Inrikes

Bidragsfusk ska kartläggas

Finansminister Mikael Damberg (S) vill stoppa bidragsfusket. Arkivbild.
Foto: Johan Jeppsson/TT
Inrikes
Inrikes Regeringen ger sex myndigheter i uppdrag att studera omfattningen av felaktiga utbetalningar ur välfärdssystemen och vad de beror på.
– Vi ska ta kontrollen över välfärden, säger finansminister Mikael Damberg (S).
PREMIUM

De sex är Arbetsförmedlingen, CSN, Försäkringskassan, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten och Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen.

Finansminister Mikael Damberg (S) betonar att "inte en krona" ska gå till organiserad brottslighet eller den som fuskar.

– Vi ska ta kontrollen över välfärden och en viktig del av det är att säkra att de som har rätt till bidrag eller välfärdsersättningar får det. Inga skattepengar ska gå till felaktigheter eller fusk.

18 miljarder varje år

Rapporten ska vara klar 1 mars 2023 och innehålla en bedömning av den totala omfattningen av felaktiga utbetalningar. Studierna ska göras regelbundet.

Delegationen för korrekta utbetalningar uppskattade 2019 att cirka 18 miljarder kronor betalas ut felaktigt varje år. Hälften tros bero på avsiktligt felaktiga uppgifter från den som ansökte om utbetalningen.

– Det är ganska stora uppskattningar i de här siffrorna och därför går vi längre än tidigare och säger att myndigheterna ska jobba med systematiska undersökningar av fusket, så att vi får mer data på hur fusket ser ut och hur omfattande det är, säger Damberg.

TT: Är det inte dags att stoppa fusket snarare än att kartlägga fusket?

– För att stoppa fusket måste man veta exakt hur felaktigheter uppstår.

Ny kontrollmyndighet

Han framhåller att regeringen beslutat om att inrätta en ny myndighet för utbetalningskontroll, som ska vara på plats den 1 juli 2022. Försäkringskassan och kommuner kan sedan november förra året också neka ersättning till personer som anlitar assistansbolag utan tillstånd. Damberg ser kartläggningen som ett underlag för eventuella ytterligare regelförändringar.

Peter Wallberg/TT

Niklas Svahn/TT

Inrikes

Två häktade för människorov och utpressning

Två personer har häktats i Västmanlands tingsrätt misstänkta för en rad brott. Arkivbild.
Foto: Pavel Koubek/TT
Inrikes
Inrikes

En man och en kvinna i 20-årsåldern har häktats misstänkta för en rad grova brott på flera platser i landet. Det rör sig om bland annat människorov, grov utpressning och grovt olaga tvång.

Misstankarna mot de två har uppkommit när polisen i Västerås utrett andra brott där det redan sitter personer häktade.

– Förundersökningen har pågått under en längre tid och under förundersökningens gång har utredningen växt, säger kriminalinspektör Per Björklind till VLT.

Mannen och kvinnan anhölls i sin frånvaro i tisdags och greps av den regionala insatsstyrkan i onsdags morse. De är båda skrivna i Stockholmsområdet.

Bland de brott de misstänks för anger Västmanlands tingsrätt bland annat människorov juni–juli 2021 i Västerås och Stockholms län samt grov utpressning juni–september 2021 i Västerås och andra platser i landet. De häktade nekar till brott.

Åtal ska vara väckt senast den 18 februari.

Inrikes

Ny rättegång om filmares dyk vid Estonia

Dokumentärserien 'Estonia – fyndet som förändrar allt' visade ett tidigare okänt, omkring fyra meter långt hål i färjans skrov på havsbotten. Två personer i filmteamet som lät en dykrobot ta bilderna är åtalade för brott mot gravfriden.
Foto: Dplay/TT
Inrikes
Inrikes Var det brottsligt att skicka en dykrobot, som upptäckte nya hål i vraket, till platsen där färjan Estonia ligger på Östersjöns botten?
Ja, anser åklagaren, som överklagat tingsrättens friande dom.
Nu går de juridiska turerna om filmteamet vidare i hovrätten.

Passagerarfärjan Estonia förliste i hårt väder på Östersjön en natt i september 1994. Det var en stor katastrof. 852 personer omkom. Bara 137 av de ombordvarande kunde räddas.

En tid efter katastrofen beslöts att gravfrid ska råda vid vraket, enligt en särskild lag.

Det är den lagen som dokumentärfilmaren Henrik Evertsson och vrakexperten Linus Andersson är åtalade för att ha brutit mot.

I september 2019 ledde Evertsson en expedition som sände ner en dykrobot till vraket. Roboten lyckades ta bilder av ett tidigare okänt hål i fartygets skrov, som senare visades i dokumentärserien "Estonia – fyndet som förändrar allt" på Discovery.

Nya undersökningar

Bilderna väckte mycket stor uppmärksamhet. Statens haverikommission hörde av sig, och fick se filmmaterialet. Nya undersökningar av katastrofen inleddes.

Men Evertsson och Andersson har ändå brutit mot gravfriden, enligt åklagaren.

Göteborgs tingsrätt höll dock inte med. Där friades de åtalade, eftersom de arbetat från en tysk båt. Tyskland har inte skrivit under lagen om gravfrid vid Estonias vrak.

Kammaråklagare Helene Gestrin överklagade domen. Och nu, precis ett år efter tingsrättens rättegång, blir det förhandling i hovrätten för västra Sverige.

Bevisning och resonemang kommer att vara desamma som tidigare. Förhören som hölls i tingsrätten spelas upp för nya domare.

– Vad som hänt är vi helt överens om. Det vi är oense om är om lagen är tillämplig eller inte, säger Helene Gestrin.

– Det finns ju inte särskilt mycket skrivet om Estonia-lagen och dess tillämpning. Inget alls egentligen. Den är ju inte prövad förut, tillägger Gestrin.

Inget "frikort"

Det finns dock ett argument till från de två åtalade och deras advokater: dykningen gjordes för att skaffa ny kunskap om en katastrof, med hänvisning till yttrandefriheten.

– Vi hade ett behov av att göra just den här informationsinhämtningen, sade Henrik Evertsson när han förhördes i tingsrätten.

Men på den punkten höll tingsrätten med åklagaren. Om dykarbetet gjorts från en svensk båt, hade de åtalade blivit fällda. Den grundlagsskyddade rätten till yttrandefrihet och information ger inte "någon form av carte blanche att straffritt begå straffbara gärningar", skrev tingsrätten i sin dom.

Åklagaren har yrkat att de åtalade ska dömas till villkorlig dom och dagsböter.

I höstas var Linus Andersson med i en ny expedition som också tog bilder med dykrobot vid Estonias vrak, på uppdrag av en förening för anhöriga till katastrofens offer. Arbetet gjordes från en båt som var registrerad på Malta.

– Vi håller fast vid att det är internationell maritim lag som gäller, sade Andersson då till TT.

Micke Larsson/TT

FAKTA

Fakta: Estonia

Färjan Estonia lämnade hamnen i Tallinn på kvällen 27 september 1994. Men knappt halvvägs till Stockholm kantrade fartyget i hårt väder. Sedan sjönk Estonia inom mindre än en timme.

852 människor omkom i katastrofen. 501 av dem var svenskar.

137 personer räddades.

Den internationella haverikommissionens viktigaste slutsats blev att fästena och låsen till Estonias bogvisir var underdimensionerade. När bogvisiret lossnade, forsade stora mängder vatten in på bildäck och fick fartyget att kantra.

Överlevare, anhöriga och andra engagerade personer har dock krävt att det snabba förloppet då fartyget sjönk måste utredas ytterligare.

Dokumentären "Estonia – fyndet som ändrar allt" visade ett nytt, tidigare okänt hål i skrovet på havsbotten. Bilderna väckte stor uppmärksamhet.

Haverikommissionerna i Sverige, Finland och Estland gör nu en ny granskning av vad som hände när färjan gick under.

Lagen om gravfrid vid vraket ändrades 1 juli 2021. Verksamhet som bedrivs av en myndighet i Sverige, Estland eller Finland för utreda katastrofen är nu undantagen från förbudet att dyka.

I november 2021 uppgav Statens haverikommission att de nya hål som upptäckts i skrovet troligen orsakats av klippor på havsbotten.

Inrikes

Eldade upp grannens döda ko – åtalas

En fastighetsägare i Sörmland åtalas efter att ha eldat upp en död ko. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes

Boende i en ort i Sörmland slog larm till miljökontoret när rök och dålig lukt började sprida sig över trakten. En miljöinspektör gjorde ett oanmält besök på den utpekade gården och upptäckte att en död ko stoppats i en förbränningsugn, skriver SVT Sörmland.

Fastighetsägaren erkände att han eldat ett kadaver som tillhörde en lantbrukare i trakten. Döda djur måste dock hanteras på ett visst sätt och mannens ugn är inte godkänd. Det var inte heller första gången som fastighetsägaren ägnat sig åt otillåten eldning, uppger SVT.

Nu åtalas mannen för brott mot lagen om foder och animaliska biprodukter. En fällande dom kan som mest innebära fängelse i två år.

I polisförhör har mannen, trots det första erkännandet, hävdat att han inte minns att han eldat något otillåtet i ugnen.

Lars Brandelius/TT

Inrikes

Barn fastspänt – korttidshem får hård kritik

Inspektionen för vård och omsorg är mycket kritisk till att ett barn i Småland dagligen fått sitta med händer och fötter fastspända på en korttidsverksamhet.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Inrikes
Inrikes Ett barn har rutinmässigt fått händer och fötter fastspända inom en korttidsverksamhet i Småland.
Nu får verksamheten svidande kritik av Inspektionen för vård och omsorg (Ivo), skriver Smålands-Tidningen.

Personalen har uppgett att det inte funnits något annat sätt att hjälpa barnet. Fastspännandet har skett vid transporter i rullstol utomhus, och vid toalettbesök – ibland långa stunder.

I oktober fick Ivo in ett klagomål om hur barnet behandlades. Inspektionen kontaktade då bland annat en ansvarig socialchef i berörd kommun. Det ledde till att uppgifterna från anmälaren förstärktes.

Fastspännandet måste sluta genast, framhåller Ivo i sitt beslut. Det är förbjudet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, och strider mot FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Den ansvariga nämnden måste "följa det regelverk som finns, så att tvångs- och begränsningsåtgärderna omedelbart upphör", skriver Ivo.

Enligt anmälan har barnet även spänts fast på samma sätt av sina personliga assistenter i hemmet. Ivo har gjort en tillsyn där också, men i det fallet har beslutet inte redovisats ännu.

Inrikes

En miljard i återkrav för assistansersättning

Återkraven har ökat de senaste två åren. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

De senaste två åren har Försäkringskassan krävt tillbaka närmare en miljard kronor av utbetald assistansersättning, rapporterar SVT Nyheter. Återkraven har uppgått till över 460 miljoner kronor både 2021 och 2020, vilket är betydligt högre än åren innan. Enligt Försäkringskassan beror de ökande kraven på ett bättre samarbete med andra myndigheter.

Både större och mindre bolag har fått återkrav, däribland Humana, som är branschens största aktör. Humana krävs på 9,5 miljoner kronor efter att Försäkringskassan hittat en misstänkt efterhandskonstruerad planering och efter det hade uppstått frågetecken kring en assistent som hade ett annat arbete dagtid men redovisat nattarbete hos brukaren. Bolaget tillbakavisar kraven.

Under 2021 beräknas kostnaden för den statliga assistansersättningen hamna på 24,4 miljarder kronor.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Företagsfinanser.se

Ökning av ansökningar om pausade amorteringar!

Företagsfinanser.se Bostadsmarknaden har trots omständigheterna inte rasat, istället har försäljningen ökat med hela 13 % och med ett fortsatt tryck på visningar på uteliggande bostäder.

Men även fast bostadsmarknaden är i full rullning så är det många bankkunder som har valt att pausa sina amorteringar på sina bostadslån. Detta i och med att bankerna lättat på tyglarna en aning som hjälp för den ekonomiska situationen som många sitter i just nu. I April så var det många husköp som gick i lås och många nya lyckliga husägare som flyttade in i sina nya hem. April är generellt sett en månad då många köper hus varje år och det visade sig vara så även under detta år.

Varje år så ökar mängden bostadslån i Sverige och ligger tillsammans på tusentals miljarder i värde. För de flesta hushåll så är det boendet som kostar mest månadsvis och också den utgift som svider mest. I mars gick bankerna ut med att de ändrar amorteringskraven för att hjälpa sina kunder. På detta sätt är det många som har kunnat spara in en del. Även fast det varje år är många kunder som ansöker om amorteringsfria månader på sina bolån, så har det varit en stor ökning av fall under de senaste månaderna.

Reporäntan oförändrad

Riksbanken meddelade nyligen att de lämnar kvar reporäntan på noll och detta för att de anser att den nedåtgående ekonomiska spiralen beror på gällande restriktioner. Det anses också vara svårt att sätta en prognos på hur framtiden kommer att se ut. Att räntan ligger oförändrad är ingenting som låntagare kommer att märka då det är samma som innan. Riksbanken betonar dock att räntan kan komma att sänkas om det anses vara nödvändigt i framtiden.

Många anser att räntan borde ha blivit reglerad ned på minus men Riksbanken menar på att det inte finns någon anledning att göra så i dagsläget. Anledningen till detta är att denna krisen inte är grundad i en finanskris likt den 2008, så den ska inte bedömas som så. Norge och Storbritanniens centralbanker sänkte däremot sina räntor med 0,5 %.

Detta tittar banken på när du ansöker om företagslån

Det är också många företagare som ansöker på företagsfinanser.se för att kunna hantera den nuvarande ekonomiska situationen där många företag står med en lägre produktion och därav omsättning. När ett företag ansöker om ett lån så är det dessa punkter som banken tittar på i en ansökan:

– Ägarna av företaget - referenser, privatekonomi och erfarenheter.

– Företagets affärsplan - detaljerad plan.

– Eventuell ekonomisk hjälp - revisor eller liknande.

– Balansräkning, bokslut och deklaration på företag som etablerat sig redan.

Det finns ett par olika företagslån som banker kan låna ut till företagare och vilket som passar för eventuella företag kan variera beroende på behovet. Ett företag som behöver investera i inventarier, maskiner eller byggnader brukar exempelvis oftast välja en investeringskredit och enbart amortera för den summa som är använd.

Inrikes

Olof Palme-priset till Patricia Gualinga

Patricia Gualinga (till höger) tillsammans med en tolk vid en FN-sammankomst i New York 2016.
Foto: Stuart Ramson/AP
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Årets Olof Palmepris går till Patricia Gualinga, ledare för Kichwa-folket i Sarayaku i ecuadorianska Amazonas.

"Hon prisas för sitt modiga ledarskap för urfolkens livsvillkor och naturens rättigheter samt för sin kamp för överlevnaden av Amazonas, världens största regnskog", heter det i prismotiveringen.

Patricia Gualinga har i många år varit en profil i protesterna mot landskövlingen utförd av olje-, gruv- och skogsbolag.

"I en tid då den biologiska mångfalden hotas och klimatförändringarna kräver stora omställningar är urfolken särskilt utsatta. Genom sin relation till mark och natur visar Patricia Gualinga vägen till hållbara samhällen och att vi alla måste lära oss att leva med naturen och inte mot den. Urfolkens kamp för överlevnad är därmed också mänsklighetens. Patricia Gualingas och hennes medkämpars röst är ovärderliga i det ekologiska katastrofläge som världen befinner sig i", lyder resten av prismotiveringen.

Priset består av ett diplom och 100 000 dollar (nära 920 000 kronor).

Inrikes

Karantän och sjukdom stoppar rättegångar

Nästan var tredje domstolsförhandling ställs in just nu.
Foto: Anders Humlebo
Inrikes
Inrikes Totalt har närmare 30 procent av planerade förhandlingar i svenska domstolar ställts in sedan årsskiftet. Det är väsentligt fler än under motsvarande period de senaste åren.
PREMIUM

En knapp tredjedel (30,9 procent) av förhandlingarna som skulle hållits i svenska tingsrätter under årets första veckor har ställts in. Än fler har det varit i kammarrätterna där 43 procent ställts in och i hyresnämnderna där knappt 42 procent av förhandlingarna inte kunnat genomföras.

Vid exempelvis Nacka tingsrätt utanför Stockholm började parter, ombud och förhörspersoner höra av sig förra veckan och ville ställa in eller flytta förhandlingar på grund av sjukdom. Totalt har 16–20 mål inte kunnat genomföras.

– Vi har fått ställa in ett par huvudförhandlingar i tvistemål och vi har fått ställa in lite brottmål. Det beror oftast på part eller ombuds sjukdom eller att de sitter i karantän, säger Cecilia Klerbro som är lagman, det vill säga chef, för Nacka tingsrätt.

Hotar inte

För att slippa ställa in förhandlingar försöker tingsrätten i första hand att lösa det genom att exempelvis åklagare eller advokat kan vara med på länk, vilket hittills gjort att inga förhandlingar där personer sitter häktade har behövt ställas in eller skjutas upp.

Även om många är sjuka eller är i karantän tycker Cecilia Klerbro inte att det är så pass allvarligt att det utgjort ett hot mot verksamheten. Än så länge finns tillräckligt med personal i tjänst för att kunna lösa eventuell sjukfrånvaro eller hemkarantän.

– Om domaren blir sjuk får en annan domare hoppa in. Vi har personal i alla personalgrupper än så länge, säger Cecilia Klerbro.

Domstolsverkets generaldirektör Thomas Rolén säger att det är för tidigt att säga om smittosituationen och det relativt stora antalet inställda förhandlingarna under årets första veckor kommer att få konsekvenser för domstolarna på längre sikt.

Bra läge

Han säger att domstolarna redan under pandemiåret 2021 lyckats minska balansen, det vill säga oavgjorda mål som ligger och väntar, med över 6 000 mål. Mycket tack vare att domstolarna kunnat koppla upp sig via video och på så sätt kunnat genomföra många förhandlingar.

– Vi går in i 2022 i ett bra läge. Så även om man ställer in nu är det för tidigt att säga om vi kommer att bygga någon målskuld, säger Thomas Rolén.

Men om sjukdom och karantän fortsätter att störa domstolarnas verksamhet så mycket att det byggs upp en målskuld, som förr eller senare måste betas av, är generaldirektören inte orolig.

– Vad gäller finansieringen så fick vi extrapengar i förhållande till regeringens budget eftersom man nu fick regera på M, KD, SD-budgeten. Nu när vi skriver vårt budgetunderlag som ska vara klart i mars ser det ut som att Sveriges domstolar för närvarande har en stabil ekonomi. Så det finns utrymme för att beta av en eventuell skuld som uppstår, säger Thomas Rolén.

Beatrice Nordensson/TT

Cecilia Klerbro, lagman vid Nacka tingsrätt. Arkivbild.
Cecilia Klerbro, lagman vid Nacka tingsrätt. Arkivbild.
Foto: Jonas Ekströmer/TT

Inrikes

Tredje befäl i Enköping utreds för brott

En förundersökning har inletts mot ett tredje befäl vid Ledningsregementet i Enköping. Rubriceringarna är tjänstefel och framkallande av fara för annan. Brottsoffret ska vara en värnpliktig. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En förundersökning mot ett tredje befäl vid Ledningsregementet i Enköping har inletts, rapporterar Ekot.

Brottsrubriceringen är framkallande av fara för annan samt tjänstefel. Vapen ska ha varit inblandade vid händelsen som skedde i samband med en skjutövning, enligt åklagaren. Brottsoffret uppges vara en värnpliktig.

– Jag utgår från att det finns både vittnen och andra inblandade personer som kommer kunna bringa klarhet i vad som hänt, säger kammaråklagare Elin Blank i Uppsala till radion.

Det finns inga uppgifter om hur den misstänkta förhåller sig till anklagelserna. Det kommer att hållas förhör i utredningen.

I fredags inleddes en förundersökning om två fall av sexuellt ofredande och tjänstefel mot två andra befäl för händelser som ska ha skett på ett skjutfält i höstas.

I december skickades 520 soldater hem från regementet i Enköping akut på grund av larmen om att det förekommit kränkningar.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL