Opinion

Det skånska skuldberget

Delgivningsbrev från Kronofogden
Foto: Henrik Holmberg / TT
Opinion
Opinion

Oroväckande många svenskar är skuldsatta, på ett sätt som gör att det blir mycket svårt att betala tillbaka. Räntor och avgifter kan bli en större summa än själva skulden. Det kan innebära decennier av ekonomiska problem som gör att individen aldrig ”hinner i fatt”.

I en serie om svenskarnas skuldsättning använder Sveriges Television Perstorp som exempel, som har en stor mängd invånare med skulder. De intervjuar Kenneth, som har varit skuldsatt i nästan två decennier. Elaine jobbar hårt men har löneutmätning varje månad, så några pengar ser hon knappt. De äts upp av räntor och avgifter och någon möjlighet att betala ”grundskulden” får hon inte.

Det måste bli svårare att låna till konsumtion. Pengar kan kännas abstrakt, särskilt om man har tillgång till flera kort eller lätt kan ta lån. Det kan få en att förlora känslan för vad man har råd med.

Man måste prata om privatekonomi i skolan. Det blir säkert inte populärt: barn betalar inga räkningar och spara låter betydligt tråkigare än att slösa. Men privatekonomi i skolan skulle i bästa fall kunna ge barn en känsla för pengars värde som de kan ta med sig till vuxenlivet.

Det går att illustrera privatekonomi på barnboksnivå, så det är inte svårt att visa skillnaden mellan spara och slösa. Det kan vara miljoner i skillnad på ett bankkonto utan ränta eller ett med långsiktigt sparande i indexfonder. På samma sätt kan man visa hur dyr en Playstation blir med ett konsumtionslån. Bäst vore om skolorna bjöd in någon som Kenneth, som får berätta om hur jobbigt det är att ha skulderna hängande över sig som vuxen.

Inte ens Kronofogden tycker det nuvarande systemet, där räntor och avgifter på grundskulden gör folk skuldsatta för livet, fungerar bra eller är önskvärt. De vill att den skuldsatta ska kunna börja betala på grundskulden. Det är ett rimligt förslag. Ingen förutom långivarna vinner på att svenskarna i skuldsatta i så stor utsträckning.

Martina Jarminder

Opinion

Elsparkcyklar skulle haft parkering från början

Opinion
Opinion

Malmös kommunalråd Andreas Schönström glädjer sig åt ett regeringsförslag om att det kan bli förbjudet att parkera elsparkcyklar där det inte finns ställ. Det vore välkommet om det blev så, inte minst för att undvika olyckor. Risken för synskadade har till exempel uppmärksammats tidigare.

Elsparkcyklarna har hanterats konstigt från uthyrarnas sida. Tanken på man ska kunna slänga en tung maskin där man står är ett feltänk. Hade cyklarna lanserats som något man kan köra från en parkering till en annan hade det sannolikt inte blivit kontroversiellt från början. Hade cyklister slängt sin cykel på trottoaren och gått därifrån när turen var slut hade vanliga cyklar också irriterat.

I mitt område är det under sommarhalvåret mycket elsparkcyklar, som ofta körs av yngre personer, gärna snabbt och flera på varje fordon. Jag är snarare imponerad över att det inte sker fler olyckor än det gör, både där förare och fotgängare, även om det är tråkigt att Skåne ligger i ”olyckstoppen” för sparkcyklar.

Det finns inrutade zoner att ställa dem i, men man kan misstänka att grejen med att slänga dem på trottaren ingår i roligheten för vissa som hyr elsparkcykel. Annars är det svårt att förklara unga användarnas förkärlek för det. Det är kul att retas när man är ung.

Företagen har fått många möjligheter att styra upp hur cyklarna hanteras, men misslyckats eller valt bort problemlösning och då får man tyvärr lösa det uppifrån.

Opinion

Därför är kryptovaluta dålig idé för kommuner

Opinion
Opinion

Ett av de märkligare förslagen från skånsk kommunpolitik är att en kommun skulle kunna investera en del av sina pengar i kryptovaluta som Bitcoin. Intresset för krypto har nått nästan sektliknande dimensioner och det är begripligt att tanken om snabba pengar lockar privatpersoner. I bästa fall är kryptovaluta gratis pengar, men risknivån gör det föga lämpat för organisationer som kommuner att spekulera i.

Det är svårt att se varför en verksamhet som en kommun skulle vilja ägna sig åt en ekonomisk spekulation som kräver påpasslighet och specialkunskaper. Kryptovalutan påverkas av börsens rörelser och dess förespråkare menar att man kan sitta lugnt i båten när den sjunker som de gjort under de senaste månaderna då kryptovaluta halkat ner på den lägsta nivån på tio år och lita på att den ökar i värde igen.

Att en kommuns tillgångar i bitcoin skulle kunna falla med 40 procent lär dock orsaka oro, oavsett hur det är med den saken. Om en kommun investerar i krypto kommer de att behöva svara på frågor från oroliga medborgare som läst rubriker om värdeminskningar och som undrar om kommunen är barskrapad. Det är nog ingen större risk att skånska kommuner börjar spekulera i hypoteser och påhittade valutor. Men det skadar inte att påminna sig om varför det är en dålig idé. Det skapar helt enkelt inte förtroende i relationen med medborgarna.

Opinion

Livskvalitet

STOCKHOLM 20200930Björn Natthiko Lindeblad är aktuell med boken “Jag kan ha fel och andra visdomar från mitt liv som buddhistmunk”Foto: Claudio Bresciani / TT / Kod 10090
Foto: Claudio Bresciani/TT
Opinion
Opinion

Efter buddistmunken Björn Natthiko Lindeblads planerade död har diskussionen om dödshjälp fått ny fart i Sverige. Inga av de politiska partierna är i nuläget för dödshjälp, men många privatpersoner är positivt inställda, inte minst om de sett anhöriga vars lidande gjorde deras död mindre värdig än de önskat sig. Partiernas tveksamhet är begriplig: det är en känslig fråga.

Det inte minst eftersom diskussionen ofta hamnar på samma för Sverige irrelevanta nivå. Man tittar på en skräckkabinettsversion av dödshjälp som används som ett smidigt sätt att göra sig av med för samhället oönskade individer. I den versionen diskuterar man vad som händer om Sverige tillåter att kortvarigt deprimerade personer ber om dödshjälp istället för psykologhjälp, eller en genomrutten anhörig till en funktionsvarierad person föreslår att hen ska be om dödshjälp för att inte ”ligga till last”.

Detta i Landet Lagom, där vuxna människor inte ens är betrodda med att köpa en flaska bordsvin på ICA. När läste man senast en rubrik i en svensk tidning om ett ifrågasatt människovärde hos en funktionsvarierad eller om det verkligen är lönt att deprimerade får gå i terapi för skattebetalarnas pengar? Sannolikheten att just Sverige ska tillåta en extra radikal form av eutanasi, där det räcker med att uttrycka ett önskemål om att ända sitt liv för att det ska beviljas, är i princip noll.

Det är betydligt mer sannolikt att Sverige skulle börja med en så restriktiv tolkning att det nästan skulle bli omöjligt att få det beviljat och gömma det i en snårskog av regelkrångel och administration. Kanske är det gott så. Om man ser att systemet är till för de som drabbats av ett obotligt lidande som de inte ser något slut på kanske beröringsskräcken minskar. Då kan de få som inte ser någon annan utväg sluta sitt liv som Björn Lindeblad: omgiven av kärlek och trygghet, på sina egna villkor.

I nuläget diskuterar vi en form av dödshjälp som Sverige aldrig kommer att införa och i princip ingen kommer att vara för. Martina Jarminder

Opinion

Mer ankdamm i Hörbypolitiken, tack

Gräsandsfamilj
Foto: Sergei Grits
Opinion
Opinion

För tre år sedan fick Hörbybon Gunilla Kronbäck ja till ett medborgarförslag om att bygga nya ankhus för änderna i Hörbyån. När Kronbäck flyttade till kommunen för 20 år sedan gladde hon sig åt de många gräsänderna, men antalet minskade som en följd av att ankhusen vandaliserats och gjort ungarna till måltavlor för rovfåglar.

Hon lade ett förslag om nya ankhus, fick ja och lämnade över material till kommunen, eftersom tekniska nämnden satt som villkor att det inte fick kosta kommunen något, vilket i sig är rätt konstigt. Sedan dess har inget hänt. Politiker hänvisar till tjänstemän och vice versa.

Det är inte ett gräsandsproblem, utan ett trygghetsprobem. Man måste kunna lita på beslutsfattare och tjänstemän och medborgarna måste känna att det lönar sig att engagera sig i sin närmiljö. Den lokala demokratin måste fungera i praktiken och den som vänder sig till kommunen med frågor måste kunna få bra svar. Ingen har velat veta av Kronbäcks ankhus efter beslutet att bygga dem. Så urholkar man förtroendet för lokal demokrati.

Peter Siilak, samhällsbyggnadschef i Hörby kommun frågar vad han har med saken att göra och menar att det inte är hans bekymmer. Självklart är det det. Alla chefer i en kommun har ansvar för att medborgarna ska känna sig som en del av en sund fungerande lokal demokrati och organisation, där man håller sina löften och medborgarnas synpunkter är viktiga.

Sverigedemokraternas Anders Hansson säger att beslutet som tekniska nämnden tog är jättekonstigt, eftersom man lägger ansvaret för bygget på Gunilla Kronbäck. Det har han rätt i. Vandalisering och återställning borde vara en fråga som intresserar kommunen mer än så.

Hansson lovar nu att man ska försöka hitta materialet som Gunilla Kronbäck har lämnat in, så ankhusen kanske kan byggas, även om han säger att han inte kan lova något. Men Hörby har redan lovat Gunilla Kronbäck att bygga ankhus. Det är det som ja till ett medborgarförslag innebär. Dags att hålla det löftet.

Martina Jarminder

Opinion

Elbilar kommer att bli hårdare beskattade

Opinion
Opinion

Efter att ha haft det trögt i början har elbilarnas andel av nybilsförsäljningen ökat kraftigt. En del köper fossilfria bilar av miljöskäl. Andra gör det för att bensin- och dieselpriserna börjar att nå en smärtgräns när varje liter kostar ungefär 20 kronor. Det gräver djupa håll i människors hushållskassa, i synnerhet som att elpriserna i vinter ökat dramatiskt på grund av den gemensamma europeiska elmarknaden.

Vi vet historiskt att skatter som införts kommit för att stanna. Få skatter har tagits bort, även om vi haft sådant som teskatt, chokladskatt och skatt på sidentapeter om vi går långt tillbaka i tiden.

Under andra världskriget fick vi oms, omsättningsskatt som skulle vara tillfällig. Den blev inte tillfällig utan bytte namn till moms, mervärdesskatt och har kommit för att finnas i evighet.

En del av de som nu köper elbilar brukar framhålla att de är billigare i drift än fossilbilar. Det är sant även om den billiga driften till stor del äts upp av de höga inköpspriserna. Men en huvudorsak är också att drivmedel är så hårt beskattade. Transporter betalar nästan 100 miljarder om året i skatt, varav hälften är drivmedelsskatt. Avvecklas bensin och dieselbilar blir det ett djupt hål i statskassan. Det klarar inte statsfinanserna att hantera med tanke på alla stora utmaningar staten står inför som driver upp utgifterna. Därför kommer man att kasta blicken på elbilarna. På ett eller annat sätt kommer staten att kompensera sig t.ex genom ökade vägavgifter och höjd fordonsskatt. Så tro inte att elbilarna långsiktigt blir billigare att köra, även om de gör klimatnytta.

Lars J Eriksson

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Lån utan UC

Allt fler svenskar löser sina kreditskulder med ett lån!

Lån utan UC Idag är det enkelt att handla saker på avbetalning, köp nu och betala sen-erbjudanden haglar över oss dagligen. Många handlar med krediter som de egentligen inte har råd med vilket slutar för många med att man sitter i kreditfällan.

Där har man har räntor att betala från flera olika köp, men man betalar knappt av något belopp på den summan som man faktiskt har lånat. Skyhöga räntor finns fortfarande kvar men reglerades för några år sedan ner, vilket innebär att det blivit något bättre lånevillkor även i de fall där man kan ta kreditlån från andra kreditgivare än banken.

Att det är så pass enkelt att ta ett riskfritt lån hos många finansbolag och att man kan köpa prylar på avbetalning leder de flesta till att köpa mer än de egentligen har råd med. Därför har många svenskar idag börjat samla sina lån och krediter till ett enda lån, så att det enbart är en ränta som behöver bli betald per månad. Detta medför att de höga månadskostnaderna går att minimera till stor del och har på många håll räddat många familjer i ekonomisk kris. Detta är något som man brukar kalla för att binda sina krediter. Man binder dem till ett enda lån med lägre ränta - detta är räddningen för många som har hamnat i kreditfällan!

Samtidigt som många minskar sina lånekostnader - så ökar också medvetandet gällande konsumtion!

Unga fröken Greta Thunberg, är en av våra ledstjärnor idag när det kommer till att börja tänka efter hur vi behandlar vår natur. Greta är också en stark förespråkare till att vi genast bör konsumera mindre än vad vi gör nu - vilket många svenskar också tycks ha hakat på. Detta visar på att medvetandet ökar när det kommer till både att tänka mer långsiktigt, men också att många lär av sina misstag. Att kunna shoppa vad man vill från var som helst i världen har nog stigit många konsumenter åt huvudet och det är egentligen inte förrän nu som man har kunnat se de förödande effekterna av detta. Många företag visar sitt starka engagemang för klimatet utåt, vi köper mindre och mindre plast och vi äter mindre och mindre kött - vi bemöter de förödande konsekvenserna genom att balansera ut det igen.

Att vi lever i en värld av influencers kan vara en av många anledningar till varför konsumtionen ökat så mycket som den har gjort under 2000-talet. De flesta minns nog hur Postnord höll på att sjunka fullkomligt av alla leveranser av beställningar, som dessutom många bara beställde för att fota och sedan skicka tillbaka. Vi bör se vår nya medvetenhet som något mycket positiv och en klar indikation på att vi är på väg att gå mot att vara betydligt mer klimatsmarta och värna om naturen. Vi har helt enkelt, som Greta säger, börjat vakna upp! Förhoppningsvis fortsätter trenden och vi får se ytterligare aktioner som kämpar för miljön, och fler människor som höjer sin röst för vår planet i framtiden.

Kävlinge

Fullmäktige inställt i februari

Senaste kommunfullmäktige var i december i kommunhuset.
Foto: Arkiv/Lena Breitner
Kävlinge
Kävlinge

Kommunfullmäktige skulle ha sammanträtt den 7 februari. Så blir det inte. På grund av den ökade smittspridningen av Covid-19 har kommunfullmäktiges ordförande Boriana Åberg (M) beslutat att ställa in mötet.

Av handlingarna till senaste kommunstyrelsen att döma var det inga brådskande ärenden som skulle tas upp. Därmed var beslutet alltså inte så svårt.

Nästa fullmäktigemöte blir därmed den 7 mars.

Malmö

Rosengård södra får hybridgräs

Malmö
MALMÖ Ombyggnaden av Rosengårds södra idrottsplats fick klartecken av fritidsnämnden på torsdagen..

Fritidsnämnden har gett förvaltningen i uppdrag att beställa en omläggning av planen. Det här blir stadens andra plan på hybridgräs. Den beräknas kunna vara spelklar om ett år. Sedan tidigare finns det en plan på stadionområdet.

Gräsplanen på A-planen på Rosengårds södra IP är sliten och behöver förnyas. Här ska det istället läggas en ny hybridgräsplan som till största delen består av naturmaterial.

Inrikes

SD vill chocksänka reduktionsplikten

Martin Kinnunen, klimatpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Reduktionsplikten för diesel bör sänkas från 30 till 5 procent för att få ned priset, föreslår Sverigedemokraterna. Prisnivåerna slår enligt partiet extremt hårt mot landsbygden.

Den så kallade reduktionsplikten för bensin och diesel innebär att en viss mängd biodrivmedel måste blandas ned i tanken för att minska växthusgasutsläppen.

Sedan årsskiftet är nivåerna 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för diesel. Årliga stegvisa höjningar är planerade till 2030, då reduktionsplikten för bensin ska vara 28 procent och för diesel 66 procent.

– Vi har en extrem situation för flera branscher i dag med kraftiga kostnadsökningar på råvaror. Den råvara som står ut i Sverige jämfört med grannländer och Europa är diesel, säger Martin Kinnunen, klimatpolitisk talesperson för SD.

Tre kronors sänkning

Sverigedemokraterna lägger i dag ett förslag i riksdagens miljö- och jordbruksutskott om att minska reduktionsplikten till 5 procent. Partiet beräknar att minskningen skulle sänka priset med mer än tre kronor vid pump. Dieseln kostar i dag uppemot 21 kronor litern.

– Vi vill till att börja med se en temporär kraftig sänkning av reduktionsplikten fram till kontrollstation 2022, då det ska göras en analys av priseffekten, säger Kinnunen.

Än så länge har ingen beräkning över hur reduktionsplikten påverkar kostnaden gjorts men sedan systemet infördes har priset på diesel ökat, framhåller Kinnunen, som jämför med Danmark där priset på diesel är lägre trots att skatten är högre än i Sverige.

– Vi har inget emot reduktionspliktsystemet som princip, reduktionen har sin fördel, men nivån måste sättas i förhållande till tillgång på bränsle på den svenska marknaden, säger Martin Kinnunen.

Flera vill sänka

Flera partier har kommit med förslag för att underlätta för boende och näringar på landsbygden. Centern vill skjuta till en miljard i ett stödpaket till bönderna, likt det stöd som infördes under torkan 2018.

Kristdemokraterna vill också sänka reduktionsplikten på diesel, men till 14 procent. Partiet lägger också förslaget i miljö- och jordbruksutskottet i dag. De kommer att fortsätta behandlas under kommande veckor.

– Vi är bredda att lyssna in andra förslag, om någon vill minska reduktionsplikten mindre än vi vill göra så är det också intressant, säger Kinnunen.

Niklas Svahn/TT

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL