Utrikes

Exminister misstänks ha röjt statshemligheter

Claus Hjort Frederiksen, som då var Danmarks försvarsminister, på Folk och försvar i Sälen 2019.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Utrikes
Utrikes Danmarks tidigare försvarsminister Claus Hjort Frederiksen är misstänkt för att ha röjt eller spridit statshemligheter. Sedan tidigare sitter chefen för Danmarks militära underrättelsetjänst häktad som misstänkt för brott mot samma lagparagraf – men det är oklart om fallen har något samband.
PREMIUM

"Jag kan bekräfta att jag anklagas enligt brottsbalkens paragraf 109 för att ha överträtt gränserna för min yttrandefrihet", säger den tidigare Venstreministern, som var försvarsminister mellan 2016 och 2019, i en skriftlig kommentar.

"Jag har yttrat mig som ledamot i folketinget i en politisk fråga, och jag har inte något ytterligare att tillföra just nu. Men jag skulle aldrig drömma om att göra något som skulle kunna skada Danmark eller Danmarks intressen", fortsätter han.

"Fullständigt vansinne"

Maxstraffet för brott mot lagparagrafen är tolv års fängelse, eller tre års fängelse alternativt böter om brottet har begåtts utan uppsåt. Den används sällan i Danmark, men den 8 december i fjol greps fyra personer som misstänkta för brott mot lagparagrafen, däribland den högste chefen för den militära underrättelsetjänsten, Forsvarets efterretningstjeneste (FE), Lars Findsen.

Han nekar till brott och kallade tidigare i veckan sitt eget fall "fullständigt vansinne". Men exakt vad han är misstänkt för att ha gjort har inte offentliggjorts.

I danska medier har flera juridiska experter tidigare sagt att om misstankarna mot Findsen rör övervakningssamarbete med USA så kan även Claus Hjort Frederiksen komma att bli misstänkt för brott.

Bekräftat USA-samarbete

Hjort Frederiksen har tidigare bekräftat detta samarbete med USA, senast i ett tv-program i december.

Då sade han själv att han måste vara försiktig med hur han uttryckte sig, för att han riskerade fängelse, men han bekräftade att det fanns ett avtal med USA om att tappa internetkablar på information.

Det är dock inte känt om det är på grund av dessa uttalanden han nu är brottsmisstänkt.

Claus Hjort Frederiksen har nyligen tillkännagett att han inte kommer att ställa upp för omval till folketinget. Det danska försvarsministeriet vill inte kommentera misstankarna mot honom.

Utrikes

Pressad Johnson: Jag ljög inte

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson på sjukhusbesök i norra London.
Foto: Ian Vogler/Pool via AP/TT
Utrikes
Utrikes Den alltmer utsatte brittiske premiärministern Boris Johnson förnekar att han vilseledde parlamentet om festerna som hölls när nedstängning rådde.
Men även flera ministrar varnar att Johnson måste avgå om det framkommer att han ljugit.

– Ingen sade åt mig att det vi gjorde . . . bröt mot reglerna. När jag gick ut i trädgården så trodde jag att jag deltog i ett arbetsmöte, sade Johnson till reportrar under ett besök på ett sjukhus i norra London på tisdagen.

Men hans tidigare kanske närmaste medarbetare Dominic Cummings säger enligt nyhetsbyrån AP att han är villig att under ed säga att premiärministern avråddes från att gå på trädgårdsfesten i maj 2020, under rådande coronarestriktioner.

Finansminister varnar

Fallet utreds av den högt uppsatta tjänstemannen Sue Gray inom regeringskansliet. Hon tillsattes i december för att även granska anklagelser om en julfest som hölls trots restriktioner.

Finansminister Rishi Sunak, vars namn nämns i brittiska medier som en möjlig efterträdare, säger att han tror på Johnsons förklaring, men konstaterar att de oskrivna reglerna är tydliga om en minister vilseleder parlamentet: ministern måste avgå.

Johnsons förklaringar till besöket på trädgårdsfesten imponerar inte heller på de politiska motståndarna.

Labours vice partiledare Angela Rayner säger enligt The Guardian att Johnson borde ha förstått att festen bröt mot restriktionerna premiärministern själv infört.

Johnson olämplig

– Boris Johnson vet helt klart att det här är slutet. Han är premiärminister, det är han som bestämmer, han behövde ingen som talade om för honom att festen han var på bröt mot reglerna, säger hon och fortsätter:

– Om han hade någon respekt för den brittiska allmänheten hade han gjort det enda anständiga och avgått.

Även medier vässar rubrikerna om Johnson och hans karaktärsdrag. Den ansedda veckotidningen The Economist valde en mindre smickrande rubrik: "Boris Johnson har alltid varit olämplig som premiärminister".

Grim Berglund/TT

Utrikes

Maltesisk talman kan ge ny fart i EU

Roberta Metsola från konservativa Nationalistpartiet på Malta gläds efter att ha valts till talman i EU-parlamentet.
Foto: Jean-Francois Badias/AP/TT
Utrikes
Utrikes Lilla Malta får en av EU:s tyngsta poster när Roberta Metsola tar över som EU-parlamentets talman.
Uppgörelsen bakom kan leda till större enighet och snabbare beslut.

Efter fransyskorna Simone Veil (1979–1982) och Nicole Fontaine (1999–2002) är Roberta Metsola tredje kvinna att väljas till talman i EU-parlamentet.

– Europa är tillbaka. Europa är framtiden. Jag tror på att göra vårt gemensamma utrymme säkrare, bättre, mer rättvist och mer jämställt, segertalar hon inför kollegorna i Strasbourg.

Stödet för henne är dessutom oväntat stort.

Med 458 ja-röster i tisdagens omröstning får Metsola en betydligt starkare ställning i parlamentet än exempelvis EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, som fick nöja sig med 383 röster när hon godkändes för 2,5 år sedan.

Ökat samarbete?

Bakom sig har Metsola framför allt de tre största partigrupperna: kristdemokratiskt konservativa EPP, socialdemokratiska S&D och liberala RE. Trion har ytterligare förstärkt sitt samarbete i en skriftlig uppgörelse inför återstoden av mandatperioden. Det bäddar för en större enighet i en rad frågor framöver.

– Jag ser det här som en comeback för de konstruktiva krafterna. Det här skapar en grund för att få mycket gjort fram till nästa val, gläds M-ledamoten Tomas Tobé.

Metsola får även stöd från EU-skeptiskt konservativa ECR, där bland andra svenska SD ingår. Det handlar visserligen främst om en ren byteshandel för att ge ECR en vice talmanspost, men ger också en fingervisning om bättre relationer på gång mellan ECR och de tre stora.

– Vi får signaler från EPP om att man upplever ECR som konstruktivt och att man är mycket förgrymmade på de gröna, säger SD:s Charlie Weimers.

Kritik från MP

Svenska Alice Bah Kuhnke (MP) blev tvåa i talmansvalet med 101 röster. Hon är nöjd över att ha fått ett starkare stöd än väntat, men kritisk mot hur storpartierna gjort upp på förhand bakom motståndaren.

– Det som är tydligt är att den talman som nu är vald är resultatet av en uppgörelse bakom stängda dörrar där man har fördelat positioner mellan sig. Vi tror att EU:s medborgare och väljarna är värda så mycket mer, säger Bah Kuhnke i Strasbourg.

Hon är också kritisk mot att Metsola tidigare exempelvis röstat nej till ett kritiskt parlamentsuttalande om aborträtt i Polen.

– Det är förstås ytterst problematiskt. Vi måste ha en talman som faktiskt till 100 procent står upp för alla människors rätt att ta beslut över sin egna kropp, anser Bah Kuhnke.

"Mer mångfald"

Metsola själv lovar dock att stå upp för allehanda "grundläggande rättigheter".

– Våra institutioners engagemang för mer mångfald, jämställdhet mellan könen och garantier för kvinnors rättigheter och allas våra rättigheter måste stärkas, säger den nya talmannen i Strasbourg.

Metsolas seger innebär för övrigt att även Finland kan stoltsera en aning. Hennes make sedan 2005 är finländaren Ukko Metsola.

Wiktor Nummelin/TT

Svenska Alice Bah Kuhnke kramar om maltesiska Roberta Metsola efter tisdagens talmansval i EU-parlamentet.
Svenska Alice Bah Kuhnke kramar om maltesiska Roberta Metsola efter tisdagens talmansval i EU-parlamentet.
Foto: Jean-Francois Badias/AP/TT

FAKTA

Fakta: EU-parlaments talman

EU-parlamentets arbete leds av talmannen, som väljs för 2,5 år i taget av hela EU-parlamentet. Posten är en av de mest statustyngda i EU, om än inte lika inflytelserik som uppdragen som kommissionsordförande eller rådsordförande.

Till ny talman fram till nästa EU-val år 2024 valdes på tisdagen konservativa Roberta Metsola från Malta. Hon fick 458 röster mot 101 för svenska Alice Bah Kuhnke (MP) och 57 för spanska vänsterpartisten Sira Rego. Kosma Zlotowski, från polska regeringspartiet PIS, kandiderade också, men drog sig ur omröstningen i sista stund.

Metsola ersätter italienske socialdemokraten David Sassoli, som avled i förra veckan.

Utrikes

USA markerar Ukrainastöd med Blinkenresa

Antony Blinken. Bild från tidigare i januari.
Foto: Andrew Harnik/AP/TT
Utrikes
Utrikes USA väljer att visa landets fullständiga stöd för Ukraina i konflikten med Ryssland.
Natochefen Stoltenberg vill se nya samtal med Moskva.

Spänningarna kring Ukraina får USA att skicka utrikesminister Antony Blinken till landet, meddelade USA:s utrikesdepartement på tisdagen.

Blinken landar i huvudstaden Kiev senare i veckan. På dagordningen står bland annat ett möte med president Volodymyr Zelenskyj och utrikesminister Dmytro Kuleba.

Blinken besök ska "understryka USA:s utfästelse om att bevara Ukrainas suveränitet och territoriella okränkbarhet", skriver USA:s UD i samband med beskedet om resan.

Resultatlösa samtal

Resan ses som en reaktion på de resultatlösa samtalen mellan västländer och Ryssland i Genève i förra veckan, då parterna inte kunde enas om en gemensam hållning om Ukraina eller om säkerhetsfrågor i stort.

Utrikesminister Blinken reser även till Berlin för överläggningar med kolleger från Tyskland, Frankrike och Storbritannien.

Militäralliansen Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg meddelade på tisdagen att han bjuder in Ryssland och Natoländer till ett nytt möte som ska kunna hållas "i närtid". Beskedet kom efter Stoltenbergs möte med den tyske förbundskanslern Olaf Scholz.

Lyssna på Ryssland

Målet är att "klargöra våra farhågor, men också lyssna till Rysslands oro; och försöka att hitta en väg för att undvika ett militärt angrepp på Ukraina", sade Stoltenberg på en presskonferens efter mötet med socialdemokraten Scholz.

Men Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov valde att upprepa krav på ett skriftligt besked från USA och dess allierade om att Nato inte tänker ge medlemskap till Ukraina eller något annat land som en gång i tiden tillhörde Sovjetunionen, skriver AP. Brevet ska också innehålla löften om att Nato inte placerar ut vapen i dessa länder.

Ryssland har förflyttat trupper mot gränsen till Ukraina. Den skarpa retoriken mellan Ryssland och USA förstärktes när USA hintade om ryska planer att försöka provocera fram en militär konflikt.

Utrikes

Baerbock skärper tonen mot Ryssland

Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock vid en presskonferens tillsammans med sin ryske motpart Sergej Lavrov.
Foto: Maxim Shemetov/AP/TT
Utrikes
Utrikes Annalena Baerbock är i Moskva för att försöka kyla av Ukrainakonflikten.
Mötet med ryske motparten Sergej Lavrov innebär tuffa samtal – och kan ses som ett eldprov för den nya tyska utrikesministern.
– Det är svårt att inte uppfatta det som ett hot, säger hon om att Ryssland mobiliserar vid Ukrainas gränser.

Ukrainakonflikten och spänningarna med Nato var de dominerande frågorna på dagordningen när Tysklands nytillträdda utrikesminister Annalena Baerbock på tisdagen besökte Moskva för överläggningar med sin ryske motpart Sergej Lavrov.

För Baerbock, vars parti De gröna vill se en tuffare hållning mot Ryssland, handlade det om att sätta tonen för de tysk-ryska relationerna efter eran Merkel som präglats av en hållning som, beroende på vem man frågar, beskrivs som antingen pragmatisk eller naivt inställsam.

Ryssvänliga socialdemokrater

Förbundskansler Olaf Scholz socialdemokratiska SPD är betydligt mer välvilligt sinnat till Ryssland, och har de senaste veckorna försökt hyssja alla försök att koppla ihop den rysk-tyska gasledningen Nordstream 2 med Ukrainakonflikten.

För Baerbock innebar besöket en möjlighet att hävda sig – både gentemot en veterandiplomat med välsmort munläder och i den egna regeringskoalitionen. I en gemensam presskonferens med Lavrov efter mötet markerade hon skarpt mot Rysslands mobilisering vid Ukrainas gränser, underströk vikten av en europeisk säkerhetsordning och pekade såväl på FN-stadgan som på Helsingforsöverenskommelsen och Parisstadgan.

– Våra båda länder har förbundit sig att inte hota andra med våldsanvändning. De senaste veckorna har Ryssland samlat fler än 100 000 soldater nära Ukrainas gräns utan uppenbar anledning. Det är svårt att inte uppfatta det som ett hot, sade hon.

EU inte vid bordet

Kort före jul lade Ryssland fram en kravlista som i praktiken skulle innebära att USA och Nato måste dra sig tillbaka från hela den region som tidigare ingick i Sovjetunionen eller den självutropade sovjetiska inflytandesfären, och även tvingas lova att varken Ukraina eller några andra länder tillåts ansluta sig till den västliga försvarsalliansen. Det faktum att Ryssland samtidigt mobiliserat kraftigt vid Ukrainas gräns har fått många analytiker att tala om det mest spända säkerhetspolitiska läget i Europa på årtionden.

Förra veckan hölls flera möten i olika format, där Ryssland och västmakterna försökte finna en väg framåt. Gemensamt för dem var att EU inte satt med vid förhandlingsbordet. Nu vill Baerbock blåsa liv i det så kallade Normandieformatet, ett förhandlingsforum där representanter från Ukraina, Ryssland, Tyskland och Frankrike deltar.

– Det vore ett stort steg mot ett säkrare Europa, sade hon vid presskonferensen med Lavrov.

Misslyckade försök

Hittills har de europeiska försöken att göra sig relevanta i huvudsak misslyckats, sade Gustav Gressel, senior policy fellow på tankesmedjan European Council on Foreign Relations (ECFR) i Berlin, till TT inför tisdagens möte mellan utrikesministrarna.

– Tysklands roll i det här är sekundär, sade han, och pekade på att Kreml hellre diskuterar med USA.

Baerbock sade under presskonferensen med Lavrov att den nya tyska regeringen inte har valt den här situationen (Ukrainakonflikten och spänningarna mellan Ryssland och västmakterna), men att man inte tänker ducka för den.

– Sedan mitt tillträde har en stor del av de samtal jag haft inte handlat om hur vi kan samarbeta med Ryssland, utan om vilka gemensamma åtgärder vi kan vidta inom ramen för EU, G7 och Nato om Ryssland skulle göra verklighet av sina hot om våld.

Viftar bort anklagelser

Lavrov viftade i stort sett bort anklagelserna om att Ryssland skulle ha hotat Ukraina, och sade att landet inte kan acceptera några synpunkter på truppförflyttningar på det egna territoriet.

Ryssland annekterade Krim 2014 i strid med internationell rätt, och betraktar sedan dess halvön som rysk mark, ett anspråk som inte erkänns av vare sig Ukraina eller omvärlden.

Pontus Ahlkvist/TT

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov och Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock.
Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov och Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock.
Foto: Maxim Shemetov/AP/TT

Utrikes

Minister beordrar virusregler från semesterö

Frankrikes utbildningsminister Jean-Michel Blanquer. Arkivbild.
Foto: Rafael Yaghobzadeh/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Frankrikes utbildningsminister Jean-Michel Blanquer valde att åka till Ibiza samtidigt som han beordrade strikta regler kring studenters coronatestning.

Blanquer valde att genom en videoinspelning också meddela att studenter och lärare måste isolera sig om de var coronasmittade eller varit i kontakt med smittad. Beskedet kom i en intervju med tidningen Parisien som publicerades 2 januari.

Medieföretaget undvek att berätta att intervjun gjordes på videolänk med ministern som då befann sig på spanska semesterön Ibiza.

De strikta coronareglerna för utbildningsväsendet har retat upp både elever och lärare, och i förra veckan strejkade lärare i protest mot reglerna.

Avslöjandet om Ibizaresan gjordes av mediebolaget Mediapart.

Krav ställs på ministerns avgång, och kritiken växer även mot president Emmanuel Macron som står Blanquer nära.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

M3.se

Populära myter om 5G avslöjade: Låt oss prata om fakta

M3.se Nuförtiden är 5G ett hett ämne på allas läppar. Alla har tankar och åsikter, spekulationer och konspirationsteorier om vad detta faktiskt är för något, samt hur det kommer att påverka våra liv. Mycket av dessa är dock endast tankar och spekulationer, samt rena och rama myter. I den här artikeln kommer vi gå igenom några av de mest populära myterna angående 5G, samt vilka av dem som faktiskt är sanna.

Populära myter om 5G

Det finns nästan inga begränsningar för hur många myter det finns om 5G, eller hur vilseledande eller galna de kan vara. Nedan går vi igenom 5 av de populäraste myterna just nu.

Kommer 4G bli värdelöst nu?

Även om 5G förväntas ta över större delen av 4Gs användningsområden på lång sikt, kommer 4G inte att bli värdelöst inom den närmaste framtiden. Det kommer därmed inte bli på samma sätt som när 4G lanserades och därmed relativt snabbt gjorde 3G till något väldigt mycket mindre önskvärt. Det kommer att krävas en helt ny infrastruktur för att ersätta 4G helt och hållet, vilket självklart tar rejält med tid.

Kommer privatlivet och integriteten att försvinna i och med 5G?

Frågan är, hur kommer 5G att påverka privatlivet och integriteten? Det är svårt att säga, men de som tror att vår integritet kommer att försvinna helt och hållet i och med 5G oroar sig förmodligen alldeles för mycket. Vår integritet kan dock komma att påverkas negativt.

Vissa är oroade för att Kina kommer att kunna övervaka all kommunikation med tanke på att Kina är den ledande faktorn inom 5G. Detta är dock endast spekulationer och det finns inga bevis för i nuläget.

Våra smarta enheter kommer även att kunna kommunicera med varandra ännu snabbare än vad de kan idag, vilket kan leda till att vår privata information blir tillgänglig eller utnyttjas på fel sätt.

Om du vill skydda dig kan du använda en VPN-tjänst för att kryptera all trafik mellan dig och omvärlden. Detta bidrar med ett extra lager av anonymitet och skydd mot intrång. Som en extra bonus får du även möjlighet att få tillgång till geografiskt begränsat material, exempelvis från streamingtjänster.

Är 5G ansvarigt för COVID-19?

Många konspirationsteoretiker undrar om det möjligtvis inte är 5G som ligger bakom COVID-19. Detta är dock endast teorier och rena myter, samt har ingen vetenskaplig substans eller fakta överhuvudtaget. Världens forskare, hälsoexperter och myndigheter är eniga om att COVID-19 är ett virus som sprids mellan oss människor, inte något som sprids via 5G.

5G lanseras bara för att göra mobiler snabbare

En annan väldigt vanlig myt är att 5G endast lanseras för att göra våra mobiltelefoner snabbare, men så är självklart inte fallet. Visst, våra mobiltelefoner kommer onekligen att bli oerhört mycket snabbare med hjälp av 5G, men det finns många andra sektorer som påverkas. Det kommer exempelvis att påverka många olika typer av tekniska uppfinningar, exempelvis robotar, självkörande bilar och mycket mer.

Kommer 5G snart att finnas överallt?

För större städer kommer 5G inom kort att finnas tillgängligt, men det kommer att ta rejält med tid innan 5G ersätter 4G i de mindre städerna och på landsbygden. Du kan därmed känna dig trygg att ditt 4G kommer att fungera ett bra tag framöver, speciellt om du inte bor i någon av de allra största städerna.

Vad som egentligen stämmer med 5G

När man bortser från alla dessa myter får vi fram en bild som ligger närmare sanningen. 5G introduceras i stora delar av våra samhällen, men det kommer ta väldigt länge innan vi ser 5G ersätta 4G helt och hållet - 4G förväntas till och med växa under de kommande åren!

Hur mycket 5G faktiskt påverkar vår hälsa och liv generellt sett är svårt att avgöra med tanke på hur få studier som ännu har utförts, det kommer förmodligen ta flera år innan vi har tillräckligt med material för att kunna genomföra trovärdiga studier som ger oss en rättvisande bild av hur 5G faktiskt kommer att påverka våra liv.

Slutord

5G är ett hett samtalsämne, samt kommer med största sannolikhet att vara det ett bra tag framöver. I takt med att 5G lanseras ute i vårt samhälle kommer fler och fler aspekter att uppdagas, både på gott och ont, men något som är säkert är att teknologin kommer att dra nytta av denna nya infrastruktur.

Nu vet du på ett ungefär vad som bara är rykten och myter, samt vad som faktiskt är sant. Nu väntar vi med spänning på att få se vad 5G faktiskt kommer att leverera i framtiden!

Utrikes

Madagaskars huvudstad drabbas av stormfloder

Omfattande regn drabbar Madagaskar. Arkivbild.
Foto: Alexander Joe/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Minst tio personer har dödats i störtfloder som drabbat Madagaskars huvudstad Antananarivo. Översvämningarna efter omfattande regn och stormfloder drabbade stora delar av staden med omkring 1,4 miljoner invånare.

– Översvämningarna orsakade jordskred som fick hus att falla samman, säger Sonia Ray som är talesperson för ölandets räddningsmyndighet.

Antananarivo ligger på en högslätt mitt i landet.

Utrikes

USA:s utrikesminister åker till Ukraina

Antony Blinken. Bild från tidigare i januari.
Foto: Andrew Harnik/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Spänningarna kring Ukraina får USA att skicka utrikesminister Antony Blinken till landet, rapporterar nyhetsbyråer i Washington.

Blinken landar i Kiev senare i veckan.

I förra veckan hölls flera möten på hög nivå, där såväl USA som Ryssland och EU-länder deltog. Syftet är att lindra oron för krigshandlingar, sedan Ryssland skickat stora styrkor till gränsområden mot Ukraina.

Utrikes

Tysk virolog: Pandemin kan ebba ut under 2022

Christian Drosten, en av Tysklands ledande virologer, under en presskonferens i fjol. Arkivbild.
Foto: Fabrizio Bensch/AP/TT
Utrikes
Utrikes Redan under 2022 kan Tyskland blåsa av pandemitillståndet, tror landets ledande virolog Christian Drosten.
Trots det kommer vi att få leva med vissa restriktioner en bra tid framöver, säger han i en intervju.
PREMIUM

Omikronvarianten av det virus som orsakar covid-19 har lett till en vilt skenande smittspridning i stora delar av världen, med diagram över nya fall vars uppåtgående kurva är så brant att den snarare liknar en vägg.

Samtidigt pekar allt på att den allt mer dominerande varianten ger ett betydligt lindrigare sjukdomsförlopp än deltavarianten, vilket på många håll har väckt en debatt om hur länge det är rimligt med så långtgående restriktioner för att bromsa spridningen. Även vårdens kapacitet har blivit ett tema. Frågan många ställer sig är när pandemin är över och viruset kan börja betraktas och behandlas som en vanlig säsongsinfluensa.

"Bra bit på vägen"

Nu ger sig Christian Drosten, chefsvirolog på Charitésjukhuset i Berlin, in i den diskussionen, med ett hoppfullt budskap.

– Med hjälp av vaccinationer har vi redan nu kommit en bra bit på vägen. Nu måste vi fortsätta på samma sätt, så att vi kommer in i den endemiska fasen under år 2022 och kan förklara pandemitillståndet avslutat, säger han i en intervju med tidningen Der Tagesspiegel.

Nästa vinter räknar Drosten med att antalet fall återigen ökar kraftigt, med krav på munskydd och andra åtgärder som följd. Samtidigt tror han inte på lika skarpa restriktioner, utan mer avgränsade sådana, för att skydda äldre och riskgrupper.

Som vanligt igen

Det kommer en tid då livet kommer att gå tillbaka till det vanliga igen, är han övertygad om.

– Absolut. Det är jag helt säker på. Men jag tror att vissa saker blir kvar. Ett par år till kommer vi att behöva bära munskydd i vissa situationer. Det är irriterande, men kommer att bli mer sällsynt, säger han.

Pontus Ahlkvist/TT

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL