Höör

De vill få liv i bortglömda gravar

Gunnar Sundström och dottern Anna Ramberg på Rambergs gård i Ormanäs. Nu hoppas de att Maglasätegravarna ska kunna bli ett naturreservat.
Foto: Tobias Lagerholm
Höör
Ormanäs Efter avslutad släktforskning hade Gunnar Sundström inget att göra. Han fick då idén att gräva i Ormanäs historia. Resultatet finns presenterat i en nysläppt bok. Dessutom har Sundströms arbete medfört att bortglömda gravar från 1800-talet blivit politik.

Höörsbon och liberale politikern Gunnar Sundströms ambitiösa arbete med att kartlägga Ormanäs historia ledde fram till, ett för honom tidigare okänt område i trakten, Maglasätegravarna.

Det berättar han när vi träffas på dottern Anna Rambergs gård i Ormanäs. För pensionerade läkaren Gunnar Sundström började allt med släktforskning.

– Jag åkte runt i hela Sverige för att besöka mina förfäders bostäder och skrev böcker om respektive farmors, farfars, mormors och morfars historia.

När arbetet arbetet var klart fanns ett tomrum att bearbeta.

– En dag satt jag hemma i min dotters kök och pratade om vad jag skulle kunna göra härnäst, berättar Gunnar Sundström när vi sitter på samma plats.

– Varför tittar du inte på den här gårdens historia som vi köpte 1995, var Anna Rambergs förslag.

Så blev det. Arbetet växte dessutom när Gunnar Sundström tog en titt på hela Ormanäs historia från freden i Roskilde 1658 och 300 år framåt.

– Tv-programmet ”Det sitter i väggarna”, blev en inspirationskälla, berättar Gunnar Sundström.

Gunnar Sundström vid värmestugan i Maglasätegravarna som han vill bevara.
Foto: Tobias Lagerholm

Nu finns en bok klar som tar avstamp i när staten delade upp Ormanäs i fyra stora markområden och som genom årens lopp styckats av i allt fler tomter.

– Fram till att områdena delades upp gjorde byborna allt tillsammans. Man skördade och odlade i gemenskap men allt detta upphörde i och med markuppdelningen, berättar Gunnar Sundström.

Under arbetets gång har han besökt i stort sett varenda husägare i trakten för att inskaffa mer information. I boken finns också avsnitt om hur fisket i Ringsjön sett ut genom åren, konferensanläggningen Backagårdens historia och en berättelse om hur reningsverket i Ormanäs kom till bland mycket annat.

Anna Ramberg (L) driver frågan om Magalsätegravarna politiskt.
Foto: Tobias Lagerholm

Bokens tillkomst har dessutom lett fram till en politisk agenda.

Vandringsleden Brottets bana som går mellan Höörs mölla och stenbrottet i Stanstorp är känd för de flesta Höörsbor. Men Gunnar Sundström och hans liberala partikollegor vill sätta fokus på ett annat område.

Intill Stenskogsvägen inte långt från Backagården finns Maglasätegravarna. Ett skogsområde område med djupa ravinliknande gropar eller gravar. Nära vägen står en av stenar uppbyggd värmestuga som också väckt författarens intresse.

– Här i den östra delen av Ormanäs var Maglasätegravarna en viktig arbetsplats för ett tiotal familjer som bodde på gårdarna i närheten. Det var stenhuggare som hade småbruk, säger Gunnar Sundström.

Närliggande Lindholms väg är exempelvis döpt efter Frans Gustav Lindholm som var stenhuggare. En kvarns kapacitet beräknades förr på antalet kvarnstenar och stenen i Ormanäs kunde också användas till att bygga hus.

– I slutet på 1800-talet var kvarnstenen fantastisk prisvärd även om arbetet måste ha varit oerhört tungt och slitsamt, säger Gunnar Sundström.

Stenbrottets peak kom i slutet på 1800-talet fram till 1910 då företaget AB Ringsjö Stenbrott lade ner sin verksamhet.

– Då lönade sig arbetet inte längre. Istället fanns syntetiska material som kunde användas.

Kvarnsten bröts av stenhuggare i Maglasätegravarna för över 100 år sedan.
Foto: Tobias Lagerholm

Gunnar Sundström och Anna Ramberg (den senare är förste vice ordförande i kommunstyrelsen) ser nu en möjlighet att koppla ihop populära Brottets bana med Maglasätegravarna.

En liberal motion har nyligen antagits av kommunfullmäktige som innebär att Höörs kommun ska utreda möjligheten att göra om industriminnet Maglasätegravarna till ett kulturreservat. Dessutom ska man utreda vad det kostar att bevara den nämnda värmestugan som byggdes före 1855.

Till sist vill Liberalerna att Höörs kommun för att öka tillgängligheten ska sköta skyltningen vid Maglasätegravarna och de stigar som leder dit. Detta för att öka tillströmningen av besökare.

– Det som glädjer mig är att tjänstemännen på kommunen tycks se positivt på våra tankar. När utredningen är klar är det upp till oss politiker att försöka få in åtgärderna i en kommande budget, säger Gunnar Sundström.

Redan för cirka tio år sedan drev Höörsbon Danuta Lindsjö frågan om att klassa Maglasätegravarna som ett kulturreservat. Projektet blev då för dyrt eftersom flera skogsägare skulle involveras.

– I dag finns ett biotopskydd på flera av träden vilket innebär att avverkning inte får ske och att markägaren får en ersättning. Det skulle kunna underlätta arbetet med ett kulturreservat, säger Gunnar Sundström.

Biotopskyddad skog kan möjligen underlätta omgörningen till ett eventuellt kulturreservat.
Foto: Tobias Lagerholm

I november i år är tanken att kommunens utredning ska vara klar.

I höstas sålde Gunnar Sundström och Anna Ramberg boken under en dag på Backagården. Det blev succé när 50 nyfikna bybor dök upp. Boken är nu tryckt i 90 exemplar.

– Många Ormanäsbor har varit nyfikna på historian kring sitt hus och dagen blev också ett sätt för många bybor att samlas och lära känna varandra, berättar Anna Ramberg.

Gunnar Sundström har under tiden som han jobbat med boken blivit så förtjust i Ormanäs att han är på väg att flytta dit. Ett gammalt hus är inköpt som ska renoveras innan han flyttar in.

Gunnar Sundström och Anders Ramberg utanför huset som Gunnar Sundström ska flytta in i.
Foto: Tobias Lagerholm
Spåren av kvarnstensbrytningen finns lite varstans i Ormanäs. Som på Anna och Anders Rambergs hus.
Foto: Tobias Lagerholm
Stenmuren på Anna Rambergs tomt utgjorde en gång i tiden gränsen mellan Ormanäs och Maglasäte.
Foto: Tobias Lagerholm

Eslöv

Eslöv vill inte ha väg 23 genom kommunen

Områdena väster eller öster om Ringsjöarna som Trafikverket funderar på som alternativ till väg 23:s nuvarande dragning mellan Ringsjöarna genom Gamla Boo.
Foto: ESLÖVS KOMMUN
Eslöv
Höör
ESLÖV/HÖÖR Politikerna i kommunstyrelsens arbetsutskott i Eslöv fick i veckan en tidig information om att Trafikverket funderar på att ändra dragning av den del av väg 23 som går genom Gamla Boo mellan Ringsjöarna. Delar av Eslöv kan beröras - men politikerna säger redan nu tydligt nej.
PREMIUM

Vägen ska byggas om men Trafikverket ska, fick politikerna veta, ha stött på diverse svårigheter i Gamla Boo och vill därför utreda även andra sträckningar, vilket skulle göra att Eslövs kommun blev aktuellt som utredningsområde.

Det kan, för Eslövs del, handla om ett område väster om Ringsjön som innefattar både Stehag och Kungshult. Trafikverket utreder även andra områden i Höörs kommun.

– Eslövs kommun har genom tjänstemän redan framfört samma synpunkter till Trafikverket som vi politiker haft kring deras arbete med att ta fram en ny höghastighetsstambana för järnväg – att vi inte vill ha några ytterligare barriäreffekter i landskapet i Eslöv, säger kommunstyrelsens ordförande Johan Andersson (S).

Vice ordföranden Catharina Malmborg (M) säger att Eslöv har samma ståndpunkt vad gäller väg 23 som man haft med den nya järnvägen - att Trafikverket ska arbeta enligt den så kallade fyrstegsprincipen, i vilken man så långt det bara går ska undvika att dra nya sträckor utan fokusera på de befintliga.

– Vår inställning är att det inte finns utrymme i Eslövs kommun för nya satsningar på infrastruktur. Om Trafikverket vill satsa ska det göra det kring den vägsträckning som redan finns, säger Catharina Malmborg.

Arbetet är i ett tidigt stadium och Trafikverket tittar även på en eventuellt ny dragning av väg 23 öster om Ringsjöarna ner mot Hörby.

Eslöv ser det inte som vare sig möjligt eller rimligt att leda om väg 23-trafiken inom Eslövs kommun, som redan idag genomkorsas av tunga trafikstråk som en stambana, ytterligare en järnväg samt E22.

– Det kräver stora ombyggnader och ger varken tidsvinst eller kortare väg, är slutsatsen.

Tjänstemännen hoppas att Eslövskopplingen bara är en del i det arbete Trafikverket gör för att utesluta alternativ.

Förhoppningen är vidare att Trafikverket inte gör samma misstag en gång till som med planeringen inför en ny höghastighetsjärnväg, vilken slutade med att alla politiska partier i Eslöv sade helt nej till en ytterligare stambana genom kommunen.

Väg 23 är en del av en viktig interregional förbindelse från sydvästra Skåne till Småland med 6 600 till 7 600 fordon per medeldygn genom det känsliga Ringsjö-sundet där det råder förbud för transport med farligt gods.

Trafikverket gjorde en så kallad åtgärdsvalsstudie (ÅVS) under åren 2016/2017. Föreslaget då var att leda om trafiken via Hörby och E22, istället för via Ringsjö-sundet, vilket ansågs mer lättillgängligt och trafiksäkrare.

Det har även tidigare varit tal om att leda väg 23 genom Fogdaröd.

Våren 2020 skrev Höörs kommunstyrelseordförande Johan Svahnberg (M) ett brev till Trafikverket där han efterlyste ett besked om hur arbetet skulle fortskrida.

Höör

Får två års fängelse för våldtäkt mot barn

Här i parken vid Tjurasjö skedde våldtäkten mot en pojke i nedre tonåren. En 21-årig man döms nu till fängelse efter händelsen.
Foto: Tobias Lagerholm
Höör
Höör Den 21-årige mannen tog med sig pojkarna in i en skogsdunge och våldförde sig sexuellt på den ena pojken och försökte våldta den andra. Nu döms mannen till fängelse i två år och två månader för våldtäkt mot barn och försök till våldtäkt av barn.

Skånskan har tidigare rapporterat om händelsen, som utspelade sig på eftermiddagen nära Tjurasjö i centrala Höör den 9 september förra året.

Åtalades i november

I november åtalades den 21-årige mannen för våldtäkt mot barn. Enligt åklagaren hade mannen med hjälp av våld genomfört samlag eller annan sexuell handling som är att jämföra med samlag mot en pojke i nedre tonåren.

21-åringen åtalades även för att vid samma tillfälle ha ofredat och misshandlat en annan pojke, också i nedre tonåren, genom att tafsa på hans bak, göra uttalanden med sexuell innebörd i samband med att han försökt övertala honom att följa med in i en skogsdunge. 20-åringen ska ha vridit om pojkens arm och tryckt hårt på hans käke.

Hjälte grep in

Polisutredningen visade att 21-åringen var cannabispåverkad vid tillfället. Han åtalades därför även för ringa narkotikabrott.

Strax efter händelsen stoppade en av pojkarna en bil som körande på Maglasätevägen. I den satt Höörsbon Håkan Johannesson som genast grep in.

Han gick fram till bänken där 21-åringen satt och konfronterade honom med de uppgifter som en av pojkarna lämnat. 21-åringen förnekade att något skett. När Håkan Johannesson tog sin telefon och ringde polisen flydde de tre männen till fots åt olika håll.

Johannesson tog upp jakten efter 21-åringen och lyckades hålla fast honom på en av perrongerna vid Höörs station i väntan på att polis anslöt.

”Sammanhängande berättelser”

De två pojkarna medverkade inte vid rättegången fysiskt. I stället användes två videoinspelade förhör. Tingsrätten skriver i domen att inspelade förhör bör hanteras med försiktighet men skriver samtidigt att dessa genomförts på ett bra sätt av en särskilt utbildad barnförhörsledare.

Tingsrätten finner pojkarnas båda berättelser som trovärdiga och sammanhängande från det att kontakt uppstod mellan pojkarna och 21-åringen vid parkbänken.

”Svårbegriplig”

21-åringen har förnekat brott men bekräftade under rättegången delar av händelseförloppet. Bland annat att han tagit med sig pojkarna till skogsdungen nära sjön. Tingsrätten finner hans berättelse motsägelsefull och delvis svårbegriplig beträffande varför han tog med sig pojkarna och vad han därefter gjorde.

– Tanken var att jag skulle skrämma iväg dem, men jag hade rökt hasch och mådde dåligt så jag kunde inte behärska mig, sade 21-åringen under rättegången.

”21-åringens uppgifter förringar inte på något sätt värdet av den bevisning som talar för åtalet”, skriver tingsrätten.

Kände till ålder

Vidare tar rätten stöd från ett polisförhör som hölls med 21-åringen i september där han uppgav att han visste att de båda pojkarna var under 15 år innan han tog dem med sig in i skogsdungen.

”Det får därigenom anses utrett att 21-åringen kände till att pojken var under 15 år när han genomförde den sexuella handlingen med honom”, skriver tingsrätten.

Fredade sig

I fallet med den andra pojken gör tingsrätten bedömningen att 21-åringens intention var att genomföra en våldtäkt men att pojken i detta fall lyckades freda sig och ta sig ur situationen. Därför döms han i detta fall för försök till våldtäkt mot barn.

Åklagaren yrkade på att 20-åringen ska utvisas till sitt hemland och förbjudas att ”under en längre tid” återvända till Sverige men ska enligt uppgift ha dragit tillbaka detta yrkande. Det nämns inget om utvisningsbeslutet i domen.

Utöver fängelsestraffet ska 21-åringen betala 140 000 respektive 65 000 kronor till de båda brottsoffren.

Håkan Johannesson som såg till att 21-åringen åkte fast tycker det är bra att händelsen fått ett rättsligt avslut även om han gärna sett ett hårdare straff.

– Jag hade hoppats på mer där med tanke på att mannen inte visade några känslor som tydde på ånger efter händelsen. Samtidigt är straffläget som det är och hade jag inte ingripit så hade mannen antagligen aldrig suttit inlåst. På så vis har jag gjort en samhällstjänst.

Hur skulle du säga att Höör har påverkats av denna händelse?

– Jag tror den har påverkat en hel del. En sådan brutal händelse mitt på ljusa dagen. Jag är tränare i boxningsklubben och där märker vi av en ökad tillströmning av ungdomar efter vad som skedde.

– Som förälder är man också mer försiktig med att släppa iväg barnen är min känsla, säger Håkan Johannesson.

Höör

Bilist körde av vägen

Bilisten voltade i höjd med Bosjökloster golfklubb. Både förare och passagerare klarade sig oskadda.
Foto: Foto: Läsarbild
Höör
Bosjökloster Det var halt på vägarna runt Höör på torsdagsmorgonen. Vid Bosjökloster hamnade en bil på sidan efter en avåkning.
– Det var magiskt halt vid platsen, säger Robert Friberg, styrkeledare vid räddningstjänsten Skånemitt.

Klockan 09.16 kom larmet till SOS om en singelolycka på riksväg 23 i höjd med Bosjökloster.

”Fruktansvärt halt”

Det var precis efter svängen i höjd med Ängsbyn som bilen, som kom körande i norrgående riktning, voltat och hamnat på sidan. Ett vittne till händelsen beskriver för Skånska Dagbladet att det rådde mycket halt väglag vid platsen.

Styrkeledare Robert Friberg på räddningstjänsten bekräftar uppgiften.

– Det var fruktansvärt halt på riksväg 23 under morgonen och förmiddagen, säger han.

”Blankpolerad”

– Inne i Höör var det inte så farligt. Men väl ute på riksvägen märkte jag direkt att det var mycket halt. Jag höll 50 fram till olycksplatsen. Då hade jag fått besked om att inblandade personer inte var allvarligt skadade. Väl framme kunde jag vända fordonet vid golfklubben. När jag gick av var ytan på vägen helt blankpolerad, berättar Robert Friberg.

– Tillplattad vägyta, soluppgång, och blåst gjorde att det blev magiskt halt vid platsen.

Stängde inte av vägen

En förare och en passagerare, båda män, var ute ur bilen när räddningspersonalen anlänt. Efter kontroll behövde männen inte följa med ambulans till sjukhus.

Eftersom bilen hamnat i en parkeringsficka valde räddningstjänsten att inte stänga av vägen.

– Det hade kunnat ställa till det ännu mer i det hala väglaget. Brandkår, polis och ambulans ställde sig i parkeringsfickan förutom en brandbil som ställde sig uppe på riksvägen för att markera att det hänt en olycka, säger Robert Friberg.

Saltade extra

Klockan tio kunde räddningstjänsten lämna platsen.

– Jag pratade med Trafikverket som efter olyckan varit ute och saltat. Även om det töat en del nu skulle jag fortsatt råda till viss försiktighet på riksväg 23, säger Robert Friberg strax före lunch på torsdagen.

Höör

Vattensamling har stört Tjörnarpsbor i 30 år

Vattensamlingen täcker ibland halva Landsvägen och sväljer hela trottoaren vilket bidrar till trafikfara.
Foto: Lasse Stenberg
Höör
Tjörnarp Översvämningen har stört dem i årtionden. Nu hoppas flera Tjörnarpsbor att Trafikverket fixar till den översvämmade brunnen på Landsvägen. Redan på onsdagen ska spolning och felsökning göras.

Tjörnarpsbon Lasse Stenberg som förra året arrangerade en minneskonsert för Peps Persson brinner för sin by.

Klagade redan 1995

Under en längre tid har han försökt få brunnen i svängen på Landsvägen att bli åtgärdad. Hittills utan resultat. Problemet? Att brunnen svämmar över vid minsta regnskur.

– Jag minns att min pappa kontaktade berörda myndigheter redan 1995. Så det här är inget nytt problem. Tvärtom, säger han när vi träffas en blåsig förmiddag på Landsvägen.

Lasse Stenberg och Soffia Hafstein tittar på den översvämningsdrabbade brunnen på Landsvägen.
Foto: Tobias Lagerholm

Brunnen ligger i slänten på Landsvägen vilket gör att vattnet snabbt tar sig dit. Mindre duggregn undantagna så uppstår en större samling vatten vid minsta regnskur.

– I min värld är det här inget komplicerat problem. Gissningsvis har trädgrenar, grus och annat som finns på vägen gjort att brunnen blockerats på något sätt. Det blir inte bättre av sig själv utan måste åtgärdas. Jag vet att det är fler Tjörnarpsbor som hört av sig om detta, säger Lasse Stenberg.

Lyckades väja

Han är orolig att en olycka ska hända när vattenmängderna är som störst på vägen.

– I höstas var jag själv nära att krocka. En mötande bil som försökte undvika vattensamlingen såg för sent att jag kom i motsatt körriktning. I sista sekunden lyckades jag väja undan för den mötande bilisten. Det är egentligen otroligt att inte något allvarligt hänt under dessa år, säger han.

På onsdagen ska Trafikverkets entreprenör utföra slamsugning och filma för att se om något är skadat i brunnen. Detta sedan Skånska Dagbladet ställt frågor om brunnen.
Foto: Tobias Lagerholm

Bybon Desiré Karlsson-Ström går förbi platsen med sin hund. Hon delar Lasse Stenbergs åsikter.

– Jag har bott i Tjörnarp i 30 år och det har alltid varit detsamma med att det uppstår en stor vattensamling vid brunnen. Det är synd att inte någon gör vid det, säger hon.

Gummistövlar

Soffia Hafstein bor med sin familj i huset närmast brunnen sedan fyra år. Hon har tröttnat på att ofta ha en gigantisk vattensamling vid uppfarten och på trottoaren utanför.

– Man får ta på sig gummistövlarna, vada ut och skyffla bort vattnet så gott det går. Framförallt är jag bekymrad över att någon kan skada sig. Det är faktiskt helt otroligt att det inte blivit åtgärdat under alla dessa år trots översvämningarna. Det måste gå att göra något, säger hon.

Lasse Stenberg menar att det måste vara en enkel sak att fixa så att en brunn inte svämmar över.
Foto: Tobias Lagerholm

Projektledaren på Trafikverket Paul Lyckander säger att han hört talas om bekymret med brunnen i Tjörnarp tidigare.

– Ofta är det mycket löv som ställer till det. Ibland räcker det att spola brunnen, ibland är det svårare att hitta en lösning. Det kan också vara problem med vattenledningen i gatan. I så fall är det inte vårt ansvar utan kommunens, säger han.

Åker ut

En stund senare återkommer Paul Lyckander.

– Vår entreprenör Skanska kommer under onsdagen åka ut och slamsuga brunnen. Man kommer dessutom filma för att se om något är skadat. Därefter har vi en bättre bild. Det känns angeläget att göra något, säger han.

Vad är den vanligaste orsaken till att en brunn svämmar över på det här sättet?

– Det vanligaste är att det uppstått ett stopp vid ytan eller att brunnen gått sönder när den blivit för full. Eller så är det att en ledning blivit skadad vilket vi ska undersöka.

Också under vintertid uppstår vattensamlingar vid platsen.
Foto: Lasse Stenberg

Covidfakta

Så är covidläget där du bor

Skåne
Eslöv
Höör
Skåne Coronasmittan har ökat i flera av Skånes kommuner den senaste veckan. Så är läget där du bor just nu.
PREMIUM

Förra veckan registrerades nästan 22 000 positiva fall i Skåne.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

IG

Swedbanks lansering av Apple Pay visar på mobil trend

Källa: Pexels
IG Apple Pay har varit tillgängligt på den svenska marknaden sedan hösten 2017. Alla storbanker har dock inte varit lika snabba med att erbjuda den mobila betaltjänsten till sina kunder. Nordea var först ut och bland annat Klarna och Komplett Bank har därefter lagt till tjänsten i sitt utbud. Den 4 december hoppade även Swedbank till slut på tåget, efter två år av dagliga frågor från kunder på företagets Facebooksida.

Varför Swedbank väntat tills nu med att erbjuda betalsättet är svårt att svara på. Kanske lades allt fokus på den egenutvecklade Swedbank Plånbok som länge har haft stöd för Samsung Pay, men alltså inte förrän nyligen även stöder Apple Pay. Oavsett anledning så visar Swedbanks anammande av Apple Pay att mobila applikationer i den svenska finanssektorn är en trend som de största aktörerna inte kan ignorera.

Börshandel och fysisk handel följer trenden

Handel på finansiella marknader är också något som mer och mer görs i mobilen idag. Möjligheten att kunna handla turbowarranter, CFD:s och barriers dygnet runt och på resande fot, är något som alltfler kunder i dag efterfrågar. I Sverige och sex andra europeiska länder lanserades nyligen tjänsten Turbo24, som förutom en webbaserad plattform har lagt stort fokus på mobilappar som stöder alla de funktioner som webbversionen erbjuder. Det har helt enkelt blivit hårdare krav från kunder att appar ska vara lika kraftfulla och ha samma verktyg som desktop-baserade plattformar erbjuder.

I den fysiska handeln är övergången till mobila lösningar som mest påtaglig i Sverige. Det är ingen slump att brittiska nyhetssajten The Telegraph i oktober utnämnde Sverige till världsmästare när det kommer till kontantlösa samhällen. Värdet av de kontanter som cirkulerar i Sverige har sjunkit med 27.5 procent på fyra år. Endast 60 procent hävdar att de använt kontanter över huvud taget den senaste månaden – i Japan är siffran 79 och i USA 70 procent. En av de största vinnarna på privatpersoners preferens att betala med mobilen är Swish som fortsätter ta marknadsandelar. 2014 utfördes 21 miljoner betalningar med Swish och 2018 var siffran 394 miljoner.

Betalningar med kort fortfarande störst

Kortbetalningar är fortfarande det populäraste betalsättet bland svenskar, även om det är betydligt lägre i jämförelse med de flesta andra europeiska länder och framför allt USA. Kortjättarna VISA och Mastercard har försökt simplifiera kortköp online med det nya betaltjänstdirektivet PSD2. Direktivet gör det enklare för konsumenter att verifiera köp, men det har också lett till tekniska utmaningar för e-handlare och betalväxlar att implementera den nya typen av kortköp.

Huruvida de nya direktiven är tillräckliga, och hinner implementeras tillräckligt snabbt, för att på riktigt konkurrera med de mobila betalningsalternativens framfart återstår att se – just nu ser inte den mobila trenden ut att bromsa över huvud taget. Finanssektorn tycks alltså dras mer åt fokus på mobilappar både när det gäller bankärenden, handel på börsen eller betalningar generellt. I alla fall om man ser till de största aktörernas satsning på området och nu senast kundernas rop på bankerna att erbjuda stöd för Apple Pay.

Höör

Investerare hoppar av padelsatsning

På relativt kort tid öppnade två nya padelhallar i Höör under förra året. Frågan är vad som händer med den tredje planerade hallen.
Foto: Anders Wiklund/TT
Höör
Höör Förhandsbeskedet blev klart i mars. Sedan dess har det varit tyst om den planerade padelhallen på Grönalund. Nu har en av intressenterna, Johan Malmgren, vars bolag äger tomten hoppat av projektet. Men enligt en annan investerare ligger planerna på en hall fast.

Skånska Dagbladet har i flera artiklar berättat om planerna som finns på en tredje padelhall i Höör nära Industrigatan. Bakom satsningen står NHL-proffset André Burakovsky, padelentusiasten Jonas Morin, lokala krögaren Carl Philip Dreyer och Höörsföretagarna Johan Malmgren och Magnus Sinclair.

Ville invänta detaljplan

Tanken från början har varit att bygga en 2 000 kvadratmeter stor hall med plats för totalt sju banor och en konferensdel. En satsning som väntas kosta mellan tolv och femton miljoner kronor.

Politikerna har delvis varit tveksamma till padelhallen. Detta eftersom en del partier velat invänta en färdig detaljplan för hela Grönalundskvarteret. En plan som tidigast blir klar om ett och halvt år.

Tyst

I slutet på mars beslutade en majoritet av politikerna i tillstånds- och tillsynsnämnden ändå att bevilja ett positivt förhandsbesked för anläggningen.

– Nu accelererar vi planeringen, sade Johan Malmgren efter beskedet.

Sedan dess har det varit tyst om projektet. Senaste uppdateringen på padelhallens instagramkonto var den 20 november 2020.

Det finns ett stort intresse för padel i Mellanskåne.
Foto: Anders Wiklund/TT

Ett förhandsbesked gäller i två år. Inom denna tid måste en bygglovsansökan inkomma om inte dispens ges.

”På is”

På måndagen meddelade Johan Malmgren, vars bolag UMAB äger den aktuella tomten på Industrigatan, att han hoppat av projektet.

– Det ligger på is för min del, jag vet inte hur det blir med de andra, säger han.

Varför har du hoppat av?

– Det har tagit så lång tid med förhandsbeskedet och vi är fortfarande inte framme vid bygglov.

När beslutet om förhandsbesked togs fanns ett villkor med som säger att utformningen av byggnaden ska tas fram i samråd med kommunens bygglovsarkitekt. Något som tycks ha försenat projektet.

– Vi är fortfarande inte överens med kommunen. De vill att byggnaden ska utformas på ett visst sätt och det tycker jag är vansinnigt. Inte minst med tanke på att vi ännu inte lämnat in en bygglovsansökan, säger Johan Malmgren.

Konkurrens

Att padelhallen Padel 365 har öppnat sin anläggning med sju banor på industriområde Nord har också påverkat Johan Malmgrens beslut.

– Från början hade vi förhoppningar att om inte vara jämsides så i alla fall inte vara så långt efter. Men det här har tagit en evighet, säger han.

Enligt Johan Malmgren finns en lösning på plats om det blir så att övriga intressenter går vidare med ett bygglov på UMAB:s mark.

– Då har vi en plan för det, säger han.

Tidigare handbollsspelaren Magnus Sinclair hoppas ta satsningen med en tredje padelhall i mål.

En av de andra intressenterna, Magnus Sinclair, säger att det fortfarande är aktuellt att bygga en padelhall även utan Johan Malmgrens inblandning.

– Det är fortsatt aktuellt och inom ett par månader hoppas jag att vi lämnat in ett bygglov. Om två veckor vet jag mycket mer om vart vi är på väg, säger Magnus Sinclair till Skånska Dagbladet.

Höör

Flera träd rasade i Höör

Denna syn drabbade en Sätoftabo på måndagsmorgonen.
Foto: Foto: Privat
Höör
Höör/Tjörnarp Flera träd rasade i Höör på grund av stormen som härjade under natten till måndagen.

Söndagsnattens storm drabbade Höör. Här och var kunde nedfallna träd ses. En villaägare i Sätofta drabbades särskilt hårt när ett träd föll ner över hushållets gäststuga. Följden blev att taket krossades. De boende i huset klarade sig oskadda.

Längs riksväg 23 mellan Tjörnarp och Höör sågs flera nedfallna träd. Personal var på plats för att röja undan.

På instagramkontot som Höörs kommuns friluftsverksamhet disponerar tog man upp situationen.

”Soptunnor kan ha blåst bort och omkullvälta träd kan finnas på leder och rastplatser, Vi kommer att röja bort och fixa så snart vi kan”, skriver Höörs kommun.

Höör

Cannabisodlare slipper fängelse

Kvinnan odlade cannabis för medicinska behov. Nu döms hon av tingsrätten.
Foto: AP
Höör
Höör För fyra år sedan upptäckte kvinnan att cannabis var en bra medicin mot besvären hon hade. Hon började odla egna plantor men åkte fast av polis. Nu döms kvinnan för narkotikabrott och straffet blir skyddstillsyn.

Den 17 juli 2020 slog polisen till mot kvinnans bostad i Höörs kommun. I bostaden hittades 455 gram cannabis avsedd för missbruk som kvinnan enligt åklagaren haft i bostaden en längre tid.

Tillbehör

Vid polisens besök beslagtogs förutom narkotikan flaskor med växtnäring, odlingslådor, värmelampor, påse med odlingstillbehör och bevattningsrör.

Den 12 november förra året åtalades kvinnan som är i 60-årsåldern. Under rättegången uppgav kvinnan att hon odlat cannabis för att kunna medicinera sig själv mot de problem hon haft. Hon erkänner narkotikabrott.

Hittat läkemedel

Gärningen motsvarar ett straffvärde på två månaders fängelse men kvinnan döms istället till skyddstillsyn. Detta eftersom frivården anser att kvinnan har ett övervakningsbehov sett till hennes attityd till narkotikaanvändning.

Tingsrätten motiverar också ett lindrigare straff med att kvinnan under rättegången berättade att hon inte använder narkotika längre eftersom hon fått kännedom om läkemedel som verkade vara ett bra alternativ till cannabis.

”Vi finner att det finns anledning att anta att en skyddstillsyn kan bidra till att hon avhåller sig från fortsatt brottslighet”, skriver tingsrätten i domen och lägger till att kvinnan från Höör ska genomgå den behandling som frivården anser nödvändig.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL