Inrikes

Riksdagen vill kapa pandemilag

Socialminister Lena Hallengren (S) ser ut att få nej av riksdagen till att förlänga pandemilagen med fyra månader. Riksdagen vill gå med på halva den tiden, två månader. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes En majoritet i riksdagens socialutskott säger nej till att förlänga pandemilagen med fyra månader, enligt uppgift till TT. Två månader anses rimligt.
Socialminister Lena Hallengren (S) uppger att det innebär sämre beredskap samt merjobb som hade kunnat undvikas.
PREMIUM

Om majoriteten i utskottet håller fast vid sin linje och riksdagen följer den innebär det att regeringen måste lägga en ny proposition under vårvintern om covid-19-lagen ska få en fortsättning efter den 31 mars.

– Det är bättre att ha två månader än ingen lag alls. Men det är inte bara att förlänga lagen om den går ut den 31 mars. Det tar tid att stifta lag, säger Hallengren till TT.

– Det är en väldigt stor skillnad mot att ha en lag som rullar på.

"Blandas ihop"

Att ha lagen ger beredskap för att vidta åtgärder snabbt och, enligt Hallengren, även en låda med träffsäkra verktyg för att begränsa smitta. Hon understryker att det faktum att pandemilagen finns inte innebär att den ska användas hela tiden.

– Att pandemilagen finns är ju inte samma sak som att restriktioner finns. Jag tycker att det blandas ihop och jag undrar om inte också en del riksdagsledamöter och partier verka tro det, säger Hallengren.

– Restriktionerna ska bort så fort det bara är möjligt, det är klart att de begränsar människors liv och verksamheter.

Den nuvarande lagen har en löptid på fyra månader. I den har riksdagen ordnat sin kontroll av regeringens hantering genom att begära en rapport efter halva tiden om hur lagen fungerat och hur regeringen använt sina befogenheter. Lagen ger regeringen ökad makt över smittskyddsåtgärder, bland annat genom bemyndiganden till Folkhälsomyndigheten.

Färdigt på måndag

På måndag ska utskottet vara färdigt med sitt betänkande och förslag till hur riksdagen ska ställa sig.

"Regeringen har i och med de väldigt långtgående och ingripande restriktionerna som presenterades i måndags missbrukat sina maktbefogenheter. Minoritetsregeringen får med den kortare tiden sina befogenheter begränsade", säger Moderaternas socialpolitiska talesperson Camilla Waltersson Grönvall i en skriftlig kommentar.

Hon syftar på regeringens presskonferens den 10 januari, då en rad restriktioner skärptes. En av dem var att restauranger redan från den 12 januari måste stänga klockan 23.

Också i partiledardebatten häromdagen fick regeringen kritik från oppositionen för att ha använt lagen på ett sätt som det, enligt kritikerna, inte var tänkt. Liberalerna har föreslagit ett nej till lagen men enligt vad TT erfar finns det ingen majoritet för ett avslag.

I Moderaternas förslag till utskottsinitiativ är en punkt den halverade giltighetstiden för lagen. M vill utöver det att regeringen ska uppmanas att välja lättare restriktioner och vaccinpass som åtgärder i stället för mer långtgående. Och ska lagen förlängas ytterligare så ska riksdagen ha mer att säga till om vad gäller restriktioner som regeringen inför, riksdagen ska kunna stoppa dessa omgående efter det att de har införts.

Lägga fram strategi

Moderaterna vill också att regeringen ska lägga fram en strategi om hur det ska gå till när restriktioner och andra pandemiåtgärder ska avvecklas.

Lena Hallengren anser att en del av förslaget i praktiken innebär att politiker anses veta bättre än experterna på Folkhälsomyndigheten och smittskyddsläkare vilka åtgärder som behövs. Det vore inte bra, enligt henne.

Lars Larsson/TT

Inrikes

Eldade upp grannens döda ko – åtalas

En fastighetsägare i Sörmland åtalas efter att ha eldat upp en död ko. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes

Boende i en ort i Sörmland slog larm till miljökontoret när rök och dålig lukt började sprida sig över trakten. En miljöinspektör gjorde ett oanmält besök på den utpekade gården och upptäckte att en död ko stoppats i en förbränningsugn, skriver SVT Sörmland.

Fastighetsägaren erkände att han eldat ett kadaver som tillhörde en lantbrukare i trakten. Döda djur måste dock hanteras på ett visst sätt och mannens ugn är inte godkänd. Det var inte heller första gången som fastighetsägaren ägnat sig åt otillåten eldning, uppger SVT.

Nu åtalas mannen för brott mot lagen om foder och animaliska biprodukter. En fällande dom kan som mest innebära fängelse i två år.

I polisförhör har mannen, trots det första erkännandet, hävdat att han inte minns att han eldat något otillåtet i ugnen.

Lars Brandelius/TT

Inrikes

Barn fastspänt – korttidshem får hård kritik

Inspektionen för vård och omsorg är mycket kritisk till att ett barn i Småland dagligen fått sitta med händer och fötter fastspända på en korttidsverksamhet.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Inrikes
Inrikes Ett barn har rutinmässigt fått händer och fötter fastspända inom en korttidsverksamhet i Småland.
Nu får verksamheten svidande kritik av Inspektionen för vård och omsorg (Ivo), skriver Smålands-Tidningen.

Personalen har uppgett att det inte funnits något annat sätt att hjälpa barnet. Fastspännandet har skett vid transporter i rullstol utomhus, och vid toalettbesök – ibland långa stunder.

I oktober fick Ivo in ett klagomål om hur barnet behandlades. Inspektionen kontaktade då bland annat en ansvarig socialchef i berörd kommun. Det ledde till att uppgifterna från anmälaren förstärktes.

Fastspännandet måste sluta genast, framhåller Ivo i sitt beslut. Det är förbjudet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, och strider mot FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Den ansvariga nämnden måste "följa det regelverk som finns, så att tvångs- och begränsningsåtgärderna omedelbart upphör", skriver Ivo.

Enligt anmälan har barnet även spänts fast på samma sätt av sina personliga assistenter i hemmet. Ivo har gjort en tillsyn där också, men i det fallet har beslutet inte redovisats ännu.

Inrikes

En miljard i återkrav för assistansersättning

Återkraven har ökat de senaste två åren. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

De senaste två åren har Försäkringskassan krävt tillbaka närmare en miljard kronor av utbetald assistansersättning, rapporterar SVT Nyheter. Återkraven har uppgått till över 460 miljoner kronor både 2021 och 2020, vilket är betydligt högre än åren innan. Enligt Försäkringskassan beror de ökande kraven på ett bättre samarbete med andra myndigheter.

Både större och mindre bolag har fått återkrav, däribland Humana, som är branschens största aktör. Humana krävs på 9,5 miljoner kronor efter att Försäkringskassan hittat en misstänkt efterhandskonstruerad planering och efter det hade uppstått frågetecken kring en assistent som hade ett annat arbete dagtid men redovisat nattarbete hos brukaren. Bolaget tillbakavisar kraven.

Under 2021 beräknas kostnaden för den statliga assistansersättningen hamna på 24,4 miljarder kronor.

Inrikes

Olof Palme-priset till Patricia Gualinga

Patricia Gualinga (till höger) tillsammans med en tolk vid en FN-sammankomst i New York 2016.
Foto: Stuart Ramson/AP
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Årets Olof Palmepris går till Patricia Gualinga, ledare för Kichwa-folket i Sarayaku i ecuadorianska Amazonas.

"Hon prisas för sitt modiga ledarskap för urfolkens livsvillkor och naturens rättigheter samt för sin kamp för överlevnaden av Amazonas, världens största regnskog", heter det i prismotiveringen.

Patricia Gualinga har i många år varit en profil i protesterna mot landskövlingen utförd av olje-, gruv- och skogsbolag.

"I en tid då den biologiska mångfalden hotas och klimatförändringarna kräver stora omställningar är urfolken särskilt utsatta. Genom sin relation till mark och natur visar Patricia Gualinga vägen till hållbara samhällen och att vi alla måste lära oss att leva med naturen och inte mot den. Urfolkens kamp för överlevnad är därmed också mänsklighetens. Patricia Gualingas och hennes medkämpars röst är ovärderliga i det ekologiska katastrofläge som världen befinner sig i", lyder resten av prismotiveringen.

Priset består av ett diplom och 100 000 dollar (nära 920 000 kronor).

Inrikes

Karantän och sjukdom stoppar rättegångar

Nästan var tredje domstolsförhandling ställs in just nu.
Foto: Anders Humlebo
Inrikes
Inrikes Totalt har närmare 30 procent av planerade förhandlingar i svenska domstolar ställts in sedan årsskiftet. Det är väsentligt fler än under motsvarande period de senaste åren.
PREMIUM

En knapp tredjedel (30,9 procent) av förhandlingarna som skulle hållits i svenska tingsrätter under årets första veckor har ställts in. Än fler har det varit i kammarrätterna där 43 procent ställts in och i hyresnämnderna där knappt 42 procent av förhandlingarna inte kunnat genomföras.

Vid exempelvis Nacka tingsrätt utanför Stockholm började parter, ombud och förhörspersoner höra av sig förra veckan och ville ställa in eller flytta förhandlingar på grund av sjukdom. Totalt har 16–20 mål inte kunnat genomföras.

– Vi har fått ställa in ett par huvudförhandlingar i tvistemål och vi har fått ställa in lite brottmål. Det beror oftast på part eller ombuds sjukdom eller att de sitter i karantän, säger Cecilia Klerbro som är lagman, det vill säga chef, för Nacka tingsrätt.

Hotar inte

För att slippa ställa in förhandlingar försöker tingsrätten i första hand att lösa det genom att exempelvis åklagare eller advokat kan vara med på länk, vilket hittills gjort att inga förhandlingar där personer sitter häktade har behövt ställas in eller skjutas upp.

Även om många är sjuka eller är i karantän tycker Cecilia Klerbro inte att det är så pass allvarligt att det utgjort ett hot mot verksamheten. Än så länge finns tillräckligt med personal i tjänst för att kunna lösa eventuell sjukfrånvaro eller hemkarantän.

– Om domaren blir sjuk får en annan domare hoppa in. Vi har personal i alla personalgrupper än så länge, säger Cecilia Klerbro.

Domstolsverkets generaldirektör Thomas Rolén säger att det är för tidigt att säga om smittosituationen och det relativt stora antalet inställda förhandlingarna under årets första veckor kommer att få konsekvenser för domstolarna på längre sikt.

Bra läge

Han säger att domstolarna redan under pandemiåret 2021 lyckats minska balansen, det vill säga oavgjorda mål som ligger och väntar, med över 6 000 mål. Mycket tack vare att domstolarna kunnat koppla upp sig via video och på så sätt kunnat genomföra många förhandlingar.

– Vi går in i 2022 i ett bra läge. Så även om man ställer in nu är det för tidigt att säga om vi kommer att bygga någon målskuld, säger Thomas Rolén.

Men om sjukdom och karantän fortsätter att störa domstolarnas verksamhet så mycket att det byggs upp en målskuld, som förr eller senare måste betas av, är generaldirektören inte orolig.

– Vad gäller finansieringen så fick vi extrapengar i förhållande till regeringens budget eftersom man nu fick regera på M, KD, SD-budgeten. Nu när vi skriver vårt budgetunderlag som ska vara klart i mars ser det ut som att Sveriges domstolar för närvarande har en stabil ekonomi. Så det finns utrymme för att beta av en eventuell skuld som uppstår, säger Thomas Rolén.

Beatrice Nordensson/TT

Cecilia Klerbro, lagman vid Nacka tingsrätt. Arkivbild.
Cecilia Klerbro, lagman vid Nacka tingsrätt. Arkivbild.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Native Skd

Så har spellagen påverkat spelbolagen

www.betting.se/bonus

Den 1:a januari infördes en svensk spellicens som krav på de aktörer som vill bedriva spelverksamhet i form av nätcasino och vadslagning. Detta medförde en rad nya restriktioner vars syfte var att säkerställa en tryggare marknad för alla aktörer. Till exempel blev det maximalt tillåtet med en bonus per spelare och licens samtidigt som det också ställdes högre krav vid marknadsföring av spelbolagen till spelarna.

Den reglerade marknaden har givit en tryggare upplevelse för de svenska spelare som förhåller sig till att spela hos de aktörer som har svensk licens godkänd av Spelinspektionen. I dagsläget är det 74 licenstagare som fått svensk licens utgiven av myndigheten.

Ännu hårdare restriktioner under pandemin

Sedan svensk licens införande har det varit restriktioner med en bonus per spelare och licens, men under pandemin beslutade regeringen att införa hårdare restriktioner genom nya spelansvarsåtgärder. Det innebär att oddsbonusar och andra erbjudanden maximalt får uppgå till högst 100 kronor av licenstagare som tillhandahåller nätcasino och värdeautomater.

I tillägg säger reglerna att de som spelar casino på nätet har en insättningsgräns på högst 5000 kronor per vecka. Detta gäller dock inte de som enbart väljer odds och betting. Det är också obligatoriskt för spelare att ange gränser för speltiden vid spel på nätcasino och värdeautomater.

Har fått konsekvenser för spelarna

De nya hårdare restriktionerna var tänkta att gälla fram tills årsskiftet av 2020 men är förlängda till den siste juni 2021. Om läget inte har lättat finns det chans till ytterligare förlängning av restriktionerna ännu längre än så. Dessa betydligt hårdare spelansvarsåtgärder har inneburit att vissa spelare väljer att sluta spela hos de svenska licenstagarna. Istället vänder de sig till casino utan svensk licens vilket dock innebär betydligt högre risker. Anledningen är att det inte finns samma restriktioner kring insättningsgränser, speltid och bonusar. De som väljer att spela hos dessa aktörer kommer behöva skatta 30% av vinsterna samtidigt som det inte finns någon svensk myndighet som agerar medlare om något skulle hända mellan dig och spelbolaget.

Inrikes

Tredje befäl i Enköping utreds för brott

En förundersökning har inletts mot ett tredje befäl vid Ledningsregementet i Enköping. Rubriceringarna är tjänstefel och framkallande av fara för annan. Brottsoffret ska vara en värnpliktig. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En förundersökning mot ett tredje befäl vid Ledningsregementet i Enköping har inletts, rapporterar Ekot.

Brottsrubriceringen är framkallande av fara för annan samt tjänstefel. Vapen ska ha varit inblandade vid händelsen som skedde i samband med en skjutövning, enligt åklagaren. Brottsoffret uppges vara en värnpliktig.

– Jag utgår från att det finns både vittnen och andra inblandade personer som kommer kunna bringa klarhet i vad som hänt, säger kammaråklagare Elin Blank i Uppsala till radion.

Det finns inga uppgifter om hur den misstänkta förhåller sig till anklagelserna. Det kommer att hållas förhör i utredningen.

I fredags inleddes en förundersökning om två fall av sexuellt ofredande och tjänstefel mot två andra befäl för händelser som ska ha skett på ett skjutfält i höstas.

I december skickades 520 soldater hem från regementet i Enköping akut på grund av larmen om att det förekommit kränkningar.

Inrikes

Dog av för hög dos medicin – läkare åtalas

En kvinna dog av medicinförgiftning efter att hon fått en för hög dos medicin förskriven. Arkivbild.
Foto: Isabell Höjman/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Två läkare åtalas för vållande till annans död efter att en kvinna dött av medicinförgiftning, rapporterar P4 Väst.

Läkarna arbetar inom NU-sjukvården, som består av Norra Älvsborgs Länssjukhus i Trollhättan och Uddevalla sjukhus. Det var i samband med att den kvinnliga patienten skrevs ut för snart tre år sedan som hon fick recept på en medicin. Men den förskrivna dosen var för hög och kvinnan avled i sitt hem efter fyra dagar.

De båda läkarna förnekar brott.

Inrikes

Gamla karantänsregler på FHM:s hemsida

Förra veckan gick FHM ut med nya lättnader för familjekarantänen. Arkivbild.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

På Folkhälsomyndighetens (FHM:s) presskonferens förra torsdagen presenterades nya lättnader för den så kallade familjekarantänen. Tiden som man ska stanna hemma om någon i hushållet smittats med covid-19 kortades till fem dagar i stället för de tidigare sju.

FHM:s hemsida har däremot inte uppdaterats med de nya karantänsrekommendationerna, sedan förra veckan. På fliken "Hur länge ska jag stanna hemma?", med rekommendationerna kring familjekarantänen, finns endast information om de gamla rekommendationerna om sju dagar. Det står även att sidan är under uppdatering.

Familjekarantänen kortades efter rapporter om arbetsplatser som har haft stora problem med att hålla i gång sin verksamhet och att elever inte kunde ta sig till skolan för att många satt i karantän för att någon i familjen varit sjuk.

FHM:s presstjänst uppger vid 13-tiden på måndagen att uppdateringarna av informationen till allmänheten beräknas vara klara under dagen.

"Vad som gäller har hela tiden funnits i nyhetstexten (på hemsidan) och i stöddokument riktade till vård och omsorg", skriver presstjänsten i ett mejl till TT.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL