Opinion

Ännu en mardröm

Poliser vid skolentré
Foto: Johan Nilsson/TT
Opinion
Opinion

I skrivande stund vet man inte så mycket mer än att en tonårspojke har skadat en annan pojke allvarligt och en lärare lindrigt på NTI-gymnasiet i Kristianstad. Gärningsmannen vandrade maskerad in i ett klassrum och spelade hög musik, samt gick på en lärare med sparkar och hugg.

Tyvärr påminner händelsen dels om skoldådet i Eslöv och dels om oräkneliga skolskjutningar i USA. Det kan finnas en koppling till händelsen i Eslöv, vilket bland annat TV4-Nyheterna säger sig ha källor på. Innan man kan vara säker behövs givetvis bekräftelse från polisen. Finns kopplingen handlar det om gärningsmän som förenas av ett intresse för bland annat just skolmassakrer.

Det är oavsett en tragedi, där oskyldiga personer skadas och skolelever får sin trygghet förstörd när något sådant händer i deras studiemiljö.

Om även detta dåd begicks av en pojke med högerextrema åsikter som radikaliserats på nätfora och drivits till våld av ett osunt intresse för våldsbejakande ideologier är det lika tragiskt som problematiskt. Tyvärr finns det mycket material att ”inspireras” av på internet för den som funderar på att pågå ett sådant brott.

Mardrömmen är om detta är början på en trend där man förväntas acceptera att sådana vansinnesdåd sker med jämna mellanrum. USA har mer eller mindre bestämt sig för att det är värt priset att barn och skolpersonal dör för att folk ska kunna fortsätta äga vapen. Sverige har bra vapenlagar och har hitintills förskonats från dåd med många dödsoffer. Om fler skolor utsätts för detta är det ett enormt misslyckande för samhället, samtidigt som Eslövsfallet visar på hur svårt det är att föregripa och förhindra dessa dåd.

Frustrerade elever på NTI-gymnasiet diskuterar redan hur man kan göra svenska skolor säkrare och konstaterar att det vore extremt tråkigt om man till exempel skulle behöva sätta upp metalldetektorer. Förmodligen hamnar vi inte där, men att skolever ens ska behöver fråga sig hur skolan kan vara en säker miljö är enormt sorgligt.

Opinion

Enighet behövs

Annie Lööf (C) och Ulf Kristersson (M) överens.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Opinion
Opinion

Det är inte ofta numera som partiledarna för M och C är överens, än mindre gör gemensamma utspel. Därför är det värt att notera att Ulf Kristersson och Annie Lööf på tisdagen skrev en gemensam debattartikel i Svenska Dagbladet och bad regeringen om seriösa överläggningar mellan alla riksdagens partier för att nå bred enighet om försvars- och säkerhetspolitiken.

Det finns en god tradition om bred enighet mellan om inte alla så de flesta partierna om just säkerhetspolitiken. Det har ett stort värde att visa enighet utåt om hur Sverige ställer sig om det skulle uppstå ett allvarligt hot.

Därför har regeringen anledning att lyssna på kraven från M och C (som också andra partier fört fram i liknande ordalag). Det verkar också på uttalanden från utrikesminister Ann Linde och försvarsminister Peter Hultqvist som om de inser det behovet. De öppnade på en presskonferens för överläggningar med oppositionspartierna, även om de inte omedelbart lovade att kalla in försvarsberedningen, vilket var det konkreta förslaget från M- och C-ledarna.

De exakta formerna är naturligtvis inte det mest väsentliga utan att ärliga försök görs att nå bred enighet om hur försvaret kan stärkas i det krisläge som Europa nu har kommit in i till följd av Rysslands aggressiva agerande mot Ukraina. Redan genom det gällande försvarsbeslutet kommer försvaret att stärkas kraftigt under de närmaste åren, men det har kommit signaler från Försvarsmakten om akuta behov som behöver definieras, analyseras och åtgärdas snabbare.

Det finns också andra än militära hot som är akuta, exempelvis cyberangrepp och desinformation, vilket gör att andra myndigheter än Försvarsmakten behöver finnas med i arbetet.

Däremot finns det ingen anledning att i det nuvarande krisläget börja diskutera att omformulera grunden för den svenska säkerhetspolitiken. Det bör anstå tills situationen lugnat ner sig. Det ingår inte heller, klokt nog, i kraven från Ulf Kristersson och Annie Lööf.

Yngve Sunesson

Opinion

Forskare kan och bör debattera

Opinion
Krönika.

En av de mer kända nationalekonomerna i Sverige är Lars Calmfors. Sin mest uppmärksammade insats gjorde han som utredare av svensk anslutning till EMU. Hans rapport användes av både ja- och nej-sidan i folkomröstningskampanjen, trots att Calmfors' slutsats var att Sverige borde stå utanför eurosamarbetet. Det måste sägas vara ett gott betyg på opartiskhet och saklighet.

I sina mycket läsvärda memoarer – Mellan forskning och politik. 50 år av samhällsdebatt (Ekerlids förlag) - försöker han beskriva hur det ekonomiska tänkandet och forskningen påverkat politiken under de 50 år han själv deltagit aktivt i såväl forskning som politisk debatt.

Att han anser att den ekonomiska forskningen verkligen kunnat påverka politiken är ett gott betyg både åt de forskare som aktivt deltagit i debatten och åt politiker som tagit till sig kunskaperna.

Mest har Calmfors forskat och debatterat om arbetsmarknadspolitik. Det är ett område som det ofta stormar omkring politiskt. Före 90-talskrisen skrev han artiklar om målkonflikten mellan att hålla nere arbetslösheten genom stora arbetsmarknadsprogram och att öka den reguljära sysselsättningen. För denna åsikt, baserad på forskning, fick han hård kritik av främst fackliga företrädare men också av dåvarande arbetsmarknadsministern Mona Sahlin. Men han fick senare ett erkännande av Hans Karlsson, avtalssekreterare i LO på 1990-talet och arbetslivsminister 2002-06. Karlsson respekterade forskningsresultaten om lägre a-kassa och lönesänkningar för att skapa fler jobb men ansåg att den politiska kostnaden för de ökade inkomstskillnaderna var för höga. Sådana erkännanden är alltför sällsynta, enligt Calmfors.

Sitt senaste större uppdrag fick Calmfors när han ombads att leda ett nytt arbetsmarknadsekonomiskt råd, som Svenskt Näringsliv inrättade. Han försäkrade sig om att kunna arbeta helt oberoende, men när rådet lade fram kritiska synpunkter på industriavtalets märkessättning föll det inte i god jord och Svenskt Näringsliv beslutade lägga ned rådet.

Magdalena Anderssons kritik mot John Hassler, när han var ordförande i regeringens finanspolitiska råd, fick stor uppmärksamhet inför partiledarvalet i höstas. Men att finansministern inte tycker om att få oberoende kritik för sin ekonomiska politik var inte unikt för Andersson. Calmfors var den förste ordföranden i Finanspolitiska rådet, när det inrättades 2007. Han blev också utskälld av finansministern, som då hette Anders Borg, som var så irriterad att han övervägde att lägga ned rådet.

När Lars Calmfors summerar sina 50 år i den ekonomisk-politiska debatten, ofta i dess centrum, betonar han hur viktigt samspelet mellan forskning och politik är, inte minst genom debatt i medierna: ”Som akademisk forskare ska man sticka ut huvudet och hålla det kvar även när det blåser hård motvind.”

Det har han verkligen gjort, och när man läser hans slutord i boken – ”det är inte bara meningsfullt utan också roligt” - inser man att fler forskare borde ta hans ord på allvar och förmedla sin forskning till en bredare krets, för att ge bättre underlag för den politiska debatten och därmed samhällsutvecklingen.

Yngve Sunesson

Opinion

Hemlighetsmakeri kring coronahanteringen

Opinion
Opinion

Den 25 februari är det meningen att Coronakommissionen, den utredning med experter som skall bedöma hur regeringen och ansvariga myndigheter hanterat pandemikrisen, skall komma med sina slutsatser. Det är givetvis en mycket viktig rapport eftersom den inte bara skall utvärdera hur samhällets krisberedskap fungerat utan i praktiken också ge ledning för vilka förbättringar som kan göras inför framtiden. För vi kan inte utesluta att andra svåra samhälleskriser är något som hela samhällsapparaten då och då ställs inför.

Men nu har regeringskansliet gett besked om att Coronakommissionen inte ge tillgång till allt material som varit underlag till diskussioner och beslut. Svaret man fått är att det inte alltid finns sådana anteckningar och att man enligt lag inte har någon skyldighet att lämna ut enskilda tjänstemäns minnesanteckningar. Det är ett besynnerligt svar och strider mot den öppenhetstradition som normalt gäller inom den svenska statsförvaltningen.

Det kan finnas en del av underlagsmaterialet som tagits fram i regeringen som av olika skäl behöver vara hemligt. Men i sådana fall kan Coronakommissionen låta en del av sin utredning omfattas av sekretess. Däremot behövs kommissionen allt underlag för att slutsatserna skall bli de rätta. Den givna frågan är om regeringen har något som den vill dölja? Kanske är det inte så. Men då borde också total öppenhet gälla mot den granskningskommission som den själv har tillsatt.

Lars J Eriksson

Opinion

Urholkad polisnärvaro

Polis vid skånsk brottsplats.
Foto: Johan Nilsson/TT
Opinion
Opinion

I början av 2000-talet kom larmrapporter om den omfattande nedläggningen av polisstationer. Mellan åren 1994 och 2005 las 100 polisstationer ner i vårt land. Men den debatt som uppstod då blev kortvarig och satte inte några stora spår utan nedläggningsvågen över polisnärvaron framförallt på mindre orter och i glesbygd fortsatte.'

Lokalradiostationerna i Västsverige redovisade igår hur polisnärvaron utarmats på glesbygden. År 2000 fanns det 52 polisstationer men idag vara 28. Det är svårt att dra annan slutsats än att det minskar tryggheten, ger ökat utrymme för kriminaliteten att breda ut sig och försvårar uppgiften att lösa brott.

Utvecklingen ser likartad ut i Skåne där man för femton år sedan inledde en strukturomvandling. Dåvarande polismästaren Anders Danielsson försökte lugna kritiska röster med att antalet poliser inte skulle minska men att man skulle arbeta mer effektivt och spara in på lokalkostnaderna. Även om antalet stationer fortfarande är relativt stort så är det något av potemkinkulisser eftersom öppettiderna är mycket begränsade och antalet poliser ute i yttre tjänst är stationerade någon annanstans. Att någon person finns på plats några timmar för att t.ex hantera hittegods är inte vad som gör polisen trygghetsskapande.

Sverige har 290 kommuner spridda över landet. Ekonomiprofessorn Charlotta Mellander undersökte för några år sedan polisnärvaron och jämförde med Systembolaget. Siffrorna visar att i hela 72 kommuner finns det inte en enda polis anställd. I ytterligare 23 kommuner är det enbart en till två poliser anställda. Däremot finns det minst tre anställda på ett systembolag i samtliga svenska kommuner. Det är ett svek mot människorna i dessa kommuner som inte känner att de får samma samhällsnärvaro som andra kommunmedborgare. Poliserna skall vara med fötterna på marken i lokalsamhället.

Lars J Eriksson

Opinion

Munskydd i riksdagen men inte i trängsel

Opinion
Opinion

Från första stund har jag varit kritisk mot den svenska pandemihanteringen, att vi agerat sent och inte med tillräckligt kraftfulla åtgärder. Samtidigt inser jag att det finns inga självklara sanningar om vad som är rätt och fel, vilket vi kan se av att länder agerar väldigt olika. Däremot finns det all anledning att vara mycket kritisk till när regeringen och Folkhälsomyndigheten inte tar till sig det som numera är forskningsmässigt klarlagt.

I onsdags hade vi den första partiledardebatten sedan Magdalena Andersson blev statsminister. Inför den hade man beslutat om att använda munskydd, men bara inne i riksdagens plenisal. Nu är två partiledare, Lööf och Bolund, sjuka i covid. Har de smittats var det sannolikt inte i den gigantiska plenisalen med god ventilation.

Varför gäller det att ha munskydd i riksdagen men inte på tåg, bussar och inne i butiker; miljöer där det kan vara trångt. Det finns ingen annan förklaring än inkonsekvenser hos beslutsfattare och det grundat i ren och skär prestige och dumhet. Det liknar en amerikansk generals sista ord när han tittade över skyttevärnet och sa ”på det där avståndet kan ingen trä.....”

Lars J Eriksson

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Spincasino.se

Sverige agerar annorlunda än omvärlden i corona-tider!

Spincasino.se Många delar av världen står och gapar över hur få åtgärder vi i Sverige har gjort i jämförelse med omvärlden när det kommer till covid-19 pandemin. Många länder har undrat om Sverige är ute efter att göra sig av med sina egna invånare och att vi kan klassas som ansvarslösa. Trots detta så fortsätter vi svenskar att ta det relativt lugnt och de allra flesta tycker inte att det är kul och vill helst att allt ska bli som vanligt, men alla hjälps åt och gör det bästa av situationen.

Svenskarna tycks lita på sina medmänniskor

Vad beror lugnet vi bär på egentligen, när resten av jorden skakar av rädsla? En teori kan vara att vi i Sverige är väldigt solidariska och hjälps åt när det gäller och har tillit till varandra. Vi har dessutom levt väldigt bra så alla generationer som lever idag har varit fria från krig och fattigdom. Länder som har misär nära i sina minnen tenderar att reagera starkare i krissituationer, vilket inte alls är konstigt.

Vi svenskar litar på att de som är sjuka håller sig hemma och gör även detsamma själva om vi har symptom. Vi hjälper våra familjemedlemmar att handla om de är sjuka och luft-kramas från 2 meters avstånd för att inte råka smitta varandra även då vi inte ens har symtom själva, bara för att vi vill skydda våra älskade familjemedlemmar i riskgrupperna. Vissa tanter sitter i dörröppningarna i hyreshusen och stickar tillsammans. Mormödrar skickar brev till sina barnbarn som barnen får svara på i väntan på att snart återförenas igen. Det är något väldigt älskvärt över vår tillit till varandra och vår tro på att “allting ordnar sig alltid” är stark även i svårare tider!

Saker att göra under karantän:

1. Lär dig något nytt - Varför inte använda tiden till något vettigt och googla eller youtuba jordens historia eller deep-diva i något som du vill lära dig mer om som t.ex matlagning, odling, pyramiderna i Egypten, kvantfysik - ja bara fantasin sätter gränser.

2. Spela spel - Varför inte ta fram gamla sällskapsspel eller spelen du spelade när du var liten? Kanske har du ett super Nintendo som ligger och skräpar och är laddad för lite Mario? Eller spela något från datorn eller satsa på att snurra några spins online.

3. Meditera - stäng av ljuden och låt ditt sinne vila, sätt dig ner, gärna i soluppgången och lyssna på ljudet från naturen. Kanske kan du höra fåglarna kvittra, en bäck som porlar. Sätt dig i stillheten och var mottaglig en stund och låt dig själv slappna av i både knopp och kropp.

4. Skaffa en ny hobby - Släpp Netflix för en stund, varför inte skaffa en ny hobby där du kan uttrycka dig? Det kan vara allt från sång, dans, konst, matlagning, sy, skapa smycken etc. Att skapa gör oss lyckliga!

5. Plantera blommor - Det är äntligen vår och det är dags att förodla alla grönsaker och örter inför sommaren. Eller varför inte plantera om och ta sticklingar på redan existerande växter i hemmet? Att sätta händerna i jord har vetenskapligt visat sig vara lugnande och helande för oss - vad väntar du på? Back to nature!

Svedala

Svenskt konstgräs känner sig felaktigt anklagat för fruset konstgräs

Skärmdump som Svedala kommun tagit från Svensk konstgräs AB:s hemsida - före media uppmärksammade att naturmaterialet Geofill S fryser.
Svedala
SVEDALA Det miljövänliga konstgräset på Aggarsvallen är det enda med kokos- och korkgranulat som levererats av Svensk konstgräs AB.
Att det fryser vid minus hävdar bolaget fortsatt handlar om Svedala kommuns felaktiga underhåll.

– Vi har varit på plats och gått igenom med driftspersonal hur materialet ska skötas mer än en gång, så kunskapen om hur det ska skötas har de fått, säger Rasmus Hedén, delägare och produktionschef på Svenskt konstgräs AB.

Han förklarar att det finns en produkt som ska användas för att salta konstgräset, vilket då gör att det inte fryser. Detta har inte skett på Aggarpsvallens miljövänliga konstgräsplan.

Fruset konstgräs kom som överraskning

Som Skånska Dagbladet berättat tidigare har Svedala kommun efter kritik från kommunens fyra fotbollsföreningar insett att det miljövänliga kokos- och korkgranulatet, Geofill S, fryser på den nya planen på Norra Aggarpsvallen. Detta var inget kommunen räknat med när materialet upphandlades vid anläggandet och valet av material för det nya idrottsområdet, enligt kommunens projektchef Alf Rasmussen.

Bortplockad information var förvirrande

Han har tidigare sagt till tidningen att kommunen anser att man köpt in materialet på falska grunder och vill att leverantören ska ersätta det med något annat. Projektchefen har även hänvisat till att Svenskt konstgräs på sin hemsida tidigare uppgett att materialet inte fryser.

Men efter att Skånska Dagbladet berättat om ospelbara frusna planer ska bolaget ha plockat bort just formuleringen på sin hemsida. Enligt skärmdumpar som rör Geofill S har det tidigare stått: ”Den stabila fuktighetsnivån gör att materialet inte fryser vid låga temperaturer”.

Vi ser allvarligt på att Svedala kommun utan någon riktigt grund anklagar oss felaktigt.

När tidningen nu fått tag på Rasmus Hedén och frågar om den bortplockade informationen om att Geofill S inte fryser säger han:

– Vi ser väldigt allvarligt på att Svedala kommun utan någon riktig grund anklagar oss felaktigt. För vad det handlar om är att vi anser det vara bättre att plocka bort information som är otydlig. Svedala kommun började detta projektet för två år sedan och produkter utvecklas hela tiden och därför har det stått som det gjorde tidigare, menar Rasmus Hedén.

Svenskt konstgräs följer utvecklingen

Han hänvisar vidare till att Svenskt konstgräs följer branschutvecklingen och har åtskilliga material att erbjuda köpare, Geofill S är bara ett av dem.

– Gummigranulat är ett generellt uppskattat material, men vi försöker även utveckla miljöprodukter men vilket som är bäst lägger jag mig inte i, det valet ligger på köparen, i detta fallet Svedala kommun.

Hur många andra planer har ni levererat kokos och korkgranulat till?

– Svedala är den enda.

Skånska Dagbladet har tidigare uppgett att motsvarande planer ska finnas även i Trelleborg samt i Ronneby.

– Det är inte vi som är leverantörer av det materialet, uppger Rasmus Hedén avslutningsvis.

Inrikes

Regeringen vill tala skärpt läge med oppositionen

Utrikesminister Ann Linde (S) och försvarsminister Peter Hultqvist (S) håller pressträff efter utrikes- och försvarsutskottets gemensamma möte om det säkerhetspolitiska läget.
Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes Regeringen öppnar för överläggningar med oppositionen om försvaret och säkerhetspolitiken i ljuset av det skärpta läget.
Men hur det ska ske vill regeringen fundera lite till på.

"Vi kommer att följa upp diskussionerna om den säkerhetspolitiska utvecklingen med fördjupade samtal, inklusive i etablerade format" uppger statsminister Magdalena Andersson (S) i en skriftlig kommentar.

Oppositionen, senast gemensamt framfört av Centerledaren Annie Lööf och Moderatledaren Ulf Kristersson, vill ha partiledaröverläggningar och att försvarsberedningen återinkallas. Bakgrunden är det ökade hotet från Ryssland mot Ukraina och kraven från Moskva, bland annat om att Sverige och Finland inte ska få samarbeta och öva med försvarsalliansen Nato.

Orolig tid

"I en orolig tid som denna krävs stabilitet och regeringen värnar dialogen med övriga partier i riksdagen" framhåller Andersson. Det kan handla om vad regeringen gjort och gör med anledning av läget.

Efter ett möte med riksdagens försvars- och utrikesutskott lyfter utrikesminister Ann Linde (S) och försvarsminister Peter Hultqvist (S) fram det fortsatt mycket spända säkerhetspolitiska läget runt Sverige, i Östersjöområdet samt i och vid Ukraina.

– Det är en av de allvarligaste situationerna vi har haft på flera årtionden. Det är därför vi måste arbeta fullt ut både med att anpassa vår egen försvarsmakt, men också väldigt mycket med diplomatiska insatser, säger Ann Linde vid en pressträff.

– Ingen vill se en militär konfrontation någonstans, särskilt inte när det gäller Ukraina, där det faktiskt finns risk för någon form av militär attack. Det är det riktigt allvarliga just nu.

Kräver översyn

Ulf Kristersson och Annie Lööf har alltså krävt att försvarsberedningen, där riksdagens alla partier ingår, omedelbart bör återinkallas och ges i uppdrag att snabbt göra en översyn av det rådande försvars­beslutet.

Peter Hultqvist säger att regeringen är intresserad av att föra en dialog med partierna i riksdagen. Han ger inget svar på om det är aktuellt att kalla in försvarsberedningen.

– Vi får återkomma kring formerna för hur det ska se ut, säger Hultqvist.

Moderaternas utrikespolitiske talesperson, Hans Wallmark, välkomnar att regeringen öppnar för samtal.

– Man måste ha en dialog, det är så man når samsyn. Givet det allvarliga läget är det eftersträvansvärt att vara överens om så mycket som det bara går, säger Wallmark och syftar på försvarets förutsättningar och resurser såväl som på säkerhetspolitiken.

Men diskussionen om Sveriges framtid i förhållande till Nato, den får nog tas vidare i ett eget spår.

Kulor och krut

Kristdemokraten Mikael Oscarsson och Sverigedemokraten Aron Emilsson vill att regeringen omedelbart ska be ÖB och Försvarsmakten om en rapport angående uppgifter om brist på ammunition och annat som kan påverka beredskapen.

Tidigare begärda underlag kan inte regeringen sitta och vänta på i det läge som uppstått, anser de båda.

– Underlag behövs nu, säger Oscarsson.

På en fråga på pressträffen om Sverige kan försvara sig säger Hultqvist:

– Det svenska försvaret är kapabelt att försvara Sverige och vi vidtar aktivt åtgärder för att värna svensk suveränitet och integritet och vi har också möjligheter till samverkan med andra länder.

Lars Larsson/TT

Utrikes

Massiv förödelse på Tonga – askan sinkar hjälp

Förödelse i Kanokupolu på Tongas huvudö Tongatapu efter det underjordiska vulkanutbrottet.
Foto: Planet Labs PBC/AP/TT
Utrikes
Utrikes Hjälpsändningar har svårt att nå fram till önationen Tonga i Stilla havet, som i helgen översköljdes av tsunamivågor efter ett kraftigt utbrott i undervattensvulkanen Hunga. Inte minst är behovet av färskt dricksvatten akut.

Huvudön Tongatapus landningsbana täcks av ett tjockt lager aska, som gör att den nyzeeländska militärens flyg med vatten och andra förnödenheter har svårt att landa.

Kommunikationen med Tonga har varit kraftigt begränsad sedan helgen, då den kabel som förbinder önationen med resten av världen har skadats. I det första officiella uttalande sedan vulkanutbrottet kallar landets regering utbrottet och dess följder för "en katastrof utan motstycke" och att sök- och räddningsinsatser efter saknade inleddes tidigt under söndagsmorgonen, lokal tid.

Nya Zeeland och Australien har båda skickat militärflyg för att dokumentera skadorna, och bilder visar hur paradisliknande Tongatapu har förvandlats till ett grått månlandskap.

Nya Zeeland hoppas kunna landa med sina flygplan senast under torsdagen, och har även skickat ett av försvarets fartyg till önationen, och ska skicka ytterligare ett fartyg.

Tre döda har hittats

Trots bilderna som kablats ut från Tongatapus uppges just huvudön ha klarat sig bra undan den värsta förödelsen. Där steg vattnet med omkring 80 centimeter och de flesta hus klarade sig utan skador.

– Med tanke på utbrottets kraft och storlek var vi allvarligt oroad, men som tur var drabbades inte de mest befolkade områdena av så katastrofala följder som vi befarat, säger Katie Greenwood på Röda Korset till AP.

De flodvågor som utlöstes av vulkanutbrottet nådde såväl till Nya Zeeland som till Kaliforniens kust. I Peru har två personer drunknat och en oljeläcka rapporterats sedan vågor satt ett fartyg som höll på att lasta olja vid ett raffinaderi i gungning.

I Tonga har tre dödsfall hittills rapporterats. En 50-årig brittisk kvinna som bodde i landet omkom sedan hon svepts iväg i vattenmassorna. Under tisdagen meddelade myndigheterna att ytterligare två personer har omkommit.

Antalet skadade uppges vara oklart men att samtliga hus på en liten ö, Mango, har förstörts och att bara två hus står kvar på en annan ö och att ytterligare en ö i närheten har mycket svåra skador. Många invånare där saknar enligt regeringen tak över huvudet.

Rädsla för covid

Dessutom är dricksvattnet förorenat av aska och samtliga invånare uppmanas att dricka flaskvatten. "Ansträngningar har gjorts för att säkerställa tillgången på säkert dricksvatten", skriver regeringen enligt australiska ABC News.

En svårighet i räddningsarbetet blir att undvika att föra in covid till Tonga. Önationen har hittills rapporterat ett enda fall av viruset, och myndigheterna är fast beslutna om att hålla siffrorna till det fallet.

Världshälsoorganisationen WHO säger att Tonga får avväga hur prioriteringarna mellan viruset och räddningsarbetet ska se ut.

– Det är upp till regeringen att ge oss riktlinjer för hur vi ska komma in i landet och vilka regler vi ska följa. Men ja, det är självfallet en prioritet att se till att smittspridningen undviks så långt som möjligt, säger WHO:s talesperson Christian Lindmeier enligt AFP.

Huvudön Tongatapu före och efter katastrofen.
Huvudön Tongatapu före och efter katastrofen.
Foto: Planet Labs PBC/AP/TT
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL