Utrikes

Började i motvind – men firar 50 år på tronen

Drottning Margrethe av Danmark och hennes man prins Henrik åker i en öppen vagn i Köpenhamn i samband med henne kröning den 15 januari 1972. Arkivbild.
Foto: UPI/Scanpix/TT
Utrikes
Utrikes Nu firar Danmarks drottning Margrethe 50 år på tronen. Hon började i motvind 1972, när traditioner inte stod högt i kurs, och tog sig an uppdraget på sitt alldeles speciella sätt. Det var inte genom att anpassa sig till tidsandan.
PREMIUM

– Hon har gjort kungahuset lite mer högtidligt och ceremoniellt genom åren. Det visar att en succé inte nödvändigtvis består i en naiv avläsning av tidsandan, säger historikern Sebastian Olden-Jørgensen vid Köpenhamns universitet.

På fredagen är det exakt 50 år sedan drottningens far kung Frederik dog efter en kort tids sjukdom och den då 31-åriga kronprinsessan fick kliva upp på tronen.

Jubileumsfirandet har till stora delar fått skjutas upp till i september på grund av pandemin, men årsdagen uppmärksammas genom att drottningen lägger ner en krans i Roskilde domkyrka, där hennes föräldrar är begravda.

Även i Danmarks politiska maktcentrum Christiansborg hålls en ceremoni, men i ett mindre format än vad som tidigare planerats. Partiledare, tidigare statsministrar och andra politiker medverkar. Dessutom hålls ett så kallat statsråd, det vill säga ett sammanträde med regeringen under ledning av drottningen.

"Nära noll"

Sådana möten hålls regelbundet, men Sebastian Olden-Jørgensen betecknar drottningens politiska inflytande som obetydligt, trots att alla nya lagar måste undertecknas av henne.

– Hennes politiska inflytande är nära noll. Hon har bara ceremoniell betydelse, men det är en ceremoniell betydelse som befolkningen uppskattar.

Han blir ofta intervjuad om det danska kungahuset, men har personligen bara träffat drottningen en enda gång, vid en audiens då han skulle överlämna en nyutgiven bok.

– Det var trevligt. Vi var en liten grupp, fem-tio människor, och hon var vänlig, intresserad och klok. Men hon verkar lite stel, säger han.

Mötet förvånade

Mötet förvånade honom.

– Det är otroligt, när man har varit i den här branschen i 50 år, och ändå kan verka så orutinerad. Det var inte det att hon gjorde något fel, hon var vänlig och intresserad, men hon saknade egentligen fullständigt den här omedelbara charmen, som många människor i offentligheten antingen har eller utvecklar.

Men väldigt många danskar har tagit drottningen till sitt hjärta, framhåller Sebastian Olden-Jørgensen, som tror att det beror på hennes hängivna engagemang.

– Hon har alltid förmedlat att det hon helst av allt vill är att vara drottning av Danmark och att göra sitt jobb så bra som möjligt för befolkningen. Det har befolkningen värdesatt.

Ett fritt rum

Drottning Margrethe har också blivit känd för sin konstnärlighet. Hon tecknar och målar, syr och broderar. Hennes alster har presenterats i många utställningar och hon har gjort scenografi och kostymer till balettföreställningar.

Sebastian Olden-Jørgensen ser det som att hon har tänjt på gränserna för vad en kunglighet kan göra. Det ovanliga är inte en monark som har konstnärliga intressen, utan att hon utövar dem i det offentliga. Det har blivit hennes fria rum.

– Om drottningens konst finns det olika meningar, för det finns det alltid, men det avgörande är att det inte finns någon utbredd uppfattning om att det är fel, malplacerat eller löjligt.

Han tycker att det är förvånansvärt att drottningens intellektuella och högkulturella profil kan vara ett framgångsrecept i vår tid. Hennes äldste son kronprins Frederik har lite mer folkliga intressen – rockmusik och fotboll.

– Det är så underbart ointuitivt. En drottning med högkulturell profil, är det receptet på succé? Det har visat sig att det är det.

Maken dement

Hennes far blev känd för sin självständiga hållning till den tyska ockupationsmakten under andra världskriget. En samhällskris av sådana dimensioner har inte drottning Margrethe varit med om under sina 50 år på tronen, men under pandemin har hennes ord i några lägen haft stor betydelse.

Den största utmaningen har i stället varit av privat karaktär, då hennes man prins Henrik i slutet av sin levnad drabbades av demenssjukdom.

– Han började säga underliga saker och uppföra sig underligt. Jag vill inte säga att det var en kris, men det var en klar belastning för drottningen och kungahuset, säger Sebastian Olden-Jørgensen.

Ingen pensionering

I april fyller drottningen 82 år och i medierna noteras att hon lägger över allt fler uppgifter på kronprinsparet. Håller hon gradvis på att gå i pension?

– En abdikation har hon avvisat om och om igen. Det skulle överhuvudtaget inte stämma överens med hennes föreställning om plikt. Att vara drottning är något mer än ett jobb, det är inget man kan pensionera sig ifrån, säger Sebastian Olden-Jørgensen.

Cecilia Klintö/TT

Väldigt många danskar har tagit drottningen till sitt hjärta, framhåller Sebastian Olden-Jørgensen, som tror att det beror på hennes hängivna engagemang. Arkivbild från 2017.
Väldigt många danskar har tagit drottningen till sitt hjärta, framhåller Sebastian Olden-Jørgensen, som tror att det beror på hennes hängivna engagemang. Arkivbild från 2017.
Foto: Jon Olav Nesvold/NTB Scanpix/TT
Drottning Margrethe med sin kusin, Sveriges kung Carl Gustaf, på hans 70-årsdag den 30 april 2016. Arkivbild.
Drottning Margrethe med sin kusin, Sveriges kung Carl Gustaf, på hans 70-årsdag den 30 april 2016. Arkivbild.
Foto: Christine Olsson/TT
Drottning Margrethe med prinsessan Lilian och kronprinsessan Victoria i samband med den danska drottningens utställning på Waldemarsudde 2004. Arkivbild.
Drottning Margrethe med prinsessan Lilian och kronprinsessan Victoria i samband med den danska drottningens utställning på Waldemarsudde 2004. Arkivbild.
Foto: Bertil Ericson/TT
Prins Henrik begravdes den 20 februari 2018. Arkivbild.
Prins Henrik begravdes den 20 februari 2018. Arkivbild.
Foto: Henning Bagger/Ritzau Scanpix/TT

FAKTA

Fakta: Drottning Margrethe

Hon föddes på Amalienborg slott den 16 april 1940.

Hennes föräldrar var kung Frederik och drottning Ingrid, som kom från Sverige. Drottningen är kusin till Sveriges kung Carl Gustaf.

Hennes yngre systrar är prinsessan Benedikte och exdrottning Anne-Marie, som var drottning i Grekland innan landet blev en republik.

1967 gifte hon sig med den franske greven Henri de Laborde de Monpezat, som då blev prins Henrik. Han dog 2018.

Drottning Margrethe har två söner: Kronprins Frederik, som är född 1968 och gift med kronprinsessan Mary, samt prins Joachim, född 1969 och gift med prinsessan Marie.

Drottningen har åtta barnbarn.

Utrikes

USA markerar Ukrainastöd med Blinkenresa

Antony Blinken. Bild från tidigare i januari.
Foto: Andrew Harnik/AP/TT
Utrikes
Utrikes USA väljer att visa landets fullständiga stöd för Ukraina i konflikten med Ryssland.
Natochefen Stoltenberg vill se nya samtal med Moskva.

Spänningarna kring Ukraina får USA att skicka utrikesminister Antony Blinken till landet, meddelade USA:s utrikesdepartement på tisdagen.

Blinken landar i huvudstaden Kiev senare i veckan. På dagordningen står bland annat ett möte med president Volodymyr Zelenskyj och utrikesminister Dmytro Kuleba.

Blinken besök ska "understryka USA:s utfästelse om att bevara Ukrainas suveränitet och territoriella okränkbarhet", skriver USA:s UD i samband med beskedet om resan.

Resultatlösa samtal

Resan ses som en reaktion på de resultatlösa samtalen mellan västländer och Ryssland i Genève i förra veckan, då parterna inte kunde enas om en gemensam hållning om Ukraina eller om säkerhetsfrågor i stort.

Utrikesminister Blinken reser även till Berlin för överläggningar med kolleger från Tyskland, Frankrike och Storbritannien.

Militäralliansen Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg meddelade på tisdagen att han bjuder in Ryssland och Natoländer till ett nytt möte som ska kunna hållas "i närtid". Beskedet kom efter Stoltenbergs möte med den tyske förbundskanslern Olaf Scholz.

Lyssna på Ryssland

Målet är att "klargöra våra farhågor, men också lyssna till Rysslands oro; och försöka att hitta en väg för att undvika ett militärt angrepp på Ukraina", sade Stoltenberg på en presskonferens efter mötet med socialdemokraten Scholz.

Men Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov valde att upprepa krav på ett skriftligt besked från USA och dess allierade om att Nato inte tänker ge medlemskap till Ukraina eller något annat land som en gång i tiden tillhörde Sovjetunionen, skriver AP. Brevet ska också innehålla löften om att Nato inte placerar ut vapen i dessa länder.

Ryssland har förflyttat trupper mot gränsen till Ukraina. Den skarpa retoriken mellan Ryssland och USA förstärktes när USA hintade om ryska planer att försöka provocera fram en militär konflikt.

Utrikes

Baerbock skärper tonen mot Ryssland

Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock vid en presskonferens tillsammans med sin ryske motpart Sergej Lavrov.
Foto: Maxim Shemetov/AP/TT
Utrikes
Utrikes Annalena Baerbock är i Moskva för att försöka kyla av Ukrainakonflikten.
Mötet med ryske motparten Sergej Lavrov innebär tuffa samtal – och kan ses som ett eldprov för den nya tyska utrikesministern.
– Det är svårt att inte uppfatta det som ett hot, säger hon om att Ryssland mobiliserar vid Ukrainas gränser.

Ukrainakonflikten och spänningarna med Nato var de dominerande frågorna på dagordningen när Tysklands nytillträdda utrikesminister Annalena Baerbock på tisdagen besökte Moskva för överläggningar med sin ryske motpart Sergej Lavrov.

För Baerbock, vars parti De gröna vill se en tuffare hållning mot Ryssland, handlade det om att sätta tonen för de tysk-ryska relationerna efter eran Merkel som präglats av en hållning som, beroende på vem man frågar, beskrivs som antingen pragmatisk eller naivt inställsam.

Ryssvänliga socialdemokrater

Förbundskansler Olaf Scholz socialdemokratiska SPD är betydligt mer välvilligt sinnat till Ryssland, och har de senaste veckorna försökt hyssja alla försök att koppla ihop den rysk-tyska gasledningen Nordstream 2 med Ukrainakonflikten.

För Baerbock innebar besöket en möjlighet att hävda sig – både gentemot en veterandiplomat med välsmort munläder och i den egna regeringskoalitionen. I en gemensam presskonferens med Lavrov efter mötet markerade hon skarpt mot Rysslands mobilisering vid Ukrainas gränser, underströk vikten av en europeisk säkerhetsordning och pekade såväl på FN-stadgan som på Helsingforsöverenskommelsen och Parisstadgan.

– Våra båda länder har förbundit sig att inte hota andra med våldsanvändning. De senaste veckorna har Ryssland samlat fler än 100 000 soldater nära Ukrainas gräns utan uppenbar anledning. Det är svårt att inte uppfatta det som ett hot, sade hon.

EU inte vid bordet

Kort före jul lade Ryssland fram en kravlista som i praktiken skulle innebära att USA och Nato måste dra sig tillbaka från hela den region som tidigare ingick i Sovjetunionen eller den självutropade sovjetiska inflytandesfären, och även tvingas lova att varken Ukraina eller några andra länder tillåts ansluta sig till den västliga försvarsalliansen. Det faktum att Ryssland samtidigt mobiliserat kraftigt vid Ukrainas gräns har fått många analytiker att tala om det mest spända säkerhetspolitiska läget i Europa på årtionden.

Förra veckan hölls flera möten i olika format, där Ryssland och västmakterna försökte finna en väg framåt. Gemensamt för dem var att EU inte satt med vid förhandlingsbordet. Nu vill Baerbock blåsa liv i det så kallade Normandieformatet, ett förhandlingsforum där representanter från Ukraina, Ryssland, Tyskland och Frankrike deltar.

– Det vore ett stort steg mot ett säkrare Europa, sade hon vid presskonferensen med Lavrov.

Misslyckade försök

Hittills har de europeiska försöken att göra sig relevanta i huvudsak misslyckats, sade Gustav Gressel, senior policy fellow på tankesmedjan European Council on Foreign Relations (ECFR) i Berlin, till TT inför tisdagens möte mellan utrikesministrarna.

– Tysklands roll i det här är sekundär, sade han, och pekade på att Kreml hellre diskuterar med USA.

Baerbock sade under presskonferensen med Lavrov att den nya tyska regeringen inte har valt den här situationen (Ukrainakonflikten och spänningarna mellan Ryssland och västmakterna), men att man inte tänker ducka för den.

– Sedan mitt tillträde har en stor del av de samtal jag haft inte handlat om hur vi kan samarbeta med Ryssland, utan om vilka gemensamma åtgärder vi kan vidta inom ramen för EU, G7 och Nato om Ryssland skulle göra verklighet av sina hot om våld.

Viftar bort anklagelser

Lavrov viftade i stort sett bort anklagelserna om att Ryssland skulle ha hotat Ukraina, och sade att landet inte kan acceptera några synpunkter på truppförflyttningar på det egna territoriet.

Ryssland annekterade Krim 2014 i strid med internationell rätt, och betraktar sedan dess halvön som rysk mark, ett anspråk som inte erkänns av vare sig Ukraina eller omvärlden.

Pontus Ahlkvist/TT

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov och Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock.
Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov och Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock.
Foto: Maxim Shemetov/AP/TT

Utrikes

Minister beordrar virusregler från semesterö

Frankrikes utbildningsminister Jean-Michel Blanquer. Arkivbild.
Foto: Rafael Yaghobzadeh/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Frankrikes utbildningsminister Jean-Michel Blanquer valde att åka till Ibiza samtidigt som han beordrade strikta regler kring studenters coronatestning.

Blanquer valde att genom en videoinspelning också meddela att studenter och lärare måste isolera sig om de var coronasmittade eller varit i kontakt med smittad. Beskedet kom i en intervju med tidningen Parisien som publicerades 2 januari.

Medieföretaget undvek att berätta att intervjun gjordes på videolänk med ministern som då befann sig på spanska semesterön Ibiza.

De strikta coronareglerna för utbildningsväsendet har retat upp både elever och lärare, och i förra veckan strejkade lärare i protest mot reglerna.

Avslöjandet om Ibizaresan gjordes av mediebolaget Mediapart.

Krav ställs på ministerns avgång, och kritiken växer även mot president Emmanuel Macron som står Blanquer nära.

Utrikes

Madagaskars huvudstad drabbas av stormfloder

Omfattande regn drabbar Madagaskar. Arkivbild.
Foto: Alexander Joe/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Minst tio personer har dödats i störtfloder som drabbat Madagaskars huvudstad Antananarivo. Översvämningarna efter omfattande regn och stormfloder drabbade stora delar av staden med omkring 1,4 miljoner invånare.

– Översvämningarna orsakade jordskred som fick hus att falla samman, säger Sonia Ray som är talesperson för ölandets räddningsmyndighet.

Antananarivo ligger på en högslätt mitt i landet.

Utrikes

USA:s utrikesminister åker till Ukraina

Antony Blinken. Bild från tidigare i januari.
Foto: Andrew Harnik/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Spänningarna kring Ukraina får USA att skicka utrikesminister Antony Blinken till landet, rapporterar nyhetsbyråer i Washington.

Blinken landar i Kiev senare i veckan.

I förra veckan hölls flera möten på hög nivå, där såväl USA som Ryssland och EU-länder deltog. Syftet är att lindra oron för krigshandlingar, sedan Ryssland skickat stora styrkor till gränsområden mot Ukraina.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

NannyPoppins

Fler tar hjälp av nanny - ökningen väntas fortsätta när RUT-avdraget tredubblas

NannyPoppins Det finns just nu ett stort intresse av att anlita en nanny. Barnvaktsföretaget NannyPoppins beskriver hur det finns ett stort intresse för att få hjälp med barnpassning och att det stora intresset förväntas växa när möjligheten att göra skatteavdrag för tjänsten utökas.

Det är en fantastisk förmån att vara förälder. Du får möjligheten att se ett barn växa upp och formas till en egen människa och utvecklas år för år. Men med det sagt så behöver föräldraskapet inte alltid vara enkelt - det är prövande att vara förälder. Du måste ha förmågan att prioritera mellan saker i livet, du aldrig hade velat prioritera mellan. Det gäller därför att göra de val och beslut som är bäst för familjen som helhet - även om det inte finns något facit över vad som är rätt beslut i alla situationer. Ett sätt att frigöra mer tid att göra de saker du vill och behöver göra som förälder är att ta in en nanny. En nanny som kan bidra till omsorgen av ditt barn och avlasta dig som förälder några timmar i veckan och på så sätt frigöra tid för att ni kan göra annat.

Nanny - möjliggör tid för karriär och socialt liv

Möjligheten att få hjälp av en nanny innebär att man skapar tid för annat som man tidigare inte haft tid att göra. Det kan handla om att arbeta de där extra timmarna på jobbet, kanske för att senare kunna göra anspråk på en chefstjänst eller annat roligt uppdrag man är intresserad av. Det kan också innebära att man får mer tid över till att träffa vänner, eller släkt.

Trygg barnvakt

En av NannyPoppins viktigaste fokusområden är trygghet. Det är viktigt att familjen känner sig trygg med att den barnflicka man anlitar är pålitlig och trygg i omsorgen av ens barn. Därför har NannyPoppins ett mycket seriöst rekryteringsförfarande där bara en ett fåtal av hundra sökanden får jobbet. Rekryteringsförfarandet innehåller flera olika djupintervjuer samt tester och ett krav är att personen innan den anställs som barnvakt, har erfarenhet av att passa barn. NannyPoppins kontrollerar även att personen inte förekommer i belastningsregistret, samt gör flertalet slagningar i offentliga register för att kontrollera att personen inte förekommer i övriga domstolstvister. Vill du läsa mer om NannyPoppins rekryteringsprocess av barnvakt.

Pedagogisk barnflicka

Det blir allt vanligare att föräldrar önskar en pedagogisk nanny. Det handlar givetvis inte om att mötet mellan barnvakt och barn ska bli en undervisningssituation, utan att de lekar och aktiviteter som nannyn gör med barnet har en pedagogisk baktanke i syfte att utveckla barnets förmåga att läsa, skriva, räkna och tala. Det går även att ägna en viss del av tiden med nanny till traditionell läxläsning, Skatteverket medger att 10 procent av barnpassningstillfället får ägnas åt detta givet att familjen i fråga vill ha fullt RUT-avdrag.

Handplockad nanny

NannyPoppins handplockar alltid en nanny till er familj. Det innebär att företaget lyssnar in era behov och förutsättningar och utifrån det sätter er i kontakt med en av bolagets nannys som stämmer in på era önskemål. Ni får träffa er nanny för ett första gratis möte och därefter ta ställning till om ni vill gå vidare. Det finns även andra aktörer som arbetar med barnpassning, en sådan är myNanny, läs mer om myNanny här och hitta en nanny.

Utrikes

Breddat stöd när maltesiska blir talman i EU

Roberta Metsola från konservativa Nationalistpartiet på Malta gläds efter att ha valts till talman i EU-parlamentet.
Foto: Jean-Francois Badias/AP/TT
Utrikes
Utrikes Lilla Malta får en av EU:s tyngsta poster när Roberta Metsola tar över som EU-parlamentets talman.
Samtidigt breddas majoriteten när även EU-skeptiker ger henne sitt stöd.

Efter fransyskorna Simone Veil (1979–1982) och Nicole Fontaine (1999–2002) är Roberta Metsola tredje kvinna att väljas till talman i EU-parlamentet.

Stödet för henne är dessutom oväntat stort.

Bakom sig har hon den egna partigruppen, kristdemokratiskt konservativa EPP, men också socialdemokratiska S&D, liberala RE och till och med EU-skeptiskt konservativa ECR, vars egna kandidat drog sig tillbaka strax före omröstningen.

– Europa är tillbaka. Europa är framtiden. Jag tror på att göra vårt gemensamma utrymme säkrare, bättre, mer rättvist och mer jämställt, segertalar Metsola inför sina kollegor i Strasbourg.

Starkare än Ursula

Med 458 ja-röster i tisdagens omröstning har Metsola nu en betydligt starkare ställning i parlamentet än exempelvis EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, som fick nöja sig med 383 röster när hon godkändes för 2,5 år sedan.

I sitt segertal sträcker Metsola dessutom ut handen till några av dem som inte röstade på henne, bland annat inom den gröna partigruppen.

– Vi måste få resten av världen att förstå att kampen mot klimatförändringarna är vårt gemensamma öde. I morgon är det för sent, säger Metsola.

Kritik från MP

Svenska Alice Bah Kuhnke (MP) blev tvåa i talmansvalet med 101 röster. Hon är nöjd över att ha fått ett starkare stöd än väntat, men kritisk mot hur storpartierna gjort upp på förhand bakom motståndaren.

– Det som är tydligt är att den talman som nu är vald är resultatet av en uppgörelse bakom stängda dörrar där man har fördelat positioner mellan sig. Vi tror att EU:s medborgare och väljarna är värda så mycket mer, säger Bah Kuhnke i Strasbourg.

Hon är också kritisk mot att Metsola tidigare exempelvis röstat nej till ett kritiskt parlamentsuttalande om aborträtt i Polen.

– Det är förstås ytterst problematiskt. Vi måste ha en talman som faktiskt till 100 procent står upp för alla människors rätt att ta beslut över sin egna kropp, anser Bah Kuhnke.

"Mer mångfald"

Metsola själv lovar dock att stå upp för allehanda "grundläggande rättigheter".

– Våra institutioners engagemang för mer mångfald, jämställdhet mellan könen och garantier för kvinnors rättigheter och allas våra rättigheter måste stärkas, säger den nya talmannen i Strasbourg.

Metsolas seger innebär för övrigt att även Finland kan stoltsera en aning. Hennes make sedan 2005 är finländaren Ukko Metsola.

Wiktor Nummelin/TT

Svenska Alice Bah Kuhnke kramar om maltesiska Roberta Metsola efter tisdagens talmansval i EU-parlamentet.
Svenska Alice Bah Kuhnke kramar om maltesiska Roberta Metsola efter tisdagens talmansval i EU-parlamentet.
Foto: Jean-Francois Badias/AP/TT

FAKTA

Fakta: EU-parlaments talman

EU-parlamentets arbete leds av talmannen, som väljs för 2,5 år i taget av hela EU-parlamentet. Posten är en av de mest statustyngda i EU, om än inte lika inflytelserik som uppdragen som kommissionsordförande eller rådsordförande.

Till ny talman fram till nästa EU-val år 2024 valdes på tisdagen konservativa Roberta Metsola från Malta. Hon fick 458 röster mot 101 för svenska Alice Bah Kuhnke (MP) och 57 för spanska vänsterpartisten Sira Rego. Kosma Zlotowski, från polska regeringspartiet PIS, kandiderade också, men drog sig ur omröstningen i sista stund.

Metsola ersätter italienske socialdemokraten David Sassoli, som avled i förra veckan.

Utrikes

Tysk virolog: Pandemin kan ebba ut under 2022

Christian Drosten, en av Tysklands ledande virologer, under en presskonferens i fjol. Arkivbild.
Foto: Fabrizio Bensch/AP/TT
Utrikes
Utrikes Redan under 2022 kan Tyskland blåsa av pandemitillståndet, tror landets ledande virolog Christian Drosten.
Trots det kommer vi att få leva med vissa restriktioner en bra tid framöver, säger han i en intervju.

Omikronvarianten av det virus som orsakar covid-19 har lett till en vilt skenande smittspridning i stora delar av världen, med diagram över nya fall vars uppåtgående kurva är så brant att den snarare liknar en vägg.

Samtidigt pekar allt på att den allt mer dominerande varianten ger ett betydligt lindrigare sjukdomsförlopp än deltavarianten, vilket på många håll har väckt en debatt om hur länge det är rimligt med så långtgående restriktioner för att bromsa spridningen. Även vårdens kapacitet har blivit ett tema. Frågan många ställer sig är när pandemin är över och viruset kan börja betraktas och behandlas som en vanlig säsongsinfluensa.

"Bra bit på vägen"

Nu ger sig Christian Drosten, chefsvirolog på Charitésjukhuset i Berlin, in i den diskussionen, med ett hoppfullt budskap.

– Med hjälp av vaccinationer har vi redan nu kommit en bra bit på vägen. Nu måste vi fortsätta på samma sätt, så att vi kommer in i den endemiska fasen under år 2022 och kan förklara pandemitillståndet avslutat, säger han i en intervju med tidningen Der Tagesspiegel.

Nästa vinter räknar Drosten med att antalet fall återigen ökar kraftigt, med krav på munskydd och andra åtgärder som följd. Samtidigt tror han inte på lika skarpa restriktioner, utan mer avgränsade sådana, för att skydda äldre och riskgrupper.

Som vanligt igen

Det kommer en tid då livet kommer att gå tillbaka till det vanliga igen, är han övertygad om.

– Absolut. Det är jag helt säker på. Men jag tror att vissa saker blir kvar. Ett par år till kommer vi att behöva bära munskydd i vissa situationer. Det är irriterande, men kommer att bli mer sällsynt, säger han.

Pontus Ahlkvist/TT

Utrikes

Nytt dödsrekord för covid i Australien

Bilköer till covid-testning på strandpromenaden i Bondi i Sydney. Bild från tidigare i januari.
Foto: Mark Baker/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

74 dödsfall på ett dygn är det nya tragiska pandemirekordet för Australien.

Samtliga fall i tisdagens statistik kom från de tätbefolkade östkuststaterna, 36 i New South Wales, 22 i Victoria och 16 i Queensland.

Liksom i andra länder sätter omikronvågen sjukvården under press. I Victoria har nödläge utropats i flera sjukhusregioner, både på grund av många smittade och eftersom stora delar av personalen är sjukanmäld. Nödläget, som ungefär motsvarar det svenska stabsläget, har aldrig tidigare utropats på så många sjukhus i delstaten.

Det tidigare dygnsrekordet för antalet covid-döda i Australien kom så länge sedan som den 4 september 2020, då 59 personer avled.

Med sitt isolerade läge och till stor del stängda gränser har Australien klarat sig mycket bättre under pandemin än många andra länder. Antalet dödsfall per 100 000 invånare ligger på knappt 11, vilket kan jämföras med drygt 150 i Sverige. Just nu är dock dödligheten i relation till befolkningen något högre i Australien än i Sverige, enligt sajten Statistas sammanställning.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL