Lagfarter SkD

Hus på 94 kvadratmeter från 1963 sålt i Eslöv

Kategorier:
Lagfarter SkD
Lagfarter SkD Samim Naseraldin Nuraldin, 56, och Parla Zain Alabdin Hassib, 45, har tagit över fastigheten på Lapplandsvägen 24 i Eslöv från Radmila Ivanovic. Ägarbytet blev klart i december 2021 och köpesumman blev 3 125 000 kronor. Byggår för huset är 1963 och boarean är 94 kvadratmeter.

För bara några månader sedan såldes ett annat hus lite mindre än en kilometer därifrån, på Svängen 29. Där blev priset för det 126 kvadratmeter stora huset 2 995 000 kronor.

De senaste tolv månaderna har det sålts 30 hus inom en kilometer från den här fastigheten. Det dyraste var Västergatan 44, som gick för 5 650 000 kronor.

  • Datum: 2021-12-17
  • Överlåtelse: Vanligt köp
  • Pris: 3125000 kr
  • Taxeringsvärde: 1892000 kr
  • Adress: Lapplandsvägen 24, Eslöv

Inrikes

Åtalade kvinnan: Jag blir helt chockad

Illustration från förhandlingens första dag. Kvinnan och hennes försvarare i mitten, till vänster åklagare Reena Devgun.
Foto: Johan Hallnäs/TT
Inrikes
Inrikes Lät hon sonen strida för IS i Syrien? Eller stod hon helt utan makt i ett land dit hon lurats av sin make?
I dag fortsatte förhören med kvinnan som är först i Sverige att åtalas för krigsförbrytelse genom användande av barnsoldat.

Huvudförhandlingen mot den 49-åriga kvinnan inleddes förra veckan, men då allt tog längre tid än tänkt har en extra dag satts in för fortsatta förhör med henne.

När hon kom in i säkerhetssalen i Stockholms tingsrätt under måndagen var hon iklädd en beige långärmad collegetröja, en lång svart kjol och med en svart slöja över huvud och axlar. Hon bär glasögon med svarta bågar.

Åklagaren inledde med frågor om hur det gått till när kvinnan tillsammans med sina barn lämnade Egypten för att flytta till sin make i Turkiet. Hon och barnen hamnade i stället i Syrien. Frivilligt enligt åklagarna – för att hon lurades över gränsen enligt kvinnan.

Var gravid

Hon får frågor om varför hon inte undersökte möjligheter och gjorde förberedelser för att barnen skulle kunna börja skolan när de väl kom till pappan i Turkiet.

– Jag funderade inte så mycket. När man är gravid i åttonde månaden så funderade man inte så mycket. Det är mycket man missar som man inte skulle ha gjort annars, när man inte är gravid, svara kvinnan.

Hon hänvisar flera gånger till att hon genomgick en besvärlig graviditet vid tiden för flytten och därför inte varit fokuserad.

Kvinnan berättar också om hur det gick till när hon och barnen kom till Turkiet, som hon trodde var deras slutdestination och nya hemland. Hon och barnen väntade på att pappan skulle hämta upp dem vid flygplatsen, men han dök inte upp.

Kvinnan och barnen blir upphämtade av en annan man och körda under någon eller några timmar i vad kvinnan uppfattar som Turkiet. Efter att ha passerat en flod träffar de så slutligen pappan. Och det är först då hon får veta att de är i Syrien och att mannen gått med i terrorgruppen IS.

Blir chockad

– Jag blir chockad för han har stridsväst på sig. Jag frågar honom varför han har det på sig. Då säger han: men du är inte Turkiet nu. Du är i Syrien. Jag blir helt chockad. säger kvinnan.

– Han berättar när vi kommer till huset vi ska bo i att han är med i IS.

Kvinnan växte upp i Västsverige och konverterade till islam då hon på 1990-talet träffade sin blivande make. Under många år levde kvinnan tillsammans med sina barn utomlands, i Förenade Arabemiraten, Storbritannien och Egypten – hon och mannen hade då separerat. De gifte om sig 2012.

Maken har under åren predikat i en svensk moské känd för sitt radikala budskap och administrerat en webbsida som gav uttryck för våldsbejakande islamistiska åsikter, enligt åklagarna.

Poserade med döda

Åklagarna hävdar att kvinnan tagit sig till Syrien med egen fri vilja och att hon där medverkat till att en av parets söner kunnat användas som barnsoldat för bland annat IS. Detta från att han var tolv år 2013 fram tills dess att han fyllde 15. Pojken dog i Syrien som 16-åring.

Bland bevisningen finns bland annat chattar och bilder där pojken syns i uniform och med stridssele. På en av dem poserar han tillsammans med stympade kroppar på ett torg i Raqqa.

Ingen telefon

Kvinnan förnekar alla anklagelser. Hon sade under förhöret i torsdags att hon som kvinna inte hade något att säga till om när de kom till Syrien. Det var först maken och efter att han dött i strid sonens äldre bror som bestämde över familjen, menar hon.

– Att som vuxen kvinna plötsligt inte kunna gör det man alltid gjort eller styra över sina barn. Det är fruktansvärt, man blir som en halv människa, sade hon.

Kvinnan pressades av åklagarna kring varför hon inte såg till att lämna Syrien när hon insåg att hon lurats dit. Kvinnan svarade att hon inte hade någon aning om var i landet hon befann sig och inte hade tillgång till telefon eller nät för att ta reda på detta. Senare ville hon inte lämna landet då det skulle innebära att hon var tvungen att överge sina två äldsta söner, som bestämt ville vara kvar i Syrien.

Beatrice Nordensson/TT

FAKTA

Fakta: Åtalet mot kvinnan

Den 49-åriga kvinnan åtalas för grov krigsförbrytelse och folkrättsbrott, grovt brott. Båda brottsrubriceringarna gäller samma gärning. Det som tidigare hette folkrättsbrott blev krigsförbrytelse genom en lagändring 2014.

Brottet ska enligt åklagarna begåtts genom användande av barnsoldat. Åklagarna hävdar att kvinnan tillsammans och i samförstånd med andra sett till att sonen rekryterats och kontinuerligt använts "för direkt deltagande i fientligheterna av en väpnad grupp".

Pojken ska bland annat ha utbildats och tränats samt utrustats med uniform, stridssele och vapen. Han har använts i strid och i propagandasyfte och tjänstgjort beväpnad.

Mamman, som vårdnadshavare och den vuxen som haft ansvar och störst inflytande på pojken, har möjliggjort detta menar åklagarna. Hon har exempelvis låtit honom hantera och förvara vapen i den gemensamma bostaden och tillåtit att han lämnat hemmet för att kunna fullgöra sina uppgifter som barnsoldat. Kvinnan ska heller inte vid något tillfälle ha försökt förhindra att pojken användes som soldat.

Kvinnan nekar till brott.

Malmö

Fall från höghus troligen inte mord

Foto: PONTUS LUNDAHL / TT
Malmö
Malmö Den man som greps misstänkt för mord på en man som föll från ett höghus på Heleneholm i lördags eftermiddag har släppts.

– Rubriceringen är allt jämt mord för att utesluta alla andra möjligheter, säger Nils Norling, presstalesperson för Malmöpolisen.

Rubriceringen till trots så är polisens teori att ingen utomstående orsakat mannens död.

Skurup

Nytt fall av elcykelstöld

Polisen har fått in ytterligare en anmälan om en elcykelstöld i Skurup.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Skurup
Skurup

Förra veckan skrev tidningen om att en elcykel stulits från en tomt på Ugglevägen i Skurup. En händelse som ägde rum under torsdagen.

Nu har polisen fått in ytterligare en anmälan om en elcykelstöld i Skurup. Den här gången från en tomt på Morkullevägen där någon/några stulit en blå Crescent.

Händelsen ägde rum på natten mellan torsdag och fredag.

Utrikes

Anhöriga väntar på besked från Tonga

Webbkarta med bilder från utbrottet natten till lördag.
Foto: Johan Hallnäs/TT
Utrikes
Utrikes Oroliga anhöriga i Nya Zeeland väntar på besked efter vulkanutbrottet och tsunamivågorna på Tonga. Det kan ta upp till två veckor innan kommunikationen med Tonga fungerar igen.

Kommunikation med Tonga är mycket bristfällig. Den kommunikationskabel som förbinder önationen i Stilla havet med resten av världen är skadad och kan ta veckor att reparera.

– Vårt hem ligger nära området som översvämmats och vi vet inte hur stora skadorna är, säger Filip Motulalo till AFP.

De invånare i Tonga som har lyckats kommunicera med omvärlden vittnar om ett land som ser ut som ett månlandskap.

Nya Zeelands premiärminister Jacinda Ardern uppger att myndigheterna lyckats få kontakt med landets representation på Tonga via satellitlänk. Inga personskador rapporteras från huvudstaden Nuku'alofa, men i vissa områden är de materiella skadorna betydande. Nya utbrott och nedfall av vulkanisk aska kan inträffa, skriver New Zealand High Commission på Facebook.

Nya Zeeland och Australien har skickat militärflyg till Tonga för att bedöma skadorna efter de tsunamivågor som orsakades av ett vulkanutbrott under havet för två dagar sedan.

Utbrottet har täckt önationen med vulkanaska, orsakat förödelse i strandområden och lett till strömavbrott. Uppemot 80 000 av landets 106 000 invånare kan vara berörda av utbrottet, uppger Röda Korset enligt BBC. Ingen rapporteras dock ha omkommit.

Nya Zeeland hoppas kunna skicka förnödenheter, däribland dricksvatten, med ett militärt transportplan under måndagen.

Ett militärplan väntar på basen i Auckland, Nya Zeeland, på att lyfta mot Tonga för att hjälpa myndigheterna där.
Ett militärplan väntar på basen i Auckland, Nya Zeeland, på att lyfta mot Tonga för att hjälpa myndigheterna där.
Foto: NZDF /AP/TT
Bild från japanska vädersatelliten Himawari-8, som visar hur vulkanutbrottet reser sig ur havet.
Bild från japanska vädersatelliten Himawari-8, som visar hur vulkanutbrottet reser sig ur havet.
Foto: NICT/AP/TT

Kultur och nöje

Tv-journalisten Lisa Rennerstedt död

Jurymedlemmarna Lisa Rennerstedt och Kayo Shekoni under SM i dry martini 2003. Arkivbild.
Foto: Anders Wiklund/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Journalisten och tv-profilen Lisa Rennerstedt har avlidit efter en tids sjukdom, skriver Aftonbladet.

Vännen Annika Jankell träffade Lisa Rennerstedt så sent som i torsdags, berättar hon för Aftonbladet.

– Vi jobbade tillsammans på TV4 Stockholm i många år och har känt varandra i säkert 30 år. Hon var "one of a kind", briljant och en knasboll i positiv bemärkelse. Lisa är ojämförbar och ingen dussinkopia. Det är en otrolig förlust, säger Jankell till tidningen.

Lisa Rennerstedt har varit nyhetsankare för TV4 Stockholm och programledare för bland annat intervjuprogrammet "Lisa och en stor stark". Hon har också arbetat som tv-producent och har jobbat med program som "Efterlyst" och "Top model" på TV3.

Lisa Rennerstedt blev 68 år.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Effectory

Så påverkas företagens HR-data av GDPR

Effectory Europeiska unionen införde en ny förordning 2019. Skillnaden på en förordning och en bestämmelse är att en förordning måste införas och en bestämmelse är valfri för varje medlemsland, att införa efter eget önskemål.

GDPR är den senaste förordningen som EU har påfört medlemsländerna. Förordningen reglerar hantering av data och annan typ av information som bland annat rör personuppgifter. Vad betyder detta svenska företag?

Vad är skillnaden på GDPR och dataskyddsförordningen?

På svenska heter den relativt nya förordningen dataskyddsförordningen. Den reglerar i det stora hela all hantering av personuppgifter och ett speciellt avsnitt är avsett för information som klassas som känslig. Alla bolag måste följa förordningen, det har en avgörande effekt för bolag som samlar in information om sina kunder, vilket i princip alla företag som säljer och köper varor gör.

För att kunna vara konkurrenskraftig på marknaden behöver företag samla in information om sin målgrupp. Den förordning som nu gäller i EU innebär att det ska föreligga ett medgivande av alla privatpersoner, som företagen samlar in information omkring och särskilt när det gäller information som förordningen klassar som känslig.

Känslig information är uppgifter som kan spåras till en individ. Det kan exempelvis vara personnummer, adress och namnuppgifter. Men även digital information såsom en IP-adress och liknande.

Påverkas företagens HR-data av förordningen?

De uppgifter som företagen samlar in om sina kunder är viktigt för att kunna skapa en framgångsrik verksamhet rent ekonomiskt. Företagen behöver veta vad kunderna vill ha för att kunna skapa tjänster och produkter som kunderna i sin tur vill köpa och använda.

Även information om företagens egna medarbetare är viktig i förhållande till företagens effektivitet, något som är avgörande för hur konkurrenskraftigt ett företag kan vara på marknaden. Genom att samla in information om personalen kan personalresurserna fördelas på bästa möjliga sätt inom företaget.

På engelska kallas begreppet, inom företagsvärlden, ofta för employee engagement, på svenska resursfördelning eller personalinitiativ, beroende på vad man syftar på specifikt. Praktiskt taget handlar det om att ha rätt typ av personal, med rätt kompetens, som utför rätt typ av arbetsuppgifter. Dataskyddsförordningen fastslår rent juridiskt att all personal ska godkänna att arbetsgivaren kan samla in och spara all den typ av information, som handlar om medarbetarna.

HR-data är information som företag samlar in om sin personal. Det kan exempelvis vara information om utbildningsbakgrund, ålder, meriter och arbetslivserfarenhet. Information kan användas för att fördela företagets personalresurser på ett effektivt sätt. Rent praktiskt kan det innebära att personalens kompetens inte används till fullo.

Varför är HR-data viktigt?

Konkurrensen på marknaden blir allt hårdare för företagen och det ställer allt högre krav på att vara konkurrenskraftig. I förhållande till konkurrenskraftighet kan HR-data ha en avgörande roll för många bolag. Sänkta priser till konsumenterna är inte alltid ett möjligt alternativ eller svaret på att bli ett konkurrenskraftigt företag – alternativet kan vara att ta del av employee engagement index, som ger en tydlig överblick över de personalresurser som finns att tillgå.

Med den informationen kan bolagen nämligen omfördela resurserna och därmed effektivisera processerna inom företaget. Det gör det möjligt att profitera på de resurser som redan finns inom bolaget, vilket sannolikt leder till att utgifter och kostnader minimeras.

Utrikes

Alice Bah Kuhnke vill ha toppost i EU

Tidigare kulturministern Alice Bah Kuhnke (MP) har suttit i EU-parlamentet sedan 2019 och hoppas nu bli vald till talman. Arkivfoto.
Foto: Fredrik Persson/TT
Utrikes
Utrikes Bortgångne David Sassoli ska få en efterträdare som talman i EU-parlamentet.
Favoriten är Roberta Metsola från Malta – men hon utmanas av svenska Alice Bah Kuhnke (MP).

Bestörtningen var stor inom EU-maskineriet när besked kom i förra veckan om att talman David Sassoli avlidit på sjukhus i Italien.

EU-parlamentets talman var visserligen allvarligt sjuk i lunginflammation i höstas och lades sedan återigen in på sjukhus strax efter jul. Men att det skulle vara så illa att han faktiskt riskerade att dö var det få som anade.

Ceremoni väntar

Sassoli, från socialdemokratiska PD och med lång yrkeskarriär som journalist bakom sig, begravdes i Rom i fredags. Inför veckans parlamentssession i Strasbourg hålls dessutom en särskild minnesceremoni med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, rådsordförande Charles Michel och Frankrikes president Emmanuel Macron som några av deltagarna.

På tisdagsmorgonen inleds sedan valet av Sassolis efterträdare. Storfavorit är 42-åriga konservativa maltesiskan Roberta Metsola, i enlighet med en gammal uppgörelse mellan de stora partigrupperna i parlamentet. Metsola väntas därför få stöd av såväl kristdemokratiskt konservativa EPP, som liberala RE och socialdemokratiska S&D – även om särskilt de sistnämndas stöd ännu inte är givet.

Svensk kandidat

Än så länge finns dock bara tre utmanare: svenska Alice Bah Kuhnke (MP) från parlamentets gröna partigrupp De gröna/EFA, polske Kosma Zlotowski från EU-skeptiskt konservativa ECR samt spanska Sira Rego från Vänstern (tidigare främst känd under förkortningen GUE/NGL).

För att bli vald krävs absolut majoritet: 50 procent av de giltiga rösterna plus en röst.

Wiktor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: EU-parlamentets talman

EU-parlamentets arbete leds av talmannen, som väljs för 2,5 år i taget av hela EU-parlamentet. Posten är en av de mest statustyngda i EU, om än inte lika inflytelserik som uppdragen som kommissionsordförande eller rådsordförande.

Parlamentets första talman var fransyskan Simone Veil från 1979 till 1982. På 2000-talet har följande talmän lett arbetet:

1999–2002: Nicole Fontaine, Frankrike.

2002–2004: Pat Cox, Irland.

2004–2007: Josep Borrell, Spanien.

2007–2009: Hans-Gert Pöttering, Tyskland.

2009–2012: Jerzy Buzek, Polen.

2012–2017: Martin Schulz, Tyskland.

2017–2019: Antonio Tajani, Italien.

2019–2022: David Sassoli, Italien.

Sport

Nytt covidfall i svenska EM-truppen

Daniel Pettersson har isolerats efter att ha testat positivt under handbolls-EM. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Sport
Sport

Det svenska handbollslandslaget har fått ytterligare ett covidfall i truppen inför kvällens ödesmatch mot Tjeckien i EM.

Under söndagskvällen återkom högersexan Daniel Petterssons covidtest som positivt, vilket ledde till att han isolerades – och att han inte kan spela på en vecka, meddelar handbollslandslaget på sin hemsida.

Pettersson flyttas under måndagen till ett annat hotell i Bratislava.

Valter Chrintz kallas in, men det är inte säkert att han tillåts spela i kväll när det ska avgöras om Sverige tar sig vidare till huvudrundan i

Skulle Sverige ta sig vidare kan Pettersson återvända till spel först till den tredje matchen i huvudrundan.

Hilda Djupenström/TT

Skurup

Man stal varor på Coop

Skurup
Skurup

På fredagseftermiddagen kunde en civil väktare gripa en man inne på Coop på Södergatan i Skurup.

Mannen, som är i 25-årsåldern, hade vid tillfället snattat varor för sammanlagt 169 kronor. Något den civila väktaren upptäckte.

Varorna kunde inte lämnas tillbaka och butiken har nu skadeståndskrav på mannen. Detta då varorna inte längre går att sälja.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL