Ekonomi

Finlands tillväxt bromsar in något

Den höga inflationen och tillväxten bromsar in något i Finland, enligt färsk statistik. Arkivbild
Foto: Joakim Ståhl/SvD/TT
Ekonomi
Ekonomi
PREMIUM

Den finländska ekonomin växte med 4,2 procent i årstakt i november, enligt kalenderkorrigerade tal från Finlands statistikbyrå Statistikcentralen.

Jämfört med månaden före ökade produktionen med 0,3 procent enligt säsongsjusterade tal.

I oktober låg tillväxten i årstakt på 4,7 procent, enligt reviderade tal. Tidigare låg beräkningen på en tillväxt på 4,3 procent i oktober.

Samtidigt redovisar Statistikcentralen sjunkande konsumentpriser i Finland i december, ned med 0,1 procent mot november. I årstakt innebär det en inflation på 3,5 procent, mot 3,7 procent i november.

Joakim Goksör/TT

Ekonomi

Krogfacket hakar på las-uppgörelsen

Hotell- och restaurangfackets ordförande Malin Ackholt. Arkivbild.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Ekonomi
Ekonomi

Hotell- och restaurangfacket (HRF) har som tredje LO-förbund beslutat att säga ja till principöverenskommelsen om nytt huvudavtal, det så kallade lasavtalet som det stormat så mycket kring senaste åren.

"Det här avtalet stärker parternas makt över arbetsmarknaden och minskar politikens. Att ansluta HRF är det bästa för förbundets medlemmar", skriver HRF:s förbundsordförande Malin Ackholt i ett pressmeddelande.

Las-överenskommelsen tecknades först mellan Svenskt Näringsliv och tjänstemannakartellen PTK. Därefter hängde LO-facken IF Metall och Kommunal på strax efter. Sedan dröjde det ytterligare ett år innan även LO centralt valde att skriva på. Men det finns fortfarande flera enskilda LO-förbund som valt att stå utanför.

Det nya huvudavtalet, som reglerar omställningsförsäkringar och regler för uppsägningar, blir slutgiltigt när regering och riksdag tagit beslut kring de lagändringar som behövs.

Beslutet i styrelsen var inte enigt.

Ekonomi

Air leap ställer in alla flygningar

All flygverksamhet hos Air leap har ställts in från och med måndag den 24 januari. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Ekonomi
Ekonomi

Flygbolaget Air leap ställer in all sina flygningar från och med måndag den 24 januari. Anledningen är ekonomiska problem. Bolaget har beslutat att ansöka om företagsrekonstruktion.

"Huvudorsaken till beslut, är att det inte är ekonomiskt försvarbart att driva verksamheten vidare i nuvarande form med de förutsättningar som finns idag", skriver Air leap i ett pressmeddelande.

Air leap är ett svenskt regionalt flygbolag med destinationer i Sverige, Norge och Finland. Bland annat berörs flyglinjer från Stockholm till Örnsköldsvik, Mariehamn och Visby.

Norska medier rapporterar om inställda flygningar i Norge.

Den som har köpt biljetter hänvisas till flygbolagets hemsida de närmaste dagarna för mer information.

Ekonomi

Börsen rasar över fem procent

Stockholmsbörsen rasar i måndagens handel. Arkivbild
Foto: Lefteris Pitarakis AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Stockholmsbörsen rasar med över fem procent. Ränteoro som späds på med Ukrainakonflikten förklarar måndagens ras, enligt analytiker.
– Det blir som ett självspelande piano, nedgång spär på nedgång, säger Mattias Isakson, strategichef på Swedbank.

OMXS-index har strax efter klockan 16 rasat 5,2 procent och har därmed tappat över 12 procent av sitt värde sedan årsskiftet. Fallet är det största sedan pandemivåren 2020 då Stockholmsbörsen rasade med över fem procent ett otal gånger, allra värst den 12 mars 2020 med jätteraset på över elva procent, enligt statistik från börsens ägare Nasdaq.

Nedgången ligger i linje med kraftiga kursfall på ledande Europabörser, samtidigt som det pekar fortsatt nedåt i terminshandeln inför det att veckans handel på Wall Street inleds.

Mattias Isakson konstaterar att USA-börserna föll mer förra veckan än vad Europa tappade.

– Det är det vi nu får ta del av här.

"Ukraina som lök på laxen"

Det är framför allt tillväxtaktier, högt värderade aktier, som tar den värsta smällen. Bakom den utvecklingen ligger stigande räntor.

– Sedan har vi det spända läget i Ukraina som lök på laxen, säger Isakson.

Och när börsen faller så här markant når index tekniska nivåer där fler säljare vaknar till. Och då hamnar vi i ett läge där nedgång föder nedgång, resonerar Mattias Isakson.

Bland de mest omsatta aktierna i OMXS30-index rasar tungviktare som Atlas Copco och Electrolux med över 5 procent var. Men nedgången är bred, med samtliga 30 aktier i OMXS30 på minus.

Biltillverkaren Volvo Cars och riskkapitalbolaget EQT tillhör dem som tar mest stryk, med ett kursras på över nio procent.

Räntefrossan har eskalerat

Räntefrossan har eskalerat i takt med kraftigt ökad inflation runt om i världen. Den tilltar nu inför onsdagens räntebesked från USA:s centralbank Federal Reserve (Fed), som följs av färska BNP- och inflationstal från USA i slutet av veckan. Fed väntas flagga för en räntehöjning i mars, som blir den första sedan 2018. Marknaden räknar med en serie räntehöjningar efter detta, både i år och nästa år.

Men på lite sikt, närmaste halvåret, tror Mattias Isakson ändå på ett positivt scenario. För egentligen är ekonomin fortsatt stark, bolagen går bra överlag, enligt honom.

– Jag tycker att man ska ha is i magen.

Bitcoin pressas nedåt till 33 600 dollar per bitcoin, den lägsta noteringen sedan sommaren 2021. Samtidigt kretsar världsmarknadspriset på råolja kring 87 dollar per fat – nära den högsta nivån sedan 2014.

Spänning kring Ukraina

Till oron för effekter av räntehöjningar – som särskilt slår mot högt belånade tillväxt- och förvärvsbolag – kommer den geopolitiska spänningen kring Ukraina. Enligt bedömare skulle en rysk invasion kunna leda till kraftigt högre energipriser.

Orosvågen tar fart samtidigt som rapportsäsongen sätter i gång på allvar i veckan, med tunga rapporter från flera teknikbjässar på Nasdaqbörsen, däribland Apple, Microsoft och Tesla.

Även i Stockholm kommer flera tunga bokslut under veckan, bland annat från Ericsson, SEB och AB Volvo.

FAKTA

Fakta: Börsfall vi minns

Under 2000-talet har Stockholmsbörsen fallit med mer än fyra procent eller mer 39 gånger.

Största raset någonsin i modern historia noterades 12 mars 2020, ner 11,1 procent, följt av 29 oktober 1987, minus 9,1 procent, och 27 juni 2016, ner 7,7 procent dagen efter britterna folkomröstat sig ur EU.

Senast börsen rasade över fyra procent var 11 juni 2020, ner 4,6 procent.

Tidigare i år, alltså bara sedan årsskiftet, har börsen fallit mer än två procent vid tre tillfällen.

Källa: Nasdaq

Ekonomi

TT-FLASH: Börsen rasar över 5 procent

Ekonomi
Ekonomi Stockholmsbörsen rasar med över 5 procent. Oro för högre räntor och Ukrainakrisen ligger bakom kursfallet.

Ekonomi

Kronan tar stryk i börsrasets skugga

Den svenska kronan tar stryk i börsoron. Arkivbild
Foto: Anders Wiklund/TT
Ekonomi
Ekonomi Den svenska kronan tillhör slagpåsarna på valutamarknaden i skuggan av de kraftiga börsfallen.
"Det är för tidigt att säga om det slutar här", skriver Carl Hammer, chefsstrateg på SEB

Kronfallet har pågått sedan årsskiftet och det finns flera faktorer bakom kursrörelsen.

Priset på en euro lyfte till 10:53 kronor i måndagens handel. Det innebär den sämsta kronkursen sedan hösten 2020. Dollarn har samtidigt lyft till 9:32 kronor, vilket är den svagaste växelkursen för kronan mot den amerikanska valutan sedan sommaren 2020.

Den norska kronan pressas också i valutaturbulensen. Samtidigt stiger dollarn mot euron, till kursen 1:13 dollar per euro.

Bakom marknadsturbulensen ligger en våg av oro för att det stundar räntelyft från centralbanker när USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) börjar strama åt penningpolitiken i år.

Ovanligt hög och oväntat ihållande inflation har brett ut sig i många ekonomier, vilket tryckt upp marknadsräntor och förväntningarna på räntehöjningar och andra åtstramningar.

Den geopolitiska oron kring Ukraina och Ryssland bidrar också till utvecklingen, enligt Hammer.

"En snabb lösning på Ukrainakrisen skulle troligen vara väldigt positivt för kronan på kort sikt", skriver han.

Joakim Goksör/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Effectory

Så påverkas företagens HR-data av GDPR

Effectory Europeiska unionen införde en ny förordning 2019. Skillnaden på en förordning och en bestämmelse är att en förordning måste införas och en bestämmelse är valfri för varje medlemsland, att införa efter eget önskemål.

GDPR är den senaste förordningen som EU har påfört medlemsländerna. Förordningen reglerar hantering av data och annan typ av information som bland annat rör personuppgifter. Vad betyder detta svenska företag?

Vad är skillnaden på GDPR och dataskyddsförordningen?

På svenska heter den relativt nya förordningen dataskyddsförordningen. Den reglerar i det stora hela all hantering av personuppgifter och ett speciellt avsnitt är avsett för information som klassas som känslig. Alla bolag måste följa förordningen, det har en avgörande effekt för bolag som samlar in information om sina kunder, vilket i princip alla företag som säljer och köper varor gör.

För att kunna vara konkurrenskraftig på marknaden behöver företag samla in information om sin målgrupp. Den förordning som nu gäller i EU innebär att det ska föreligga ett medgivande av alla privatpersoner, som företagen samlar in information omkring och särskilt när det gäller information som förordningen klassar som känslig.

Känslig information är uppgifter som kan spåras till en individ. Det kan exempelvis vara personnummer, adress och namnuppgifter. Men även digital information såsom en IP-adress och liknande.

Påverkas företagens HR-data av förordningen?

De uppgifter som företagen samlar in om sina kunder är viktigt för att kunna skapa en framgångsrik verksamhet rent ekonomiskt. Företagen behöver veta vad kunderna vill ha för att kunna skapa tjänster och produkter som kunderna i sin tur vill köpa och använda.

Även information om företagens egna medarbetare är viktig i förhållande till företagens effektivitet, något som är avgörande för hur konkurrenskraftigt ett företag kan vara på marknaden. Genom att samla in information om personalen kan personalresurserna fördelas på bästa möjliga sätt inom företaget.

På engelska kallas begreppet, inom företagsvärlden, ofta för employee engagement, på svenska resursfördelning eller personalinitiativ, beroende på vad man syftar på specifikt. Praktiskt taget handlar det om att ha rätt typ av personal, med rätt kompetens, som utför rätt typ av arbetsuppgifter. Dataskyddsförordningen fastslår rent juridiskt att all personal ska godkänna att arbetsgivaren kan samla in och spara all den typ av information, som handlar om medarbetarna.

HR-data är information som företag samlar in om sin personal. Det kan exempelvis vara information om utbildningsbakgrund, ålder, meriter och arbetslivserfarenhet. Information kan användas för att fördela företagets personalresurser på ett effektivt sätt. Rent praktiskt kan det innebära att personalens kompetens inte används till fullo.

Varför är HR-data viktigt?

Konkurrensen på marknaden blir allt hårdare för företagen och det ställer allt högre krav på att vara konkurrenskraftig. I förhållande till konkurrenskraftighet kan HR-data ha en avgörande roll för många bolag. Sänkta priser till konsumenterna är inte alltid ett möjligt alternativ eller svaret på att bli ett konkurrenskraftigt företag – alternativet kan vara att ta del av employee engagement index, som ger en tydlig överblick över de personalresurser som finns att tillgå.

Med den informationen kan bolagen nämligen omfördela resurserna och därmed effektivisera processerna inom företaget. Det gör det möjligt att profitera på de resurser som redan finns inom bolaget, vilket sannolikt leder till att utgifter och kostnader minimeras.

Ekonomi

Kurskollapsen för krypto fortsätter

Bitcoins värde har nästan halverats sedan den historiska toppen i höstas. Arkivbild
Foto: Mark Lennihan AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Marknaden fortsätter flykten från kryptotillgångar. Den största kryptovalutan bitcoin fortsätter sin färd nedåt för femte dagen i rad och rasar cirka 5 procent till omkring 33 500 dollar.
PREMIUM

Bitcoin har därmed tappat en fjärdedel av sitt värde sedan årsskiftet och börjar närma sig bottennappet i juli 2021 strax under 30 000 dollar.

Andra stora kryptovalutor, som ether, faller ännu mer. Etherkursen rasar 7 procent till cirka 2 250 dollar.

Nedgången är fortsättningen på en trend nedåt, som pågått sedan bitcoins historiska topp på drygt 67 700 dollar för lite drygt två månader sedan.

En pådrivande faktor är de kapitalrörelser som tryckt ned börsen sedan det står klart att USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) planerar oväntat stora åtstramningar – med räntehöjningar och en påskyndad avveckling av stödköpsportföljen – efter snart två års av massiva pandemistimulanser.

Bland bedömare går meningarna isär om kryptovalutornas utsikter framåt och många har sedan länge varnat för att det byggdes upp en finansiell bubbla när bitcoinpriset mer än fjortonfaldigades från en kurs kring 5 000 våren 2020 till nivåer på nästan 70 000 i höstas.

– Vi tycker inte det är något fel i att de mest spekulativa hörnen på marknaden töms på lite luft i marknadsturbulensen, säger Mark Haefele, investeringschef på storbanken UBS kapitalförvaltning.

Ekonomi

Oljepriset klättrar – bensin ännu dyrare

Drivmedelspriser runt om i världen, även i Sverige, pressas uppåt av de högsta oljepriserna sedan 2014. Arkivbild
Foto: Gene J. Puskar AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Hoppas du på lägre bensin- och dieselpriser framöver? Glöm det. Världsmarknadspriset på olja inleder veckan med fortsatta uppgångar. Prislyftet kommer efter fem veckor i rad med stigande priser, och inget tyder på att priset kommer att sjunka.
PREMIUM

Pristrycket kommer bland annat från att allt fler investerare ser ökad global efterfrågan framför sig. Det hänger bland annat samman med en vikande trend för omikronsmitta i stora länder, som USA. Samtidigt har oljelagren i världen pressats nedåt en tid.

Högsta priserna sedan 2014

Ett terminskontrakt för leverans av så kallad brentolja nästa månad var under natten uppe kring 89 dollar per fat, men pendlar under förmiddagshandeln kring 88 dollar per fat. Prisnivåerna är de högsta sedan 2014.

Ledande bensinbolag i Sverige har höjt sina priser igen under måndagen, och en liter 95-oktanig bensin kostar nu 18:59 kronor. Dieselpriset ligger kvar på rekordhöga 21:27.

Frågan är om det kommer att fortsätta så här.

– Bakgrunden är att världen vill göra sig mindre beroende av olja. Konsumtionen i de 39 OECD-länderna minskar gradvis. Men i resten av världen är det precis tvärtom, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Handelsbanken.

Det skapar ett dilemma, för då vi ska bort från oljeberoendet så minskar investeringarna i oljeindustrin. Samtidigt finns den ökande efterfrågan. Det gör att priserna stiger, förklarar han.

– Det är den sämsta av alla världar. Vi får allt högre skatter på olja, samtidigt som priserna stiger.

– Tyvärr får vi räkna med fortsatt höga oljepriser, säger Christian Kopfer.

Geopolitisk oro bidrar också till prisuppgången. Förenade arabemiraten, en stor oljeproducent, har rapporterat om robotbeskjutning från vad som uppges vara de så kallade huthirebellerna i Jemen.

En annan oroshärd som påverkar stämningen på oljemarknaden är Ukraina, där västerländska underrättelsekällor fortsätter peka på risken för förnyad aggression mot landet från grannlandet Ryssland – en av världens största oljeproducenter.

"Som vi ser det är väldigt lite risk inräknat i priset på olje- och gasmarknaden just nu med tanke på en möjlig rysk invasion av Ukraina", skriver den svenska storbanken SEB:s råvaruexpert Bjarne Schieldrop i en marknadskommentar.

"Marknaden verkar inte bry sig särskilt mycket alls", skriver Schieldrop vidare och tillägger att han ser en stor risk för en rysk framstöt.

Fortsatta prislyft väntas

Storbanker på Wall Street – som Morgan Stanley och Goldman Sachs – räknar samtidigt med att brentoljan kan lyfta till 100 dollar per fat till hösten, medan Bank of Americas ekonomer har en prognos med ett oljepris på 120 dollar per fat redan till sommaren.

Det högre oljepriset har bidragit till att trycka upp priserna för drivmedelpriser i hela världen, bland annat i Sverige.

Då pandemin slog till minskade världens oljekonsumtion drastiskt, nedgången var ungefär sex till sju miljoner fat per dag, och ungefär lika mycket i procent. Men nu har det vänt. Världen förbrukar mer än innan pandemin, över 100 miljoner fat per dag, berättar han.

– Hela nedgången har ätits upp, säger Christian Kopfer.

– Det enda som går i rätt riktning är att Europa minskar sin oljekonsumtion. Men resten av världen gör precis tvärtom, säger Christian Kopfer.

Ekonomi

Tyskt index överraskar positivt

Tysk industri växlar upp. Arkivbild
Foto: Martin Meissner/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Den ekonomiska aktiviteten i Tysklands tillverkningsindustri överraskar uppåt i januari, enligt ett inköpschefsindex från BME och IHS Markit.
Men tjänstesektorn i eurozonen bromsar in i den ökade smittspridningens spår.
PREMIUM

Den första så kallade flash-beräkningen av inköpschefsindexet för januari hamnar på 60,5, upp från 57,4 i december. Det är den högsta nivån sedan augusti 2021 och den nittonde månaden i rad med ett index över 50, vilket antyder ökad aktivitet.

Delindex för orderingången lyfter till 58,6, upp från 53,2 i december.

För eurozonen sjunker samtidigt ett kompositindex, där inköpschefer inom både industri och tjänstesektorn deltagit. Detta index sjunker för andra månaden i rad till 52,4, ned från 53,3 i december och är därmed på den lägsta nivån på nästan ett år.

En förklaring är en kraftig inbromsning i tjänstesektorn – särskilt inom turism, resande och besöksnäring – sedan spridningen av omikronvarianten av covid-19 tagit fart.

Marknaden oroas samtidigt för att inflationen i eurozonen ska få nytt bränsle när ekonomin tar fart. Inflationen lyfte till rekordhöga 5 procent i december.

Men Europeiska centralbanken (ECB), med Christine Lagarde, har än så länge inte velat ta rygg på kollegorna i USA och Storbritannien och snabba på åtstramningarna av pandemistimulanserna.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL