Filmfredag

Lysande Stewart i sevärt Dianadrama

Kristen Stewart i en scen ur Spencer.
Foto: Pablo Larrain
Kultur och nöje
Film/Recension Tidningens kritiker Roland Klinteberg har sett filmen Spencer.

Artister, kungligheter och idrottsstjärnor dör aldrig, de bleknar bort för att med filmens, tv:s och annan medias hjälp likt fågel Fenix ur askan återuppstå i sin forna glans med jämna mellanrum. Jag missunnar dem inte denna favör framför vanliga dödliga, har de berikat vår tillvaro med sin närvaro får de gärna förevigas till kommande generationer som förhoppningsvis kan få en vink om varför de blev kändisar inom sitt revir. Jag tillhör de som uppskattar den nu pågående serien i tv om kung Gustaf V och Kurt Haijby med eller utan frisering av verkligheten. En av flera anledningar är Staffan Göthes nästan till förväxling lik kungen på alla plan. Detta faktum är också en tillgång i den nya filmen Spencer om Diana av Wales där Kristen Stewart gör en "one woman show" som den mytomspunna prinsessan som fick halva kungariket men förlorade sin livslust i ett från början havererat äktenskap med prins Charles.

Filmen inleder med att slå fast att vi kommer att få se en fabel – ingen dokumentär. Den tilldrar sig under en julhelg som Diana och hennes och prins Charles barn skall tillbringa med hela familjen på slottet och bevara konserverade traditioner i absurdum. Diana befinner sig i ett vaxkabinett där alla fungerar som programmerade dockor redo att lyda prinsessans minsta vink därför att de gjort så i urminnes tider precis som deras föregångare. Diana skulle ge sin högra arm för lite mänsklig kontakt som inte bestod i att bli på- och avklädd som en skyltdocka.

This image released by Neon shows Kristen Stewart in a scene from "Spencer." (Pablo Larrain/Neon via AP) NYET201
Foto: Pablo Larrain

Stewart är lysande och man tror på varje lidande blick eller rörelse som markerar hennes hopplösa tillvaro i en glaskupa tillsammans med barnen William och Harry. Diana vet att att hon inte har någon framtid om hon inte lämnar Charles men någon framtid fick hon som vi vet inte. Regissören Pablo Larrain som signerade "Jackie" (Kennedy) berättar tungt och lika sterilt som de människor och miljöer som omger Diana. Det vilar ett gotiskt skimmer över historien och Kristen Stewart och Larrain verkar vara överens om att likt Edvard Persson kräva och få allt ljus på sig.

Jag känner mig också lite lurad på upplösningen som känns som en eftergift till publikens möjliga krav på lyckligt slut som vi ju vet att det hela inte slutade i. Här finns också en viss tröghet i att föra storyn framåt som säkert tär på en publik som är van vid tv-ålderns rörlighet typ "En kunglig affär".

Nåväl Spencer är med brister och förtjänster en högst sevärd film som kommer att konservera Dianas eftermäle ett bra tag till.

FAKTA

Film

Spencer

Regi: Pablo Larrain

Medverkande: Kristen Stewart och Jack Farthing bl.a

Kultur och nöje

Diana-filmen blev maratonlopp för Stewart

Kristen Stewart är inte förtjust i jämförelser mellan henne och prinsessan Diana. 'Jag irriterar mig på paparazzifotografer men jag är inte jagad på det sättet som hon var', säger hon. Arkivbild.
Foto: Chris Pizzello/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Ett sprinterlopp och en maratondans – så var inspelningen av filmen ”Spencer” för huvudrollsinnehavaren Kristen Stewart. Nu är hon favorittippad till en Oscar för filmen om prinsessan Dianas julfirande från helvetet.
PREMIUM

Med julen i backspegeln är det många som drar en lättnadens suck. Men nästan vilken Norénjul som helst står sig slätt jämfört med det kungliga julfirande som skildras i filmen ”Spencer”. Julen 1991 tvingas prinsessan Diana till godset Sandringham för att fira med familjen Windsor, trots att äktenskapet med Charles sjunger på sista versen.

Julen på Sandringham är full av absurda traditioner, som att alla ”vägs in” vid ankomst och avfärd. Tanken är att gästerna ska lägga på sig minst ett och ett halvt kilo av julmaten, men för bulimikern Diana är det naturligtvis en mardrömslik början.

– ”Så att vi är säkra på att du har trevligt”, säger de vid invägningen – och bilden av julen är ju att det ska vara trevligt. Men det är också en tid med mycket press, saker ställs på sin spets och tvingar oss att tänka, säger Kristen Stewart när vi möts på ett hotellrum i London, ett stenkast från Big Ben.

Strålande recensioner

I kontrast mot sin färgälskande rollfigur är hon helt klädd i dova toner av brunt och grönt – rutig, beige skjorta och miltärgröna byxor och linne. Det blonderade, halmgula håret har hon tryckt in under en svart keps med texten ”Daddy”, och nedre halvan av ansiktet är dolt bakom ett ljusbrunt munskydd i tyg, som får hennes glasögon att imma igen.

Men de gröna ögonen är omisskännliga – även om blicken är både stadigare och gladare än Bella Swans i ”Twilight” och Dianas i ”Spencer”.

Hennes porträtt av prinsessan i Pablo Larraíns film har fått strålande recensioner och en Oscarsstatyett på vårens gala verkar redan vara säkrad, om man får tro vadslagningsfirmorna. Det finns något nästan kusligt i hur hon fångar Dianas manierade sätt att röra sig och tala, samtidigt som hon förmedlar värmen som gjorde henne så älskad av vanliga människor.

– Hon hade så specifika manér, så jag fick observera och klura ut vad som gjorde Diana till Diana. Det kunde vara en gest eller en ton, som jag kunde para ihop med vissa ögonblick i filmen, berättar Kristen Stewart, och fortsätter:

– Men Diana själv var ju så mycket i stunden, hon hade en vitalitet som man inte kan planera, hennes energi var så oförutsägbar. Den bästa regi som Pablo gav mig, andra dagen på inspelningen, var att jag skulle ”lita på att du känner henne, och försök slappna av”

Tragiskt slut

Det här är andra gången på kort tid som Kristen Stewart spelar en verklig person med ett tragiskt slut. 2019 spelade hon titelrollen i filmen ”Seberg”, om skådespelerskan och aktivisten Jean Seberg som begick självmord vid 40 års ålder. Hon tycker själv att det finns paralleller mellan de två kvinnoödena.

– Hos båda två fanns en längtan efter att bli sedda – verkligen sedda – och det var fint att få ge dem den möjligheten igen, trots att de inte finns bland oss längre. De ville nå fram till andra människor, och så länge vi får möjlighet att utforska deras liv så finns de kvar, säger hon.

Kristen Stewart värjer sig dock mot jämförelser mellan henne själv och prinsessan Diana.

– Jag irriterar mig på paparazzifotografer men jag är inte jagad på det sättet som hon var. Och jag har ingen livssituation som jag måste ta mig ur. Jag mår bra, jag försöker inte ”överleva mitt kändisskap”.

Bad henne dansa

I filmen finns ett montage där Diana dansar genom filmens olika miljöer. I slutet av varje inspelningsdag satte Pablo Larraín på musik och bad Kristen Stewart att dansa i en halvtimme framför kameran. För Stewart, som alltid har avskytt att dansa offentligt, var det en rejäl utmaning.

– Jag beundrar människor som plötsligt bara kan följa en impuls att röra på kroppen till musik inför andra – det är underbart att se. För mig har det aldrig kommit naturligt, det har bara känts pinsamt. Så det blev som att lära sig ett helt nytt språk.

Men det bästa med att spela rollen var Dianas ständiga framåtrörelse – som Kristen Stewart fick gestalta genom att bokstavligen springa genom filmen.

– Diana var en sådan som kunde be folk att springa i kapp genom korridoren, om hon kände ett behov av att röra sig framåt kunde ingen stoppa henne. Pablo försökte alltid få mig att springa fortare och jag tänkte ”herregud, jag springer så fort jag kan”. Men jag älskade det – att få spränga fram.

Karin Svensson/TT

Kristen Stewart är en porträttlik Diana i 'Spencer'. Pressbild.
Kristen Stewart är en porträttlik Diana i "Spencer". Pressbild.
Foto: Pablo Larrain
Kristen Stewart tillsammans med regissören Pablo Larrain inför premiären för 'Spencer'. Arkivbild.
Kristen Stewart tillsammans med regissören Pablo Larrain inför premiären för "Spencer". Arkivbild.
Foto: Chris Pizzello/AP/TT

FAKTA

Fakta: Kristen Stewart

Född: 1990 i Los Angeles

Bakgrund: Föräldrarna var tv-producent och manusförfattare, och hon fick sin första agent som åttaåring. Hennes första stora filmroll var mot Jodie Foster i ”Panic room” (2002) och 2008 blev hon tonårsidol med huvudrollen i vampyrsagan ”Twilight” (2008). Som vuxen har hon fokuserat på en internationell karriär och smalare filmer, och 2015 blev hon den första amerikanska skådespelerskan att belönas med det franska filmpriset César, för Olivier Assayas ”Moln över Sils Maria”.

Filmografi (i urval): ”Panic room” (2002), ”Zathura” (2005), ”Twilight” (2008), ”New moon” (2009), ”The runaways” (2010), ”Eclipse” (2010), ”Welcome to the Rileys” (2010), ”Breaking dawn: del 1” (2011), ”Breaking dawn: del 2” (2012), ”Snow White and the huntsman” (2012), ”Moln över Sils Maria” (2014), ”Still Alice” (2014), ”Certain women” (2016), ”Personal shopper” (2016), ”Charlie's angels” (2019), ”Seberg” (2019),

Aktuell: Med rollen som prinsessan Diana i ”Spencer”, som får svensk biopremiär den 7 januari.

Kultur och nöje

Alekos Fassianos – "Greklands Picasso" – död

Den grekiske konstnären Alekos Fassianos blev 86 år.
Foto: Markos Chouzouris/AP
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Den grekiske konstnären Alekos Fassianos, vars motiv ofta var sprungna ur den grekiska mytologin och folkloren, har avlidit i sitt hem utanför Aten. Fassianos jämfördes ofta jämfördes med Matisse och Picasso. Själv sade han att han beundrade båda men framhöll samtidigt sina helt egna influenser. Efter studier i litografi på École des Beaux-Arts i Paris utvecklade Fassianos sin karakteristiska stil under 1960-talet. Hans verk finns representerat bland annat på Musée d'Art Moderne i Paris och på Atens Pinacotheque.

Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis lyfter fram honom som en konstnär som alltid "balanserade mellan realism och abstraktion och som lämnar oss ett värdefullt arv".

Fassianos beskrivs som en populär konstnär i sitt hemland. Hösten 2022 får hans konst ett eget museum i Aten.

Alekos Fassianos blev 86 år.

Kultur och nöje

Danska museer fruktar att besökarna uteblir

Besökare passerar Yves Kleins triptyk 'Monopink, monogold, monoblue' under en tidigare utställningen på Louisiana utanför Köpenhamn. Arkivbild.
Foto: John Mcconnio/AP
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Danska museer fruktar att besökarna uteblir när man nu åter får öppna den publika verksamheten. Vaccinpass och munskydd är obligatoriska och blir en bromskloss för vissa, uppger Anni Mogensen, biträdande direktör på Nationalmuseet i Köpenhamn, till Dansk Radio. En stor del av intäkterna kommer från entrébiljetter, och ekonomin kommer att påverkas, framhåller hon.

– Vi har sett vid några av de andra återöppningarna att det tar lite tid innan man hittar in till oss. Så det är självklart något som bekymrar oss, säger hon.

De danska museerna har varit stängda sedan 19 december på grund av smittspridningen. Men från och med måndag 17 januari kan de öppna igen. Även Poul-Erik Tøjner, chef på Louisiana i Humlebæk är säker på att det dröjer innan besökssiffrorna kommer upp i det normala igen.

– Jag har det lite som musikerna, vi spelar för dem som kommer, säger han till Dansk Radio.

Kultur och nöje

Lundaregissör får hjärtat att klappa

Nora Rios och Simon Edenroth som spelar Mio och Anders i nya tv-serien Heartbeats.
Foto: C More
Kultur och nöje
TV

Med nya young adult-serien Heartbeats vill den Lundabördiga regissören och manusförfattaren Linn Mannheimer skildra kärlek, vänskap och livsavgörande beslut på ett äkta och nära sätt. Dessutom är hon aktuell som en av manusförfattarna till årets julkalender Kronprinsen som försvann, en svensk Disneysaga.

Det är en av alla ljumma sommarkvällar. På en nattklubb i Stockholm möts deras blickar, Mios (Nora Rios) och Anders (Simon Edenroth), båda i tjugonågonting-åldern. De går hem med varandra, fumlar lite, har sex och tror väl båda två att det tar slut där. Men Mio blir gravid och ett stort beslut som måste tas vävs ihop med en kärlekshistoria och hur det faktiskt är att vara på den där tröskeln mellan ungdomen och vuxenlivet.

– Heartbeats handlar mycket om att bli förälskad i någon man kanske inte trodde att man skulle bli förälskad i, och vad det gör med en. När man inser att man blir en bättre person tillsammans med någon som man kanske inte trodde att man hade så mycket gemensamt med. Anders är ju mer uppstyrd och en KTH-student medan Mio ska flytta till Berlin med sin bästis Katja (Felicia Truedsson), och lägger pengarna på att festa, säger regissören Linn Mannheimer.

Vill det ska kännas äkta

Tv-serien, som nu sänds på C More, är baserad på den norska förlagan Hjerteslag och när Linn Mannheimer fick erbjudandet om att göra den svenska versionen fullständigt slukade hon originalet.

– Jag kände direkt att det här måste jag göra! Det var en serie som kändes på riktigt, och det som sedan var viktigt för mig var relationen mellan Mio och Anders. Att man verkligen tror på den, känner attraktionen som de känner. Men det var också viktigt att manuset inte skulle upplevas styltigt utan kännas äkta. I dialogen men också hur berättelsen gestaltas, ser ut och känns. Som en sådan grej som att Mio och Katja är hur glammiga och härliga som helst när de går ut men att de faktiskt vaknar med glitter under ögonen och är sunkiga. Det är ju så det är. Ingen vaknar med perfekt sminkning efter en utekväll, skrattar Linn Mannheimer.

– Något som jag också har valt att lyfta fram är vänskapen mellan Mio och Katja. Den tar den norska varianten inte upp på samma sätt. Men de två lever ju i symbios. Så vad händer med den relationen när någon kille kommer in i bilden? De bor ihop och gör allt tillsammans – självklart påverkas den relationen! Det tror jag att de flesta som har stått nära en vän vet att det gör. Så var det för mig också i den åldern, fortsätter hon.

Linn Mannheimer under inspelningen av Heartbeats.
Foto: Særún Hrafnkelsdóttir Norén

Ja, hur mycket är hämtat från ditt eget liv?

– Det är rätt många av mina vänner som är nervösa, haha. Alltså, väldigt mycket. Själva handlingen är tagen från den norska serien, men platserna där Mio och Anders befinner sig – ja de är ju från mitt liv. Jag bor i huset där Mio och Katja bor, och jag har även bott i samma hus som Anders bor i. Och alla detaljer. Varför äter Mio en kycklingkebab när hon pratar med Anders under utekvällen? Jo, jag gjorde själv det en gång när jag satt på en trapp med en kille. Så det är mycket från den första tiden när jag flyttade från Lund till Stockholm när jag var i samma ålder.

Heartbeats är en av många nya satsningar inom young adult-kategorin. Varför tror att genren blommar ut först nu?

– Jag tror att många produktionsbolag och tv-kanaler har varit rädda för att satsa så smalt. Tänkt att det bara är unga som tittar på sådant och att det inte är relevant för andra ålderskategorier. Men när Skam kom så förändrades mycket, likaså Normala människor. Äldre tittade och älskade båda serierna. Då insåg nog många hur brett det är. Det är inte bara tjugo-tjugofemåringar som tittar, det är relevant för många. En förälskelse känns ju likadant, oavsett om du är 75 år eller 25 år. Det är samma pirr.

Skrivit manus till julkalendern

Det är inte bara Heartbeats som Linn Mannheimer jobbat med på sistone. Tillsammans med Mattias Grosin och Isabelle Riddez har hon skrivit manuset till vad som kommer att bli årets julkalender Kronprinsen som försvann. I rollerna ser vi bland andra Maria Lundqvist, Sissela Kyle, Sissela Benn och Happy Jankell. Regisserar gör Tord Danielsson.

– Det är en svensk Disneysaga som utspelas i en tid som inte finns, och är en spänningsberättelse med mycket goda och onda krafter. En fin vänskapshistoria om Hilda och Ville som jag själv är väldigt stolt över och hoppas att folk kommer att gilla. Vänskapstemat som jag jobbade med i Heartbeats och som jag gillar att skildra, finns alltså även här, säger Linn Mannheimer med ett skratt.

Kultur och nöje

Hälften så många museibesök som före pandemin

Många museer hade tillfälligt stängt under 2021 på grund av covidsmittan, till exempel Vasamuseet i Stockholm. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Förra året hittade 9,4 miljoner besökare till Sveriges museer, trots pandemirestriktioner och nedstängningar, vilket var bara drygt hälften så många som under rekordåret 2019. Men det digitala intresset exploderade.

Antalet fysiska besök på museer var förra året hela 46 procent lägre än under 2019. Men det var samtidigt fem procent fler besök än under det inledande pandemiåret 2020, då besöken halverades. Det visar en ny rapport från Sveriges museer.

Bland de mest besökta museerna återfinns bland andra Skansen, Stiftelsen Nordiska museet och Wadköping.

– Det är väntat att det är fem museer med mycket verksamheter utomhus som toppar listan. Och samtidigt saknar vi de utländska besökarna och skolklasserna som inte har kunnat resa till museerna, säger Maria B Olofsson, tillförordnad generalsekreterare för Sveriges Museer.

Digital boom

Men om de fysiska besöken sjönk exploderade de digitala besöken – under 2021 tog användare del av innehåll från museerna på nätet drygt 233 miljoner gånger, vilket är 17 miljoner fler än i förra årets rapport. De siffrorna inkluderar dock besök på Wikipedia – med visningar av museernas eget material.

Ungefär 22 miljoner besök gjordes på museernas webbplatser varav 6,6 miljoner på samlingarna digitalt. Mitt i krisen är detta en ljuspunkt, enligt Maria B Olofsson, även om hon understryker att inget slår ett besök på plats.

– Men att det digitala utvecklas är fantastiskt bra på många sätt. Digitalisering som görs av samlingar betyder också mycket för samlingarna, det är en del av museernas arbete med bevarandet. Så det är en jätteviktig utveckling som har kommit för att stanna och som museerna kommer att satsa mycket på framöver.

Slår ekonomiskt

Konsekvenserna av de sjunkande besöken är oroande på sikt, enligt Olofsson. Vissa museer har klarat sig lindrigt undan medan andra har drabbats hårdare, framför allt de i större städer och de som är beroende av entréavgifterna.

– Ett antal museer fick varsla människor och det har också påverkat möjligheterna att hålla öppet under 2021, till exempel Vasamuseet som fick ha begränsade öppettider för att de fick varsla så jättemånga. Vasa hade väldiga intäkter med 1,2 miljoner besökare årligen men under 2021 hade de bara drygt 300 000 besökare.

Elin Swedenmark/TT

FAKTA

Fakta: Museibesök under 2021

De mest besökta museerna 2021 var:

Stiftelsen Skansen, Stiftelsen Nordiska museet, Wadköping, Gamla Linköping, Prins Eugens Waldemarsudde, Vasamuseet, Nationalmuseum, Världskulturmuseerna, Moderna museet och ArkDes, Helsingborgs museer.

De tio mest besökta webbplatserna var:

Naturhistoriska riksmuseet, Tekniska museet, Stiftelsen Nordiska museet, Moderna museet och ArkDes, Stiftelsen Skansen, Världskulturmuseerna, Malmö museer, Vasamuseet, Historiska museet, Nationalmuseum.

Sammanlagt har 126 museer deltagit i rapporten.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Privatlån.com

Lån - Jämför och ansök om lån online

Privatlån.com

Numera är det lättare än någonsin tidigare att ansöka om och jämföra olika lån. Skälet till detta är att det går att göra online samtidigt som det numera finns ett stort antal låneförmedlare som erbjuder dessa tjänster. Just detta ska vi ta oss en närmare titt på i denna artikel.

Låt en låneförmedlare göra jobbet åt dig

När du ska ansöka om att låna pengar kan du numera göra det hos en låneförmedlare. Det finns flera fördelar med att använda sig av en sådan. För det första slipper du själv sitta och ansöka om lån hos flera olika aktörer när du använder dig av en sådan. I stället räcker det med att göra en ansökan, därefter sköter låneförmedlaren resten åt dig. De kollar då nämligen upp hur dina möjligheter att få lån hos olika aktörer ser ut, jämför de olika låneerbjudandena du får och listar sedan dessa för dig. Du kan då välja det låneerbjudande som stämmer så bra överens som möjligt med dig och dina önskemål.

En av de stora fördelarna med detta är att du själv slipper slösa tid på att sitta och ansöka om lån hos olika aktörer samt jämföra dessa. Som tidigare nämnt gör i stället den låneförmedlare som du väljer att använda dig av jobbet åt dig. Detta är något som du kan spara oerhört mycket tid på.

En annan fördel med att använda sig av en låneförmedlare är att det då inte behöver göras alltför många kreditupplysningar i ditt namn. När det gäller kreditupplysningar med Upplysningscentralen, eller UC som det är mer känt som, vilket är det vanligaste upplysningsföretaget här i Sverige så är dessa nämligen inte bra för din kreditvärdighet. För varje kreditupplysning som görs på ditt namn med UC försämras nämligen din kreditvärdighet. Att då sitta och ansöka om lån hos flera aktörer som använder sig av just UC är därför något som kan få mycket negativa konsekvenser för din kreditpoäng. Detta behöver du dock inte oroa dig för genom att använda dig av en låneförmedlare. När du använder dig av en sådan görs det nämligen bara en kreditupplysning på dig. Detta innebär därför att din kreditvärdighet inte påverkas alltför mycket, inte alls på samma sätt som det hade gjort om du satt och ansökte om flera olika lån. Att använda sig av en låneförmedlare är därför bra eftersom du kan spara tid på att göra det, det har inte någon alltför allvarlig påverkan på din kreditvärdighet, och det ger dig så bra chanser som möjligt att finna bästa möjliga lån.

Saker att tänka på när du ska jämföra lån

Vad är det då värt att tänka på när man ska jämföra olika lån? En sak som det är en självklarhet att ha i åtanke är räntan. För dig som ska låna pengar är det förstås bättre ju lägre ränta ett lån har. Ju lägre räntan är desto billigare kommer det nämligen bli för dig att låna pengar. Detsamma gäller andra typer av avgifter som kan tillkomma till ett lån. Detta kan bland annat röra sig om en uppläggningsavgift och en aviavgift. Försök helt enkelt att välja ett lån med så låg ränta och så få andra avgifter som möjligt. Gör du det blir det nämligen billigare för dig att låna pengar.

En annan viktig sak att ta hänsyn till är hur lång tid som du har på dig att betala tillbaka lånet. Här gäller det att hitta en återbetalningstid som innebär en månadskostnad som du har råd med. Dock är det inte någon bra idé att använda sig av en alltför lång återbetalningstid. Ju längre återbetalningstid du väljer desto högre ränta får du nämligen på ditt lån. Välj därför en återbetalningstid som inte sträcker sig över en alltför lång period samtidigt som det ger dig en månadskostnad som inte är alltför hög och som du kommer att ha råd med.

Det är också viktigt att bestämma sig för ifall man ska satsa på ett lån med eller utan säkerhet. Men vad är då skillnaden mellan dessa båda typer av lån? För att börja med lån med säkerhet så är detta lån där du lämnar något i säkerhet till banken. Detta betyder att banken kan ta det som du lämnar i säkerhet från dig om det är så att du inte klarar av att betala tillbaka lånet så som det är tänkt. I många fall använder man samma sak som man lånar pengar till som säkerhet. Det är till exempel vanligt att man lånar pengar till att köpa en bostad eller en bil. När du gör det kan du då lämna någon av dessa saker som säkerhet till banken. Banken kan då nämligen ta de ifrån dig om du inte klarar av att betala tillbaka så som det är tänkt. Varför ska man då utsätta sig för den risken kanske du undrar? Svaret på den frågan är att för det första finns det aktörer som endast erbjuder lån med säkerhet, åtminstone när det kommer till större summor pengar. För det andra brukar lån med säkerhet ha lägre ränta än vad lån utan säkerhet har. Det har de eftersom banken inte tar en lika stor ekonomisk risk när de ger dig ett lån med säkerhet som de gör när de ger dig ett utan. Detta kan de därför kompensera för genom att erbjuda dig en lägre ränta.

Motsatsen till ett lån med säkerhet är alltså ett utan säkerhet. Ett sådant lån innebär att du kan låna pengar utan att behöva lämna något i säkerhet till banken. Detta är förstås en stor fördel, men det finns också en stor nackdel med lån utan säkerhet. Denna handlar om att lån utan säkerhet brukar ha högre ränta än sådana med säkerhet. Banken tar nämligen en större ekonomisk risk när de ger dig ett lån utan säkerhet. När det gäller ett sådant lån har de nämligen inget som de kan ta ifrån dig om du inte betalar tillbaka lånet så som det är tänkt. Detta får du därför betala för genom att få en högre ränta.

Kultur och nöje

Elva guldkorn på strömningstjänsterna i år

Kultur och nöje
Kultur och nöje Fantasyälskarna har flera påkostade tv-serier framför sig – och verklighetsinspirerade filmatiseringar fortsätter starkt framåt.
Här är tv-serieåret 2022.

"House of the dragon" – HBO Max.

2019 nådde "Game of thrones" sitt slut – men nu kommer George RR Martins fantasyvärld tillbaka i rutan. Prequel-serien "House of the dragon" utspelas 200 år före "Game of thrones", och berättar om Targaryen-släkten.

Serien är skapad av George RR Martin och Ryan J Condal, och är baserad på författarens roman "Fire & blood" från 2018. Premiär senare i år.

"The lord of the rings" – Amazon Prime

Ett annat fantasyuniversum som kommer tillbaka i år är Amazon Primes nya "Sagan om ringen"-serie, och precis som filmerna från tidigt 00-tal är den första säsongen inspelad på Nya Zeeland.

Handlingen utspelas några tusen år före "Bilbo – en hobbits äventyr", och produktionen har beskrivits som världens dyraste. Den första säsongen kostade runt 3,9 miljarder kronor att spela in. Två av avsnitten regisseras av svenska Charlotte Brändström. Premiär den 2 september.

"The Witcher: Blood origin" – Netflix

Netflix fortsätter att filmatisera Andrzej Sapkowskis "The Witcher"-böcker. Den nya miniserien är en prolog till de tidigare "The Witcher"-säsongerna och utspelas 1 200 år före tittarnas senaste möte med rollfigurerna. Bland annat skildras skapelsen av den första häxkarlen. Premiär senare i år.

"We own this city" – HBO Max

"The Wire"-skaparen David Simon och producenten George Pelecanos ligger bakom den här nya tv-serien med Jon Bernthal, Josh Charles och Jamie Hector i huvudrollerna.

Berättelsen är baserad på Baltimore Sun-reportern Justin Fentons bok "We own this city: A true story of crime, cops and corruption", om korrumperade poliser som skapar stora problem i Baltimore. Premiär senare i år.

"Pam & Tommy" – Disney+

Pamela Anderson och Mötley Crüe-trummisen Tommy Lees äktenskap hamnar under lupp på Disney+. Särskilt fokus ligger på dramatiken efter att parets egeninspelade sexvideo stals från deras hem, och såldes på internet.

I rollerna syns bland andra Lily James, Sebastian Stan och Seth Rogen. Premiär den 2 februari.

"Inventing Anna" – Netflix.

En journalist undersöker fallet Anna Delvey, en kvinna som påstår sig vara en tysk arvtagerska för att sedan stjäla New York-elitens hjärtan – och pengar. "Inventing Anna" är inspirerad av en verklig händelse och i rollerna syns bland andra Anna Chlumsky, Julia Garner och Arian Moayed. Premiär den 11 februari.

"Händelser vid vatten" – SVT.

Rolf Lassgård och Pernilla August spelar huvudrollerna i filmatiseringen av Kerstin Ekmans ikoniska deckare "Händelser vid vatten".

Handlingen inleds en midsommarnatt i början av 1970-talet, när det begås ett brutalt dubbelmord i i närheten av byn Svartvattnet. Regisserar gör Mikael Marcimain. Premiär senare i år.

"The playlist" – Netflix

Edvin Endre spelar rollen som Spotify-grundaren Daniel Ek i en skildring av hur den svenska strömningsjätten har förändrat musikindustrin från grunden. I rollerna syns även Gizem Erdogan, Christian Hillborg och Ulf Stenberg. Premiär våren 2022.

"Clark" – Netflix

Bill Skarsgård spelar brottslingen Clark Olofsson i Netflix nya serie. Olofsson var bland annat inblandad i Norrmalmstorgsdramat, som ledde till att begreppet Stockholmssyndromet myntades.

Serien är regisserad av Jonas Åkerlund och i rollerna syns även Adam Lundgren, Sandra Ilar, Malin Levanon och Vilhelm Blomgren. Premiär senare i år.

"Spelskandalen" – SVT

SVT:s kommande dramaserie är baserad på verkliga händelser från 90-talets Piteå. Björn Elgerd spelar Bosse, en spel- och sportfantast som tillsammans med sina vänner ger sig in i en jakt på de stora pengarna i sportvärlden.

I rollerna syns även Edvin Bredefeldt, Ulf Stenberg och Eva Melander. Premiär hösten 2022.

"Tunna blå linjen", säsong 2 – SVT

SVT:s succéserie är tillbaka med en andra säsong – och fyra nya poliser. I rollen som kändispolisen Khalid syns skådespelaren Mustafa al-Mashhadani medan de andra nya poliserna spelas av Robert Bengtsson, Malou Marnfeldt och Johannes Lindkvist. Premiär hösten 2022.

Sofia Sundström/TT

FAKTA

Fakta: Fler serier som släpps under 2022

”The gilded age” – HBO Max. Premiär den 25 januari.

"Mörkt hjärta" – Discovery+. Premiär den 9 februari.

”The marvelous mrs Maisel 4” – Amazon prime. Premiär den 18 februari.

”Severance” – Apple tv+. Premiär den 18 februari.

"The dropout" – Disney+. Premiär den 3 mars.

Familjen Bridgerton 2" – Netflix. Premiär den 25 mars.

"Lust" – HBO Max. Premiär i början av 2022.

"Nattryttarna" – Tv4 och C More. Premiär hösten 2022.

"Kärlek och anarki 2" – Netflix. Premiär senare i år.

"The Sandman" – Netflix. Premiär senare i år.

"Star wars: Andor" – Disney+. Premiär senare i år.

"Star wars: Obi Wan Kenobi" – Disney+. Premiär senare i år.

"Ms Marvel" – Disney+. Premiär senare i år.

"Moon knight" – Disney+. Premiär senare i år.

"She-Hulk" – Disney+. Premiär senare i år.

"Pachinko" Apple tv+. Premiär senare i år.

"Limbo" – Viaplay. Premiär senare i år.

"Halo" – Paramount+. Premiär senare i år.

"The last of us" – HBO Max. Premiär senare i år.

"Vi i villa" – Discovery+. Premiär senare i år.

Kultur och nöje

Mia Skäringer startar ny podd

Mia Skäringer startar en ny podd. Arkivbild.
Foto: Björn Larsson Rosvall / TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Skådespelaren och komikern Mia Skäringer startar en ny podcast tillsammans med skådespelaren Hampus Nessvold, rapporterar Aftonbladet.

"Skäringer & Nessvold" har premiär på måndag.

”Vi kommer inte krångla in oss i några intellektuella haranger och resonemang. Det blir väl som vanligt när vi lyckas ses väldigt snabba kast mellan flams med lite djupgående oro här och var, sårbart och självupptaget”, skriver Skäringer i ett mejl till Aftonbladet.

Skäringers podd tillsammans med Anna Mannheimer, "Skäringer & Mannheimer", var en av de mest lyssnade svenska poddarna innan den lade ned i våras.

Kultur och nöje

Dree Low lägger ner karriären

Salah 'Dree Low' Abdulle i samband med att han tog emot priset för Årets hiphop/r’n’b under P3 Guld-galan i Partille arena i Göteborg 2020. Arkivbild.
Foto: Adam Ihse/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Rapparen Salah "Dree Low" Abdulle avslutar karriären, meddelar han själv på Instagram.
PREMIUM

"Sho sho folket! Jag lägger ner min musikkarriär för att fokusera på det som är bättre.. Kommer fortsätta mitt kreativa arbete på andra sätt. Tack!", skriver han i sin Instagram-story, rapporterar Aftonbladet.

Beskedet kommer efter att delar av Dree Lows musik plötsligt försvunnit från plattformar som Youtube och Spotify under veckan.

Under 2021 var Dree Low Sveriges tredje mest spelade artist på Spotify.

På P3 Guld 2020 vann han pris i kategorierna årets hiphop/r'n'b och framtidens artist.

I december förra året rapporterade dock Expressen att Dree Low, likt många andra gangsterrappare, börjat spelas alltmer sällan på P3 i kölvattnet efter mordet på rapkollegan Nils "Einár" Grönberg.

Dree Low dömdes nyligen till ett års fängelse för ett uppmärksammat butiksrån. Enligt Aftonbladet har han i förhör sagt att det hela berodde på ett missförstånd.

De 30 dagarna före Dree Lows dom spelades han 5,47 gånger per dygn på P3 Din gata. De första 30 dygnen efter domen spelades han däremot bara 0,57 gånger per dygn, vilket är en minskning med cirka 90 procent.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL