Utrikes

FN oroas av tonläget i Bosnien

Bosnienserbiska polisstyrkor i marsch på årsdagen för bildandet av Republika Srpska. FN oroas av de allt hätskare nationalistiska tongångarna i Bosnien-Hercegovina. Arkivbild.
Foto: Radivoje Pavicic/AP/TT
Utrikes
Utrikes Den upptrappade retoriken i Bosnien-Hercegovina och Serbien är djupt oroande, varnar FN:s människorättskontor som oroas inför kommande val.
PREMIUM

Dess talesperson Liz Throssell pekar på ett eskalerande händelseförlopp där olika personer "glorifierar" dömda krigsförbrytare och hetsar mot andra grupper, i vissa fall med uppvigling till våld.

Förra helgen firade bosnienserber 30-årsdagen av det unilaterala utropandet av en självständig region, vilket ses som inledningen på det förödande kriget i Balkan. I Banja Luka marscherade polisstyrkor och i Sarajevo bars en enorm serbisk flagga fram längs gatorna.

I staden Foca arrangerade anhängare till Röda Stjärnan, en av de stora fotbollsklubbarna i Serbien, ett evenemang med fyrverkerier där ett porträtt av den livstidsdömde krigsförbrytaren Ratko Mladic hissades på en husfasad.

I Serbien skedde ytterligare manifestationer. Liz Throssell pekar på fackeltåg där det sjöngs nationalistiska sånger med uppmaningar om att erövra delar av det forna Jugoslavien, samt att det sköts skott i luften utanför en moské.

Det bosnienserbiska styret har börjat ta kliv ut ur den kompromissartade statsapparat som tog form med fredsavtalet 1995. Dess uttalade mål är att bryta sig ur Bosnien-Hercegovina.

Under 2022 ska det hållas val både i Bosnien-Hercegovina och i Serbien. Ett extremt spänt politiskt läge riskerar att förvärras ytterligare i samband med valen, varnar Liz Throssell.

FAKTA

Fakta: Bosnien-Hercegovina

Bosnien-Hercegovina är ett land med drygt 3,5 miljoner invånare, som ligger i de centrala delarna av det som tidigare var Jugoslavien, på Balkanhalvön. Sarajevo är huvudstad.

När staten Jugoslavien kollapsade år 1992 utbröt ett blodigt inbördeskrig där bosnienserberna inte ville erkänna en bosnisk självständighetsförklaring och bildade en egen stat, Republika Srpska. Det efterföljande kriget kännetecknades av krigsförbrytelser och etnisk rensning, till större delen begångna av de bosnienserbiska styrkorna. Vid massakern i Srebrenica i juli 1995 dödades runt 8 000 bosniakiska pojkar och män i det största folkmordet i Europa sedan andra världskriget.

I fredsavtalet i Dayton 1995 delades Bosnien-Hercegovina i två självstyrande delar: Federationen, där främst bosniaker och bosnienkroater bor samt Republika Srpska, där majoriteten är bosnienserber.

På nationell nivå har landet ett tredelat presidentskap: ett presidentråd, som består av en bosniak, en kroat och en serb. Valsystemet har en konstruktion där etnicitet är en bärande del. I Republika Srpska väljs den serbiska representanten och i Federationen väljs den bosniska och kroatiska.

Källa: Landguiden/UI, Nationalencyklopedin

Utrikes

En död i protester mot juntan i Sudan

Demonstranter i Sudans huvudstad Khartum på måndagen.
Foto: Marwan Ali/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Tusentals sudaneser gick enligt demonstranter ut på gatorna i huvudstaden Khartum och andra städer på måndagen för att protester mot militärjuntan som tog makten i en kupp för tre månader sedan.

Säkerhetsstyrkor sköt tårgas för att skingra demonstranter på flera platser i huvudstaden, inklusive området runt det befästa presidentpalatset. Filmer som publicerats på nätet visar hur säkerhetsstyrkor försöker skingra demonstranterna med tårgas, samt demonstranter som tar skydd och kastar sten mot säkerhetsstyrkorna.

En demonstrant dödades när säkerhetsstyrkorna öppnade eld, enligt sjukvårdare.

Det militära maktövertagandet har satt käppar i hjulet för Sudans övergång till demokratiskt styre efter tre årtionden med den auktoritära presidenten Omar al-Bashir, som tvingades från makten i april 2019 efter ett folkligt uppror.

Sammanlagt 74 människor har dödats och hundratals skadats i protester sedan kuppen den 25 oktober, enligt en lokal läkargrupp.

Utrikes

Upproriska soldater: Vi har presidenten

Upproriska soldater står vakt utanför det statliga tv-bolagets högkvarter i Ouagadougou under måndagen.
Foto: Sophie Garcia/AP/TT
Utrikes
Utrikes Upproriska soldater hävdar att de har tagit Burkina Fasos president till fånga.
Frågan är vem det är som uppmanar till lugn och ro via presidentens konton i sociala medier.

Ett omfattande myteri i de militära leden i helgen följdes av skottlossning vid flera militärbaser i Burkina Faso i söndags. Skott ljöd även från området kring presidenten Roch Marc Christian Kaborés residens.

Enligt uppgifter som kommer från militären har presidenten frihetsberövats och han uppges sitta på "en säker plats".

"Vår nation genomgår en svår tid", skrivs samtidigt på president Kaborés konto på Twitter, utan att det framgår vem det är som skriver.

"Här och nu måste vi slå vakt om våra demokratiska framsteg. Jag uppfordrar alla som har tagit till vapen att sänka dem för nationens bästa. Det är genom dialog och att lyssna som vi bör lösa våra motsättningar", skrivs det vidare.

Stöd från invånare

Uppgifterna om vad som höll på att hända gick isär även på söndagen. Medan maskerade soldater stod på huvudstaden Ouagadougous gator med gevär och sköt i luften, samt omringade flera militärbaser, gick en talesperson för regeringen ut och tillbakavisade alla uppgifter om ett maktövertagande.

Försvarsminister Barthélémy Simporé lät via ett framträdande i den statliga tv-kanalen RTB meddela att "inga av republikens institutioner har rubbats". Soldatupproren beskrevs som mindre, enskilda incidenter. På måndagsmorgonen hade tv-bolagets högkvarter omringats av subversiva soldater.

Vid sidan av det militära tumultet gick hundratals civila återigen ut på gatorna i missnöjesyttringar mot regeringen – och för att visa sina sympatier för militären. I samband med detta stacks en byggnad som tillhör regeringspartiet MPP i brand.

När det började spridas uppgifter om att Marc Roch Christian Kaboré tagits till fånga stod det grupper av människor på huvudstadens gator och firade.

"Trötta på osäkerhet"

Soldaterna har klivit ur led med motiveringen att de måste få mer stöd i den pågående, regionala konflikten mot jihadistiska miliser. De kräver också att landets militära ledning ersätts. På vissa håll – både bland soldater och deras civila sympatisörer – höjs röster för att militären ska ta över makten helt och hållet.

– Folk är trötta på den här osäkra situationen. Varje dag dödas människor. I Burkina finns områden som man inte kan nå, vi har tappat en stor del av vårt territorium, säger Jean-Baptiste Ilboudou, en civil invånare som uppehöll sig i närheten av en militärbas som militärerna tog över i söndags.

Ett missnöje med president Kaboré har sjudit sedan dennes omval i november 2020, framför allt med anledning av att landet har dragits in i den regionala konflikten mot jihadistiska rebeller. De senaste åren har en lång rad blodiga attentat utförts mot civila, med totalt hundratals dödsoffer.

Enligt de militära upprorsmakarnas egna uppgifter har omkring 100 soldater ingått i en sammansvärjning om upprorsplanerna sedan i augusti förra året.

AU fördömer kuppförsök

Burkina Faso har i ett antal år varit en relativt stabil stat, åtminstone jämfört med flera av sina närmaste grannar. Men konfliktanalytiker påpekar att landets armé inte hade tillnärmelsevis tillräcklig beredskap för att möta de jihadister som verkar över gränserna i Sahelregionen.

Det västafrikanska samarbetsorganet Ecowas har under det senaste året stängt av Mali och Guinea med anledning av militära maktövertaganden. Organisationen uttalar tydligt stöd för Burkina Fasos president och uppmanar till dialog.

Afrikanska unionens (AU) kommissionsordförande Moussa Faki Mahamat fördömer vad han benämner som ett försök till en statskupp i Burkina Faso:

"Han uppmanar den nationella armén och landets säkerhetsstyrkor att strikt följa sitt republikanska uppdrag, nämligen att försvara landets inre och yttre säkerhet", meddelas skriftligen från hans stab.

Civila och motorburna demonstranter jublade när militärer sade sig ha tillfångatagit presidenten.
Civila och motorburna demonstranter jublade när militärer sade sig ha tillfångatagit presidenten.
Foto: Sophie Garcia/AP/TT
President Roch Marc Christian Kaboré. Arkivbild.
President Roch Marc Christian Kaboré. Arkivbild.
Foto: Sophie Garcia/AP/TT

FAKTA

Fakta: Burkina Faso

Burkina Faso är ett kustlöst land i Västafrika som gränsar till Mali, Niger, Benin, Ghana och Elfenbenskusten. Huvudstaden heter Ouagadougou.

År 1919 blev Burkina Faso en fransk koloni med namnet Övre Volta. Landet blev självständigt 1960. 1984 bytte landet namn till Burkina Faso.

Landet har omkring 21 miljoner invånare. År 2010 uppgavs befolkningen utgöras av 22 procent kristna, 54 procent muslimer och 24 procent anhängare av traditionella afrikanska religioner.

Burkina Faso är ett av världens fattigaste länder. Nästan hälften av befolkningen lever på mindre än en dollar om dagen.

En konflikt mot jihadistiska upprorsmakare har pågått i större delen av Sahelregionen under de senaste sju åren och den har även nått över till Burkina Faso. Hundratals människor dödades i olika attentat mot civila i landet under 2021.

Landet har en lång historia av militära kupper och kuppförsök.

Källa: Nationalencyklopedin, Utrikespolitiska institutet

Utrikes

Talibaner hyllar Norgemöte: "Prestation i sig"

Talibanernas utrikesminister Amir Khan Muttaqi talar med pressen efter måndagens möte utanför Oslo.
Foto: Stian Lysberg Solum/NTB/TT
Utrikes
Utrikes Efter en dag med samtal med diplomater från väst hyllar talibandelegationen mötet i Norge – ett möte som man kallar en "prestation i sig".

Samtalen på Soria Moria-hotellet utanför Oslo har förts bakom stängda dörrar och inte mycket ur innehållet har kommit ut. Men chefen för talibandelegationen, utrikesminister Amir Khan Muttaqi, var på måndagen nöjd.

– Att Norge gav oss den här möjligheten är en prestation i sig, säger han och fortsätter:

– Vi är övertygade om att efter dessa möten kommer vi att få stöd för Afghanistan vad gäller humanitära, hälso- och utbildningsområden.

Sedan talibanernas maktövertagande i augusti har det internationella stödet, som uppgick till cirka 80 procent av statsbudgeten, stoppats och USA har frusit tillgångar för 9,5 miljarder dollar hos den afghanska centralbanken. Arbetslösheten är skyhög.

För att hjälpa Afghanistan vill väst ha garantier för att mänskliga rättigheter respekteras av talibanstyret.

Flera aktivister och afghaner som lever utomlands har kritiserat att Norge står värd för mötet, och protester har hållits. Aktivisten Wahida Amiri i Kabul är "besviken för att ett land som Norge organiserar mötet och sitter och gör överenskommelser med terrorister", berättar hon för AFP.

Taliban polisanmäld

En av de talibaner som ingår i delegationen som nu befinner sig i Norge har polisanmälts. Det rör sig om Anas Haqqani – som ingår i det brutala Haqqani-nätverket.

Det är den norsk-afghanske medieexperten Zahir Athari som har polisanmält Anas Haqqani.

– Vi har polisanmält honom för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Han och nätverket har stått bakom de mest dödliga angreppen mot civilbefolkningen i Afghanistan sedan 2001, säger Athari.

Norges rikskriminalpolis Kripos har tagit emot anmälan, bekräftar åklagare Marit Formo.

– Kripos har registrerat den på vanligt sätt. Ärendet kommer att behandlas där, säger Formo till NRK.

Hon vill inte ge ytterligare kommentarer kring anmälan.

Statsministern visste inte

Att Anas Haqqani ingår i den omstridda talibandelegationen är särskilt känsligt bland norrmännen. Haqqani-nätverket låg bakom terrorattacken mot Hotel Serena i Afghanistans huvudstad Kabul 2008 då den norske journalisten Carsten Thomassen dödades.

Norges nuvarande statsminister Jonas Gahr Støre (Ap) var på samma hotell i Kabul när den dödliga attacken ägde rum. Han var då Norges utrikesminister.

Nu säger Gahr Støre till tidningen Dagbladet att han inte visste att Anas Haqqani ingick i delegationen förrän han läste det i medierna.

– Namnen på några av dem i delegationen läste jag i medierna när de kom till Norge, sade Gahr Støre till tidningen på söndagskvällen i New York, där han för närvarande befinner sig.

Efterlyst av FBI

Det brutala nätverket leds av Anas Haqqanis äldre bror Sirajuddin Haqqani som nu är "inrikesminister" i talibanstyret.

Sirajuddin Haqqani är efterlyst av FBI. USA erbjuder motsvarande över 40 miljoner svenska kronor för information som kan leda till hans gripande.

Det är den norska regeringen som tagit initiativ till talibanernas omstridda besök i Norge. Det är talibanstyrets första resa till väst sedan maktövertagandet i somras.

Svenska utrikesministern Ann Linde (S) anser att vissa kontakter är nödvändiga att ha med talibanerna.

– Norge bestämmer själv vem man pratar med och hur. Vissa kontakter behöver man naturligtvis ha med talibanerna för att få in humanitärt bistånd och så vidare. Men det är väldigt viktigt att de inte ser det som en legitimering.

Syftet med Norges möte med talibanerna är att diskutera situationen i landet, som enligt FN står inför en humanitär katastrof. FN uppskattar att över halva befolkningen, runt 23 miljoner människor, hotas av svält.

Utrikes

Fler döda i översvämningarna i Madagaskar

Invånare i huvudstaden Antananarivo som drabbats hårt av den senaste veckans översvämningar.
Foto: Alexander Joe/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Dödssiffran stiger efter de omfattande översvämningarna i Madagaskar som drabbat landet under den senaste veckan, enligt myndigheterna i landet.

Under helgen drog den tropiska stormen Ana in över Madagaskar, vilket ledde till nya översvämningar i huvudstaden Antananarivo och andra städer. Hittills har 34 människor mist sina liv i ovädret och 55 000 invånare har tvingats lämna sina hem. Många av dem som drabbats är bosatta i den låglänta stadsdelen Analamanga i Antananarivo.

Madagaskars meteorologiska myndighet har utfärdat en varning för ytterligare kraftigt regn under kommande dagar. Flera floder som har översvämmat huvudstaden har fortsatt stigande vattennivåer.

Motorvägen som knyter ihop Antananarivo med landets största hamn Tamatave har på flera ställen skurits av till följd av jordskred och en översvämmad damm.

Utrikes

USA till diplomatanhöriga i Ukraina: Åk hem

Läget är spänt i Ukraina och nu beordrar USA hem alla anhöriga till personalen på den amerikanska ambassaden. På bilden en ukrainsk soldat på övning i veckan i en park i huvudstaden Kiev.
Foto: Efrem Lukatsky/AP/TT
Utrikes
Utrikes Det oroliga läget i Ukraina gör att både USA:s och Storbritanniens utrikesdepartement beordrar anhöriga till personal på ambassaderna i Kiev att lämna landet.
Samtidigt uppmanar USA samtliga medborgare att avstå från resor till Ryssland.

"Res inte till Ryssland eftersom det är spänt vid gränsen mot Ukraina" skriver det amerikanska utrikesdepartementet i ett uttalande på söndagen, där man också skriver att amerikaner i så fall riskerar att utsättas för "trakasserier" och att ambassaden kommer att ha "begränsade möjligheter att bistå amerikanska medborgare".

Amerikaner uppmanas i synnerhet att undvika att vistas i gränsregionen mellan Ryssland och Ukraina därför att "situationen längs gränsen är oförutsägbar och för att spänningarna har ökat".

Även Storbritannien kallar hem en del personal och familjemedlemmar till personalen från ambassaden i Kiev, med anledning av "det ökade hotet från Ryssland", rapporterar AFP. Ambassaden kommer dock fortsätta hålla öppet för att utföra det nödvändigaste arbetet.

Ambassaden fortsatt öppen

Beskedet kom kort efter att amerikanska UD beordrat medföljande familjemedlemmar till personalen på den amerikanska ambassaden i den ukrainska huvudstaden att lämna landet. Även icke-nödvändig personal på ambassaden kan få åka på regeringens bekostnad, enligt uttalandet.

Amerikanska UD understryker samtidigt att det inte rör sig om någon evakuering och att ambassaden i Kiev kommer att vara fortsatt öppen.

För Sveriges del är det inte aktuellt att kalla hem personal eller anhöriga, säger utrikesminister Ann Linde (S) till svenska journalister i Bryssel:

– Vi har en beredskapsplanering för ambassaden i Kiev, precis som för andra ambassader. För närvarande ser vi inte att det behövs, säger hon.

Enigh i EU

Enligt Linde finns stor enighet bland EU-länderna om att någon evakuering ännu inte är aktuell.

– Men i princip alla har planer om det skulle hända något snabbt, säger utrikesministern – och betonar att det rent logistiskt finns en stor skillnad mellan USA och Sverige i sammanhanget.

– De har cirka 900 personer på amerikanska ambassaden i Kiev. Vi har ett 30-tal, säger Linde.

Samtidigt gick det norska utrikesdepartementet ut på måndagen med en avrådan från icke nödvändiga resor till Ukraina.

Trots kraftigt ökad militär närvaro vid den ukrainska gränsen förnekar Moskva att man har för avsikt att angripa Ukraina. Men Ryssland har också hotat med "militärtekniska åtgärder" om inte Nato går med på flera krav, däribland att stänga dörren för Ukraina och andra europeiska länder att ansluta sig till försvarsalliansen. Nato har avvisat kraven.

Förstärka Ukrainas försvar

Om Ryssland ändå skulle angripa sitt grannland, har USA hotat med mycket "kännbara sanktioner".

Tidigare under söndagen avfärdade den amerikanske utrikesministern Antony Blinken idén om att utdela sanktioner mot Ryssland före en eventuell attack – som en avskräckande åtgärd.

– Om de införs nu skulle de förlora sin avskräckande effekt, förklarade Blinken i intervjuer under dagen med olika amerikanska medier.

Nu handlar det bland annat om att förstärka försvaret i Ukraina med mer militär hjälp, enligt USA:s utrikesminister.

USA:s utrikesminister Antony Blinken. Arkivbild.
USA:s utrikesminister Antony Blinken. Arkivbild.
Foto: Alex Brandon/AP/TT

FAKTA

Fakta: Rysslands krav på Nato

Här är några av de krav – av Ryssland kallade ”säkerhetsförslag” – som Ryssland vill att Nato och USA ska gå med på:

* Utesluta ytterligare Nato-utvidgning, inklusive att Ukraina blir medlem i militäralliansen.

* Inte tillföra fler styrkor och vapen till länder som blivit medlemmar i Nato efter 1997 (det vill säga samtliga länder från det forna östblocket).

* Inte genomföra Nato-insatser i Ukraina, Östeuropa, Kaukasien och Centralasien.

* Inte starta USA-baser i länder som tidigare ingått i Sovjetunionen och inte är med i Nato.

Dessutom föreslås bland annat att Ryssland och USA gemensamt ska enas om att inte placera kärnvapen utanför det egna territoriet, inte beteckna varandra som motståndare, inte utbilda andra länder i hantering av kärnvapen och inte placera bombplan eller fartyg i områden där de kan anfalla motparten.

FAKTA

Bakgrund: Öppen konflikt sedan 2014

Relationerna mellan Ryssland och Ukraina har varit bottenfrusna i många år.

Länderna befinner sig i öppen konflikt sedan 2014, då Ryssland i strid med internationell rätt annekterade den ukrainska halvön Krim och gick in med styrkor i Donbass i östra Ukraina. Områdena Donetsk och Luhansk styrs än i dag av ryskstödda separatister med nära ekonomiska och militära band till Moskva.

Under 2021 mobiliserade Ryssland i olika vågor stridsfordon, artilleri och tiotusentals soldater till gränsområdet mot Ukraina. Strax före jul lade Kreml fram en kravlista som bland annat skulle innebära att USA och Nato måste dra sig tillbaka från samtliga länder som ingick i det tidigare östblocket, och samtidigt lova att varken Ukraina eller andra länder tillåts ansluta sig till den västliga militäralliansen. Västmakterna har avfärdat kraven som orimliga.

Omkring 14 000 människor har dödats i Ukrainakonflikten, däribland tusentals civila.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Native Skd

Frisk luft och vacker natur

www.snabbare.com

Vintermörker och kyla till trots så bor vi i ett väldigt vackert land. Skogar, stränder, sjöar och öppna ängar. Det bästa av allt är att allemansrätten gör det möjligt för dig att ta del av denna naturliga skönhet utan att behöva betala. Vart du än reser i Sverige kan du hitta ställen att bara njuta av. Har du med lite picknick så blir det ännu bättre.

Smultronställen

Dessa små söta bär, i dubbel bemärkelse, är för många synonymt med sommaren. Ett smultronställe syftar dock inte till platser där det växer en massa smultron. Även om det vore något! När man pratar om smultronställen menar man i stället platser som är extra natursköna. Gärna lite undangömt och inte så välbesökt.

Det finns mängder med platser att besöka. Ibland finns det saker att se, saker att uppleva eller saker att göra. Du kan lätt kolla upp smultronställen nära dig. Nästa gång det är sol och du har en ledig dag är det bara att hoppa på cykeln och trampa iväg. Glöm inte matsäcken.

Dop i det blå

Så här års får du inte glömma utedopet. En dag vid närmaste badstrand kan vara både kul och avslappnande. Olika ställen erbjuder olika upplevelser. Du kan hitta en mer kommersiell badstrand med ett kafé eller en restaurang i närheten. En brygga ut i vattnet med enbart toalett och omklädningsrum. I vissa fall finns det bara en brygga där du kan ta dig ett dopp.

Efter en lång dag ute är det många som känner sig trötta. Vilket är helt normalt. Du rör mer på dig, flera nya intryck och brott från rutiner. Då kan det vara skönt att ta det lugnt och varva ner lite grann.

En stor favorit är att ta en liten tupplur för att ladda batterierna igen. Andra alternativ är att läsa en bok eller titta på en film. Är du på semester räcker det med att ha med din telefon och laddare för att kunna ta det lugnt. Du kan lyssna på musik, spela på casino, eller titta på Youtube.

Håll naturen ren

Inget förstör en badstrand eller ett smultronställe så snabbt som skräp. Det är alltid trist att se. I Sverige har vi en värdefull möjlighet att vistas fritt i naturen. Markägare har inte rätt att stänga ute allmänheten. Våra rättigheter kommer dock med skyldigheter.

Lämna en plats så som du fann den. Så långt som det går i alla fall. Ta med allt ditt skräp eller släng det i en soptunna. På så sätt är stranden lika fin nästa gång du kommer. Smultronstället är fortfarande vackert.

Vi har inte många månader av mycket sol och varma dagar. Därför är det värt att ta vara på de dagar du kan. En vandring i skogen, ett dop i närmsta sjö eller hav, picknick i parken eller slöa dagar i trädgården.

Det finns inga rätta eller fel svar. När sommaren sedan är över väntar nya spännande platser att se. Vilket som blir ditt nästa äventyr är helt upp till dig.

Utrikes

EU fördömer Ryssland: Trappa ned!

Utrikesminister Ann Linde (S) på väg in till måndagens EU-möte i Bryssel. Senare ska hon och finländske kollegan Pekka Haavisto (till höger) även träffa Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.
Foto: Virginia Mayo/AP/TT
Utrikes
Utrikes Vi vill inte ha konflikt, betonar EU efter ännu ett möte om krisen kring Ukraina. Men man fördömer också Rysslands aggressivitet och varnar återigen för massiva sanktioner. Och Nato förstärker sina styrkor i öst.

I ett gemensamt uttalande från EU-ländernas utrikesministermöte i Bryssel är kritiken hård.

"Rådet fördömer Rysslands fortsatta aggressiva agerande och hot mot Ukraina. Talet om 'intressesfärer' har ingen plats på 2000-talet", heter det bland annat.

EU-länderna betonar vikten av att alla fritt får välja sin egen säkerhetslösning, inklusive vilka organisationer man vill söka sig till.

– De krav som handlar om det här i de ryska förslagen (som framförts till USA och Nato) är helt oacceptabla, betonar utrikesminister Ann Linde (S) på väg ut från mötet.

"Vill ha diplomati"

I uttalandet uppmanas Ryssland att trappa ned, följa internationell rätt och engagera sig i en "konstruktiv dialog".

– Vi är väldigt, väldigt tydliga. Vi vill inte ha en militär konflikt. Vi vill ha diplomati, säger Linde.

Men det betonas också att de sanktioner som västvärlden förberett vid en eventuell ny rysk aggression mot Ukraina kommer att bli tuffa. Det var något som EU-ländernas utrikesministrar också tog upp när deras USA-kollega Antony Blinken kopplade upp sig under måndagsmötet.

– Vi diskuterade gemensamma sanktioner som kommer att komma och klargjorde också att det inte bara är om det är en stor invasion, utan också vid militära eller andra angrepp, säger Linde.

Enigt med USA

De ryska "säkerhetsförslagen" är i praktiken är en lista med krav på Nato för att militäralliansens räckvidd och medlemskap ska begränsas. Denna har avvisats helt av Natoländerna, men under ett möte mellan Blinken och hans ryske motpart Sergej Lavrov i fredags kom utrikesministrarna överens om att USA ska ge Ryssland något slags skriftligt svar denna vecka. Det är oklart hur konkret USA:s svar kommer att bli.

Blinken sade i fredags att man kommer att lägga fram egna betänkligheter snarare än att direkt bemöta Rysslands krav. Han vidhöll att USA och dess allierade är beredda att agera om och när diplomatin går i stöpet och Ryssland genomför en regelrätt invasion av östra Ukraina.

Blinkens digitala möte med EU-länderna på måndagen får gott betyg av Ann Linde.

– Det var en stor transatlantisk enighet, väldigt bra faktiskt. Han är väldigt öppen, säger Linde efteråt.

Vapenexport?

Inom framför allt Nato pågår samtidigt diskussioner om vilken typ av hjälp som Ukraina kan få. Tyskland har tills vidare stoppat Nato-kollegan Estland från att skicka tyskbyggda vapen till Ukraina, vilket väckt irritation i Kiev.

Från svensk sida finns inga planer på att leverera vapen.

– Vi har ju väldigt starka regler om vapenexport så det är inte aktuellt för vår del. Men vi stödjer ju Ukraina på många sätt, framför allt genom ett mycket högt bistånd för reformer i Ukraina som vi tror att är något av det viktigaste, säger Ann Linde.

Fartyg och flyg

Samtidigt förstärker Nato den egna närvaron i sina östliga medlemsländer. Danmark skickar en fregatt till Östersjön och fyra jaktplan till Litauen. Nederländerna har utlovat två jaktplan till Bulgarien i vår samt ytterligare fartyg och trupp till Natos snabbinsatsstyrka. Även Spanien, Frankrike och USA aviserar förstärkningar.

"Nato kommer att fortsätta att vidta alla nödvändiga åtgärder för att skydda och försvara alla medlemsländer. Vi kommer alltid att svara på all försämring av säkerhetsläget, inklusive genom att stärka vårt gemensamma försvar", säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i ett uttalande.

Stoltenberg ska under måndagseftermiddagen också hålla ett separat möte med utrikesminister Ann Linde och hennes finländske kollega Pekka Haavisto.

Wiktor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: Öppen konflikt sedan 2014

Relationerna mellan Ryssland och Ukraina har varit bottenfrusna i många år.

Länderna befinner sig i öppen konflikt sedan 2014, då Ryssland i strid med internationell rätt annekterade den ukrainska halvön Krim och gick in med styrkor i Donbass i östra Ukraina. Områdena Donetsk och Luhansk styrs än i dag av ryskstödda separatister med nära ekonomiska och militära band till Moskva.

Under 2021 mobiliserade Ryssland i olika vågor stridsfordon, artilleri och tiotusentals soldater till gränsområdet mot Ukraina. Strax före jul lade Kreml fram en kravlista som bland annat skulle innebära att USA och Nato måste dra sig tillbaka från samtliga länder som ingick i det tidigare östblocket, och samtidigt lova att varken Ukraina eller andra länder tillåts ansluta sig till den västliga militäralliansen. Västmakterna har avfärdat kraven som orimliga.

Omkring 14 000 människor har dödats i Ukrainakonflikten, däribland tusentals civila.

FAKTA

Fakta: Rysslands krav på Nato

Här är några av de krav – av Ryssland kallade ”säkerhetsförslag” – som Ryssland vill att Nato och USA ska gå med på:

* Utesluta att Ukraina eller andra länder ansluter sig till Nato.

* Inte tillföra fler styrkor och vapen till länder som blivit medlemmar i Nato efter 1997 (det vill säga samtliga länder från det forna östblocket).

* Inte genomföra Nato-insatser i Ukraina, Östeuropa, Kaukasien och Centralasien.

* Inte starta USA-baser i länder som tidigare ingått i Sovjetunionen och inte är med i Nato.

Dessutom föreslås bland annat att Ryssland och USA gemensamt ska enas om att inte placera kärnvapen utanför det egna territoriet, inte beteckna varandra som motståndare, inte utbilda andra länder i hantering av kärnvapen och inte placera bombplan eller fartyg i områden där de kan anfalla motparten.

Utrikes

Skottlossning på tyskt universitet – minst en död

Foto: Johan Hallnäs/TT
Utrikes
Utrikes Flera personer har blivit skjutna på ett universitet i tyska Heidelberg.
Minst en person uppges ha skjutits till döds.

En ensam gärningsman öppnade eld med ett gevär i en föreläsningssal på ett universitet i Heidelberg, som ligger i sydvästra Tyskland, vid 13-tiden på måndagseftermiddagen.

Fyra personer uppges ha blivit skjutna. En av dessa har avlidit av sina skador, enligt tyska medier som tidningen Rhein-Neckar-Zeitung och nyhetsbyrån DPA.

Gärningsmannen är också död efter att ha tagit sitt eget liv. Han uppges själv ha varit studerande. Så vitt känt hade han inget politiskt eller religiöst motiv och polisen avråder folk från att spekulera.

Polisen har uppmanat människor att hålla sig borta från campusområdet, som ligger i stadsdelen Neuenheimer Feld. Där har ett stort område spärrats av runt den byggnad där brottet ägde rum.

Heidelberg ligger söder om Frankfurt och har runt 160 000 invånare. Stadens universitet, med samma namn, är ett av Tysklands äldsta och mest välrenommerade.

– Vi är oändligt chockade. Det här är en katastrof bortom allt man kan tänka sig mellan föreläsningar, tentor och campusliv, säger studentkårens ordförande Peter Abelmann till Rhein-Neckar-Zeitung.

Polisbilar står på rad utanför universitetet Heidelberg i Tyskland efter att en ensam gärningsman skjutit flera personer.
Polisbilar står på rad utanför universitetet Heidelberg i Tyskland efter att en ensam gärningsman skjutit flera personer.
Foto: R Priebe/AP/TT

Utrikes

IS håller barnfångar som mänskliga sköldar

I ett foto som delats av kurdiskledda SDF visas gripna IS-soldater som deltagit i striderna i fängelset. Bild från 21 januari i år.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes IS-medlemmar som stormat ett fängelse i norra Syrien har tagit barn på fängelset till fånga och använder dem som mänskliga sköldar, enligt de kurdiskledda styrkorna.
150 personer har dött i striderna som pågått sedan i torsdags.

Striderna mellan medlemmar ur extremiströrelsen IS och kurdiskledda SDF fortsätter i fängelset Gweiran i al-Hasakah i Syrien.

I fängelset hålls runt 3 000 misstänkta IS-fångar och ett okänt antal extremister har lyckats rymma. En gisslansituation på fängelset pågår och ett 40-tal soldater ur den USA-stödda styrkan har dödats, enligt AFP. Det totala antalet döda stiger och ligger nu på drygt 150 personer, enligt Syriska människorättsobservatoriet (SOHR) som bevakar kriget från Storbritannien.

"Mänskliga sköldar"

Den USA-ledda alliansen uppger att de kurdiska styrkorna har lyckats pressa tillbaka hotet men flera tiotal, enligt vissa uppgifter uppemot 200, extremister har stängt in sig i delar av fängelset och vägrar ge upp.

600 av fångarna på Gweiran är minderåriga. Barnen, som är fängslade på grund av misstänkta kopplingar till IS, hålls i ett rehabiliteringscenter inne i fängelset. Hundratals av dem hålls nu kvar av IS-soldaterna i en sovsal där de används som "mänskliga sköldar" vilket förhindrar SDF att avsluta insatsen, uppger talespersonen Farhad Shami.

Fängelsepersonal uppges också ha tagits tillfånga av terrorrörelsen, som tagit på sig dådet.

Stänger ner staden

Det var i torsdags som över 100 IS-medlemmar stormade fängelset med självmordsbombare i lastbilar och tung beväpning. Strider har pågått sedan dess, både inne i byggnaden och i de omkringliggande områdena. I söndags kväll meddelade SDF att man fått kontroll över situationen och att man stänger ner hela staden under en vecka.

"För att förhindra att terroristceller flyr har det kurdiska styret i nordöstra Sydien meddelat en total lockdown i områden innanför och utanför al-Hasakah under en sjudagarsperiod, med start 24 januari"', lyder ett uttalande.

All verksamhet som inte är samhällsnödvändig har beordrats att stänga och civila har stängt in sig i sina bostäder medan de kurdledda styrkorna skannar området i jakt på terrorister som rymt.

Uppemot 45 000 personer har flytt staden efter fängelseattacken, enligt FN:s samordnande hjälporgan OCHA.

FAKTA

Fakta: Kriget i Syrien

Konflikten i Syrien startade 2011 med ett uppror i form av fredliga protester, som övergick i ett regelrätt inbördeskrig.

Det finns inga officiella siffror över antalet döda i inbördeskriget. Uppskattningar från bland annat FN och oppositionella Syriska människorättsobservatoriet (SOHR) varierar mellan runt 400 000 och närmare 600 000 döda.

Över tolv miljoner människor, runt hälften av landets befolkning, har drivits på flykt.

I december 2015 antog FN:s säkerhetsråd i enighet en resolution om en plan för fredsprocessen. Där förordas bland annat vapenvila, förhandlingar mellan oppositionella grupper och president Bashar al-Assads regim samt utarbetande av en ny författning.

Med åren har kriget kommit att inkludera allt fler parter. Militanta extremister har profiterat på kaoset och vuxit sig starka, även om terrorrörelsen IS har tryckts tillbaka militärt.

Enligt FN lever runt 80 procent av Syriens befolkning under fattigdomsgränsen.

Källor: FN, UNCHR och SOHR

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL