Kultur och nöje

Bredd och kvalitet på Palladium i vår

Kultur och nöje
Kultur och nöje Det blir en vår igen och på Palladium presenterar man i det första tryckta programmet på tre säsonger 68 akter med ett brett genrefält. Det bjuds på alltifrån jazz till klassiskt, familjeföreställningar och världsmusik.
– Vi har lagt programmet som att det verkligen ska bli av, för så känns det, säger Palladiums verksamhetschef Ann-Marie Ekman.

I februari 2020 firade Palladium 100-årsjubileum, ett firande de precis hann med innan coronapandemin slog till och stängde ned kulturevenemangen. Sedan dess har man på Palladium anpassat sig efter restriktionerna och försökt hitta nya lösningar för att kunna ge konserter i den mån det varit möjligt.

– Under våren hade vi helt nedstängt, sedan öppnade det för åtta personer så en dag i maj gjorde vi sex konserter á tjugo minuter med samma grupp för åtta personer varje gång bara för att göra något publikt, säger Ann-Marie Ekman med ett skratt.

– Vi har blivit väldigt bra på streaming under pandemin, det har spelats in en del på Palladium också under perioden så huset har i viss mån varit igång under våren 2021 även om vi inte hade publik verksamhet.

En hektisk höst

Från att man kunde vara 50 personer i publiken körde de igång och när det i slutet av september presenterades än mer lättnader i restriktionerna kunde de öppna upp på riktigt igen. Men det innebar också en hektisk period med mycket arbete för att ta igen alla akter som blivit framflyttade.

Ann-Marie Ekman, verksamhetschef på Palladium.
Foto: Eva Sjögren

– Vi har haft en väldigt intensiv och rolig höst. Mot slutet av hösten kom restriktioner om vaccinbevis och det var mycket nya saker att sätta sig in i. -Jag hade nog aldrig trott att vi skulle vara kontrollanter i den här branschen. Men det har fungerat ganska bra, de flesta är väldigt positiva och känner sig säkra då man vet att alla är vaccinerade, säger hon.

Några gånger har det också uppstått en del komplikationer och förvirring.

– Det är en del som inte tänkt på att de första vaccinbevisen bara varar i tre månader men då kan man oftast hämta hem det igen snabbt på plats. Folk glömmer att dom måste ha id-handlingar med sig, och att det måste gå 14 dagar efter andra sprutan har några missat och det har blivit lite extra moment och irritation, men det har verkligen inte varit mycket. Jag tror det blir lättare efterhand och alla vet att nu är det detta som gäller och de flesta tycker det är väldigt bra.

Folk och rackare.
Foto: Per Ole Hagen

Det som varit svårast med restriktionerna är inte själva omställningen i sig utan den korta tiden man haft på sig att ställa om, menar Ann-Marie Ekman

– Det vi gör nu, om restriktionerna ser ut som dom gör, är att vi fortsätter med vaccinbevis för att kunna ha 500 i publiken. Men däremot kan vi inte ha vår servering öppen då man måste ha sittplats till alla som äter och dricker och det har vi inte. Det blir lätt trängsel i vilket fall så vi har beslutat att inte ha några pauser i våra konserter den närmaste tiden.

68 punkter på programmet

Nu blickar Ann-Marie Ekman framåt och ser med tillförsikt fram emot 2022. Vårprogrammet innehåller 68 programpunkter från januari fram till sommaren.

– Vi dristade oss till att våga trycka programmet nu, det har vi inte gjort på tre säsonger. Det sista vi tryckte var till vårt 100-årsjubileum 2020. Så det är jätteroligt att kunna presentera vårt som vanligt breda och högkvalitativa program. Vi har lagt programmet som att det verkligen ska bli av, för så känns det.

Jazzpianisten Jacob Karlzon spelar med unik konsert.
Foto: Mats Backer

Först ut i vårens program är Gunhild Carlings konsert tillsammans med Tomas von Brömssen som du kan läsa om intill. Därefter bjuds det på jazz, klassiskt, dansföreställningar, familjeföreställningar och en hel del annat, däribland tre skivsläpp med artister från regionen. Dels är det Vivian Buczek Group med Seamus Blake med albumet Roots, Elisabeth Melander med albumet Notes from within och så jazzpianisten Jacob Karlzon som ger en högst annorlunda konsert från albumet Wanderlust.

– Det är extra spännande att han har spelat in skivan i ett nytt ljudlandskap där man känner att man sitter mitt inne i musiken och att vi får möjligheten att återskapa detta på just releasekonserten på Palladium.

Tekniken bakom det hela kallas immersive sound, eller rumsligt ljud eller spatial audio på svenska, och det gör att ljudet och musiken kommer från alla håll, snarare än från en riktning. Tekniken byggs upp på Palladium särskilt för Jacob Karlzons konsert vilket är helt unikt.

– Han har också en ljussättare med sig så det blir verkligen en helhetsupplevelse.

Lunchkonserterna tillbaka

Vidare blir det också folkmusik, bland annat med Folk och rackare som har återförenats, visor med Sofia Karlsson och Musica Vitae, dansföreställningar med bland andra Kenneth Kvarnströms Pianotopografier och så familjeföreställningar med Ludde B och Ayla med flera.

Marmen Quartet
Foto: Sam Cornish

– På den klassiska sidan har vi två stråkkvartetter, brittisk-svenska Marmen Quartet och David Oistrakh Quartet från Ryssland. Och så har vi en konsert med världspianisten Peter Jablonski. Vi fortsätter med vårt lunchkonsertprogram tillsammans med Musikhögskolan i Malmö med fri entré. För eleverna betyder det oerhört mycket att få framträda i den här formen. Vi har också Levande scen, där en ung producent plockat ut två unga lokala akter, dels Mattis som är väldigt ny och kritikerrosad och så är det Hater.

Vad ser du själv mest fram emot i programmet?

– Jag ser fram emot alla konserter, men Lucibela ska bli extra roligt att äntligen få höra efter att hennes konsert blivit framflyttad flera gånger. Jag lyssnade på henne på Womex (världsmusikmässan reds.anm.) 2018 och sedan dess har jag längtat efter att ha konserten här. Sedan är det så klart spännande med Jacob Karlzons konsert.

Lucibela från Kap Verde.
Foto: Pressbild

Vad har du för förhoppningar på 2022?

– Jag hoppas att vi åtminstone får ha det som vi har det nu och att vi snart kan öppna upp igen och kunna göra allt på det sätt som vi vill göra det. Med helhetsupplevelsen också med servering och kringsaker, som att man inte måste slussa in och ut folk snabbt. Åtminstone hoppas jag att vi kan fortsätta göra våra konserter, det är det viktigaste, för folk, inklusive jag själv, längtar verkligen efter dessa, säger Ann-Marie Ekman.

FAKTA

Palladiums vårprogram i urval

8 januari: Gunhild Carling, Tomas von Brömssen & Carling Family show

22 & 23 januari: [...It is containet in...] - Land before time (urpremiär)

29 januari: Stockholm Swing All Stars

1 februari: Flax

4 februari: P-Floyd - Coming back to life tour 2022

5 februari: The 60's concert med bl. a Anne-Lie Rydé

6 februari: Symfonikonsert med Öresunds unga symfoniker

12 februari: Dawda Jobarteh & Admeta string quartet

17 februari: Jag gör vad fan jag vill - en soloföreställning för kvinnor och extremt modiga män - Katrun Sundberg

18 februari: Moonica Mac - Kom till mig

22 februari: Lloyd Cole

25 februari: Božo Vrećo

28 februari: Pianotopografier - Kenneth Kvarnström

3 mars: Levande Scen - Hater

5 mars: Sam Outlaw with his band

11 mars: Vivian Buczek Group feat. Seamus Blake - Roots (Releasekonsert)

14 mars: Lunchkonsert på Palladium, Musikhögskolans pianoklass

17 mars: Claes Malmberg - "Liveshow"

18 mars: Loney Dear

20 mars: Hur gick det sen? - Teater Sagohuset av Tove Jansson

24 mars: Marinens musikkår möter Frida Öhrn

25 mars: Bob Hansson - Konsten att få mer wow!

26 mars: Malmö Scenfest

28 mars: Damien Jurado

31 mars & 1 april: An immigrant's story - Wanjiru Kamuyu

4 april: Lunchkonsert på Palladium - Musikhögskolans Sångklass

6 april: Lucibela - Den gyllene rösten från Kap Verde

19&20 april: Carpe Diem ... eller när är det försent att starta punkband? - S.O.J Scenkonstproduktion (urpremiär)

7 maj: Swing is in the air - Glenn Miller Orchestra med Meta Roos & Andreas Weise

12 maj: Miriam Aïda - One

18 maj: I paradisets skugga - premiär

28 maj& 29 maj: - Tillsammans igen - Dansstudion No.1

5 juni: Malmö music festival Concertino Internazionale

Kultur och nöje

Alekos Fassianos – "Greklands Picasso" – död

Den grekiske konstnären Alekos Fassianos blev 86 år.
Foto: Markos Chouzouris/AP
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Den grekiske konstnären Alekos Fassianos, vars motiv ofta var sprungna ur den grekiska mytologin och folkloren, har avlidit i sitt hem utanför Aten. Fassianos jämfördes ofta jämfördes med Matisse och Picasso. Själv sade han att han beundrade båda men framhöll samtidigt sina helt egna influenser. Efter studier i litografi på École des Beaux-Arts i Paris utvecklade Fassianos sin karakteristiska stil under 1960-talet. Hans verk finns representerat bland annat på Musée d'Art Moderne i Paris och på Atens Pinacotheque.

Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis lyfter fram honom som en konstnär som alltid "balanserade mellan realism och abstraktion och som lämnar oss ett värdefullt arv".

Fassianos beskrivs som en populär konstnär i sitt hemland. Hösten 2022 får hans konst ett eget museum i Aten.

Alekos Fassianos blev 86 år.

Kultur och nöje

Danska museer fruktar att besökarna uteblir

Besökare passerar Yves Kleins triptyk 'Monopink, monogold, monoblue' under en tidigare utställningen på Louisiana utanför Köpenhamn. Arkivbild.
Foto: John Mcconnio/AP
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Danska museer fruktar att besökarna uteblir när man nu åter får öppna den publika verksamheten. Vaccinpass och munskydd är obligatoriska och blir en bromskloss för vissa, uppger Anni Mogensen, biträdande direktör på Nationalmuseet i Köpenhamn, till Dansk Radio. En stor del av intäkterna kommer från entrébiljetter, och ekonomin kommer att påverkas, framhåller hon.

– Vi har sett vid några av de andra återöppningarna att det tar lite tid innan man hittar in till oss. Så det är självklart något som bekymrar oss, säger hon.

De danska museerna har varit stängda sedan 19 december på grund av smittspridningen. Men från och med måndag 17 januari kan de öppna igen. Även Poul-Erik Tøjner, chef på Louisiana i Humlebæk är säker på att det dröjer innan besökssiffrorna kommer upp i det normala igen.

– Jag har det lite som musikerna, vi spelar för dem som kommer, säger han till Dansk Radio.

Kultur och nöje

Lundaregissör får hjärtat att klappa

Nora Rios och Simon Edenroth som spelar Mio och Anders i nya tv-serien Heartbeats.
Foto: C More
Kultur och nöje
TV

Med nya young adult-serien Heartbeats vill den Lundabördiga regissören och manusförfattaren Linn Mannheimer skildra kärlek, vänskap och livsavgörande beslut på ett äkta och nära sätt. Dessutom är hon aktuell som en av manusförfattarna till årets julkalender Kronprinsen som försvann, en svensk Disneysaga.

Det är en av alla ljumma sommarkvällar. På en nattklubb i Stockholm möts deras blickar, Mios (Nora Rios) och Anders (Simon Edenroth), båda i tjugonågonting-åldern. De går hem med varandra, fumlar lite, har sex och tror väl båda två att det tar slut där. Men Mio blir gravid och ett stort beslut som måste tas vävs ihop med en kärlekshistoria och hur det faktiskt är att vara på den där tröskeln mellan ungdomen och vuxenlivet.

– Heartbeats handlar mycket om att bli förälskad i någon man kanske inte trodde att man skulle bli förälskad i, och vad det gör med en. När man inser att man blir en bättre person tillsammans med någon som man kanske inte trodde att man hade så mycket gemensamt med. Anders är ju mer uppstyrd och en KTH-student medan Mio ska flytta till Berlin med sin bästis Katja (Felicia Truedsson), och lägger pengarna på att festa, säger regissören Linn Mannheimer.

Vill det ska kännas äkta

Tv-serien, som nu sänds på C More, är baserad på den norska förlagan Hjerteslag och när Linn Mannheimer fick erbjudandet om att göra den svenska versionen fullständigt slukade hon originalet.

– Jag kände direkt att det här måste jag göra! Det var en serie som kändes på riktigt, och det som sedan var viktigt för mig var relationen mellan Mio och Anders. Att man verkligen tror på den, känner attraktionen som de känner. Men det var också viktigt att manuset inte skulle upplevas styltigt utan kännas äkta. I dialogen men också hur berättelsen gestaltas, ser ut och känns. Som en sådan grej som att Mio och Katja är hur glammiga och härliga som helst när de går ut men att de faktiskt vaknar med glitter under ögonen och är sunkiga. Det är ju så det är. Ingen vaknar med perfekt sminkning efter en utekväll, skrattar Linn Mannheimer.

– Något som jag också har valt att lyfta fram är vänskapen mellan Mio och Katja. Den tar den norska varianten inte upp på samma sätt. Men de två lever ju i symbios. Så vad händer med den relationen när någon kille kommer in i bilden? De bor ihop och gör allt tillsammans – självklart påverkas den relationen! Det tror jag att de flesta som har stått nära en vän vet att det gör. Så var det för mig också i den åldern, fortsätter hon.

Linn Mannheimer under inspelningen av Heartbeats.
Foto: Særún Hrafnkelsdóttir Norén

Ja, hur mycket är hämtat från ditt eget liv?

– Det är rätt många av mina vänner som är nervösa, haha. Alltså, väldigt mycket. Själva handlingen är tagen från den norska serien, men platserna där Mio och Anders befinner sig – ja de är ju från mitt liv. Jag bor i huset där Mio och Katja bor, och jag har även bott i samma hus som Anders bor i. Och alla detaljer. Varför äter Mio en kycklingkebab när hon pratar med Anders under utekvällen? Jo, jag gjorde själv det en gång när jag satt på en trapp med en kille. Så det är mycket från den första tiden när jag flyttade från Lund till Stockholm när jag var i samma ålder.

Heartbeats är en av många nya satsningar inom young adult-kategorin. Varför tror att genren blommar ut först nu?

– Jag tror att många produktionsbolag och tv-kanaler har varit rädda för att satsa så smalt. Tänkt att det bara är unga som tittar på sådant och att det inte är relevant för andra ålderskategorier. Men när Skam kom så förändrades mycket, likaså Normala människor. Äldre tittade och älskade båda serierna. Då insåg nog många hur brett det är. Det är inte bara tjugo-tjugofemåringar som tittar, det är relevant för många. En förälskelse känns ju likadant, oavsett om du är 75 år eller 25 år. Det är samma pirr.

Skrivit manus till julkalendern

Det är inte bara Heartbeats som Linn Mannheimer jobbat med på sistone. Tillsammans med Mattias Grosin och Isabelle Riddez har hon skrivit manuset till vad som kommer att bli årets julkalender Kronprinsen som försvann. I rollerna ser vi bland andra Maria Lundqvist, Sissela Kyle, Sissela Benn och Happy Jankell. Regisserar gör Tord Danielsson.

– Det är en svensk Disneysaga som utspelas i en tid som inte finns, och är en spänningsberättelse med mycket goda och onda krafter. En fin vänskapshistoria om Hilda och Ville som jag själv är väldigt stolt över och hoppas att folk kommer att gilla. Vänskapstemat som jag jobbade med i Heartbeats och som jag gillar att skildra, finns alltså även här, säger Linn Mannheimer med ett skratt.

Kultur och nöje

Hälften så många museibesök som före pandemin

Många museer hade tillfälligt stängt under 2021 på grund av covidsmittan, till exempel Vasamuseet i Stockholm. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Förra året hittade 9,4 miljoner besökare till Sveriges museer, trots pandemirestriktioner och nedstängningar, vilket var bara drygt hälften så många som under rekordåret 2019. Men det digitala intresset exploderade.

Antalet fysiska besök på museer var förra året hela 46 procent lägre än under 2019. Men det var samtidigt fem procent fler besök än under det inledande pandemiåret 2020, då besöken halverades. Det visar en ny rapport från Sveriges museer.

Bland de mest besökta museerna återfinns bland andra Skansen, Stiftelsen Nordiska museet och Wadköping.

– Det är väntat att det är fem museer med mycket verksamheter utomhus som toppar listan. Och samtidigt saknar vi de utländska besökarna och skolklasserna som inte har kunnat resa till museerna, säger Maria B Olofsson, tillförordnad generalsekreterare för Sveriges Museer.

Digital boom

Men om de fysiska besöken sjönk exploderade de digitala besöken – under 2021 tog användare del av innehåll från museerna på nätet drygt 233 miljoner gånger, vilket är 17 miljoner fler än i förra årets rapport. De siffrorna inkluderar dock besök på Wikipedia – med visningar av museernas eget material.

Ungefär 22 miljoner besök gjordes på museernas webbplatser varav 6,6 miljoner på samlingarna digitalt. Mitt i krisen är detta en ljuspunkt, enligt Maria B Olofsson, även om hon understryker att inget slår ett besök på plats.

– Men att det digitala utvecklas är fantastiskt bra på många sätt. Digitalisering som görs av samlingar betyder också mycket för samlingarna, det är en del av museernas arbete med bevarandet. Så det är en jätteviktig utveckling som har kommit för att stanna och som museerna kommer att satsa mycket på framöver.

Slår ekonomiskt

Konsekvenserna av de sjunkande besöken är oroande på sikt, enligt Olofsson. Vissa museer har klarat sig lindrigt undan medan andra har drabbats hårdare, framför allt de i större städer och de som är beroende av entréavgifterna.

– Ett antal museer fick varsla människor och det har också påverkat möjligheterna att hålla öppet under 2021, till exempel Vasamuseet som fick ha begränsade öppettider för att de fick varsla så jättemånga. Vasa hade väldiga intäkter med 1,2 miljoner besökare årligen men under 2021 hade de bara drygt 300 000 besökare.

Elin Swedenmark/TT

FAKTA

Fakta: Museibesök under 2021

De mest besökta museerna 2021 var:

Stiftelsen Skansen, Stiftelsen Nordiska museet, Wadköping, Gamla Linköping, Prins Eugens Waldemarsudde, Vasamuseet, Nationalmuseum, Världskulturmuseerna, Moderna museet och ArkDes, Helsingborgs museer.

De tio mest besökta webbplatserna var:

Naturhistoriska riksmuseet, Tekniska museet, Stiftelsen Nordiska museet, Moderna museet och ArkDes, Stiftelsen Skansen, Världskulturmuseerna, Malmö museer, Vasamuseet, Historiska museet, Nationalmuseum.

Sammanlagt har 126 museer deltagit i rapporten.

Kultur och nöje

Elva guldkorn på strömningstjänsterna i år

Kultur och nöje
Kultur och nöje Fantasyälskarna har flera påkostade tv-serier framför sig – och verklighetsinspirerade filmatiseringar fortsätter starkt framåt.
Här är tv-serieåret 2022.

"House of the dragon" – HBO Max.

2019 nådde "Game of thrones" sitt slut – men nu kommer George RR Martins fantasyvärld tillbaka i rutan. Prequel-serien "House of the dragon" utspelas 200 år före "Game of thrones", och berättar om Targaryen-släkten.

Serien är skapad av George RR Martin och Ryan J Condal, och är baserad på författarens roman "Fire & blood" från 2018. Premiär senare i år.

"The lord of the rings" – Amazon Prime

Ett annat fantasyuniversum som kommer tillbaka i år är Amazon Primes nya "Sagan om ringen"-serie, och precis som filmerna från tidigt 00-tal är den första säsongen inspelad på Nya Zeeland.

Handlingen utspelas några tusen år före "Bilbo – en hobbits äventyr", och produktionen har beskrivits som världens dyraste. Den första säsongen kostade runt 3,9 miljarder kronor att spela in. Två av avsnitten regisseras av svenska Charlotte Brändström. Premiär den 2 september.

"The Witcher: Blood origin" – Netflix

Netflix fortsätter att filmatisera Andrzej Sapkowskis "The Witcher"-böcker. Den nya miniserien är en prolog till de tidigare "The Witcher"-säsongerna och utspelas 1 200 år före tittarnas senaste möte med rollfigurerna. Bland annat skildras skapelsen av den första häxkarlen. Premiär senare i år.

"We own this city" – HBO Max

"The Wire"-skaparen David Simon och producenten George Pelecanos ligger bakom den här nya tv-serien med Jon Bernthal, Josh Charles och Jamie Hector i huvudrollerna.

Berättelsen är baserad på Baltimore Sun-reportern Justin Fentons bok "We own this city: A true story of crime, cops and corruption", om korrumperade poliser som skapar stora problem i Baltimore. Premiär senare i år.

"Pam & Tommy" – Disney+

Pamela Anderson och Mötley Crüe-trummisen Tommy Lees äktenskap hamnar under lupp på Disney+. Särskilt fokus ligger på dramatiken efter att parets egeninspelade sexvideo stals från deras hem, och såldes på internet.

I rollerna syns bland andra Lily James, Sebastian Stan och Seth Rogen. Premiär den 2 februari.

"Inventing Anna" – Netflix.

En journalist undersöker fallet Anna Delvey, en kvinna som påstår sig vara en tysk arvtagerska för att sedan stjäla New York-elitens hjärtan – och pengar. "Inventing Anna" är inspirerad av en verklig händelse och i rollerna syns bland andra Anna Chlumsky, Julia Garner och Arian Moayed. Premiär den 11 februari.

"Händelser vid vatten" – SVT.

Rolf Lassgård och Pernilla August spelar huvudrollerna i filmatiseringen av Kerstin Ekmans ikoniska deckare "Händelser vid vatten".

Handlingen inleds en midsommarnatt i början av 1970-talet, när det begås ett brutalt dubbelmord i i närheten av byn Svartvattnet. Regisserar gör Mikael Marcimain. Premiär senare i år.

"The playlist" – Netflix

Edvin Endre spelar rollen som Spotify-grundaren Daniel Ek i en skildring av hur den svenska strömningsjätten har förändrat musikindustrin från grunden. I rollerna syns även Gizem Erdogan, Christian Hillborg och Ulf Stenberg. Premiär våren 2022.

"Clark" – Netflix

Bill Skarsgård spelar brottslingen Clark Olofsson i Netflix nya serie. Olofsson var bland annat inblandad i Norrmalmstorgsdramat, som ledde till att begreppet Stockholmssyndromet myntades.

Serien är regisserad av Jonas Åkerlund och i rollerna syns även Adam Lundgren, Sandra Ilar, Malin Levanon och Vilhelm Blomgren. Premiär senare i år.

"Spelskandalen" – SVT

SVT:s kommande dramaserie är baserad på verkliga händelser från 90-talets Piteå. Björn Elgerd spelar Bosse, en spel- och sportfantast som tillsammans med sina vänner ger sig in i en jakt på de stora pengarna i sportvärlden.

I rollerna syns även Edvin Bredefeldt, Ulf Stenberg och Eva Melander. Premiär hösten 2022.

"Tunna blå linjen", säsong 2 – SVT

SVT:s succéserie är tillbaka med en andra säsong – och fyra nya poliser. I rollen som kändispolisen Khalid syns skådespelaren Mustafa al-Mashhadani medan de andra nya poliserna spelas av Robert Bengtsson, Malou Marnfeldt och Johannes Lindkvist. Premiär hösten 2022.

Sofia Sundström/TT

FAKTA

Fakta: Fler serier som släpps under 2022

”The gilded age” – HBO Max. Premiär den 25 januari.

"Mörkt hjärta" – Discovery+. Premiär den 9 februari.

”The marvelous mrs Maisel 4” – Amazon prime. Premiär den 18 februari.

”Severance” – Apple tv+. Premiär den 18 februari.

"The dropout" – Disney+. Premiär den 3 mars.

Familjen Bridgerton 2" – Netflix. Premiär den 25 mars.

"Lust" – HBO Max. Premiär i början av 2022.

"Nattryttarna" – Tv4 och C More. Premiär hösten 2022.

"Kärlek och anarki 2" – Netflix. Premiär senare i år.

"The Sandman" – Netflix. Premiär senare i år.

"Star wars: Andor" – Disney+. Premiär senare i år.

"Star wars: Obi Wan Kenobi" – Disney+. Premiär senare i år.

"Ms Marvel" – Disney+. Premiär senare i år.

"Moon knight" – Disney+. Premiär senare i år.

"She-Hulk" – Disney+. Premiär senare i år.

"Pachinko" Apple tv+. Premiär senare i år.

"Limbo" – Viaplay. Premiär senare i år.

"Halo" – Paramount+. Premiär senare i år.

"The last of us" – HBO Max. Premiär senare i år.

"Vi i villa" – Discovery+. Premiär senare i år.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Allakando

Läxhjälp och mattehjälp hjälper att lyfta svenska skolresultat

Allakando Svenska elever är bland de bästa i Europa på engelska, men de har betydligt svårare med matematiken. Det finns många elever som är i behov av extraundervisning för att kunna få godkänt i matematik - eller för att bli riktigt duktig i ämnet. Många elever har ett stort behov av mattehjälp – något som läxhjälpsföretaget Allakando hjälper till med. Fungerar det? I skrivande stund har 9 av 10 elever som tar del av deras läxhjälp höjt betygen.

Kunskapsresultaten i svensk skola har länge varit en viktig fråga på den politiska dagordningen. Sedan 1990-talet har svenska elevers resultat i internationella kunskapsmätningar fallit, även om vi på senare år har sett att resultaten gått upp något. En sak är dock säker – de svenska eleverna har svårt med matematiken.

Nästan 20 procent av de svenska eleverna kan bara förstå mycket grundläggande matematik, såsom enkla algoritmer, formler och procedurer, visade den senaste PISA-mätningen. PISA-mätningen visade att Sverige idag har en lägre andel högpresterande elever i matematik, jämfört med PISA-mätningen år 2003.

Experter oroliga för att svenska elever inte lyckas ännu bättre

Det är oroande att svenska elever inte lyckas bättre med matematiken. Matematiken är en grundförutsättning för logiskt tänkande och slutledningsförmåga och behövs i alla yrken. En vanlig missuppfattning är också att matematik är bara något som läses på högskoleförberedande program – även de som läser yrkesprogram på gymnasiet läser också minst en kurs i matematik.

På samhällsnivå är det därför viktigt att alla elever förbättrar sina kunskaper och resultat i matematik. Inte minst på grund av att vi har en arbetsmarknad idag med ett stort behov av exempelvis programmerare och personer med grundläggande kunskap i programmering, vilket i sin tur förutsätter att man behärskar matematikens grunder.

Läxhjälp som leder till höjda mattebetyg

Det finns dock goda exempel på insatser som leder till höjda mattebetyg. En sådan insats är företaget Allakandos läxhjälp. Allakando har erbjudit studiehjälp i hemmet såväl i hela Sverige sedan 2007, såväl som läxhjälp online i alla ämnen. Bolagets välrenommerade pedagogiska modell har hjälpt många elever att lyckas med sin matematik – 9 av 10 av eleverna som får läxhjäp med en mattelärare från Allakando lyckas höja sitt betyg.

Det är inte bara positivt för elevernas möjligheter att studera vidare – utan ger också en enorm skjuts för elevernas självförtroende. Matematik kan kännas svårt, men när man får det förklarat för sig på ett tydligt sätt och förstår hur man ska gå tillväga för att ta sig an uppgifterna, så är det enormt positivt för elevernas självbild.

Duktiga matteläre – nyckeln till varför Allakandos läxhjälp är så framgångsrik

Kärnan i Allakandos pedagogiska modell är att erbjuda högkvalitativ mattehjälp. Med högkvalitativ menas att den som lär ut ska ha goda ämneskunskaper, samt en bra förmåga att lära ut det som kan uppfattas som svårt inom matematiken. Därför är det mycket studenter som gör skillnad genom Allakandos mattehjälp.

Just nu populärt med läxhjälp online i matematik

En allt mer populär tjänst nu när många skolor har distansundervisning är deras skräddarsydda mattehjälp online. Tack vare den kan elever få topphjälp oavsett var de bor i Sverige. Exempelvis finns det många ingenjörsstudenter från Chalmers, Lunds Tekniska Högskola och KTH som som undervisar elever i matematik från sydligaste Skåne till nordligaste Norrland. Då det är personer som har stor förståelse för matematiken och som vet vad som krävs för att kunna göra matematiken begriplig. Ingenjörsstudenter, och andra studenter med god kunskap i matematik, är därmed tillgängliga för att ge läxhjälp till alla elever i Sverige.

En mattelärare på Allakando kommer inte bara hjälpa eleven att klara nästa prov – utan kommer också hjälpa eleven att klara framtida studier och ett framtida yrkesliv. Mattehjälp är viktigt för många elever, här kan du som ingenjörsstudent göra skillnad. På riktigt.

Kultur och nöje

Mia Skäringer startar ny podd

Mia Skäringer startar en ny podd. Arkivbild.
Foto: Björn Larsson Rosvall / TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Skådespelaren och komikern Mia Skäringer startar en ny podcast tillsammans med skådespelaren Hampus Nessvold, rapporterar Aftonbladet.

"Skäringer & Nessvold" har premiär på måndag.

”Vi kommer inte krångla in oss i några intellektuella haranger och resonemang. Det blir väl som vanligt när vi lyckas ses väldigt snabba kast mellan flams med lite djupgående oro här och var, sårbart och självupptaget”, skriver Skäringer i ett mejl till Aftonbladet.

Skäringers podd tillsammans med Anna Mannheimer, "Skäringer & Mannheimer", var en av de mest lyssnade svenska poddarna innan den lade ned i våras.

Kultur och nöje

Dree Low lägger ner karriären

Salah 'Dree Low' Abdulle i samband med att han tog emot priset för Årets hiphop/r’n’b under P3 Guld-galan i Partille arena i Göteborg 2020. Arkivbild.
Foto: Adam Ihse/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Rapparen Salah "Dree Low" Abdulle avslutar karriären, meddelar han själv på Instagram.
PREMIUM

"Sho sho folket! Jag lägger ner min musikkarriär för att fokusera på det som är bättre.. Kommer fortsätta mitt kreativa arbete på andra sätt. Tack!", skriver han i sin Instagram-story, rapporterar Aftonbladet.

Beskedet kommer efter att delar av Dree Lows musik plötsligt försvunnit från plattformar som Youtube och Spotify under veckan.

Under 2021 var Dree Low Sveriges tredje mest spelade artist på Spotify.

På P3 Guld 2020 vann han pris i kategorierna årets hiphop/r'n'b och framtidens artist.

I december förra året rapporterade dock Expressen att Dree Low, likt många andra gangsterrappare, börjat spelas alltmer sällan på P3 i kölvattnet efter mordet på rapkollegan Nils "Einár" Grönberg.

Dree Low dömdes nyligen till ett års fängelse för ett uppmärksammat butiksrån. Enligt Aftonbladet har han i förhör sagt att det hela berodde på ett missförstånd.

De 30 dagarna före Dree Lows dom spelades han 5,47 gånger per dygn på P3 Din gata. De första 30 dygnen efter domen spelades han däremot bara 0,57 gånger per dygn, vilket är en minskning med cirka 90 procent.

Kultur och nöje

Minister: Licensavgiften för BBC skrotas

BBC:s huvudkontor i London. Arkivbild.
Foto: Frank Augstein/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Storbritanniens kulturminister Nadine Dorries skriver i sociala medier att det kommande avtalet om licensavgiften för public service-bolaget BBC, som sträcker sig till år 2027, blir det sista.
PREMIUM

Fram till dess ska licensavgiften frysas. Vad som ska ersätta avgiften är oklart.

"Dagarna då landets äldre hotas med fängelse och har kontrollanter som knackar på dörren är över. Nu är det dags att diskutera och debattera nya sätt att finansiera, stödja och sälja fantastiskt brittiskt innehåll", skriver Dorries på Twitter.

BBC har inte kommenterat utspelet.

I en Daily Mail-artikel som Dorries själv länkar till framgår det att den frysta licensavgiften – som ska ligga på motsvarande knappt 2 000 kronor om året – kan leda till minskade intäkter för BBC i storleksordningen 25 miljarder kronor under åren som kommer. Tidigare har licensavgiften höjts i takt med inflationen.

Nadine Dorries har tidigare gjort sig känd för att kritisera BBC och har kallat det för en "partisk vänsterorganisation", bland annat.

BBC är världens äldsta och största public service-bolag.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL