Utrikes

För tidigt att säga vem som attackerat Ukraina

It-säkerhetsforskaren David Lindahl säger att det ännu inte går att säga vem eller vilka som ligger bakom attacken mot ukrainska regeringssajter. Arkivbild.
Foto: ULF PALM / TT
Utrikes
Utrikes Det är ännu för tidigt att säga vem eller vilka som kan ligga bakom hackerattacken på flera ukrainska regeringssajter.
– Någon har släppt ur luften ur däcken på en bil - men vi vet inte hur och vi vet inte vem, säger David Lindahl vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)
PREMIUM

Regeringen i Kiev uppger att en storskalig hackerattack på fredagen riktats mot en rad ukrainska regeringssajter. Enligt landets säkerhetstjänst har inga personliga data läckt från sajterna och innehållet har inte ändrats och flera sajter var åter i drift redan på förmiddagen.

David Lindahl som är it-säkerhetsforskare vid FOI säger till TT att det, med den information som hittills finns, är för tidigt att säga vem eller vilka som ligger bakom attacken.

– Innan vi vet mer går det inte att säga om det är en enskild individ, en kriminell organisation eller en statsmakt som ligger bakom, säger David Lindahl.

Prioriterade mål

För att tekniskt komma närmare svaret på vem som ligger bakom tittar man på hur attacken verkar ha gått till och hur avancerad den är.

– Man tittar på koden för att se om den liknar kod som vi tidigare sett från andra förövare. Sedan tittar man på var kommunikationen kommit från om vi kan spåra trafiken. Men om man är tillräckligt skicklig kan man kopiera kod från andra angripare och dölja var kommunikationen kommer ifrån, säger David Lindahl.

Han säger att man historiskt sett att många olika organisationer har lyckats slå ut webbsajter, de brukar vara prioriterade mål av den anledningen. Sedan kan man fundera över vem som skulle ha ett ekonomiskt eller politiskt intresse av att göra det.

– Det verkar inte finnas något ekonomiskt intresse här så då borde det vara ett politiskt intresse. Och då är frågan om det är en person som är politiskt motiverad, är det några aktivister eller är det direkt order av en statsmakt, säger David Lindahl.

Verkar vara påverkan

TT: Vad vill man uppnå med den här typen av attacker?

– Det finns massor av möjliga mål. Målet verkar inte ha varit kriminellt eftersom ingen tjänar pengar på det. Det verkar inte vara spionage – man har inte viktiga saker på webbservrar. Så det verkar vara påverkan.

David Lindahl säger att möjligheten att skydda sig mot den här och och andra typer av it-angrepp är beroende av hur man prioriterar.

– Man kan inte skydda allting. Angriparna kommer alltid att kunna anfalla någonting. Det vi försöker göra är att se till att de inte kan angripa sakerna vi verkligen bryr oss om och som kan orsaka skada vi verkligen vill undvika.

Men hur viktig och skyddsvärd är då exempelvis en regerings sajter? Inte jätteprioriterad, enligt David Lindahl.

– För i kriser kommunicerar man inte rimligen inte via en webbsajt. Man försöker att kommunicera via tv, radio eller liknande. Tillfälliga nedstängningar brukar man räkna som något som man kan acceptera till stor del. Medan långvarigt övertagande och falsksändande inte får ske och det är inte så lätt för en angripare att göra.

Beatrice Nordensson/TT

Utrikes

Upproriska soldater: Vi har presidenten

Upproriska soldater står vakt utanför det statliga tv-bolagets högkvarter i Ouagadougou under måndagen.
Foto: Sophie Garcia/AP/TT
Utrikes
Utrikes Upproriska soldater hävdar att de har tagit Burkina Fasos president till fånga.
Frågan är vem det är som uppmanar till lugn och ro via presidentens konton i sociala medier.

Ett omfattande myteri i de militära leden i helgen följdes av skottlossning vid flera militärbaser i Burkina Faso i söndags. Skott ljöd även från området kring presidenten Roch Marc Christian Kaborés residens.

Enligt uppgifter som kommer från militären har presidenten frihetsberövats och placerats på "en säker plats".

"Vår nation genomgår en svår tid", skrivs samtidigt på president Kaborés konto på Twitter, utan att det framgår vem det är som skriver.

"Här och nu måste vi slå vakt om våra demokratiska framsteg. Jag uppfordrar alla som har tagit till vapen att sänka dem för nationens bästa. Det är genom dialog och att lyssna som vi bör lösa våra motsättningar", skrivs det vidare.

Regeringspartiet har gått ut och meddelat att presidenten har utsatts för mordförsök och att hans hem har plundrats, men det klargör inte var han själv befinner sig.

Stöd från invånare

Uppgifterna om vad som höll på att hända gick isär även på söndagen. Medan maskerade soldater stod på huvudstaden Ouagadougous gator med gevär och sköt i luften, samt omringade flera militärbaser, gick en talesperson för regeringen ut och tillbakavisade alla uppgifter om ett maktövertagande.

Försvarsminister Barthélémy Simporé lät via ett framträdande i den statliga tv-kanalen RTB meddela att "inga av republikens institutioner har rubbats". Soldatupproren beskrevs som mindre, enskilda incidenter. På måndagsmorgonen hade tv-bolagets högkvarter omringats av subversiva soldater.

Vid sidan av det militära tumultet gick hundratals civila återigen ut på gatorna i missnöjesyttringar mot regeringen – och för att visa sina sympatier för militären. I samband med detta stacks en byggnad som tillhör regeringspartiet MPP i brand.

När det började spridas uppgifter om att Marc Roch Christian Kaboré tagits till fånga stod det grupper av människor på huvudstadens gator och firade.

EU:s utrikeschef Josep Borell säger sig ha fått det bekräftat att Roch Marc Charles Kaboré hålls frihetsberövad av soldater och kräver att han släpps omedelbart. Det gör även USA.

"Trötta på osäkerhet"

Soldaterna har klivit ur led med motiveringen att de måste få mer stöd i de utdragna striderna mot jihadistrebeller som i praktiken har belägrat delar av landet.

De kräver också att landets militära ledning ersätts. På vissa håll – både bland soldater och deras civila sympatisörer – höjs röster för att militären ska ta över makten helt och hållet.

– Folk är trötta på den här osäkra situationen. Varje dag dödas människor. I Burkina finns områden som man inte kan nå, vi har tappat en stor del av vårt territorium, säger Jean-Baptiste Ilboudou, en civil invånare som uppehöll sig i närheten av en militärbas som militärerna tog över i söndags.

Ett missnöje med president Kaboré har sjudit en tid och grundar sig framför allt i att jihadisterna inte pressas tillbaka. De senaste åren har en lång rad blodiga attentat utförts mot civila, med totalt hundratals dödsoffer. Samtidigt har många burkinska soldater offrat sina liv.

Enligt de militära upprorsmakarnas egna uppgifter har omkring 100 soldater ingått i en sammansvärjning om upprorsplanerna sedan i augusti förra året.

AU fördömer kuppförsök

Burkina Faso har haft ett antal stabila år, åtminstone jämfört med flera av sina närmaste grannar. Men konfliktanalytiker påpekar att landets armé inte hade tillnärmelsevis tillräcklig beredskap för att möta de jihadister som verkar över gränserna i Sahelregionen.

Det västafrikanska samarbetsorganet Ecowas, som har stängt av Mali och Guinea efter militära maktövertaganden, uttalar tydligt stöd för landets president.

Afrikanska unionens kommissionsordförande Moussa Faki Mahamat fördömer det han beskriver som ett regelrätt försök till statskupp och kräver att soldaterna rättar sig i leden.

Civila och motorburna demonstranter jublade när militärer sade sig ha tillfångatagit presidenten.
Civila och motorburna demonstranter jublade när militärer sade sig ha tillfångatagit presidenten.
Foto: Sophie Garcia/AP/TT
President Roch Marc Christian Kaboré. Arkivbild.
President Roch Marc Christian Kaboré. Arkivbild.
Foto: Sophie Garcia/AP/TT

FAKTA

Fakta: Burkina Faso

Burkina Faso är ett kustlöst land i Västafrika som gränsar till Mali, Niger, Benin, Ghana och Elfenbenskusten. Huvudstaden heter Ouagadougou.

År 1919 blev Burkina Faso en fransk koloni med namnet Övre Volta. Landet blev självständigt 1960. 1984 bytte landet namn till Burkina Faso.

Landet har omkring 21 miljoner invånare. År 2010 uppgavs befolkningen utgöras av 22 procent kristna, 54 procent muslimer och 24 procent anhängare av traditionella afrikanska religioner.

Burkina Faso är ett av världens fattigaste länder. Nästan hälften av befolkningen lever på mindre än en dollar om dagen.

En konflikt mot jihadistiska upprorsmakare har pågått i större delen av Sahelregionen under de senaste sju åren och den har även nått över till Burkina Faso. Hundratals människor dödades i olika attentat mot civila i landet under 2021.

Landet har en lång historia av militära kupper och kuppförsök.

Källa: Nationalencyklopedin, Utrikespolitiska institutet

Utrikes

Skottlossning på tyskt universitet – minst en död

Foto: Johan Hallnäs/TT
Utrikes
Utrikes Flera personer har blivit skjutna på ett universitet i tyska Heidelberg.
Minst en person uppges ha skjutits till döds.

En ensam gärningsman öppnade eld med ett gevär i en föreläsningssal på ett universitet i Heidelberg, som ligger i sydvästra Tyskland, vid 13-tiden på måndagseftermiddagen. Det berättas att han sköt vilt omkring sig.

Fyra personer träffades och skadades svårt. En av dem, en ung kvinna, har avlidit av sina skador, enligt tyska medier.

Gärningsmannen är också död efter att ha tagit sitt eget liv. Han uppges själv ha varit studerande. Så vitt känt hade han inget politiskt eller religiöst motiv och polisen avråder folk från att spekulera.

Polisen har uppmanat människor att hålla sig borta från campusområdet, som ligger i stadsdelen Neuenheimer Feld. Där har ett stort område spärrats av runt den byggnad där brottet ägde rum.

Heidelberg ligger söder om Frankfurt och har runt 160 000 invånare. Stadens universitet, med samma namn, är ett av Tysklands äldsta och mest välrenommerade.

– Vi är oändligt chockade. Det här är en katastrof bortom allt man kan tänka sig mellan föreläsningar, tentor och campusliv, säger studentkårens ordförande Peter Abelmann till Rhein-Neckar-Zeitung.

Tysklands förbundskansler Olaf Scholz uttrycker också sitt medlidande i situationen:

– Mina tankar går till offren, deras anhöriga och såklart studenterna vid Heidelbergs universitet, säger han.

Polisbilar står på rad utanför universitetet Heidelberg i Tyskland efter att en ensam gärningsman skjutit flera personer.
Polisbilar står på rad utanför universitetet Heidelberg i Tyskland efter att en ensam gärningsman skjutit flera personer.
Foto: R Priebe/AP/TT

Utrikes

USA till diplomatanhöriga i Ukraina: Åk hem

Läget är spänt i Ukraina och nu beordrar USA hem alla anhöriga till personalen på den amerikanska ambassaden. På bilden en ukrainsk soldat på övning i veckan i en park i huvudstaden Kiev.
Foto: Efrem Lukatsky/AP/TT
Utrikes
Utrikes Oron kring Ukraina får USA och Storbritannien att beordra anhöriga till personal på ambassaderna i Kiev att lämna landet.
EU avvaktar – samtidigt som Nato förstärker i öst.

"Res inte till Ryssland eftersom det är spänt vid gränsen mot Ukraina" skrev det amerikanska utrikesdepartementet i ett uttalande i söndags, där man också skrev att amerikaner i så fall riskerar att utsättas för "trakasserier" och att ambassaden kommer att ha "begränsade möjligheter att bistå amerikanska medborgare".

Amerikaner uppmanas i synnerhet att undvika att vistas i gränsregionen mellan Ryssland och Ukraina därför att "situationen längs gränsen är oförutsägbar och för att spänningarna har ökat".

Även Storbritannien kallar hem en del personal och familjemedlemmar till personalen från ambassaden i Kiev, med anledning av "det ökade hotet från Ryssland", rapporterar AFP. Ambassaden kommer dock fortsätta hålla öppet för att utföra det nödvändigaste arbetet.

Ambassaden fortsatt öppen

Beskedet kom kort efter att amerikanska UD beordrat medföljande familjemedlemmar till personalen på den amerikanska ambassaden i den ukrainska huvudstaden att lämna landet. Även icke-nödvändig personal på ambassaden kan få åka på regeringens bekostnad, enligt uttalandet.

UD i Washington understryker samtidigt att det inte rör sig om någon evakuering och att ambassaden i Kiev kommer att vara fortsatt öppen.

För Sveriges del är det inte aktuellt att kalla hem personal eller anhöriga, säger utrikesminister Ann Linde (S) till svenska journalister i Bryssel:

– Vi har en beredskapsplanering för ambassaden i Kiev, precis som för andra ambassader. För närvarande ser vi inte att det behövs, säger hon.

EU och Nato stannar

Enligt Linde finns stor enighet bland EU-länderna om att någon evakuering ännu inte är aktuell.

– Men i princip alla har planer om det skulle hända något snabbt, säger utrikesministern – och betonar att det rent logistiskt finns en stor skillnad mellan USA och Sverige i sammanhanget.

– De har cirka 900 personer på amerikanska ambassaden i Kiev. Vi har ett 30-tal, säger Linde.

Inte heller militäralliansen Nato drar tillbaka någon personal, berättar generalsekreteraren Jens Stoltenberg på en presskonferens med Linde i Bryssel under måndagen.

Hans hemland Norge har i sin tur gått med en avrådan från icke nödvändiga resor till Ukraina, liksom även Frankrike.

Nato förstärker

Trots kraftigt ökad militär närvaro vid den ukrainska gränsen förnekar Moskva att man har för avsikt att angripa Ukraina. Men Ryssland har också hotat med "militärtekniska åtgärder" om inte Nato går med på flera krav, däribland att stänga dörren för Ukraina och andra europeiska länder att ansluta sig till försvarsalliansen. Nato har avvisat kraven.

Om Ryssland ändå skulle angripa sitt grannland, har både EU och USA hotat med mycket "kännbara sanktioner".

Nato håller därtill på att förstärka närvaron i sina östliga medlemsländer, i bland annat Baltikum och kring Svarta havet.

– Vi kommer alltid att göra vad som krävs för att skydda och försvara alla medlemsländer. USA har för första gången på flera årtionden ställt ett hangarfartyg och en insatsstyrka till förfogande under Nato-ledning. Vi hoppas på det bästa, men vi förbereder oss för det värsta, säger Nato-chefen Jens Stoltenberg på en presskonferens i Bryssel.

Finlands utrikesminister Pekka Haavisto, Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och Sveriges utrikesminister Ann Linde håller presskonferens i Bryssel.
Finlands utrikesminister Pekka Haavisto, Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och Sveriges utrikesminister Ann Linde håller presskonferens i Bryssel.
Foto: Olivier Matthys/AP/TT

FAKTA

Fakta: Rysslands krav på Nato

Här är några av de krav – av Ryssland kallade ”säkerhetsförslag” – som Ryssland vill att Nato och USA ska gå med på:

* Utesluta ytterligare Nato-utvidgning, inklusive att Ukraina blir medlem i militäralliansen.

* Inte tillföra fler styrkor och vapen till länder som blivit medlemmar i Nato efter 1997 (det vill säga samtliga länder från det forna östblocket).

* Inte genomföra Nato-insatser i Ukraina, Östeuropa, Kaukasien och Centralasien.

* Inte starta USA-baser i länder som tidigare ingått i Sovjetunionen och inte är med i Nato.

Dessutom föreslås bland annat att Ryssland och USA gemensamt ska enas om att inte placera kärnvapen utanför det egna territoriet, inte beteckna varandra som motståndare, inte utbilda andra länder i hantering av kärnvapen och inte placera bombplan eller fartyg i områden där de kan anfalla motparten.

FAKTA

Bakgrund: Öppen konflikt sedan 2014

Relationerna mellan Ryssland och Ukraina har varit bottenfrusna i många år.

Länderna befinner sig i öppen konflikt sedan 2014, då Ryssland i strid med internationell rätt annekterade den ukrainska halvön Krim och gick in med styrkor i Donbass i östra Ukraina. Områdena Donetsk och Luhansk styrs än i dag av ryskstödda separatister med nära ekonomiska och militära band till Moskva.

Under 2021 mobiliserade Ryssland i olika vågor stridsfordon, artilleri och tiotusentals soldater till gränsområdet mot Ukraina. Strax före jul lade Kreml fram en kravlista som bland annat skulle innebära att USA och Nato måste dra sig tillbaka från samtliga länder som ingick i det tidigare östblocket, och samtidigt lova att varken Ukraina eller andra länder tillåts ansluta sig till den västliga militäralliansen. Västmakterna har avfärdat kraven som orimliga.

Omkring 14 000 människor har dödats i Ukrainakonflikten, däribland tusentals civila.

Utrikes

EU fördömer Ryssland: Trappa ned!

Utrikesminister Ann Linde (S) på väg in till måndagens EU-möte i Bryssel. Senare ska hon och finländske kollegan Pekka Haavisto (till höger) även träffa Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.
Foto: Virginia Mayo/AP/TT
Utrikes
Utrikes Vi vill inte ha konflikt, upprepar både EU och Nato efter nya möten om krisen kring Ukraina. Men båda fördömer Rysslands aggressivitet och varnar återigen för massiva sanktioner. Och Nato förstärker sina styrkor i öst.

I ett gemensamt uttalande från EU-ländernas utrikesministermöte i Bryssel är kritiken hård.

"Rådet fördömer Rysslands fortsatta aggressiva agerande och hot mot Ukraina. Talet om 'intressesfärer' har ingen plats på 2000-talet", heter det bland annat.

EU-länderna betonar vikten av att alla fritt får välja sin egen säkerhetslösning, inklusive vilka organisationer man vill söka sig till.

– De krav som handlar om det här i de ryska förslagen (som framförts till USA och Nato) är helt oacceptabla, betonar utrikesminister Ann Linde (S) på väg ut från mötet.

"Vill ha diplomati"

I uttalandet uppmanas Ryssland att trappa ned, följa internationell rätt och engagera sig i en "konstruktiv dialog".

– Vi är väldigt, väldigt tydliga. Vi vill inte ha en militär konflikt. Vi vill ha diplomati, säger Linde.

Men det betonas också att de sanktioner som västvärlden förberett vid en eventuell ny rysk aggression mot Ukraina kommer att bli tuffa. Det var något som EU-ländernas utrikesministrar också tog upp när deras USA-kollega Antony Blinken kopplade upp sig under måndagsmötet.

– Vi diskuterade gemensamma sanktioner som kommer att komma och klargjorde också att det inte bara är om det är en stor invasion, utan också vid militära eller andra angrepp, säger Linde.

Enigt med USA

De ryska "säkerhetsförslagen" är i praktiken är en lista med krav på Nato för att militäralliansens räckvidd och medlemskap ska begränsas. Denna har avvisats helt av Natoländerna, men under ett möte mellan Blinken och hans ryske motpart Sergej Lavrov i fredags kom utrikesministrarna överens om att USA ska ge Ryssland något slags skriftligt svar denna vecka. Det är oklart hur konkret USA:s svar kommer att bli.

Blinken sade i fredags att man kommer att lägga fram egna betänkligheter snarare än att direkt bemöta Rysslands krav. Han vidhöll att USA och dess allierade är beredda att agera om och när diplomatin går i stöpet och Ryssland genomför en regelrätt invasion av östra Ukraina.

Blinkens digitala möte med EU-länderna på måndagen får gott betyg av Ann Linde.

– Det var en stor transatlantisk enighet, väldigt bra faktiskt. Han är väldigt öppen, säger Linde efteråt.

Flyg och fartyg

Samtidigt förstärker Nato den egna närvaron i sina östliga medlemsländer. Danmark skickar en fregatt till Östersjön och fyra jaktplan till Litauen. Nederländerna har utlovat två jaktplan till Bulgarien i vår samt ytterligare fartyg och trupp till Natos snabbinsatsstyrka. Även Spanien, Frankrike och USA aviserar förstärkningar.

– Det här utplacerandet är proportionerligt och i enlighet med våra internationella åtaganden. Det förstärker den europeiska säkerheten för oss alla, säger generalsekreterare Jens Stoltenberg på en presskonferens efter att ha hållit ett enskilt möte med Linde och Finlands utrikesminister Pekka Haavisto på måndagseftermiddagen.

Trots det militära muskelspännandet trycker också han på vikten av fortsatta samtal.

– Det här är defensiva åtgärder. Nato utgör inget hot mot Ryssland. Vi är redo att engagera oss i god tro, säger generalsekreteraren.

Vapenexport?

Inom Nato pågår samtidigt diskussioner om vilken typ av hjälp som icke-medlemmen Ukraina kan få. Tyskland har tills vidare stoppat Nato-kollegan Estland från att skicka tyskbyggda vapen till Ukraina, vilket väckt irritation i Kiev.

Från svensk sida finns dock inga planer på att leverera vapen.

– Vi har ju väldigt starka regler om vapenexport så det är inte aktuellt för vår del. Men vi stödjer ju Ukraina på många sätt, framför allt genom ett mycket högt bistånd för reformer i Ukraina som vi tror att är något av det viktigaste, säger Ann Linde i Bryssel.

Wiktor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: Öppen konflikt sedan 2014

Relationerna mellan Ryssland och Ukraina har varit bottenfrusna i många år.

Länderna befinner sig i öppen konflikt sedan 2014, då Ryssland i strid med internationell rätt annekterade den ukrainska halvön Krim och gick in med styrkor i Donbass i östra Ukraina. Områdena Donetsk och Luhansk styrs än i dag av ryskstödda separatister med nära ekonomiska och militära band till Moskva.

Under 2021 mobiliserade Ryssland i olika vågor stridsfordon, artilleri och tiotusentals soldater till gränsområdet mot Ukraina. Strax före jul lade Kreml fram en kravlista som bland annat skulle innebära att USA och Nato måste dra sig tillbaka från samtliga länder som ingick i det tidigare östblocket, och samtidigt lova att varken Ukraina eller andra länder tillåts ansluta sig till den västliga militäralliansen. Västmakterna har avfärdat kraven som orimliga.

Omkring 14 000 människor har dödats i Ukrainakonflikten, däribland tusentals civila.

FAKTA

Fakta: Rysslands krav på Nato

Här är några av de krav – av Ryssland kallade ”säkerhetsförslag” – som Ryssland vill att Nato och USA ska gå med på:

* Utesluta att Ukraina eller andra länder ansluter sig till Nato.

* Inte tillföra fler styrkor och vapen till länder som blivit medlemmar i Nato efter 1997 (det vill säga samtliga länder från det forna östblocket).

* Inte genomföra Nato-insatser i Ukraina, Östeuropa, Kaukasien och Centralasien.

* Inte starta USA-baser i länder som tidigare ingått i Sovjetunionen och inte är med i Nato.

Dessutom föreslås bland annat att Ryssland och USA gemensamt ska enas om att inte placera kärnvapen utanför det egna territoriet, inte beteckna varandra som motståndare, inte utbilda andra länder i hantering av kärnvapen och inte placera bombplan eller fartyg i områden där de kan anfalla motparten.

Utrikes

En död i protester mot juntan i Sudan

Demonstranter i Sudans huvudstad Khartum på måndagen.
Foto: Marwan Ali/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Tusentals sudaneser gick enligt demonstranter ut på gatorna i huvudstaden Khartum och andra städer på måndagen för att protester mot militärjuntan som tog makten i en kupp för tre månader sedan.

Säkerhetsstyrkor sköt tårgas för att skingra demonstranter på flera platser i huvudstaden, inklusive området runt det befästa presidentpalatset. Filmer som publicerats på nätet visar hur säkerhetsstyrkor försöker skingra demonstranterna med tårgas, samt demonstranter som tar skydd och kastar sten mot säkerhetsstyrkorna.

En demonstrant dödades när säkerhetsstyrkorna öppnade eld, enligt sjukvårdare.

Det militära maktövertagandet har satt käppar i hjulet för Sudans övergång till demokratiskt styre efter tre årtionden med den auktoritära presidenten Omar al-Bashir, som tvingades från makten i april 2019 efter ett folkligt uppror.

Sammanlagt 74 människor har dödats och hundratals skadats i protester sedan kuppen den 25 oktober, enligt en lokal läkargrupp.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinoer.com

Spelinspektionen lämnar in remiss för matchfixning

Casinoer.com SVERIGE. Den senaste tiden har matchfixning blivit en stor fråga runt omkring i Sverige. Spelinspektionen har nu lämnat in en remiss till regeringen med förslag på hur problemet ska lösas, men alla är inte nöjda med den statliga myndighetens förslag.

Matchfixning, det vill säga illegal manipulation av ett idrottsevent för att göra en vinning på spelmarknaden eller ett avancemang i en turnering, är ett problem som har varit extra uppmärksammat i Sverige de senaste veckorna.

Problematiken ska främst röra sporter som fotboll och tennis, men den 19 januari rapporterade Aftonbladet att en landslagsspelare i futsal häktats på grund av misstankar om matchfixning. Om problematiken har blivit mer förekommande den senaste tiden, eller om fler rapporter kommer in på grund av att problemet har uppmärksammats, framgår inte. Oavsett vilket är det ett problem spelbolagen, fansen och idrottsförbunden vill få bukt med.

Vill förbjuda betting på individuella prestationer

Den statliga myndigheten Spelinspektionen ansvarar för att säkerhetsställa att lotterier, vadhållning och casinospel sköts lagligt i Sverige. Sedan de nya spellagarna infördes den 1 januari 2019, som möjliggjorde det för icke-statliga aktörer att bedriva casinorelaterad verksamhet i sverige, har Spelinspektionen fått en större roll. Nu ansvarar de också för att utfärda spellicenser till spelbolag och kontrollera att dessa lever upp till de högt ställda krav som den svenska staten ställer på dem.

Närmare 100 spelbolag har beviljats spellicens, vilket förra året genererade en skattevinst på cirka 4 miljarder kronor. Speltrenden är inte på något sätt unik för Sverige och vi kan se att många nya spel- och bettingsidor även har dykt upp i Norge. Här kan du läsa mer om de nya norska spelsidorna. Flera av dessa aktörer bedriver också verksamhet här i Sverige.

Nu har Spelinspektionen skickat in en remiss med förslag på hur matchfixning ska begränsas. I ett pressmeddelande skriver de följande:

“Om förslaget blir verklighet innebär det att spelbolagen på den svenska licensmarknaden inte får erbjuda vadhållning på regelbrott eller förlust i delmoment. Exempelvis blir det inte tillåtet att erbjuda spel på om en fotbollsspelare ska få gult kort eller om en tennisspelare kommer att göra dubbelfel.”

Med andra ord handlar det i stor utsträckning om att förbjuda betting på individuella prestationer och delmoment i olika sporter. Men många frågar sig om detta verkligen är rätt väg att gå.

Svenska fotbollsförbundet reagerar starkt.

Några som har varit mycket missnöjda med förslaget är Svenska fotbollsförbundet, som tycker att Spelinspektionen velar för mycket. Enligt Dagens Nyheter har Håkan Sjöstrand, förbundets generalsekreterare, sagt att han är “besviken och förbannad” och att han reagerar starkt på Spelinspektionens förslag på att rapportera misstänkt matchfixning en gång om året: “Det förstår väl alla att det inte räcker med att rapportera på årsbasis”.

Vad som kommer att ske med Spelinspektionens förslag om hur problematiken med matchfixning ska åtgärdas återstår att se.

Utrikes

Talibaner hyllar Norgemöte: "Prestation i sig"

Talibanernas utrikesminister Amir Khan Muttaqi talar med pressen efter måndagens möte utanför Oslo.
Foto: Stian Lysberg Solum/NTB/TT
Utrikes
Utrikes Efter en dag med samtal med diplomater från väst hyllar talibandelegationen mötet i Norge – ett möte som man kallar en "prestation i sig".

Samtalen på Soria Moria-hotellet utanför Oslo har förts bakom stängda dörrar och inte mycket ur innehållet har kommit ut. Men chefen för talibandelegationen, utrikesminister Amir Khan Muttaqi, var på måndagen nöjd.

– Att Norge gav oss den här möjligheten är en prestation i sig, säger han och fortsätter:

– Vi är övertygade om att efter dessa möten kommer vi att få stöd för Afghanistan vad gäller humanitära, hälso- och utbildningsområden.

Sedan talibanernas maktövertagande i augusti har det internationella stödet, som uppgick till cirka 80 procent av statsbudgeten, stoppats och USA har frusit tillgångar för 9,5 miljarder dollar hos den afghanska centralbanken. Arbetslösheten är skyhög.

För att hjälpa Afghanistan vill väst ha garantier för att mänskliga rättigheter respekteras av talibanstyret.

Flera aktivister och afghaner som lever utomlands har kritiserat att Norge står värd för mötet, och protester har hållits. Aktivisten Wahida Amiri i Kabul är "besviken för att ett land som Norge organiserar mötet och sitter och gör överenskommelser med terrorister", berättar hon för AFP.

Taliban polisanmäld

En av de talibaner som ingår i delegationen som nu befinner sig i Norge har polisanmälts. Det rör sig om Anas Haqqani – som ingår i det brutala Haqqani-nätverket.

Det är den norsk-afghanske medieexperten Zahir Athari som har polisanmält Anas Haqqani.

– Vi har polisanmält honom för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Han och nätverket har stått bakom de mest dödliga angreppen mot civilbefolkningen i Afghanistan sedan 2001, säger Athari.

Norges rikskriminalpolis Kripos har tagit emot anmälan, bekräftar åklagare Marit Formo.

– Kripos har registrerat den på vanligt sätt. Ärendet kommer att behandlas där, säger Formo till NRK.

Hon vill inte ge ytterligare kommentarer kring anmälan.

Statsministern visste inte

Att Anas Haqqani ingår i den omstridda talibandelegationen är särskilt känsligt bland norrmännen. Haqqani-nätverket låg bakom terrorattacken mot Hotel Serena i Afghanistans huvudstad Kabul 2008 då den norske journalisten Carsten Thomassen dödades.

Norges nuvarande statsminister Jonas Gahr Støre (Ap) var på samma hotell i Kabul när den dödliga attacken ägde rum. Han var då Norges utrikesminister.

Nu säger Gahr Støre till tidningen Dagbladet att han inte visste att Anas Haqqani ingick i delegationen förrän han läste det i medierna.

– Namnen på några av dem i delegationen läste jag i medierna när de kom till Norge, sade Gahr Støre till tidningen på söndagskvällen i New York, där han för närvarande befinner sig.

Efterlyst av FBI

Det brutala nätverket leds av Anas Haqqanis äldre bror Sirajuddin Haqqani som nu är "inrikesminister" i talibanstyret.

Sirajuddin Haqqani är efterlyst av FBI. USA erbjuder motsvarande över 40 miljoner svenska kronor för information som kan leda till hans gripande.

Det är den norska regeringen som tagit initiativ till talibanernas omstridda besök i Norge. Det är talibanstyrets första resa till väst sedan maktövertagandet i somras.

Svenska utrikesministern Ann Linde (S) anser att vissa kontakter är nödvändiga att ha med talibanerna.

– Norge bestämmer själv vem man pratar med och hur. Vissa kontakter behöver man naturligtvis ha med talibanerna för att få in humanitärt bistånd och så vidare. Men det är väldigt viktigt att de inte ser det som en legitimering.

Syftet med Norges möte med talibanerna är att diskutera situationen i landet, som enligt FN står inför en humanitär katastrof. FN uppskattar att över halva befolkningen, runt 23 miljoner människor, hotas av svält.

Utrikes

Fler döda i översvämningarna i Madagaskar

Invånare i huvudstaden Antananarivo som drabbats hårt av den senaste veckans översvämningar.
Foto: Alexander Joe/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Dödssiffran stiger efter de omfattande översvämningarna i Madagaskar som drabbat landet under den senaste veckan, enligt myndigheterna i landet.

Under helgen drog den tropiska stormen Ana in över Madagaskar, vilket ledde till nya översvämningar i huvudstaden Antananarivo och andra städer. Hittills har 34 människor mist sina liv i ovädret och 55 000 invånare har tvingats lämna sina hem. Många av dem som drabbats är bosatta i den låglänta stadsdelen Analamanga i Antananarivo.

Madagaskars meteorologiska myndighet har utfärdat en varning för ytterligare kraftigt regn under kommande dagar. Flera floder som har översvämmat huvudstaden har fortsatt stigande vattennivåer.

Motorvägen som knyter ihop Antananarivo med landets största hamn Tamatave har på flera ställen skurits av till följd av jordskred och en översvämmad damm.

Utrikes

IS håller barnfångar som mänskliga sköldar

I ett foto som delats av kurdiskledda SDF visas gripna IS-soldater som deltagit i striderna i fängelset. Bild från 21 januari i år.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes IS-medlemmar som stormat ett fängelse i norra Syrien har tagit barn på fängelset till fånga och använder dem som mänskliga sköldar, enligt de kurdiskledda styrkorna.
150 personer har dött i striderna som pågått sedan i torsdags.
PREMIUM

Striderna mellan medlemmar ur extremiströrelsen IS och kurdiskledda SDF fortsätter i fängelset Gweiran i al-Hasakah i Syrien.

I fängelset hålls runt 3 000 misstänkta IS-fångar och ett okänt antal extremister har lyckats rymma. En gisslansituation på fängelset pågår och ett 40-tal soldater ur den USA-stödda styrkan har dödats, enligt AFP. Det totala antalet döda stiger och ligger nu på drygt 150 personer, enligt Syriska människorättsobservatoriet (SOHR) som bevakar kriget från Storbritannien.

"Mänskliga sköldar"

Den USA-ledda alliansen uppger att de kurdiska styrkorna har lyckats pressa tillbaka hotet men flera tiotal, enligt vissa uppgifter uppemot 200, extremister har stängt in sig i delar av fängelset och vägrar ge upp.

600 av fångarna på Gweiran är minderåriga. Barnen, som är fängslade på grund av misstänkta kopplingar till IS, hålls i ett rehabiliteringscenter inne i fängelset. Hundratals av dem hålls nu kvar av IS-soldaterna i en sovsal där de används som "mänskliga sköldar" vilket förhindrar SDF att avsluta insatsen, uppger talespersonen Farhad Shami.

Fängelsepersonal uppges också ha tagits tillfånga av terrorrörelsen, som tagit på sig dådet.

Stänger ner staden

Det var i torsdags som över 100 IS-medlemmar stormade fängelset med självmordsbombare i lastbilar och tung beväpning. Strider har pågått sedan dess, både inne i byggnaden och i de omkringliggande områdena. I söndags kväll meddelade SDF att man fått kontroll över situationen och att man stänger ner hela staden under en vecka.

"För att förhindra att terroristceller flyr har det kurdiska styret i nordöstra Sydien meddelat en total lockdown i områden innanför och utanför al-Hasakah under en sjudagarsperiod, med start 24 januari"', lyder ett uttalande.

All verksamhet som inte är samhällsnödvändig har beordrats att stänga och civila har stängt in sig i sina bostäder medan de kurdledda styrkorna skannar området i jakt på terrorister som rymt.

Uppemot 45 000 personer har flytt staden efter fängelseattacken, enligt FN:s samordnande hjälporgan OCHA.

FAKTA

Fakta: Kriget i Syrien

Konflikten i Syrien startade 2011 med ett uppror i form av fredliga protester, som övergick i ett regelrätt inbördeskrig.

Det finns inga officiella siffror över antalet döda i inbördeskriget. Uppskattningar från bland annat FN och oppositionella Syriska människorättsobservatoriet (SOHR) varierar mellan runt 400 000 och närmare 600 000 döda.

Över tolv miljoner människor, runt hälften av landets befolkning, har drivits på flykt.

I december 2015 antog FN:s säkerhetsråd i enighet en resolution om en plan för fredsprocessen. Där förordas bland annat vapenvila, förhandlingar mellan oppositionella grupper och president Bashar al-Assads regim samt utarbetande av en ny författning.

Med åren har kriget kommit att inkludera allt fler parter. Militanta extremister har profiterat på kaoset och vuxit sig starka, även om terrorrörelsen IS har tryckts tillbaka militärt.

Enligt FN lever runt 80 procent av Syriens befolkning under fattigdomsgränsen.

Källor: FN, UNCHR och SOHR

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL