Ekonomi

Ny ordförande föreslås i Nordea

Nordea får ny styrelseordförande. Arkivbild.
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Ekonomi
Ekonomi
PREMIUM

Aktieägarnas nomineringsråd i Nordea Bank föreslår att Stephen Hester blir ny styrelseordförande från den 1 oktober. Han efterträder Torbjörn Magnusson som övergår till att bli ordinarie styrelseledamot. Hester föreslås också ta plats som ledamot i styrelsen från nästa ordinarie bolagsstämma.

61-årige Stephen Hester är brittisk medborgare och har bland annat arbetat i 17 år som verkställande direktör för tre FTSE100-företag, däribland Royal Bank of Scotland (2008–13).

Ekonomi

Coop öppnar lågprisbutiker

Butikskedjan Coop satsar på lågpris i nya butikskedjan 'X-tra'. Under 2022 planerar de att öppna över 70 butiker runt om i landet. Arkivbild.
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Ekonomi
Ekonomi Matkedjan Coop satsar stort på sitt lågprisvarumärke "X-tra". I år kommer drygt 70 butiker flagga om till det lågpriskonceptet.

– Vi har under en tid identifierat att kundernas fokus på pris blir viktigare och viktigare, men också att det blivit mer accepterat av våra kunder att handla i en lågprisbutik, säger Ola Andersson, affärschef på X-tra.

När Coop har sett över sin affärsidé har de identifierat ett utrymme på marknaden för en lågpriskedja för mat. Tiotals Coop-butiker i Sverige kommer därför göras om till X-trabutiker.

– Vi vill hitta nya kundgrupper och bredda kundbasen, säger Ola Andersson.

När man kliver in på en X-tra-butik kommer det se annorlunda ut. Inredningen görs om, skyltning byts ut och kampanjer får större fokus.

– Det blir ett helt nytt erbjudande under ett eget varumärke, med en helt egen yttre- och inre gestaltning.

Satsningen omfattar till en början södra Sverige och Västsverige. Under de kommande åren ska butikskedjan byggas ut till att bli rikstäckande.

Ekonomi

Plan B för Evergrande klar

China Evergrande är en av Kinas största fastighetsutvecklare, med ett skuldberg på över 300 miljarder dollar. Arkivbild
Foto: AP/TT
Ekonomi
Ekonomi En Plan B är klar för den krisdrabbade kinesiska fastighetsjätten China Evergrande.
Kinesiska myndigheter överväger ett förslag om nedmontering av verksamheten och sälja ut merparten av tillgångarna, rapporterar Bloomberg med hänvisning till källor.

Rekonstruktionsförslaget har enligt källorna lämnats in till Peking av tjänstemän i Evergrandes hemprovins Guangdong. Där föreslås att det mesta av tillgångarna ska säljas ut, förutom det separatnoterade fastighetsservicebolaget och elbilsverksamheten.

Det som inte går att sälja ska enligt förslaget tas över av Evergrandes stora långivare och China Cinda Asset Management, ett statsägt bolag som hanterar problemlån.

Intäkterna från försäljningen ska i första hand gå till att betala långivare, men det kan enligt källorna inte uteslutas att banker och obligationsägare tvingas gå med på skuldnedskrivning för att få ihop rekonstruktionen.

Evergrandes bolag för fastighetsservice och elbilsverksamheten beräknas ha ett samlat värde på nästan 9 miljarder dollar och kan enligt förslaget komma att säljas i ett senare skede.

Evergrandes skuldproblem har varit i fokus sedan sommaren 2021, då det stod klart att den skuldtyngda koncernen – med skulder på över 300 miljarder dollar – hade akuta betalningsproblem.

Av skuldberget består omkring 19 miljarder dollar av lån från utländska långivare.

Ekonomi

Ränteoro sänker Asienbörserna

Det var en blandad inledning på handeln på de ledande Asienbörserna. Arkivbild.
Foto: Ahn Young-joon/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

En orosvåg för högre räntor sveper över världens börser efter onsdagens räntebesked från USA:s centralbank Federal Reserve (Fed). Asienbörserna går ned på bred front.

Tokyobörsens Nikkei 225-index faller 3,1 procent, medan det bredare Topix-index backar 2,6 procent.

Seoulbörsens Kospi-index går också ned över 3 procent, medan Taiwanbörsen stänger på minus 0,2 procent.

På Hongkongbörsen ligger Hang Seng-index på minus 2,6 procent i den avslutande handeln. Börserna i Shanghai och Shenzhen ligger samtidigt på minus 1,1 respektive 2,1 procent inför stängning.

Marknaden tolkar Fed-chefen Jerome Powells besked i onsdags kväll svensk tid som att det nu kan bli snabba penningpolitiska åtstramningar i USA, för att trycka ned den högsta inflationen på nästan 40 år i världens största ekonomi.

Utvecklingen på börserna i Asien följer på kursfall på Wall Street i onsdags kväll, efter Fed-beskedet. Det pekar samtidigt mot nya nedgångar i Wall Street på torsdagen i terminshandeln.

Ekonomi

Bättre än väntat av SEB

SEB, med vd Johan Torgeby, redovisar bokslut för 2021. Arkivbild.
Foto: Malin Hoelstad/SvD/TT
Ekonomi
Ekonomi SEB redovisar ett rejält vinstlyft för fjärde kvartalet 2021. Resultatet var bättre än väntat.

"Provisionsnettot nådde en rekordnivå under året, drivet av ihållande hög kundaktivitet inom divisionen Stora Företag & Finansiella Insitutioner samt en ökning av det förvaltade kapitalet med 27 procent jämfört med föregående år", skriver vd Johan Torgeby i en kommentar i bokslutet.

Styrelsen föreslår en utdelning på 6 kronor per aktie för 2021. Det var mindre än väntade cirka 8 kronor per aktie, men SEB planerar ovanpå detta för återköp av aktier för 5–10 miljarder kronor under 2022, enligt ett bokslut från storbanken.

Räntenettot steg

Samtidigt redovisar SEB en rörelsevinst på 7,5 miljarder kronor för fjärde kvartalet 2021. Det kan jämföras med vinsten på 6,4 miljarder kronor motsvarande period ett år tidigare.

Resultatet var bättre än väntat. Nettovinsten landade på 6,2 miljarder, mot väntade 5,8 miljarder enligt en Bloombergenkät.

Räntenettot – det banken tjänar på skillnaden mellan in- och utlåningsräntor – steg till 6,7 miljarder kronor, från 6,6 miljarder kronor. Provisionsnettot lyfte samtidigt till 5,9 miljarder kronor, från 4,8 miljarder kronor.

Snittprognosen för räntenettot låg på 6,7 miljarder kronor, medan den för provisionsnettot låg på 5,3 miljarder, enligt Bloomberg.

Totalt uppgick intäkterna till 13,9 miljarder kronor, jämfört med 13,1 miljarder kronor motsvarande period året före.

Kreditförluster minskade

Kostnaderna steg till 6,1 miljarder kronor, från 5,8 miljarder kronor. Kreditförlusterna minskade till 299 miljoner kronor, från 835 miljoner kronor.

"På kort sikt har vi ett kostnadsmål om 24,5 miljarder kronor för 2022, baserat på 2021 års valutakurser", skriver Torbeby i sin bokslutskommentar om innevarande år.

"Den övergripande ambitionen är att växa vinst per aktie och att nå vår långsiktiga ambition om 15 procent avkastning på eget kapital", tillägger han.

För hela 2021 summerades rörelsekostnaderna till 23,2 miljarder kronor, en ökning med 2 procent mot året före.

Joakim Goksör/TT

Ekonomi

Skattelättnad för a-kasseavgift föreslås

Finansminister Mikael Damberg (S). Arkivbild.
Foto: Johan Jeppsson/TT
Ekonomi
Ekonomi Regeringen vill åter införa en skattereduktion för medlemsavgiften i a-kassan.
Förslaget beräknas innebära sänkt skatt med i snitt 415 kronor per år.

– Vi vill inte att trygghet för arbetstagare i första hand ska vara en kostnadsfråga. Att göra det billigare att vara med i a-kassan uppmuntrar till medlemskap och förbättrar arbetsmarknaden, säger finansminister Mikael Damberg (S).

Skattereduktionen innebär att 25 procent av den inbetalda a-kasseavgiften kan dras av mot medlemmens beräknade skatt. Finansdepartementet beräknar att det blir en skattesänkning på i genomsnitt 415 kr per medlem och år.

I en lagrådsremiss som regeringen i dag beslutar om föreslås skattelättnaden träda i kraft den 1 juli 2022 och gälla för avgifter som betalas efter den 30 juni 2022.

Avdraget för medlemsavgiften i en a-kassa togs bort av den förra Alliansregeringen.

TT: Finns det stöd för ert förslag i riksdagen?

– Det blir väldigt spännande att se, säger Damberg.

Han påpekar att skattelättnaden finns med i den budget som riksdagen tagit ställning till för 2022.

– Jag förväntar mig att budgeten också levereras av riksdagen, men vi vet ju också att flera partier, bland annat Moderaterna, är motståndare till detta, säger Damberg.

Peter Wallberg/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Så påverkar den svenska spellagen spelindustrins framtid

Casinobonusar I mer än 20 år har Sveriges regering vägrat släppa på det statliga spelmonopolet, och släppa in spelbolag på den svenska spelmarknaden.

Svenska spelbolag etablerade därför sina huvudkontor i europeiska speljurisdiktioner som Malta, och under de senaste 15 åren har online-spel blivit en socialt accepterad underhållningsform som omsätter miljardbelopp varje år.

Flera av de bolag som startade för tio till femton år sedan är idag väletablerade spelkoncerner, som årligen uppvisar lysande resultat på Stockholmsbörsen. Samtidigt verkar efterfrågan på online-spel bara växa. Det går inte längre att blunda för spelbolagens framfart och den svenska staten kan inte längre konkurrera med spelsajterna.

Sommaren 2018 tog Sveriges regering därför beslutet att börja licensiera online-spel från och med den första januari 2019. Och det beslutet ledde givetvis till en del lokala nyheter och åsikter. Men vad betyder den nya spellagen egentligen för spelbolagen, och för Sverige?

Därför licensierar Sverige online-spel

Nästan varje månad kommer det nya svenska casinon. Casinobranschen har blivit otroligt stor i Sverige, och färska undersökningar visar att var tredje svensk numera spelar casino på nätet.

Sverige har därför börjat licensiera online-spel, så att statskassan inte går miste om de intäkter som den svenska spelmarknaden genererar varje år. Den svenska statens spelsidor och spelbutiker kan inte längre konkurrera med casinosajter som släpper nya spel varje månad, och bettingsajter som erbjuder odds på matcher från världens alla håll och kanter.

Dödsstöten har onekligen varit mobiloptimeringen, som gjort nätcasinospel och online-betting otroligt tillgängligt. Varför skulle någon vilja springa ner till hörnbutiken för att lägga ett spel, när du kan oddsa medan matchen pågår från ditt vardagsrum och ta ut dina vinster på under fem minuter?

Det enda sättet den svenska staten kan tjäna en hacka på pengarna som det svenska folket omsätter i online-spel är att börja licensiera spelsajter. Det är precis vad den svenska regeringen gjort, och därför måste numera alla spelbolag som verkar på den svenska spelmarknaden ha en svensk spellicens.

Utgångspriset för en svensk spellicens ligger på 400 000 kronor, och sedan förhåller sig priset till vad för slags tjänster en speloperatör vill erbjuda. Spelbolagen måste även rätta sig efter en del nya riktlinjer som de inte stött på tidigare. Den svenska spellicensen ställer nämligen väldigt strikta krav på bonuserbjudanden, marknadsföring och ansvarsfullt spelande. Och följer spelbolagen inte de här reglerna riskerar de att förlora sin licens. Mer om svenska bonusregler kan du läsa om på spelinspektionens hemsida.

Bara en enda bonus

Den mest påtagliga förändringen som den svenska spellagen medfört är restriktionerna på bonuserbjudanden. Sedan den första januari 2019 får spelsajter på den svenska spelmarknaden bara erbjuda spelare en enda bonus. Den här bestämmelsen har skakat om spelindustrin i Sverige, eftersom återkommande kampanjerbjudanden, och så kallade återaktiverings-kampanjer, varit en central del av de svenska speloperatörernas affärsmodell.

Spel med BankID

När de inte längre kan locka spelare med attraktiva bonuserbjudanden har casinona fått tänka om. Och det har skapat nya branschtrender. Nu är det senaste skriket att låta spelare spela casino utan registrering med hjälp av BankID. Genom att legitimera sig med BankID slipper spelare genomgå en lång registreringsprocess, och dessutom kan de få sina uttag inom fem minuter. Istället för bonusar har det alltså börjat handla allt mer om smidiga användarfunktioner och tillgänglighet.

Mer gamification och nya spelfunktioner

När äventyrscasinona kom runt 2013 revolutionerade de på många sätt spelbranschen. Innovativa speloperatörer skapade roliga spelnarrativ som löpte parallellt med casinospelandet och gav spelare mer underhållning för pengarna de satte in. Pionjärer som Casino Heroes håller fanan högt än idag, och har expanderat sitt koncept till flera nya sajter, där de dessutom inkorporerat spel med BankID.

Samtidigt har nykomlingar som High Roller fortsatt fila på gamification-funktioner för att ge spelare en mer engagerande och personlig spel-och användarupplevelse. Hos flera casinon ser vi nu funktioner som låter spelare tävla direkt mot varandra, vilket naturligtvis ökar den sociala interaktionen och tillför en ny dimension till casinospel.

Sedan årsskiftet har vi fått se några nykomlingar på den svenska spelmarknaden som verkligen tagit ut svängarna. När du loggar in hos nätcasinot Duelz förstår du knappt att du hamnat på en casinosajt. Det här casinon har kombinerat casinospel med grafik och spelnarrativ som är lånade ut tvspels-världen, och dessutom optimerat spelupplevelsen för mobiltelefoner på ett fenomenalt sätt.

När bonusar blivit ett minne blott måste nätcasinona vara kreativa för att sticka ut. Casinospelare har onekligen några spännande år att se fram emot, och det ska bli intressant att se hur de svenska spelbolagen anpassar sig efter den nya spellagen.

Ekonomi

Slutförvaret kan bli dyrare än väntat

Ännu är platsen vid Forsmarks kärnkraftverk där SKB planerar att bygga slutförvaret bara en plan markyta. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Ekonomi
Ekonomi Notan för slutförvaret av kärnavfall landar på 19 miljarder kronor enligt kärnkraftsindustrin.
Men det kan bli dyrare än så, varnar tillsynsmyndigheten Riksgälden, som vill se högre garantier från bolagen.

I dag väntas besked från regeringen om hur det blir med slutförvaret av använt kärnbränsle. Frågan har varit aktuell i över 35 år, och meningarna om säkerheten i den föreslagna metoden går isär. Men det är inte bara själva metoden som ifrågasätts. Kostnaderna för att bygga kan också dra iväg, enligt Riksgälden.

Det är kärnkraftsindustrin som ska bekosta slutförvaret, i alla fall tills dess avfallet är i marken och förvaret förslutits för 100 000 år framåt. För detta har pengar satts av i en särskild fond, Kärnavfallsfonden. Efter förslutningen går ansvaret över på regeringen och skattebetalarna, förklarar Peter Stoltz, enhetschef för kärnavfallsfinansiering på Riksgälden.

– Kärnavfallsfonden är en statlig myndighet som ansvarar för förvaltningen av de pengar som sätts av. Vi är tillsynsmyndighet och granskar underlagen från kärnkraftsindustrin, säger han.

Syftet med fonden är att hålla kärnkraftskostnaderna borta från skattebetalarna, så att branschen själv står för hela notan. Fonden startades från början då kärnkraften togs i bruk i Sverige på 70-talet.

– Många andra länder har inte fonderat pengar alls. Det är en av förklaringarna till att vi kommit så långt med slutförvarsfrågan i Sverige, säger Anna Porelius, kommunikationschef på Svensk kärnbränslehantering, SKB.

Nu finns cirka 80 miljarder kronor i fonden. 54 miljarder kronor som samlats in tidigare har redan använts för bland annat forskning. Men all el som kärnkraftverken producerar ger nya pengar in i fonden.

Hängslen och livrem

Fast det är inte bara pengarna som finns i själva fonden som ska skydda skattebetalarna, förklarar Peter Stoltz. Det finns också ett slags "försäkring", som innebär att kärnkraftsbolagen måste ställa höga garantier för de avgifter som avser framtida inbetalningar och som ännu inte betalats in. Dessutom måste eventuella kostnadsökningar garanteras.

– Det är som en slags hängslen och livrem, säger Peter Stoltz.

Just nu finns två garantier, som oftast är en moderbolagsborgen från kärnkraftsägarna. En är idag på 15 miljarder kronor, men den föreslås höjas till 40 miljarder. Den andra föreslås ligga kvar på cirka 20 miljarder kronor. Riksgälden vill ha högre säkerheter, berättar han.

– Vi gör noggranna analyser av risken med borgen. Vi har möjlighet att ställa villkor för borgen, och vi har utnyttjat det, säger Peter Stoltz.

Kalkylerna revideras

Pengarna i fonden, plus garantierna om fonden inte räcker till, ska täcka kostnaderna för att både bygga själva slutförvaret i Forsmark och den inkapslingsenhet som planeras i Oskarshamn, och dessutom till förvaret av låg- och medelaktivt avfall i Forsmark, samt till båttransporter och hantering av kärnbränslet innan det kommer ned i marken. Förutom detta ska också kostnaden för nedmontering och rivning av alla kärnkraftverk täckas.

Det är kärnkraftsindustrin, genom SKB, som gör kostnadsberäkningarna. För att säkra att kalkylerna håller så görs de om vart tredje år.

– Vi räknar med kostnader på 19 miljarder kronor för de anläggningar som ska byggas under 10 till 15 år framöver, säger Anna Porelius.

19 miljarder kronor – kanske kan man undra om de pengarna räcker till flera så stora byggen. Det är ju inte direkt ovanligt med jättebyggprojekt som drar iväg.

– Vi känner stor trygghet med finansieringen bakom kärnavfallsprogrammet. Men kostnadsberäkningarna är från 2019, och vi håller på med nya beräkningar nu eftersom de uppdateras vart tredje år. Men oavsett hur mycket pengar som finns i fonden så är det kärnkraftsindustrin som står för kostnaderna, säger hon.

Riksgälden, som granskar beräkningarna, har dock inte samma uppfattning.

– Vi har varit kritiska i ganska många år. Vi har lämnat ett förslag till regeringen i fjol, det är den som beslutar, säger Peter Stoltz.

TT: Räcker de 19 miljarderna?

– Det är för själva byggandet. Till detta kommer också nedmontering och rivning, så totalt handlar det om mer än 100 miljarder kronor.

– Det är en av anledningarna till att vi vill höja garantierna från 15 till 40 miljarder kronor. Kalkylerna revideras hela tiden. Men saker blir dyrare, och listan över stora infrastrukturprojekt som blivit dyrare är lång, säger Peter Stoltz.

Johanna Cederblad/TT

FAKTA

Fakta: Så ska slutförvaret fungera

Använt kärnbränsle ska först ligga i ett mellanlager i Oskarshamn och svalna under många år.

Därefter kapslas det in i en särskild anläggning, som byggs i anslutning till mellanlagret i Oskarshamn. Kapslarna består av gjutjärn med ett kopparhölje omkring.

Kapslarna forslas med båt till Forsmark i norra Uppland, där de läggs ned i tunnlar 500 meter under marken. Kapslarna ligger med en särskild lera, bentonitlera, omkring sig. Tunnlarna sluts igen vartefter de fylls. Planen innebär att kapslarna ska ligga i sina tunnlar i 100 000 år för att nå ofarliga nivåer av strålning.

Ett förvar för låg- och medelaktivt avfall byggs också i Forsmark. Där ska delar från avvecklingen av kärnkraftverken, som inte är så starkt radioaktiva, läggas.

Källa: SKB

FAKTA

Kärnavfallsfonden

Kärnavfallsfonden är en statlig myndighet som lyder under regeringen. Fonden har dock ingen personal, utan sköts av Kammarkollegiet.

Fonden tar emot och förvaltar pengarna från kärnkraftbolagen. Avgifterna ska gå till framtida utgifter för att ta hand om använt kärnbränsle och andra restprodukter.

I fonden finns nu nära 80 miljarder kronor. Pengarna kommer från avgifter som läggs på kärnkraftsbolagens elproduktion.

Avgifterna skiljer sig mellan kärnkraftsbolagen, eftersom de ska avse all rivning och slutförvaring av radioaktiva delar, även för de reaktorer som lagts ned. Det gör att avgifterna blir högre för el som görs där reaktorer nu stängts.

För el från Oskarshamn läggs 5,6 öre per kilowattimme (kWh) på (två reaktorer har stängts där). För el som görs i Ringhals läggs 4,5 öre per kWh på priset (där är två reaktorer stängda och två i drift). För el från Forsmark läggs 3 öre på per kWh (där är alla reaktorer i drift).

Förutom avgifterna måste kärnkraftsbolagen ställa två garantier, tillsammans handlar det om 60 miljarder kronor, enligt Riksgäldens beräkningar.

Dessutom revideras beräkningarna av hur mycket pengar som beräknas gå åt för slutförvaret vart tredje år.

Källa: Svensk kärnbränslehantering (SKB) och Riksgälden

Ekonomi

Så mycket har skogspriserna ökat i Sverige

Ekonomi
Ekonomi Skogspriserna i landet ökade i snitt med 11,3 procent under 2021.
Störst var ökningen i södra Sverige, enligt en ny rapport.

Det är Ludvig & Co (tidigare LRF Konsult), fastighetsmäklare för skogsfastigheter, som har sammanställt rapporten över skogspriser.

Priserna har ökat i hela landet under det senaste året, men likt tidigare år sticker de bördiga södra delarna av landet ut i statistiken. Prisökningen för det senaste året i södra Sverige var 13,8 procent per skogskubikmeter. Ökningen i området de senaste fem åren ligger på 26 procent.

I norra Sverige ökade priset per skogskubikmeter med 10 procent under 2021, och i mellersta Sverige med 9,4 procent.

I genomsnitt för hela Sverige har priserna ökat med 26 procent de senaste fem åren.

Personer som sedan tidigare ägde skogsmark stod för 62 procent av köpta objekt under 2021. 38 procent var förstagångsköpare.

Medelåldern för säljare av skogsmark var 67 år och för köpare 53 år.

Uppdelat på kön var det hyfsat jämt mellan män och kvinnor som sålde skogsmark, med 60 procent manliga säljare. Bland köpare var det tydligare mansdominans – hela 77 procent av de som köpte skog under året var män.

Patrik Dokk/TT

FAKTA

Fakta: Prisutveckling skogsmark

Genomsnittspriser för skogsmark i Sverige, räknat i kronor per skogskubikmeter (kr/m3sk) och utvecklingen de senaste åren.

Priset 2021: 333 kr per skogskubikmeter.

Förändring 1 år: +10 procent.

Förändring 5 år: +27 procent.

Förändring 10 år: +3 procent.

Priset 2021: 540 kr per skogskubikmeter.

Förändring 1 år: +9,4 procent.

Förändring 5 år: +25 procent.

Förändring 10 år: +17 procent.

Priset 2021: 817 kr per skogskubikmeter.

Förändring 1 år: +13,8 procent.

Förändring 5 år: +26 procent.

Förändring 10 år: +34 procent.

Priset 2021: 535 kr per skogskubikmeter.

Förändring 1 år: +11,3 procent.

Förändring 5 år: +26 procent.

Förändring 10 år: +19 procent.

Källa: Ludvig & Co

Ekonomi

Vindkraftsägarna får betalt för att strypa elen

Vind och sol ska förmås bidra till balansen i elsystemet. Arkivbild.
Foto: Michael Sohn/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Den kraftiga utbyggnaden av vindkraft skapar problem för det svenska elsystemet.
Nu ska vindkraftsägarna förmås att bromsa snurrorna när det blåser mycket.

Vindkraft, liksom sol-el, är inte reglerbar. Det går inte att kommendera fram mer vind eller sol. Däremot går det att stänga av/dra ner på produktionen för att styra hur mycket kraft som vindsnurrorna kan producera.

Som prognoserna ser ut kommer allt mer av den svenska elen att komma från vindkraften. Om två-tre år bedöms vinden tillverka lika mycket el som kärnkraften.

– Men vindkraften är samtidigt en del av problemet, säger Jorunn Cardell, kraftsystemanalytiker på Svenska kraftnät.

Måste vara balans

För att elsystemet ska fungera måste precis lika mycket produceras som användas vid varje givet tillfälle. Vattenkraften är reglerbar, den kan vridas på och strypas efter behov. Kärnkraften är på motsvarande vis också stabil till sin natur, inte väderberoende.

Nu vill Svenska kraftnät köra igång en pilotstudie för att förmå även vindkraftsägarna att ingå i ett system för så kallade stödtjänster som håller det svenska kraftsystemet i balans. Systemet med stödtjänster fungerar så att Svenska kraftnät betalar kraftproducenter eller förbrukare för att bidra till att hålla systemet i balans.

Kompenseras fullt ut

För vindkraftens del skulle det kunna handla om att vindparksägarna får betalt för att köra snurrorna på lägre fart. Konsekvensen blir mindre betalt för elen, men i stället kompensation från Svenska kraftnät.

– Tanken är att man ska gå plus på det, säger Jorunn Cardell.

När det dessutom blåser mycket blir elen oftast billig, vilket gör att det kan vara mer förmånligt att få betalt för att dra ner produktionen.

Och det kommer inte att vara ett tvång att vara med i stödtjänstsystemet, enligt Cardell.

Olle Lindström/TT

FAKTA

Fakta: Stödtjänster

Kraftsystemet måste hela tiden hålla en jämn frekvensnivå, 50 Hertz, genom att i varje ögonblick tillföra systemet lika mycket effekt som det förbrukas. Eftersom produktion och konsumtion varierar måste det finnas produktions- och förbrukningsresurser till hands för att balansera vid ojämnheter.

Det är resurser, så kallade stödtjänster, som Svenska kraftnät bland annat köper på marknaden för att ha en ständig beredskap.

Källa: Svenska kraftnät

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL