Kultur och nöje

Biblioteken varnar för tillträdesförbud

Förslaget att porta stökiga besökare från bibliotek strider mot bibliotekslagen, menar fler bibliotekschefer enligt SVT:s enkät. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Åtta av elva bibliotekschefer i landets största tätorter kritiserar regeringens förslag om tillträdesförbud för stökiga besökare. Det visar en enkät som SVT:s Kulturnyheterna har gjort.
PREMIUM

Regeringen vill utvidga lagen om tillträdesförbud som gäller för butiker till att omfatta även bibliotek. Ändringen kan träda i kraft 1 juli i år. Kulturnyheterna frågade bibliotekscheferna om de tror att lagen skulle vara ett effektivt hjälpmedel på deras bibliotek? Endast Frida Christoffersson, chef för biblioteken i Jönköping, är positivt inställd men bara "i kombination med samverkande förebyggande insatser som till exempel via Socialförvaltningen”.

Flera av cheferna tycker att förslaget krockar med bibliotekslagen.

– Folkbiblioteken ska vara tillgängliga för alla. Bibliotek är en demokratisk rättighet precis som rösträtten. Bibliotekens roll i samhället kommer att förändras mot kontrollerande och polisiär. Inte alls bra, säger Torbjörn Nilsson, stadsbibliotekarie i Malmö till SVT.

Justitieminister Morgan Olofsson (S) tror inte att kommunerna skulle behöva ökade resurser för att använda sig av lagen. Daniel Forsman, stadsbibliotekarie i Stockholm, ser dock praktiska problem med att utestänga vissa människor från biblioteken en längre tid.

– I Stockholm finns det mer än 40 bibliotek. Om var och en av dessa skall införa system för att kontrollera människor som passerar in och avvisar personer med tillträdesförbud likt det som finns för idrottsarenor kommer det krävas omfattande resurser. De resurserna måste sättas i relation till omfattning av ordningsstörningar, säger han.

Enkäten bygger på svar från bibliotekschefer i Stockholm, Malmö, Göteborg, Västerås, Uppsala, Sollentuna/Upplands Väsby, Helsingborg, Linköping, Örebro och Jönköping.

Kultur och nöje

Köpta konsertbiljetter förblir outnyttjade

Musiker som Billy Joel tvingas uppleva att konsertbesökarna sviker trots att de köpt biljetter. Arkivbild.
Foto: Evan Agostini/AP
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Pandemins berg- och dalbana fortsätter för amerikanska indie-arrangörer inom musikområdet. Självständiga konsert- och musikarrangörer i USA upplever nu att cirka hälften av dem som köpt biljetter väljer att inte utnyttja dem, uppger NME. Vanligen brukar bara drygt fem procent av biljettköparna inte dyka upp, berättar Raeanne Presley, delägare till Presleys’ Country Jubilee i Branson, Missouri.

– Det är förödande, eftersom de flesta arrangörer är beroende av intern försäljning för att klara de viktigaste räkningarna, förklarar Raenna Presley, även representant för National Independent Venue Association, Niva, för US House Small Business Committee.

Hon framhåller samtidigt att arrangörerna påverkas av den stigande inflationen.

NME jämför med en rapport i Wall Street Journal som visade att cirka 20 procent av de köpta biljetterna under 2021 förblev outnyttjade. Hårdast drabbade var konserter med artister som har en åldrande publik, exempelvis The Eagles, Billy Joel och The Flaming Lips.

Kultur och nöje

Kanye West vill få betalt av kändisfotografer

Kanye West – numera känd som Ye – vill få procent på kändisfotografernas inkomster. Arkivbild.
Foto: Evan Agostini/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Fotografer som tar kändisbilder borde dela inkomsterna med dem de fotograferar. Det hävdar Kanye West, som sedan en tid tillbaka har förkortat sitt namn till Ye.

Enligt NME konfronterade världsstjärnan paparazzi som omringat honom på flygplatsen i Miami i helgen.

– Just nu får alla ni plåta oss utan att behöva betala. Jag kommer att ändra på det. Jag säger det inte på något negativt sätt. Det är bara det att just nu så är det verkligen ensidigt, sade han till fotograferna.

West fortsatte med att framhålla att fotograferna i nuläget "inte ger oss någon procent av vad ni tjänar på oss och våra barn".

– Jag kommer att se till så att våra rättigheter tillgodoses. Vi är väldigt viktiga. Vi är också riktiga människor.

Kultur och nöje

Martin Fröst får internationellt pris

Klarinettisten Martin Fröst prisades på International Classical Music awards. Arkivbild.
Foto: Amir Nabizadeh/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Martin Fröst har utsetts till årets artist på International Classical Music awards. Den svenske klarinettisten får utmärkelsen bland annat för sitt gränsöverskridande arbete inom musiken.

"I hans händer blir klarinetten en förlängning av den mänskliga rösten och ett trollspö för nya ljudvärldar", skriver juryn i sin motivering.

I juryn för priset sitter musikjournalister från exempelvis Deutsche Welle, franska Resmusica, spanska Scherzo och finska Rondo Classic. På nomineringslistan fanns 377 produktioner, musiker och skivbolag för klassisk musik.

Martin Fröst är numera också chefsdirigent för Svenska kammarorkestern i Örebro.

Kultur och nöje

Niclas Wahlgren lämnar NRJ

Niclas Wahlgren lämnar NRJ. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Radioprofilen Niclas Wahlgren säger upp sig från NRJ. Han hänvisar till meningsskiljaktigheter med ledningen om programinnehållet, skriver Dagens Media.

Men åsikterna verkar gå isär, i en kommentar till branschtidningen säger produktchefen Håkan Morland:

– Från vårt håll finns det ingen konflikt.

På Instagram skriver Niclas Wahlgren: "Jag älskar radio som ni vet men radio ska vara underhållande, roligt och överraskande enligt mig. Där har den nya ledningen och jag olika åsikter så därför väljer jag att gå."

Wahlgrens uppsägningstid är tre månader och han gör sin sista dag på radiostationen den 11 april.

Kultur och nöje

Fransk serietecknare död

2017 gjorde Luc Besson filmen 'Vaerlian and the city of a thousand planets'. Den baseras på ett av Jean-Claude Mézières och Pierre Christins seriealbum. Arkivbild.
Foto: Britta Pedersen/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Den franske serietecknaren och konstnären Jean-Claude Mézières har avlidit, uppger Dagens Nyheter. För den svenska publiken är han mest känd för sin science fiction-serie "Linda och Valentin".

Mézières skapade serien 1967 tillsammans med sin barndomsvän, författaren Pierre Christin. Serien utspelas på 2700-talet, men människorna har upptäckt hur man kan resa i tiden. Allt som allt gavs mer än 20 album ut om Linda och Valentin – de flesta av dem översattes till svenska.

Mézières har själv i en intervju med DN 2015 berättat hur han och Christin tänkte vad gäller huvudpersonerna.

– Det fanns inga flickor i tidskrifterna för unga pojkar när vi började publicera serien så vi förde in en flicka där och hon blev snabbt populär.

2017 gjorde Luc Besson filmen "Valerian and the city of a thousand planets" som byggde på albumet "Ambassadören som försvann".

Jean-Claude Mézières dog i söndags. Han blev 83 år.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Native Skd

Oddsleverantören Kambis starka första kvartalsresultat 2021

www.casumo.com

Kambi Group, ett Maltabaserat företag som levererar odds till B2C-företag inom sportbetting, överträffade under det första kvartalet 2021 förväntningarna som hos många redan var höga. Bolaget har visat starka siffror flera år i rad, och rider vidare på den växande sportbettingvågen.

En stark inledning på 2021

Kambi Group startade 2010 och noterades på Stockholmsbörsen fyra år senare. Deras verksamhet fokuserar på att förse bettingbolag med oddstjänster, och har varit något av en framgångssaga sedan dess. Företaget har haft en vinstmarginal med över 10% i snitt per år sedan de noterades, och det senaste kvartalet visar en imponerande 25.8% för 2021. Intäkterna har ökat med över 200 miljoner kronor från samma kvartal förra året och även marknadsvärdet fick ett lyft under 2020, vilket kan ses som att investerare har höga förhoppningar om framtiden.

Den växande iGaming-industrin

Kambis framgångar det senaste decenniet följer den snabbt växande spel- och bettingindustrin, som har blivit en betydelsefull gren inom online-nöjen. När intresset för betting har ökat, har resultatet blivit att bettingbolagen vill göra sina tjänster mer tillgängliga och användarvänliga för kunden. Den efterfrågan har Kambi dragit nytta av, och förser då bolagen med de tjänster som krävs för att anpassa sig efter den växande populariteten. Dessutom har operatörer som historiskt sett är fokuserade på casino till exempel Casumo också börjat ta del av Kambis tjänster, för att utöka sin verksamhet till att omfatta sportbetting tillsammans med spel som blackjack och slots. Då iGaming som bransch går igenom en stor tillväxtfas kan man konstatera att Kambi varit rätt i tiden med sina tjänster.

Ljus framtid för bolaget

Kambi har under åren återinvesterat delar av sin vinst, och satsat på att stärka sin internationella närvaro. Idag har de kontor på olika ställen i världen, och ett nät som sträcker sig över flera kontinenter. En av de viktigaste händelserna i bettingvärlden var när USA legaliserade sportbetting på federal nivå 2018, efter att ha varit förbjudet i nästan 30 år. Sedan dess har flera delstater gjort planer på hur lyftandet av de lokala förbuden ska se ut.

Detta har så klart varit väldigt goda nyheter för företag som erbjuder bettingtjänster, och Kambi har varit en av de första att utnyttja den förändringen. De har inte bara kontor etablerat i Philadelphia, utan har redan involverat sig i bettingverksamhet i flera delstater. 2020 rapporterades 30-40% av gruppens intäkter har kommit från den amerikanska marknaden. Med en fot inne i den snabbt växande bettingmarknaden i USA ser framtiden intressant ut för bolaget, och den starka kvartalsrapporten för 2021 kan ses som ett kvitto på spel- och bettingindustrins framfart, så väl som en fingervisning för hur det kan komma att se ut framöver.

Kambi Group Plc. har sitt huvudkontor i Malta och börsnoterades 2014. Företaget ägnar sig främst åt att erbjuda tjänster inom odds till företag verksamma inom spel- och betting – och den växande industrin inom vilken de opererar har skördat stora vinster de senaste åren. Den första kvartalsrapporten för 2021 visar på en stark tillväxt för företaget, som har levererat flera positiva rapporter i rad, och med möjligheterna på den nyöppnade amerikanska marknaden kan detta bli ett framgångsrikt år.

Kultur och nöje

Tv-publiken sviker Guldbaggegalan

Guldbaggen som den såg ut i fjol. Arkivbild
Foto: Anders Wiklund/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

I kväll är det dags för den årliga Guldbaggegalan – men filmgalorna ser ut att tappa sin dragningskraft på tv-publiken, rapporterar Kulturnytt i Sveriges Radio.

2021 såg ungefär 740 000 personer på Guldbaggegalan – vilket bara är hälften så många som den senaste toppnoteringen från 2013. Även den amerikanska Oscarsgalan har tappat tittare de senaste åren.

Intresset för tv-sända galor har minskat i takt med att strömningstjänster och ett annat tittarmönster vuxit fram, och Anton Glanzelius, beställare på SVT, tror att det kommer att bli svårt att få tillbaka publiken.

– Vill vi gå tillbaka till de dagarna då vi hade 1,5 miljon? Ja, jättegärna, men jag är inte säker på att det är en rimlig förväntan att ha på en livesänd filmgala i dagens tv-utbud, säger han till radion.

Kultur och nöje

En måstebok för kulturnörden

Exteriörbild på Thielska galleriet från 2019.
Foto: Naina Helén Jåma/TT
Kultur och nöje
Litteratur/recension Britte Montigny har läst en bok om Thielska galleriet.

I en muromgärdad natur- och skulpturpark nästan allra längst ut på Blockhusudden kröner Ferdinand Bobergs mästerverk – Thielska Galleriet – Eols kulle och bjuder på en svindlande vacker utsikt över segelleden in mot Stockholm. Eols kulle, Vindarnas kulle, kräset vald av bankiren Ernest Thiel (1859-1946) som grund för en byggnad skulle tjäna som både privatbostad och galleri för hans snabbt växande samling av främst svensk och nordisk konst från perioden ca 1890-1920.

Under första världskriget förlorade Ernest Thiel merparten av sin tidigare enorma förmögenhet. För att undgå att hus och samling skulle splittras sålde han 1924 hela anläggningen, nu ombildad till Stiftelsen Thielska Galleriet, till Staten. Ett köp som finansierades av Statslotteriet. Under åren har det under perioder stormat rejält kring hela projektet, men hösten 2021 göts äntligen olja på vågorna. Då (åter)bildades Stiftelsen Thielska Galleriet vars framtid av allt att döma nu är tryggad. Som en slags bekräftelse på att den turbulenta tiden är över, utkom bokförlaget Langenskiöld i höstas med en gedigen, välskriven, rikt illustrerad och höggradigt intressant sammanfattning av de många turerna i Thielska Galleriets komplicerade historia. De första planerna på en kombination av bostad och ateljé föddes i det ögonblick då Ernests och nyblivna hustrun Signe Marias våning på Strandvägen blev för liten för den snabbt växande konstsamlingen (tjocka sammetsgardiner för fönstren fick fungera som väggar att hänga konst på). Berättelsen om Thielska Galleriet slutar där Staten tar över driften men läsaren får ändå om än ytligt följa Ernest Thiels fortsatta liv fram till hans död i hemmet i Djursholm i januari 1947.

Patrik Steorn som är redaktör för boken var också chef på Thielska galleriet tidigare.
Foto: Stina Stjernkvist/TT

Boken om Thielska Galleriet är indelat i sju kapitel. Patrik Steorn, chef för Göteborgs konstmuseum och 2014-20 chef för Thielska Galleriet, svarar för en initierad presentation av Ernest Thiel medan hustrun Signe Maria också i denna bok (jämför Gunilla Grahn-Hinnfors Signe Thiel-biografi Sträckande sig uppåt mot ljuset, som utkom i höstas) förblir något av en skugga. Martin Rörby, arkitekturhistoriker, gör i kapitlet En klanglåda för den moderna konsten, en utomordentligt intressant analys av galleriets arkitektur och det nära släktskapet med förra sekelskiftets vita och slutna Wienerarkitektur med Joseph Maria Olbricht, Otto Wagner och Josepf Hoffmann som främsta företrädare. Som en naturlig förlängning följer Catharina Nolins, trädgårdsorienterad konstvetare, genomgång av den varsamt tillrättalagda naturtomten med Rodin-skulpturer och Thiels egen grav.

Av speciellt intresse är naturligtvis idéhistorikern Per Widéns respektive konstvetaren Charlotta Nordström genomgångar av konstsamlingens framväxt och omfattning. I fokus står företrädare för Konstnärsförbundet med intressanta utblickar till Danmark och Norge där vitalister som J.F Willumsen och framför allt Edvard Munch – den sistnämnde en av Thiels absoluta favoriter – gav en extra krydda åt konsten åren efter sekelskiftet.

Någon som också som i hög grad upptog Thiels tankar var den tyske filosofen Friedrich Nietzsche (1844-1900), vars postuma porträtt Thiel 1906 gav Munch i uppdrag att utföra. I ett fängslande kapitel redogör filosofen Hans Ruin för Thiels alltmer fördjupade intresse för Nietzsches filosofiska skrifter. Han svarade själv för några översättningar, blev nära vän med Nietzsches syster Elisabeth Förster-Nietzsche, fick av henne filosofens dödsmask och donerade en stor summa pengar till Nietzsche-arkivet i Weimar.

Boken om Ernest Thiel och hans livsverk avslutas med att Sophie Allgårdh, konstrecensent och intendent på Thielska Galleriet, i kapitlet Privatpalatset blir museum – en presshistoria återuppväcker minnet av den uppståndelse som förvandlingen väckte och som skapade såväl stora rubriker som hemma hos-reportage.

Mellan raderna och som en extra bonus ger boken om Thielska Galleriet en levande bild av kulturlivet i Stockholm under 1900-talets första decennier. Med andra ord, ett litet ”måste” för kulturhistorienörden!

FAKTA

Bokrecension

Bok

Thielska galleriet: Konsten - tiden - huset

Redaktör: Patrik Steorn

Förlag: Bokförlaget Langenskiöld

Kultur och nöje

När det dödliga våldet kraschar tonårsbubblan

Sara Khaledi gör regidebut med pjäsen 'Med livet som insats', som sätts upp av Unga Malmö stadsteater i samarbete med Fryshuset och Inkonst.
Foto: Johan Nilsson/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Vad händer i tonårsbubblan när skott avlossas och en nära kompis dör? I nyskrivna pjäsen "Med livet som insats" får tre 15-åriga Malmötjejer ordet.
– Jag tror verkligen att vi har lyckats fånga en röst som inte får höras så ofta, säger regissören Sara Khaledi.
PREMIUM

Hon kallar dem en förstahandskälla i samhällsdebatten, alla de tonårstjejer som är systrar, kompisar eller skolkamrater till offren för det dödliga våldet. Men det är en förstahandskälla som inte hörs, konstaterar hon.

– De sitter på en kunskap och en inblick i en värld som vi som vuxna inte får tillgång till.

Tillsammans med Arina Katchinskaia, som spelar en av de tre tjejerna i pjäsen, intervjuade hon unga Malmötjejer om deras livshistorier och drömmar med sikte på ett pjäsmanus. Vad skulle de vilja säga om de fick stå på Möllan med en megafon och prata med hela Malmö?

– Det växte fram under några träffar. Det var ganska snabbt som vi insåg att just de här tjejerna berörs av den här problematiken som är väldigt samhällsaktuell, säger Sara Khaledi.

Pjäsen sätts upp i samarbete med Fryshuset, som har ett brett kontaktnät bland Malmös unga. Det är viktigt att deras berättelser lyfts fram, anser Rebecka Eriksson, Fryshusets verksamhetsstrateg.

– Vi som jobbar nära ungdomarna står där med en massa fantastiska, sorgliga, tragiska berättelser som de delar med sig av till oss, som vi inte vet vad vi ska göra med. Alla borde få höra det här, men vi har inte alltid tiden eller resurserna för att sprida det.

Misstror vuxna

Misstron mot vuxenvärlden och de hemligheter som unga bär på gjorde intryck under intervjuerna med Malmötjejerna – men också deras drömmar.

I centrum står de tätt sammansvetsade kompisarna Nora, Samina och Aida och vad som händer med dem när vännen Younes blir mördad i Malmö. De blir direkt drabbade av våldet.

– Vi får följa dem när de försöker plocka upp sig själva, plocka upp livet igen efter den tragedin och sorgen, säger Sara Khaledi.

Ämnet är svart och blytungt. Pjäsen är skriven för en ung publik, men det finns ingen anledning att hålla tillbaka, tycker Yasmine Seifi, som spelar Nora.

– Jag väjer inte undan för de jobbiga känslor som kan komma upp, för jag vet att det ändå inte är en bråkdel av vad som känns i verkligheten.

Kärlek och komik

Trots allt är det långt ifrån en mörk och tung pjäs, understryker hon.

– Det som gör att det blir fint är att det är mycket kärlek och mycket komik i dessa scener. Så det är absolut inte en tung, dyster föreställning, för det vi vill göra är ju att spegla att det finns en innerlig, idealistisk, drömlik känsla hos dessa ungdomar.

Pjäsen skildrar också hur tjejerna stöttar och finns där för varandra, berättar Pierina Rizzo, som spelar Aida.

– Den tar upp jobbiga saker, men det finns ju ändå ett hopp. Temat är också deras drömmar. De är så unga att deras drömmar verkligen har en chans att bli sanna fortfarande.

Risk för avhumanisering

För Sara Khaledi, som gick ut Teaterhögskolan 2020, blir det regidebut.

– Jag vill att teatern ska kunna fånga alla olika röster och därför kändes det här projektet så kul och viktigt.

Samhällsdebatten om skjutningar avgränsas ofta till att bara handla om vissa snäva grupper, tycker hon. Risken med det är ett slags avhumanisering av dem som berörs.

– Genom att bredda och ta in alla andra som också berörs så hoppas jag att vi någonstans kan se att problemet inte bara gäller en viss grupp, utan faktiskt ta ett kollektivt ansvar för problemet och se att det är barn vi pratar om. Det är barn som vittnar om våld och där måste vi som samhälle någonstans vakna till liv, säger Sara Khaledi.

Pjäsen sätts upp av Unga Malmö Stadsteater på Inkonst i Malmö och har premiär den 3 mars.

Cecilia Klintö/TT

Manus har skrivits av Arina Katchinskaia (t v), som också spelar en av de tre Malmötjejerna i pjäsen, och regissören Sara Khaledi (t h).
Manus har skrivits av Arina Katchinskaia (t v), som också spelar en av de tre Malmötjejerna i pjäsen, och regissören Sara Khaledi (t h).
Foto: Johan Nilsson/TT
Yasmine Seifi och Pierina Rizzo spelar 15-åringarna Nora och Aida.
Yasmine Seifi och Pierina Rizzo spelar 15-åringarna Nora och Aida.
Foto: Johan Nilsson/TT

FAKTA

Fakta: "Med livet som insats"

"Med livet som insats" är en nyskriven pjäs som baseras på unga Malmötjejers berättelser.

Manus har skrivits av Arina Katchinskaia och Sara Khaledi. För regin svarar Sara Khaledi.

I rollerna: Arina Katchinskaia, Pierina Rizzo och Yasmine Seifi.

Projektet är ett samarbete mellan Malmö stadsteater, Fryshuset och Inkonst.

Pjäsen spelas främst för årskurs sex till åtta, men det blir också fem offentliga föreställningar med efterföljande samtal.

Premiär: 3 mars

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL