Utrikes

Fredspristagaren Abiy får Nobelkritik i Norge

Det var då. I december 2019 mottog Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed Nobels fredspris av kommittéordföranden Berit Reiss-Andersen i Oslo. Nu kritiserar hon honom för den krigiska utvecklingen i Etiopien. Arkivbild.
Foto: Håkon Mosvold Larsen/NTB/TT
Utrikes
Utrikes Norska Nobelkommittén uppmanar Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed, som tilldelades Nobels fredspris 2019, att sätta punkt för inbördeskriget och konflikten i regionen Tigray.
PREMIUM

"Som premiärminister och vinnare av Nobels fredspris har Abiy Ahmed ett särskilt ansvar att få slut på konflikten och bidra till fred", skriver kommittén i ett uttalande.

Det är mycket sällsynt att Nobelkommittén kritiserar en mottagare av det pris den själv delat ut.

Abiy Ahmed fick fredspriset främst för sitt arbete med att avsluta den mångåriga konflikten mellan Etiopien och grannlandet Eritrea. Men i november 2020 gick han till militär aktion mot makthavarna i Tigray, som hade brutit med regeringen.

I det påföljande inbördeskriget har tiotusentals livs spillts och över två miljoner människor flytt. Enligt FN är Tigray i praktiken försatt i blockad, vilket gör att mat och mediciner inte når fram med hungersnöd som konsekvens.

– Sedan hösten 2020 har utvecklingen i Etiopien eskalerat till en omfattande väpnad konflikt. Den humanitära situationen är mycket allvarlig och det är oacceptabelt att humanitärt bistånd inte släpps igenom i tillräcklig grad, säger Nobelkommitténs ordförande Berit Reiss-Andersen.

Det är inte möjligt för Nobelkommittén att återkalla ett fredspris.

Utrikes

Metsola maltesisk favorit i EU-val

Roberta Metsola i Strasbourg under måndagen. 42-åringen kan under tisdagen bli EU-parlamentets nya talman.
Foto: Jean-Francois Badias/AP/TT
Utrikes
Utrikes Lilla Malta är EU:s minsting till både folkmängd och yta, men kan ändå snart hålla en av unionens tyngsta poster.
I dag kan Roberta Metsola väljas till EU-parlamentets talman.

Det mesta tyder på att EU-parlamentet för tredje gången får en kvinna som talman när ledamöterna nu ska rösta om sin ledare för de kommande 2,5 åren.

Den som väntas följa efter fransyskorna Simone Veil (1979-82) och Nicole Fontaine (1999-2002) är maltesiska 42-åringen Roberta Metsola. Hon är nominerad av parlamentets största partigrupp, kristdemokratiskt konservativa EPP, och kan räkna med stöd även från de andra majoritetsgrupperna i socialdemokratiska S&D och liberala RE.

– Vårt EU-parlamentet måste vara en ledare. Det måste stärkas, valtalar Metsola inför omröstningen i Strasbourg.

Fyra kandidater

På sätt och vis sitter Metsola dessutom redan på posten, då hon som förste vicetalman automatiskt tog över ämbetet när ordinarie talmannen David Sassoli avled i förra veckan efter en kort tids sjukdom.

– David arbetade hårt för att samla folk till samma bord. Den inställningen hoppas jag kunna bygga vidare på, lovar Metsola.

I talmansvalet utmanas hon av polske Kosma Zlotowski från EU-skeptiskt konservativa partigruppen ECR, spanska Sira Rego från Vänstern (tidigare främst känd under förkortningen GUE/NGL) och svenska förra kulturministern Alice Bah Kuhnke (MP), som nominerats av den gröna partigruppen, De gröna/EFA.

"Problematiskt"

Svenskan berömmer Metsola – men är också kritisk mot hur den konservativa maltesiskan ställt sig i ett antal omröstningar kring abort.

– Hon är ju en otroligt erfaren och begåvad människa, men jag tycker att det är problematiskt att vi har en talman som inte med självklarhet står upp för kvinnors rätt att ta beslut över sin egna kropp, säger Bah Kuhnke till TT.

Om Metsola vinner kan för övrigt även Finland stoltsera en aning. Hennes make sedan 2005 är finländaren Ukko Metsola.

Wiktor Nummelin/TT

EU-parlamentets nyligen avlidne talman David Sassoli hedras inför veckans sittning i Strasbourg. På tisdagen ska hans efterträdare väljas av ledamöterna.
EU-parlamentets nyligen avlidne talman David Sassoli hedras inför veckans sittning i Strasbourg. På tisdagen ska hans efterträdare väljas av ledamöterna.
Foto: Jean-Francois Badias/AP/TT

Utrikes

Japan förbereder nya restriktioner

Tokyobor med munskydd. Arkivbild.
Foto: Eugene Hoshiko/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Japans regering förbereder just nu nya restriktioner för att bromsa spridningen av covid-19, som likt i många andra länder skenar då den nya varianten omikron blir allt mer dominerande.

Landet har aldrig infört en fullskalig lockdown under pandemin, utan i stället uppmanat restauranger och barer att stänga tidigt under perioder med hög smittspridning. I många affärer och på tillställningar börjar dock trängseln komma tillbaka, och de nya reglerna väntas därför på fredag träda i kraft i 16 regioner, däribland Okinawa, Yamaguchi och Hiroshima, enligt en regeringstalesperson.

Det är oklart exakt vad restriktionerna innebär. Fler regioner kan komma att omfattas framöver, enligt regeringen.

– Antalet fall ökar i aldrig tidigare skådad hastighet, säger kabinettsministern Hirokazu Matsuno vid en presskonferens.

Omkring 80 procent av Japans befolkning har vaccinerat sig med två doser, men bara 1 procent med en tredje.

Utrikes

Partiledardebatt stoppad – för många har covid

Kristian Thulesen Dahl är en av de smittade. Bild från i höstas.
Foto: Nils Meilvang/Ritzau Scanpix/TT
Utrikes
Utrikes I Sverige konstaterades flera partiledare ha covid-19 efter partiledardebatten. I Danmark blir debatten inte ens av, eftersom så många är smittade.

"En rad" sjukanmälningar har kommit in inför tisdagens debatt i folketinget i Köpenhamn, skriver nyhetsbyrån Ritzau. Det handlar om så många att debatten ställs in. Danska TV2:s politiske reporter Hans Redder skriver på Twitter att det i hög grad handlar om covid-fall som nu gått in i isolering.

Exakt vilka som är smittade är oklart, men bland de kända fallen finns Kristian Thulesen Dahl från Dansk Folkeparti och Jakob Ellemann-Jensen från Venstre.

I Sverige testade bland andra statsminister Magdalena Andersson (S), Per Bolund (MP) och Annie Lööf (C) positivt för covid-19 efter en partiledardebatt i riksdagen i mitten av förra veckan.

Utrikes

Massiv förödelse på Tonga – askan sinkar hjälp

Förödelse i Kanokupolu på Tongas huvudö Tongatapu efter det underjordiska vulkanutbrottet.
Foto: Planet Labs PBC/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Hjälpsändningar har svårt att nå fram till önationen Tonga i Stilla havet, som i helgen översköljdes av tsunamivågor efter ett kraftigt utbrott i undervattensvulkanen Hunga. Skälet är att öns landningsbana täcks av ett tjockt lager aska, som gör att den nyzeeländska militärens flyg med dricksvatten och andra förnödenheter har svårt att landa.

Kommunikationen med Tonga har varit kraftigt begränsad, då den kabel som förbinder önationen med resten av världen har skadats. Nya Zeeland och Australien har båda skickat militärflyg för att dokumentera skadorna, och bilder visar hur den paradisliknande huvudön Tongatapu har förvandlats till ett grått månlandskap.

De flodvågor som utlöstes av vulkanutbrottet nådde såväl till Nya Zeeland som till Kaliforniens kust. I Peru har två personer drunknat och en oljeläcka rapporterats sedan vågor satt ett fartyg som höll på att lasta olja vid ett raffinaderi i gungning.

En 50-årig brittisk kvinna som befann sig på Tonga omkom också sedan hon svepts iväg i vattenmassorna.

Huvudön Tongatapu före och efter katastrofen.
Huvudön Tongatapu före och efter katastrofen.
Foto: Planet Labs PBC/AP/TT

Utrikes

Mötet med Lavrov – ett elddop för Baerbock

Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock. Arkivbild.
Foto: Michael Sohn/AP/TT
Utrikes
Utrikes Tuffa samtal väntar när Annalena Baerbock reser till Moskva för att söka kyla av Ukrainakonflikten.
Mötet med ryske motparten Sergej Lavrov blir ett eldprov för den nya tyska utrikesministern.
PREMIUM

Ukrainakonflikten och spänningarna med Nato är de helt dominerande frågorna på dagordningen när Tysklands nytillträdda utrikesminister Annalena Baerbock besöker Moskva för överläggningar med sin ryske motpart Sergej Lavrov.

Baerbock, vars parti De gröna vill se en tuffare hållning mot Ryssland, ska nu tala klarspråk med Lavrov. Det handlar om att sätta tonen för de tysk-ryska relationerna efter eran Merkel, som präglats av en hållning som, beroende på vem man frågar, beskrivs som antingen pragmatisk eller naivt inställsam.

Ryssvänliga socialdemokrater

Förbundskansler Olaf Scholz socialdemokratiska SPD är betydligt mer välvilligt sinnat till Ryssland, och har de senaste veckorna försökt hyssja alla försök att koppla ihop den rysk-tyska gasledningen Nordstream 2 med Ukrainakonflikten.

För Baerbock handlar besöket om att hävda sig – både gentemot en veterandiplomat med välsmort munläder och i den egna regeringskoalitionen.

– Det handlar i någon mån om att klargöra att SPD inte är det enda partiet i Tyskland, och att stämningen i Tyskland har förändrats, säger Gustav Gressel, senior policy fellow på tankesmedjan European Council on Foreign Relations (ECFR) i Berlin, till TT.

Kraftig mobilisering

Kort före jul lade Ryssland fram en kravlista som i praktiken skulle innebära att USA och Nato måste dra sig tillbaka från hela den region som tidigare ingick i Sovjetunionen eller den självutropade sovjetiska inflytandesfären, och även tvingas lova att varken Ukraina eller några andra länder tillåts ansluta sig till den västliga försvarsalliansen. Det faktum att Ryssland samtidigt mobiliserat kraftigt vid Ukrainas gräns har fått många analytiker att tala om det mest spända säkerhetspolitiska läget i Europa på årtionden.

Förra veckan hölls flera möten i olika format, där Ryssland och västmakterna försökte finna en väg framåt. Gemensamt för dem var att EU inte satt med vid förhandlingsbordet. Nu vill Baerbock blåsa liv i det så kallade Normandieformatet, ett förhandlingsforum där representanter från Ukraina, Ryssland, Tyskland och Frankrike deltar.

Misslyckade försök

Hittills har de europeiska försöken att göra sig relevanta i huvudsak misslyckats, tycker Gustav Gressel.

– Tysklands roll i det här är sekundär, säger han, och pekar på att Kreml hellre diskuterar med USA.

För ett år sedan blev EU:s utrikeschef Josep Borrell offentligt förnedrad av Sergej Lavrov under ett besök i Moskva. Medan en disträ Borrell bläddrade bland sina papper och mumlade om Kuba och det ryska covidvaccinet Sputnik tog Lavrov tillfället i akt att såga EU vid fotknölarna.

Kan slå tillbaka

Baerbock må ha begränsad utrikespolitisk erfarenhet, men är "slagfärdig" och skulle inte ha några problem att kontra en eventuell svada från Lavrov, enligt Gressel.

– Möjligheten att Lavrov tar tillfället att gå till attack mot Tyskland finns så klart. Men Baerbock vet hur man slår tillbaka, säger han.

Pontus Ahlkvist/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Effectory

Så påverkas företagens HR-data av GDPR

Effectory Europeiska unionen införde en ny förordning 2019. Skillnaden på en förordning och en bestämmelse är att en förordning måste införas och en bestämmelse är valfri för varje medlemsland, att införa efter eget önskemål.

GDPR är den senaste förordningen som EU har påfört medlemsländerna. Förordningen reglerar hantering av data och annan typ av information som bland annat rör personuppgifter. Vad betyder detta svenska företag?

Vad är skillnaden på GDPR och dataskyddsförordningen?

På svenska heter den relativt nya förordningen dataskyddsförordningen. Den reglerar i det stora hela all hantering av personuppgifter och ett speciellt avsnitt är avsett för information som klassas som känslig. Alla bolag måste följa förordningen, det har en avgörande effekt för bolag som samlar in information om sina kunder, vilket i princip alla företag som säljer och köper varor gör.

För att kunna vara konkurrenskraftig på marknaden behöver företag samla in information om sin målgrupp. Den förordning som nu gäller i EU innebär att det ska föreligga ett medgivande av alla privatpersoner, som företagen samlar in information omkring och särskilt när det gäller information som förordningen klassar som känslig.

Känslig information är uppgifter som kan spåras till en individ. Det kan exempelvis vara personnummer, adress och namnuppgifter. Men även digital information såsom en IP-adress och liknande.

Påverkas företagens HR-data av förordningen?

De uppgifter som företagen samlar in om sina kunder är viktigt för att kunna skapa en framgångsrik verksamhet rent ekonomiskt. Företagen behöver veta vad kunderna vill ha för att kunna skapa tjänster och produkter som kunderna i sin tur vill köpa och använda.

Även information om företagens egna medarbetare är viktig i förhållande till företagens effektivitet, något som är avgörande för hur konkurrenskraftigt ett företag kan vara på marknaden. Genom att samla in information om personalen kan personalresurserna fördelas på bästa möjliga sätt inom företaget.

På engelska kallas begreppet, inom företagsvärlden, ofta för employee engagement, på svenska resursfördelning eller personalinitiativ, beroende på vad man syftar på specifikt. Praktiskt taget handlar det om att ha rätt typ av personal, med rätt kompetens, som utför rätt typ av arbetsuppgifter. Dataskyddsförordningen fastslår rent juridiskt att all personal ska godkänna att arbetsgivaren kan samla in och spara all den typ av information, som handlar om medarbetarna.

HR-data är information som företag samlar in om sin personal. Det kan exempelvis vara information om utbildningsbakgrund, ålder, meriter och arbetslivserfarenhet. Information kan användas för att fördela företagets personalresurser på ett effektivt sätt. Rent praktiskt kan det innebära att personalens kompetens inte används till fullo.

Varför är HR-data viktigt?

Konkurrensen på marknaden blir allt hårdare för företagen och det ställer allt högre krav på att vara konkurrenskraftig. I förhållande till konkurrenskraftighet kan HR-data ha en avgörande roll för många bolag. Sänkta priser till konsumenterna är inte alltid ett möjligt alternativ eller svaret på att bli ett konkurrenskraftigt företag – alternativet kan vara att ta del av employee engagement index, som ger en tydlig överblick över de personalresurser som finns att tillgå.

Med den informationen kan bolagen nämligen omfördela resurserna och därmed effektivisera processerna inom företaget. Det gör det möjligt att profitera på de resurser som redan finns inom bolaget, vilket sannolikt leder till att utgifter och kostnader minimeras.

Utrikes

Breivik vill bli fri – fallet avgörs i rätten

Den 22 juli 2011 kom larmet från den norska ön Utöya om att en man klädd som polis sköt ungdomar i samband med Arbeiderpartiets ungdomsförbunds sommarläger. Arkivbild.
Foto: Lefteris Pitarakis/AP
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Anders Behring Breivik har begärt att bli villkorligt frigiven – nu startar rättsprocessen i Telemark tingrett efter att åklagarmyndigheten har sagt nej till den norska massmördarens begäran.

Han har, liksom alla fängelsedömda i Norge, rätt till domstolsprövning av villkorlig frigivning när tio år av straffet har avtjänats.

Huvudförhandlingen i Telemark tingrett inleds under tisdagen och kommer att pågå i tre dagar.

Breivik, som numera kallar sig Fjotolf Hansen, mördade 77 människor på Utøya och i regeringskvarteren i Oslo 2011, i det värsta attentatet under den norska efterkrigstiden.

Anna Karolina Eriksson/TT

Utrikes

Colombia: 145 rättighetsaktivister döda 2021

Människor i Colombias huvudstad Bogotá protesterar mot det dödliga våldet i landet. Arkivbild.
Foto: Ivan Valencia/AP/TT
Utrikes
Utrikes I Colombia dödades sammanlagt 145 demokrati- och rättighetsförsvarare förra året, enligt en rapport från människorättsjuristen och ombudsmannen Carlos Camargos kansli.
PREMIUM

Rapporten presenterades på måndagen och det stora antalet döda till trots är dödssiffran något lägre än året innan då 182 mord mot människor i samma grupp registrerades.

Av dem som mördades 2021 kom 31 människor från landets ursprungsbefolkning, 16 var företrädare för jordbruks- och lantarbetare och sju var fackligt aktiva personer.

"Vi fördömer dessa handlingar som främst brottsliga väpnade grupper ligger bakom", står det i ett uttalande från Carlos Camargos kansli.

Förövarna namnges dock inte i uttalandet.

Officiellt råder fred i Colombia efter att Farc-gerillan och landets regering undertecknade ett fredsavtal 2016. Konflikten hade då pågått sedan 1964.

Men våldet har fortsatt prägla landet och de senaste månaderna har det blossat upp kraftigt – mycket på grund av strider om landområden mellan tidigare Farc-medlemmar, vänstergerillan ELN, olika paramilitära grupperingar och knarkkarteller.

Colombia räknas, enligt miljö- och människorättsorganisationen Global Witness, som ett av världens farligaste länder att verka i för miljöaktivister, 65 människor ur den gruppen mördades 2020.

Colombias president Iván Duques anklagar i första hand knarkhandlare för att ligga bakom morden. Det sydamerikanska landet räknas som världens största producent av kokain

Utrikes

Snön ställer till det i Nordamerika

En man kommer farande med en snöplog i Pittsburgh under måndagen.
Foto: Gene J Puskar/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Det ymniga snöandet ställer till det i på USA:s östkust. Omkring 120 000 hushåll saknade under sen eftermiddag, lokal tid, ström – särskilt i staterna West Virginia och Georgia.

Under måndagen ställdes drygt 1 600 flygavgångar in i landet, att lägga till de 3 000 som stoppades flygningarna på söndagen.

Även Kanada drabbades, i Toronto väntas uppemot 600 millimeter snö och i provinsen Quebec håller flera skolor stängt.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL