Lagfarter SkD

55-åring ny ägare till mindre hus i Karups sommarby, Blentarp

Kategorier:
Lagfarter SkD
Lagfarter SkD Per-Johan Magnus Olsson, 55 år, från Lund har köpt huset på Kumlaäng 6 i Karups sommarby, Blentarp av säljaren Lars-Olof Lindvalls dödsbo. Köpesumman blev 1 625 000 kronor och den nya ägaren tog över huset i december 2021. Huset byggdes 1978 och har en boyta på 54 kvadratmeter.

För åtta månader sedan såldes ett annat hus alldeles i närheten, på Kumlaäng 2. Där blev priset för det 55 kvadratmeter stora huset 1 050 000 kronor.

De senaste tolv månaderna har det sålts 30 hus inom en kilometer från den här fastigheten. Det dyraste var Stenäng 10, som gick för 2 400 000 kronor.

  • Datum: 2021-12-16
  • Överlåtelse: Vanligt köp
  • Pris: 1625000 kr
  • Taxeringsvärde: 701000 kr
  • Adress: Kumlaäng 6, Blentarp

Kultur och nöje

Danska museer fruktar att besökarna uteblir

Besökare passerar Yves Kleins triptyk 'Monopink, monogold, monoblue' under en tidigare utställningen på Louisiana utanför Köpenhamn. Arkivbild.
Foto: John Mcconnio/AP
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Danska museer fruktar att besökarna uteblir när man nu åter får öppna den publika verksamheten. Vaccinpass och munskydd är obligatoriska och blir en bromskloss för vissa, uppger Anni Mogensen, biträdande direktör på Nationalmuseet i Köpenhamn, till Dansk Radio. En stor del av intäkterna kommer från entrébiljetter, och ekonomin kommer att påverkas, framhåller hon.

– Vi har sett vid några av de andra återöppningarna att det tar lite tid innan man hittar in till oss. Så det är självklart något som bekymrar oss, säger hon.

De danska museerna har varit stängda sedan 19 december på grund av smittspridningen. Men från och med måndag 17 januari kan de öppna igen. Även Poul-Erik Tøjner, chef på Louisiana i Humlebæk är säker på att det dröjer innan besökssiffrorna kommer upp i det normala igen.

– Jag har det lite som musikerna, vi spelar för dem som kommer, säger han till Dansk Radio.

Sport

Osaka och Nadal vidare i Australian Open

Naomi Osaka är vidare efter första omgången i Australian Open.
Foto: Hamish Blair/AP/TT
Sport
Sport Jakten på årets första grand slam-titel har börjat. Rafael Nadal och Naomi Osaka är som väntat vidare efter sina första matcher i Australian Open.

Samtidigt som världsettan på herrsidan, Novak Djokovic, landade i Dubai – utvisad från landet efter alla turer kring hans visum och vaccinationsstatus – drog grand slam-turneringen i Melbourne igång.

Där förväntas nu herrspelarna på plats två till fem i världsrankingen gör upp om titeln – spanske Rafael Nadal, Alexander Zverev från Tyskland, ryske Daniil Medvedev och Stefanos Tsitsipas från Grekland.

Nadal vann över tre raka set

Rafael Nadal, rankad femte i världen, fick en stabil start på turneringen när han besegrade amerikanske Marcos Giron i tre raka set med 6–1, 6–4, 6–2.

Zverev spelar mot landsmannen Daniel Altmaier senare under måndagen, medan Tsitsipas och Medvedev spelar sina första matcher på tisdagen.

Naomi Osaka, tidigare världsetta på damsidan men som tog en längre paus under 2021 på grund av återkommande depressioner och därför var seedad 13:e, är vidare till andra rundan efter att ha besegrat colombianska Camilia Osorio, rankad 50:e i världen, med 6–3, 6–3. Japanskan hade problem i mitten av matchen, men lyckades ändå vinna i två raka set.

– Min kropp fick en chock, säger Osaka om att vara tillbaka på tennisbanan.

Bencic vidare efter covid-känningar

OS-guldmedaljören, schweiziska Belinda Bencic, tog sig också vidare till omgång två efter att ha vunnit med 6–4, 6–3 mot franska Kristina Mladenovic. Detta trots att hon inför turneringen känt av efterverkningarna av covid-19, som hon drabbades av för en månad sedan.

– Min puls gick upp väldigt mycket under träningarna. Det blir bättre för varje dag som går, säger Bencic.

De två svenskarna i turneringen, Rebecca Peterson och Mikael Ymer, spelar sina matcher i den första omgången under tisdagen. Ymer möter Tsitsipas, medan Peterson tar sig an australiska Daria Saville.

Hilda Djupenström/TT

Kultur och nöje

Lundaregissör får hjärtat att klappa

Nora Rios och Simon Edenroth som spelar Mio och Anders i nya tv-serien Heartbeats.
Foto: C More
Kultur och nöje
TV

Med nya young adult-serien Heartbeats vill den Lundabördiga regissören och manusförfattaren Linn Mannheimer skildra kärlek, vänskap och livsavgörande beslut på ett äkta och nära sätt. Dessutom är hon aktuell som en av manusförfattarna till årets julkalender Kronprinsen som försvann, en svensk Disneysaga.

Det är en av alla ljumma sommarkvällar. På en nattklubb i Stockholm möts deras blickar, Mios (Nora Rios) och Anders (Simon Edenroth), båda i tjugonågonting-åldern. De går hem med varandra, fumlar lite, har sex och tror väl båda två att det tar slut där. Men Mio blir gravid och ett stort beslut som måste tas vävs ihop med en kärlekshistoria och hur det faktiskt är att vara på den där tröskeln mellan ungdomen och vuxenlivet.

– Heartbeats handlar mycket om att bli förälskad i någon man kanske inte trodde att man skulle bli förälskad i, och vad det gör med en. När man inser att man blir en bättre person tillsammans med någon som man kanske inte trodde att man hade så mycket gemensamt med. Anders är ju mer uppstyrd och en KTH-student medan Mio ska flytta till Berlin med sin bästis Katja (Felicia Truedsson), och lägger pengarna på att festa, säger regissören Linn Mannheimer.

Vill det ska kännas äkta

Tv-serien, som nu sänds på C More, är baserad på den norska förlagan Hjerteslag och när Linn Mannheimer fick erbjudandet om att göra den svenska versionen fullständigt slukade hon originalet.

– Jag kände direkt att det här måste jag göra! Det var en serie som kändes på riktigt, och det som sedan var viktigt för mig var relationen mellan Mio och Anders. Att man verkligen tror på den, känner attraktionen som de känner. Men det var också viktigt att manuset inte skulle upplevas styltigt utan kännas äkta. I dialogen men också hur berättelsen gestaltas, ser ut och känns. Som en sådan grej som att Mio och Katja är hur glammiga och härliga som helst när de går ut men att de faktiskt vaknar med glitter under ögonen och är sunkiga. Det är ju så det är. Ingen vaknar med perfekt sminkning efter en utekväll, skrattar Linn Mannheimer.

– Något som jag också har valt att lyfta fram är vänskapen mellan Mio och Katja. Den tar den norska varianten inte upp på samma sätt. Men de två lever ju i symbios. Så vad händer med den relationen när någon kille kommer in i bilden? De bor ihop och gör allt tillsammans – självklart påverkas den relationen! Det tror jag att de flesta som har stått nära en vän vet att det gör. Så var det för mig också i den åldern, fortsätter hon.

Linn Mannheimer under inspelningen av Heartbeats.
Foto: Særún Hrafnkelsdóttir Norén

Ja, hur mycket är hämtat från ditt eget liv?

– Det är rätt många av mina vänner som är nervösa, haha. Alltså, väldigt mycket. Själva handlingen är tagen från den norska serien, men platserna där Mio och Anders befinner sig – ja de är ju från mitt liv. Jag bor i huset där Mio och Katja bor, och jag har även bott i samma hus som Anders bor i. Och alla detaljer. Varför äter Mio en kycklingkebab när hon pratar med Anders under utekvällen? Jo, jag gjorde själv det en gång när jag satt på en trapp med en kille. Så det är mycket från den första tiden när jag flyttade från Lund till Stockholm när jag var i samma ålder.

Heartbeats är en av många nya satsningar inom young adult-kategorin. Varför tror att genren blommar ut först nu?

– Jag tror att många produktionsbolag och tv-kanaler har varit rädda för att satsa så smalt. Tänkt att det bara är unga som tittar på sådant och att det inte är relevant för andra ålderskategorier. Men när Skam kom så förändrades mycket, likaså Normala människor. Äldre tittade och älskade båda serierna. Då insåg nog många hur brett det är. Det är inte bara tjugo-tjugofemåringar som tittar, det är relevant för många. En förälskelse känns ju likadant, oavsett om du är 75 år eller 25 år. Det är samma pirr.

Skrivit manus till julkalendern

Det är inte bara Heartbeats som Linn Mannheimer jobbat med på sistone. Tillsammans med Mattias Grosin och Isabelle Riddez har hon skrivit manuset till vad som kommer att bli årets julkalender Kronprinsen som försvann. I rollerna ser vi bland andra Maria Lundqvist, Sissela Kyle, Sissela Benn och Happy Jankell. Regisserar gör Tord Danielsson.

– Det är en svensk Disneysaga som utspelas i en tid som inte finns, och är en spänningsberättelse med mycket goda och onda krafter. En fin vänskapshistoria om Hilda och Ville som jag själv är väldigt stolt över och hoppas att folk kommer att gilla. Vänskapstemat som jag jobbade med i Heartbeats och som jag gillar att skildra, finns alltså även här, säger Linn Mannheimer med ett skratt.

Kultur och nöje

Hälften så många museibesök som före pandemin

Många museer hade tillfälligt stängt under 2021 på grund av covidsmittan, till exempel Vasamuseet i Stockholm. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Förra året hittade 9,4 miljoner besökare till Sveriges museer, trots pandemirestriktioner och nedstängningar, vilket var bara drygt hälften så många som under rekordåret 2019. Men det digitala intresset exploderade.

Antalet fysiska besök på museer var förra året hela 46 procent lägre än under 2019. Men det var samtidigt fem procent fler besök än under det inledande pandemiåret 2020, då besöken halverades. Det visar en ny rapport från Sveriges museer.

Bland de mest besökta museerna återfinns bland andra Skansen, Stiftelsen Nordiska museet och Wadköping.

– Det är väntat att det är fem museer med mycket verksamheter utomhus som toppar listan. Och samtidigt saknar vi de utländska besökarna och skolklasserna som inte har kunnat resa till museerna, säger Maria B Olofsson, tillförordnad generalsekreterare för Sveriges Museer.

Digital boom

Men om de fysiska besöken sjönk exploderade de digitala besöken – under 2021 tog användare del av innehåll från museerna på nätet drygt 233 miljoner gånger, vilket är 17 miljoner fler än i förra årets rapport. De siffrorna inkluderar dock besök på Wikipedia – med visningar av museernas eget material.

Ungefär 22 miljoner besök gjordes på museernas webbplatser varav 6,6 miljoner på samlingarna digitalt. Mitt i krisen är detta en ljuspunkt, enligt Maria B Olofsson, även om hon understryker att inget slår ett besök på plats.

– Men att det digitala utvecklas är fantastiskt bra på många sätt. Digitalisering som görs av samlingar betyder också mycket för samlingarna, det är en del av museernas arbete med bevarandet. Så det är en jätteviktig utveckling som har kommit för att stanna och som museerna kommer att satsa mycket på framöver.

Slår ekonomiskt

Konsekvenserna av de sjunkande besöken är oroande på sikt, enligt Olofsson. Vissa museer har klarat sig lindrigt undan medan andra har drabbats hårdare, framför allt de i större städer och de som är beroende av entréavgifterna.

– Ett antal museer fick varsla människor och det har också påverkat möjligheterna att hålla öppet under 2021, till exempel Vasamuseet som fick ha begränsade öppettider för att de fick varsla så jättemånga. Vasa hade väldiga intäkter med 1,2 miljoner besökare årligen men under 2021 hade de bara drygt 300 000 besökare.

Elin Swedenmark/TT

FAKTA

Fakta: Museibesök under 2021

De mest besökta museerna 2021 var:

Stiftelsen Skansen, Stiftelsen Nordiska museet, Wadköping, Gamla Linköping, Prins Eugens Waldemarsudde, Vasamuseet, Nationalmuseum, Världskulturmuseerna, Moderna museet och ArkDes, Helsingborgs museer.

De tio mest besökta webbplatserna var:

Naturhistoriska riksmuseet, Tekniska museet, Stiftelsen Nordiska museet, Moderna museet och ArkDes, Stiftelsen Skansen, Världskulturmuseerna, Malmö museer, Vasamuseet, Historiska museet, Nationalmuseum.

Sammanlagt har 126 museer deltagit i rapporten.

Inrikes

Fortsatta förhör med krigsbrottsåtalad kvinna

Illustration från förhandlingens första dag. Kvinnan och hennes försvarare i mitten, till vänster åklagare Reena Devgun.
Foto: Johan Hallnäs/TT
Inrikes
Inrikes Lät hon sonen strida för IS i Syrien? Eller stod hon helt utan makt i ett land dit hon lurats av sin make?
Nu fortsätter förhören med kvinnan som är först i Sverige att åtalas för krigsförbrytelse genom användande av barnsoldat.

Huvudförhandlingen mot den 49-åriga kvinnan inleddes förra veckan, men då allt tog längre tid än tänkt har en extra dag satts in för fortsatta förhör med henne.

Under torsdagen berättade kvinnan länge fritt om sin uppväxt i Västsverige och hur hon konverterade till islam då hon på 1990-talet träffade sin blivande make. Under många år levde kvinnan tillsammans med sina barn utomlands, i Förenade Arabemiraten, Storbritannien och Egypten – hon och mannen hade då separerat.

2013 hade de gift sig på nytt och maken ville att familjen skulle komma till honom i Turkiet. Kvinnan och barnen åkte dit och enligt henne lurades de då över gränsen in i Syrien.

Poserade med döda

Åklagarna hävdar i stället att hon tagit sig till Syrien med egen fri vilja och att hon där medverkat till att en av parets söner kunnat användas som barnsoldat för bland annat IS. Detta från att han var tolv år 2013 fram tills dess att han fyllde 15. Pojken dog i Syrien som 16-åring.

Bland bevisningen finns bland annat chattar och bilder där pojken syns i uniform och med stridssele. På en av dem poserar han tillsammans med stympade kroppar på ett torg i Raqqa.

Ingen telefon

Kvinnan förnekar alla anklagelser. Hon sade under förhöret i torsdags att hon som kvinna inte hade något att säga till om när de kom till Syrien. Det var först maken och efter att han dött i strid sonens äldre bror som bestämde över familjen, menar hon.

– Att som vuxen kvinna plötsligt inte kunna gör det man alltid gjort eller styra över sina barn. Det är fruktansvärt, man blir som en halv människa, sade hon.

Kvinnan pressades av åklagarna kring varför hon inte såg till att lämna Syrien när hon insåg att hon lurats dit. Kvinnan svarade att hon inte hade någon aning om var i landet hon befann sig och inte hade tillgång till telefon eller nät för att ta reda på detta. Senare ville hon inte lämna landet då det skulle innebära att hon var tvungen att överge sina två äldsta söner, som bestämt ville vara kvar i Syrien.

Beatrice Nordensson/TT

Erika Nekham/TT

FAKTA

Fakta: Åtalet mot kvinnan

Den 49-åriga kvinnan åtalas för grov krigsförbrytelse och folkrättsbrott, grovt brott. Båda brottsrubriceringarna gäller samma gärning. Det som tidigare hette folkrättsbrott blev krigsförbrytelse genom en lagändring 2014.

Brottet ska enligt åklagarna begåtts genom användande av barnsoldat. Åklagarna hävdar att kvinnan tillsammans och i samförstånd med andra sett till att sonen rekryterats och kontinuerligt använts "för direkt deltagande i fientligheterna av en väpnad grupp".

Pojken ska bland annat ha utbildats och tränats samt utrustats med uniform, stridssele och vapen. Han har använts i strid och i propagandasyfte och tjänstgjort beväpnad.

Mamman, som vårdnadshavare och den vuxen som haft ansvar och störst inflytande på pojken, har möjliggjort detta menar åklagarna. Hon har exempelvis låtit honom hantera och förvara vapen i den gemensamma bostaden och tillåtit att han lämnat hemmet för att kunna fullgöra sina uppgifter som barnsoldat. Kvinnan ska heller inte vid något tillfälle ha försökt förhindra att pojken användes som soldat.

Kvinnan nekar till brott.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Kasinohai.com

Spellagstiftning - Finland vs Sverige

Kasinohai.com Om du är osäker på hur spellagstiftningen ser ut i Finland och Sverige och om det finns några större skillnader bör du fortsätta att läsa denna artikel där vi kommer att gå igenom de stora dragen i de båda ländernas spellagstiftning.

Spellagstiftningen i Sverige

Den 1 januari 2019 införde Sverige ny lagstiftning som avslutade dominansen från det av regeringen drivna onlinespelföretaget och öppnade sektorn för privata företag.

Under flera år var det statligt ägda Svenska Spel den enda verksamheten som tilläts att tillhandahålla onlinespel till medborgare i Sverige, vare sig det handlar om casinospel, betting på sport eller andra former av spel.

Naturligtvis kringgick de flesta företag denna lagstiftning och år 2018 hade privata företag fått en 29-procentig andel av spelmarknaden i Norden.

Delvis i ett erkännande av ett sådant nytt paradigm och delvis för att de var i behov av skattepengar, gick den svenska regeringen med på att införa nya spellagar. Under den nya lagstiftningen har myndigheten Spelinspektionen rätten att ge licens till privata företag. Hittills har myndigheten tillåtit cirka 100 företag att tillhandahålla sina tjänster till svenska spelare.

De största vinnarna på denna nya lagstiftning är de svenska medborgarna. På grund av lagarna för spel online kan svenskarna nu välja och vraka bland de bästa spelbolagen. Svenska spelportaler visar de bästa casinotjänsterna online och incitamenten för svenska deltagare.

Staten är också en stor vinnare på detta drag. Det är inget mysterium att legalisering av spel på internet är ett snabbt sätt till att generera mer skatteintäkter till statskassan. I hela Sverige måste licensierade företag betala en inkomstskatt på 18 procent av sin inkomst till svenska konsumenter.

Sådana skattebetalningar träder i kraft i år och vi hoppas att vi kommer att få se effekterna av denna inkomstkälla i Sveriges kommande budget.

De svenska spellagarna har hittat en balans mellan att ge spelare valfrihet och skydda dem mot bedrägliga spelbolag. Att främja spel utan tillstånd har varit förbjudet, och den svenska Spelinspektionen har nu fått mandat att blockera överföringar mellan deltagare och obehöriga operatörer.

Lagarna innehåller också strikta regler för etiskt spel. Spelinspektionen har befogenheten att tvinga privata operatörer att vidta sådana åtgärder för deltagarnas säkerhet. Dessutom måste alla speloperatörer erbjuda samtliga spelare ett val om att självuteslutning.

Det har bara gått ett år med de nuvarande svenska lagarna för spel online, och det är ingen tvekan om att vi kommer att se fler regler för att tillåta säkert spel i framtiden.

Spellagstiftningen i Finland

Onlinespel är en av de mest populära formerna av underhållning för människor över hela världen. Särskilt finländarna är människor som älskar att spela. Det har visats att finländarna kan spela för upp till 10 miljarder euro på lotter, spelautomater och sportspel varje år.

Republiken Finland har alltid haft ett regeringsstyrt spelmonopol och trots den senaste utvecklingen inom branschen verkar det som om det kommer att fortsätta vara så. Onlinespel och finska onlinecasinon har blivit en av de största inkomstkällorna under de senaste åren. Finland klassificeras också som den femte största spelnationen i världen, varför de flesta utländska operatörer nu försöker komma in på den finska spelmarknaden. Tyvärr verkar det som om det inte kommer att vara ett alternativ nu eller inom en snar framtid.

Under 2010 begärde Europeiska kommissionen att Finland skulle genomföra ändringar av deras spellagstiftning som skulle göra den mer överensstämmande med EU:s lagar. Trots påtryckningar från Europeiska Unionen förblir Finlands spelstruktur oförändrad. Även om spel i Finland är 100% lagligt är spelreglerna lite mer komplexa. Intressant nog visade statistiken under en nyligen gjord rapport från det finska bolaget Yle att 66% av de äldre finländska invånarna som intervjuades föredrar ett monopol.

Staten har monopol på alla former av spel oavsett om det är online eller offline. All spelverksamhet har alltid hanterats av tre statliga företag. RAY hade alltid haft kontroll över bordsspel och spelautomater i Finland. Nationella lotteriet, sportspel och instant win-spel kontrollerades och reglerades av Veikkaus Oy och alla spel på hästkapplöpning reglerades av Fintoto.

Dessa tre enheter reglerades och kontrollerades av staten och all vinst som gjorts på spel gavs tillbaka till landet oavsett om det är genom konst, vetenskap, sport eller utbildning. Under 2017 slogs dessa tre enheter samman för att skapa ett statligt monopol med namnet Veikkaus.

Slutsats

Som du kan se finns det ett par skillnader i spellagstiftningen hos de båda grannländerna. Efter de förändringar som skedde i Sverige 2019 så är den svenska spelmarknaden betydligt mer öppen och välkomnande för svenska spelare. Finländarna verkar dock inte vara så besvikna, de får goda skatteintäkter och merparten av den äldre befolkningen verkar vilja behålla det rådande monopolet.

Ekonomi

Kinas tillväxt saktar ner

Arbetare köar för att testa sig för covid-19 på en fabrik i Wuhan. Nedstängningar av städer och fabriker har satt sina spår på tillväxten i Kina. Arkivbild
Foto: Chinatopix/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Kinas tillväxt blev 8,1 procent under 2021, men den saktade ner under slutet av året, visar officiell statistik. Siffran hamnade därmed strax över förväntningarna, som låg på 8,0 procent, enligt AFP:s sammanställning av analytiker.

Under det fjärde kvartalet 2021 blev tillväxten 4,0 procent jämfört med samma period förra året. Det var det svagaste kvartalet förra året och att jämföra med en tillväxt på 4,9 procent tredje kvartalet och hela 18,3 procent första kvartalet.

Kinas ekonomi återhämtade sig snabbt från pandemin, men politiska åtstramningar för bland annat fastighetssektorn, som står för miljontals jobb, har bromsat tillväxten. Kina har också tampats med flera lokala utbrott av covid-19 vilket har tvingat ledningen i Peking att införa reserestriktioner och nedstängningar av städer och fabriker, bland annat i den ekonomiskt viktiga provinsen Zhejiang.

Strax innan tillväxtsiffrorna presenterades på måndagen tillkännagav Kinas centralbank en sänkning av en central låneränta för kommersiella banker till den lägsta nivån sedan 2020.

Utrikes

"Sir Tony" slår tillbaka mot kritiken

Adlandet av den tidigare brittiska premiärministern Tony Blair (mitten) har mött skarp kritik. Arkivbild från gudstjänst i London, med expremiärministerkollegorna Gordon Brown och John Major på ömse sida.
Foto: Aaron Chown/pool/AP/TT
Utrikes
Utrikes Över en miljon människor kräver att den nyadlade tidigare premiärministern Tony Blair fråntas sin titel. Nu kommenterar "Sir Tony" för första gången kritiken.
– Den var väntad, säger han till Times Radio.

Vid årsskiftet presenterade Storbritanniens drottning Elizabeth traditionsenligt sin lista över personer som hedras med adelstitlar.

En av mottagarna var Tony Blair, landets premiärminister från 1997 till 2007, som på Twitter kallade utmärkelsen "en oerhörd ära".

Men utnämnandet har inte fallit i god jord hos alla. Under de dryga två veckor som passerat har flera namninsamlingar dragits igång med krav på att riddartiteln dras tillbaka, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Krigsbrott

På söndagskvällen hade den största av dem samlat en bra bit över 1,1 miljoner människor. Initiativtagarna bakom uppropet kallar Blair "personligen ansvarig för otaliga civila och soldaters död i flera konflikter", och anklagar honom för krigsbrott.

I en intervju med Times Radio på söndagen kommenterar Tony Blair för första gången den massiva kritiken, och konstaterade att han inte är förvånad.

– Självklart skulle det finnas de som skulle protestera starkt. Det var väntat, säger han.

Enligt Blair accepterade han utnämningen som ett erkännande inte bara för egen del, utan alla engagerade medarbetare som arbetat vid hans sida under hans tid som premiärminister.

Den i dag 68-årige Blair ledde Labourpartiet till en överlägsen valseger 1997, och satte därmed punkt för 18 års konservativt styre.

Sir Tony

Han hyllades under sina tio år vid makten för att ha mäklat fred på Nordirland och för sina insatser för homosexuellas rättigheter, men eftermälet har till stora delar handlat om stödet för den vida kritiserade USA-ledda invasionen av Irak 2003.

– Det finns de som säger att det enda regeringen gjorde var Irak, och ignorerar allt annat vi gjorde, säger Tony Blair i intervjun med Times Radio.

Tony Blairs fullständiga titel, "Knight Companion of the Most Noble Order of the Garter", är den högsta ridderliga utmärkelsen.

Blair heter egentligen Anthony i förnamn men planerar enligt BBC att kort och gott kalla sig "Sir Tony".

Alla företrädare på premiärministerposten har mottagit liknande utmärkelser från den brittiska kronan.

Simon Uggla/TT

Ekonomi

Pensionspengar lånas ut till diktaturer

Bland annat hit lånas dina pensionspengar ut. På bilden Doha, Qatar. Arkivbild.
Foto: Darko Bandic/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Miljarder av svenska pensionspengar lånas ut till diktaturer, visar tidningen Arbetets granskning av Andra AP-fondens placeringar.

Andra AP-fonden har cirka två miljarder kronor placerade i elva diktaturers statsobligationer. Att ställa ut en statsobligation är ett sätt för ett land att låna upp pengar från allmänheten.

I Egypten, Oman, Qatar och Förenade Arabemiraten har Andra AP-fonden köpt statsobligationer till ett värde av mellan 300 och 400 miljoner kronor per land. På listan över andra diktaturer där svenskarnas pensionspengar placerats finns även Kina och Kazakstan. Arbetet har använt sig av tankesmedjan Freedom House definition av vad som kan betecknas som en diktatur.

Andra AP-fonden ska också enligt sin egen policy följa ILO:s konventioner om rätten att bilda fackförening, vilket i princip inte efterlevs i de elva länderna som fonden lånat ut pengar till, skriver den LO-ägda tidningen.

AP-fonden svarar på kritiken bland annat genom att peka på att den aktivt arbetar för att "påverka utvecklingen till det bättre".

– Det där resonemanget är så genant på så många olika nivåer, upplever jag. Det är ju inte så att AP-fondernas obligationer är öronmärkta för demokratisk utveckling, säger människorättsjuristen Parul Sharma.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL