lämnade också fritextsvar, varav 840 svar som lämnats av pojkar har analyserats.

Syftet med rapporten är att belysa hur pojkarna, mellan 14 och 17 år, resonerar kring sin sexualitet, potentiella övergreppssituationer att skicka nakenbilder.

Källa: Ecpat

Inrikes

Hur pratar vi kärnavfall med framtiden?

Det har gjorts flera försök genom tiderna att kommunicera med framtiden. Men hur vet man att det kommer att gå att läsa informationen på ett USB-minne? Och kan alla tolka krumelurerna på rökstenen i Östergötland? Kommer informationen i arkivskåpet att vara begriplig? Förstår framtiden det som finns i den tidskapsel som lades under grundstenen till Kristianstads nya gemensamma kommun- och regionhus?
Foto: Kollage: TT
Inrikes
Inrikes 100 000 år – så länge dröjer det innan kärnbränslet i slutförvaret inte längre är farligt radioaktivt.
Men hur ska man varna framtiden för riskerna?
– Vi vet inte ens med vilken art vi kommunicerar med då, säger professor Cornelius Holtorf.

Det svenska slutförvaret för använt kärnbränsle ska ligga djupt nere i marken i Forsmark i norra Uppland. Materialet som ska föras ned är starkt radioaktivt, och Svensk kärnbränslehantering, SKB, ser behovet av att just den informationen hålls levande under tusentals år framöver.

– Vi har jobbat med frågan länge, ända sedan 90-talet, och vi kommer att fortsätta att jobba med den, säger Erik Setzman, miljösamordnare på Svensk kärnbränslehantering.

I det beslut som regeringen fattar om slutförvaret den 27 januari ingår inte något förslag till kommunikationsplan. En skarp sådan behövs först då förvaret tas i bruk, och dit är det minst 60-70 år.

Men kommunikationen med framtiden är viktig, konstaterar han, och det gäller att berätta om slutförvaret både på olika sätt och för olika målgrupper.

Framtida generationer får besluta

– Syftet är att framtida generationer ska kunna fatta egna väl underbyggda beslut utifrån informationen, säger han.

SKB har jobbat tillsammans med arkeologer, eller snarare framtidsarkeologer, och kulturarvsforskare för att samla kunskap om hur man bäst går tillväga. En av de som rådfrågats är Cornelius Holtorf, professor i arkeologi vid Linnéuniversitet och även kulturarvsprofessor för FN-organet Unesco.

– Det är inte ett tekniskt problem som ingenjörer kan lösa. Det här kräver en annan ingång, säger Cornelius Holtorf.

Hundra tusen år, som är den tid då kärnavfallet kommer att vara farligt radioaktivt, är rent hisnande.

– Vi vet inte ens med vilken art vi kommunicerar med då, säger Cornelius Holtorf.

Människans art, homo sapiens, är mellan 200 000 och 300 000 år gammal, berättar han.

"Orealistiskt"

Han berättar att informationen måste finnas i olika former, både som text och på andra sätt. Vi brukar skriva ned det som är viktigt och lägga ned det i arkiv. Det ska göras med information om slutförvaret också, men det kommer inte att räcka, förklarar han.

– Det är orealistiskt att det skulle kunna bevaras i 100 000 år. Under byggtiden och kanske 100 år är det oproblematiskt. Men vad händer sedan?

De äldsta skriftliga källorna, från Mesopotamien, är runt 5 000 år gamla berättar han, men behövde hittas, läsas och tolkas på nytt flera tusen år senare.

Men det ska bli text om avfallet. På papper, på olika datamedier och kanske också i andra former, som stentavlor, förklarar han. Information måste vara lång och fyllig för vissa mottagare, och kortfattad och koncis till andra.

Fast det går ändå inte att förlita sig bara på texter, understryker både Cornelius Holtorf och Erik Setzman.

Riter och konst

I stället handlar det om att hålla liv i informationen på en mängd olika sätt. Som i berättelser, kanske som ett inslag i skolorna, genom debatter och olika kulturella riter. De berättar att exempelvis fransmännen på allvar diskuterar att låta olika konstformer föra kunskapen om radioaktivt avfall vidare.

I exempelvis Japan finns stenar som varnar för tsunamier, och det har också gjorts försök i olika sammanhang med tidskapslar som berättar om oss och vårt liv nu. Kanske kan det bli något i den stilen för avfallet.

Kunskapen måste föras vidare, översättas till nya förhållanden och också sättas in i framtida sammanhang.

– Man bör jobba med förändringen, inte emot den. Vi kan inte anstränga oss för att förhindra förändringen, säger Cornelius Holtorf.

Kanske kommer inte frågorna om kärnenergin att vara lika kontroversiella och aktuella i framtiden som de är nu, funderar han. De har växlat i aktualitet på bara 40 år, från att ha varit glödheta på 70- och 80-talen till att bli ganska bortglömda. Men nu är de alltså på tapeten igen, i samband med klimatdebatten.

– Men vi vet inte vilka frågor som kommer att var mest aktuella i framtiden, säger Cornelius Holtorf, och konstaterar att vi inte vet något om vare sig kultur, politik eller vilka huvudproblem som framtiden kommer att lägga högst på dagordningen.

Ödmjukhet

– Vi kan inte garantera att kommande generationer kommer att fästa avseende vid detta med kärnbränslet, och vid riskerna med det. Vi får överlåta det åt dem. Man måste vara ödmjuk, säger Erik Setzman.

Med ett perspektiv på 100 000 år så måste de räkna med åtminstone en ny istid.

– Vi behöver tänka hur vi ska märka ut platsen, men det kan vara svårt att få en markör att bestå under och efter en istid. Radioaktiviteten och riskerna avklingar med tiden och sjunker snabbt i början, så ju längre informationen kan bevaras och vara begriplig, desto bättre, säger Erik Setzman.

Johanna Cederblad/TT

FAKTA

Fakta: Slutförvar för kärnbränsle i Forsmark

Regeringen har lovat att ett beslut om slutförvaret i Forsmark ska komma den 27 januari.

Det handlar om utbränt kärnbränsle från hela den svenska kärnkraftsindustrin som ska slutförvaras i marken, 500 meter under Forsmark. Bränslet ska enligt det förslag som arbetats fram läggas i gjutjärnsbehållare, som i sin tur läggs i kapslar av koppar. Runt kapslarna ska en särskild lera, bentonitlera som är ungefär som kattsand och suger upp vatten, läggas, som en extra barriär. När allt bränsle förts ned ska förvaret förseglas.

Enligt planen behöver bränslet ligga i 100 000 år innan det är ungefär lika radioaktivt som den bakgrundsstrålning som vi normalt utsätts för. Radioaktiviteten klingar av snabbare i början, men materialet kommer att vara rejält radioaktivt i åtminstone 1 000 år.

Källa: Regeringen, Svensk kärnbränslehantering

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL