Årets bästa 2021

Konst som tagit sig in under huden

Ceija Stojka, ur sviten När vi reste.
Foto: Malmö konsthall
Kultur och nöje
Årets bästa Vilka konstutställningar berörde lite extra förra året? Tidningens kritiker har samlat sina favoriter.

Britte Montigny:

Ceija Stojka på Malmö konsthall:

För årets mest självutlämnande, berörande och minnesvärda utställning svarar den österrikiska konstnären, poeten och författaren Ceija Stojka. Under större delen av utställningstiden tvingade pandemin Malmö konsthall att hålla utställningssalarna nästan folktomma, vilket ökade den känsla av hjälplöshet, förföljelse, förtryck och alienation som utställningen förmedlade. På en gång naivt, sakligt och hudlöst berättade Stojka i ord och bild – oljemålningar med hetsigt pålagda, pastosa färger – om de österrikiska romernas situation under nazitiden, men också om klentrogenheten när befrielsen äntligen var ett faktum.

Andreas Erikssons palett med lingarn.
Foto: Skissernas museum

Andreas Erikssons Vävnader, skisser på Skissernas museum:

Upphovsmannen till den andra stora konstupplevelsen är målaren och textilkonstnären Andreas Eriksson. På Skissernas Museum visade han i somras utställningen Vävnader, skisser. I fokus stod dels oljemålningar med närgångna naturmotiv där tonvikten låg på strukturer och färgnyanser, dels – och framför allt – tio stora vävnader som tycktes framvuxna ur naturstudierna men där ”paletten” bestod av lingarner av olika åldrar och nyanser och vävstolar (hanterade av skickliga konstväverskor) trätt i penslarnas ställe. Linets skönhet och potential som konstnärsmaterial uppenbarad!

Karin Mama Andersson, Jag.
Foto: Louisiana

Karin Mamma Andersson på Louisiana:

Få konstnärer har väl under året blivit så omskrivna som Karin Mamma Andersson. Louisiana överraskade med att visa ett 60-tal målningar tillkomna under de senaste cirka 20 åren. Alla till synes vardagliga, nästan banala men fyllda av en oroande tvetydighet. Med surreella förtecken åt den sig in under huden på betraktaren och dementerade med eftertryck alla antydningar om att måleriet skulle vara på utdöende.

Maria Zandihn:

Simone Aaberg Kærns Micro-Global Performance #1 (Open sky).
Foto: SMK

Efter stilheden – kunstens kvinder tager ordet på Statens museum for kunst, SMK, Köpenhamn:

Kvinnliga konstnärer som kämpat för något de trott på och velat skapa förändring i världen. Det är stommen i utställningen Efter stilheden – kunstens kvinder tager ordet, där SMK samlat kvinnliga konstnärer som Tabita Rezaire, Dea Trier Mørch, Lena Adler Petersen, Nancy Spero och Simone Aaberg Kærn, som alla använt konsten för att visa sitt ställningstagande i olika frågor. Otroligt intressant och angeläget och en inblick i olika konstformer hos några av vår tids mest spännande konstnärer.

Falsterbo photo art museum.
Foto: Bert Songsby

Dressed for success – 100 years of fashion photography på Falsterbo photo art museum:

Våren 2021 öppnades Falsterbo photo art museum av det äkta paret Claes och Christina Lindquist som samlat fotokonst under många år – och äntligen fick Skåne ett fantastiskt museum för fotokonst, som dessutom håller internationell toppklass. Invigningsutställningen Dressed for success – 100 years of fashion photography (som visas till och med den 20 mars i år), bjuder på många ikoniska modefotografier av fotografer som Richard Avedon, Helmut Newton, Peter Lindbergh, David LaChapelle, Irving Penn och Ellen von Unwerth och är en otroligt spännande resa i uttryck och mode.

Ceija Stojka.
Foto: Malmö konsthall

Ceija Stojka på Malmö konsthall:

Få utställningar har berört mig lika mycket som utställningen av den romska konstnären och författaren Ceija Stojkas verk där hon med så stort mod genom både ord och bild skildrar förföljelsen av romer och sin vistelse i koncentrationsläger under andra världskriget. Stojka var bara tio år när hon och delar av hennes familj blev deporterade till Auschwitz och genom konsten får vi följa hennes liv genom de mörka åren, sett ur ett barns perspektiv. Det är oerhört starkt, och det är bilder och ord jag aldrig kommer glömma.

Kultur och nöje

60 nya miljoner till kulturen

Socialminister Lena Hallengren (S) finansminister Mikael Damberg (S) presenterar coronarelaterade stödåtgärder vid en pressträff i Rosenbad.
Foto: Lars Schröder/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje I årets första extra ändringsbudget på 18 miljarder kronor avsätter regeringen 60 nya miljoner till kulturen. Dessutom föreslås en förlängning av evenemangsstödet.
– Alldeles för lite pengar, säger Mikael Brännvall, vd för Svensk Scenkonst.

Det mesta i ändringsbudgeten är redan kända åtgärder som tidigare presenterats i december och den 11 januari i år. Före jul presenterades ett nytt krisstöd till kulturen på 120 miljoner kronor. Sedan dess har nya restriktioner införts som drabbar kulturlivet och stödet höjs nu till 180 miljoner kronor för det första kvartalet 2022.

Det berättar finansminister Mikael Damberg (S) på en presskonferens på måndagsmorgonen.

– Vi vet att kultur- och idrottssektorn har drabbats hårt av restriktionerna. I dag kan vi meddela att regeringen kommer att skjuta till ytterligare 60 miljoner kronor till kulturen, säger han.

Ta del

– Det är utöver den miljard för kulturens återstart som låg i budgetpropositionen för 2022. Det ska även påpekas att aktörer inom kultur- och idrottsområdet även kommer att kunna tal del av det omställningsstöd och omsättningsstöd som regeringen nu förlängt.

Dessutom föreslås förlängt evenemangsstöd, som kan betalas ut vid inställda eller begränsade evenemang till följd av restriktioner under januari till mars 2022. Denna typ av stöd kräver godkännande från EU-kommissionen.

Mikael Brännvall, vd för Svensk scenkonst, framhåller att stödet är för litet.

– Vi är i en situation där regeringen har infört väldigt starka restriktioner här i december och januari och de innebär att scenkonstens verksamheter, framför allt de privata, står helt still. Man förlorar stora biljettintäkter, det handlar om miljoner varje dag. Mot den bakgrunden tycker jag att det man har tillfört i dag är alldeles för lite pengar, säger han.

Mycket mindre

De stöd som regeringen nu tillför är mycket mindre än för "motsvarande period tidigare under krisen", enligt Brännvall.

– Den andra delen är att man säger att återstartsmedlen som ligger i budgeten för i år ska omvandlas till krisstöd. Men man säger inte hur, i vilken form eller för vilken period. Och nu är det bråttom att få ut pengarna, säger Mikael Brännvall.

Kultur och nöje

Alekos Fassianos – "Greklands Picasso" – död

Den grekiske konstnären Alekos Fassianos blev 86 år.
Foto: Markos Chouzouris/AP
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Den grekiske konstnären Alekos Fassianos, vars motiv ofta var sprungna ur den grekiska mytologin och folkloren, har avlidit i sitt hem utanför Aten. Fassianos jämfördes ofta jämfördes med Matisse och Picasso. Själv sade han att han beundrade båda men framhöll samtidigt sina helt egna influenser. Efter studier i litografi på École des Beaux-Arts i Paris utvecklade Fassianos sin karakteristiska stil under 1960-talet. Hans verk finns representerat bland annat på Musée d'Art Moderne i Paris och på Atens Pinacotheque.

Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis lyfter fram honom som en konstnär som alltid "balanserade mellan realism och abstraktion och som lämnar oss ett värdefullt arv".

Fassianos beskrivs som en populär konstnär i sitt hemland. Hösten 2022 får hans konst ett eget museum i Aten.

Alekos Fassianos blev 86 år.

Kultur och nöje

Danska museer fruktar att besökarna uteblir

Besökare passerar Yves Kleins triptyk 'Monopink, monogold, monoblue' under en tidigare utställningen på Louisiana utanför Köpenhamn. Arkivbild.
Foto: John Mcconnio/AP
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Danska museer fruktar att besökarna uteblir när man nu åter får öppna den publika verksamheten. Vaccinpass och munskydd är obligatoriska och blir en bromskloss för vissa, uppger Anni Mogensen, biträdande direktör på Nationalmuseet i Köpenhamn, till Dansk Radio. En stor del av intäkterna kommer från entrébiljetter, och ekonomin kommer att påverkas, framhåller hon.

– Vi har sett vid några av de andra återöppningarna att det tar lite tid innan man hittar in till oss. Så det är självklart något som bekymrar oss, säger hon.

De danska museerna har varit stängda sedan 19 december på grund av smittspridningen. Men från och med måndag 17 januari kan de öppna igen. Även Poul-Erik Tøjner, chef på Louisiana i Humlebæk är säker på att det dröjer innan besökssiffrorna kommer upp i det normala igen.

– Jag har det lite som musikerna, vi spelar för dem som kommer, säger han till Dansk Radio.

Kultur och nöje

Lundaregissör får hjärtat att klappa

Nora Rios och Simon Edenroth som spelar Mio och Anders i nya tv-serien Heartbeats.
Foto: C More
Kultur och nöje
TV

Med nya young adult-serien Heartbeats vill den Lundabördiga regissören och manusförfattaren Linn Mannheimer skildra kärlek, vänskap och livsavgörande beslut på ett äkta och nära sätt. Dessutom är hon aktuell som en av manusförfattarna till årets julkalender Kronprinsen som försvann, en svensk Disneysaga.

Det är en av alla ljumma sommarkvällar. På en nattklubb i Stockholm möts deras blickar, Mios (Nora Rios) och Anders (Simon Edenroth), båda i tjugonågonting-åldern. De går hem med varandra, fumlar lite, har sex och tror väl båda två att det tar slut där. Men Mio blir gravid och ett stort beslut som måste tas vävs ihop med en kärlekshistoria och hur det faktiskt är att vara på den där tröskeln mellan ungdomen och vuxenlivet.

– Heartbeats handlar mycket om att bli förälskad i någon man kanske inte trodde att man skulle bli förälskad i, och vad det gör med en. När man inser att man blir en bättre person tillsammans med någon som man kanske inte trodde att man hade så mycket gemensamt med. Anders är ju mer uppstyrd och en KTH-student medan Mio ska flytta till Berlin med sin bästis Katja (Felicia Truedsson), och lägger pengarna på att festa, säger regissören Linn Mannheimer.

Vill det ska kännas äkta

Tv-serien, som nu sänds på C More, är baserad på den norska förlagan Hjerteslag och när Linn Mannheimer fick erbjudandet om att göra den svenska versionen fullständigt slukade hon originalet.

– Jag kände direkt att det här måste jag göra! Det var en serie som kändes på riktigt, och det som sedan var viktigt för mig var relationen mellan Mio och Anders. Att man verkligen tror på den, känner attraktionen som de känner. Men det var också viktigt att manuset inte skulle upplevas styltigt utan kännas äkta. I dialogen men också hur berättelsen gestaltas, ser ut och känns. Som en sådan grej som att Mio och Katja är hur glammiga och härliga som helst när de går ut men att de faktiskt vaknar med glitter under ögonen och är sunkiga. Det är ju så det är. Ingen vaknar med perfekt sminkning efter en utekväll, skrattar Linn Mannheimer.

– Något som jag också har valt att lyfta fram är vänskapen mellan Mio och Katja. Den tar den norska varianten inte upp på samma sätt. Men de två lever ju i symbios. Så vad händer med den relationen när någon kille kommer in i bilden? De bor ihop och gör allt tillsammans – självklart påverkas den relationen! Det tror jag att de flesta som har stått nära en vän vet att det gör. Så var det för mig också i den åldern, fortsätter hon.

Linn Mannheimer under inspelningen av Heartbeats.
Foto: Særún Hrafnkelsdóttir Norén

Ja, hur mycket är hämtat från ditt eget liv?

– Det är rätt många av mina vänner som är nervösa, haha. Alltså, väldigt mycket. Själva handlingen är tagen från den norska serien, men platserna där Mio och Anders befinner sig – ja de är ju från mitt liv. Jag bor i huset där Mio och Katja bor, och jag har även bott i samma hus som Anders bor i. Och alla detaljer. Varför äter Mio en kycklingkebab när hon pratar med Anders under utekvällen? Jo, jag gjorde själv det en gång när jag satt på en trapp med en kille. Så det är mycket från den första tiden när jag flyttade från Lund till Stockholm när jag var i samma ålder.

Heartbeats är en av många nya satsningar inom young adult-kategorin. Varför tror att genren blommar ut först nu?

– Jag tror att många produktionsbolag och tv-kanaler har varit rädda för att satsa så smalt. Tänkt att det bara är unga som tittar på sådant och att det inte är relevant för andra ålderskategorier. Men när Skam kom så förändrades mycket, likaså Normala människor. Äldre tittade och älskade båda serierna. Då insåg nog många hur brett det är. Det är inte bara tjugo-tjugofemåringar som tittar, det är relevant för många. En förälskelse känns ju likadant, oavsett om du är 75 år eller 25 år. Det är samma pirr.

Skrivit manus till julkalendern

Det är inte bara Heartbeats som Linn Mannheimer jobbat med på sistone. Tillsammans med Mattias Grosin och Isabelle Riddez har hon skrivit manuset till vad som kommer att bli årets julkalender Kronprinsen som försvann. I rollerna ser vi bland andra Maria Lundqvist, Sissela Kyle, Sissela Benn och Happy Jankell. Regisserar gör Tord Danielsson.

– Det är en svensk Disneysaga som utspelas i en tid som inte finns, och är en spänningsberättelse med mycket goda och onda krafter. En fin vänskapshistoria om Hilda och Ville som jag själv är väldigt stolt över och hoppas att folk kommer att gilla. Vänskapstemat som jag jobbade med i Heartbeats och som jag gillar att skildra, finns alltså även här, säger Linn Mannheimer med ett skratt.

Kultur och nöje

Hälften så många museibesök som före pandemin

Många museer hade tillfälligt stängt under 2021 på grund av covidsmittan, till exempel Vasamuseet i Stockholm. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Förra året hittade 9,4 miljoner besökare till Sveriges museer, trots pandemirestriktioner och nedstängningar, vilket var bara drygt hälften så många som under rekordåret 2019. Men det digitala intresset exploderade.

Antalet fysiska besök på museer var förra året hela 46 procent lägre än under 2019. Men det var samtidigt fem procent fler besök än under det inledande pandemiåret 2020, då besöken halverades. Det visar en ny rapport från Sveriges museer.

Bland de mest besökta museerna återfinns bland andra Skansen, Stiftelsen Nordiska museet och Wadköping.

– Det är väntat att det är fem museer med mycket verksamheter utomhus som toppar listan. Och samtidigt saknar vi de utländska besökarna och skolklasserna som inte har kunnat resa till museerna, säger Maria B Olofsson, tillförordnad generalsekreterare för Sveriges Museer.

Digital boom

Men om de fysiska besöken sjönk exploderade de digitala besöken – under 2021 tog användare del av innehåll från museerna på nätet drygt 233 miljoner gånger, vilket är 17 miljoner fler än i förra årets rapport. De siffrorna inkluderar dock besök på Wikipedia – med visningar av museernas eget material.

Ungefär 22 miljoner besök gjordes på museernas webbplatser varav 6,6 miljoner på samlingarna digitalt. Mitt i krisen är detta en ljuspunkt, enligt Maria B Olofsson, även om hon understryker att inget slår ett besök på plats.

– Men att det digitala utvecklas är fantastiskt bra på många sätt. Digitalisering som görs av samlingar betyder också mycket för samlingarna, det är en del av museernas arbete med bevarandet. Så det är en jätteviktig utveckling som har kommit för att stanna och som museerna kommer att satsa mycket på framöver.

Slår ekonomiskt

Konsekvenserna av de sjunkande besöken är oroande på sikt, enligt Olofsson. Vissa museer har klarat sig lindrigt undan medan andra har drabbats hårdare, framför allt de i större städer och de som är beroende av entréavgifterna.

– Ett antal museer fick varsla människor och det har också påverkat möjligheterna att hålla öppet under 2021, till exempel Vasamuseet som fick ha begränsade öppettider för att de fick varsla så jättemånga. Vasa hade väldiga intäkter med 1,2 miljoner besökare årligen men under 2021 hade de bara drygt 300 000 besökare.

Elin Swedenmark/TT

FAKTA

Fakta: Museibesök under 2021

De mest besökta museerna 2021 var:

Stiftelsen Skansen, Stiftelsen Nordiska museet, Wadköping, Gamla Linköping, Prins Eugens Waldemarsudde, Vasamuseet, Nationalmuseum, Världskulturmuseerna, Moderna museet och ArkDes, Helsingborgs museer.

De tio mest besökta webbplatserna var:

Naturhistoriska riksmuseet, Tekniska museet, Stiftelsen Nordiska museet, Moderna museet och ArkDes, Stiftelsen Skansen, Världskulturmuseerna, Malmö museer, Vasamuseet, Historiska museet, Nationalmuseum.

Sammanlagt har 126 museer deltagit i rapporten.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Privatlån.com

Hur kan man jämföra lån i Norge?

Privatlån.com

När du ska låna pengar är det inte någon bra idé att nappa på det första bästa låneerbjudandet som du får. I stället är det bättre att ta din tid och jämföra olika lån för att försäkra dig om att du verkligen kommer att få ett lån med bästa möjliga villkor. Vi ska i denna artikel ta oss en titt på hur man kan jämföra lån i Norge.

Ta hjälp av en låneförmedlare

Ett av de absolut bästa sätten för att jämföra lån när man bor i Norge är att använda sig av en låneförmedlare. När du ansöker om ett lån via en låneförmedlare ansöker denna i sin tur per automatik nämligen om lån hos flera olika aktörer åt dig. Därefter listas de låneerbjudanden som du har fått, och du kan välja ut det som har de allra bästa villkoren.

Genom att ansöka om ett lån via en låneförmedlare kan du därför ansöka om lån hos flera olika långivare, detta samtidigt som du bara behöver göra en enda låneansökan. Det ger dig därför största möjliga chans att lyckas finna bästa möjliga lån samtidigt som det sparar dig oerhört mycket tid.

En annan fördel med att ansöka om ett lån via en låneförmedlare är det faktum att det då inte behöver göras flera kreditupplysningar i ditt namn, utan det räcker med en. Detta är en fördel eftersom kreditupplysningar kan försämra din kreditpoäng, och görs det då alltför många kreditupplysningar på dig kan det påverka din kreditpoäng allvarligt. Detta är alltså dock inte något som du behöver oroa dig för genom att göra en låneansökan hos en låneförmedlare.

Vad ska man tänka på när man jämför lån?

En av de saker du bör tänka på när du ska jämföra lån är om det rör sig om ett lån med eller utan säkerhet. Väljer du att satsa på ett lån med säkerhet kommer du att behöva lämna någon av dina tillgångar i säkerhet till långivaren. Denna kan långivaren då ta ifrån dig om det är så att du inte klarar av att betala tillbaka ditt lån så som ni har kommit överens om. Faktum är att man i många fall använder samma sak som man lånar pengar till som säkerhet. Lånar du då till exempel pengar till att kunna köpa en bil lämnar du då samma bil i säkerhet. Då kan alltså långivaren ta bilen ifrån dig om det är så att du inte klarar av att betala tillbaka enligt er överenskommelse.

Men varför ska man då ta ett lån med säkerhet om det kan resultera i att man kan bli av med någon av sina tillgångar kanske du undrar? Svaret på denna fråga är att långivaren tar en mindre risk när de ger dig ett lån med säkerhet än vad som är fallet när de ger dig ett utan. Men varför är då detta något positivt för dig som låntagare? Det är det eftersom faktum att banken tar en mindre ekonomisk risk innebär att de kan kompensera dig för detta på olika sätt och vis. Bland annat kan de erbjuda dig en lägre ränta när det kommer till ett lån med säkerhet. Dessutom kan de i många fall erbjuda lån på större belopp än vad de kan göra när det gäller lån utan säkerhet.

När det gäller lån utan säkerhet är detta alltså lån som du inte behöver pantsätta någon av dina tillgångar för att kunna få. Just detta är också fördelen med dessa lån, alltså att du inte behöver riskera att bli av med någon av dina tillgångar om det är så att du får problem med tillbakabetalningen av lånet. Nackdelen med dessa lån är att långivaren tar en större risk genom att ge dig ett sådant. Detta är därför något som du får kompensera för genom att få en högre ränta samtidigt som du i vissa fall inte kan ansöka om lån på lika höga belopp. Har du tillgångar som du kan lämna som säkerhet kan därför ett lån med säkerhet vara att föredra.

En annan sak som det är mycket viktigt att tänka på när man ska jämföra lån är räntan. Ju lägre ränta du får på ditt lån desto billigare blir det nämligen för dig att låna pengar. Gör dock inte misstaget att enbart fokusera på den nominella räntan. Tyvärr är detta nämligen ett misstag som många låntagare begår, och det är ett misstag att göra det eftersom den nominella räntan inte inkluderar samtliga kostnader som tillkommer till ett lån. Det är det i stället den effektiva räntan som gör. Den effektiva räntan inkluderar nämligen både den nominella räntan samt övriga avgifter som kan tillkomma. Genom att fokusera på den effektiva räntan får du därför reda på exakt hur mycket det kommer kosta dig att låna pengar. Här gäller det helt enkelt att välja ett lån som har en så låg effektiv ränta som möjligt.

En annan sak som kan spela en viktig roll är den tid som du har på dig för att betala tillbaka ditt lån. Först och främst gäller det här att välja en återbetalningstid som resulterar i en månadskostnad som du kommer att ha råd med. Är det då en bra idé att välja en så lång återbetalningstid som möjligt eftersom detta ger dig lägsta möjliga månadskostnad? Svaret på den frågan är att det är det tyvärr inte. Skälet till det är att ju längre återbetalningstid du väljer desto högre blir nämligen räntan. Det är därför bäst att välja en återbetalningstid som ger dig en månadskostnad som du kommer att ha råd med, detta utan att för den sakens skull vara längre än nödvändigt eftersom det ger dig en högre ränta. Du får helt enkelt göra ditt bästa för att hitta en passande balans mellan återbetalningstiden och månadskostnaden.

Numera har du som låntagare också alternativet att ansöka om ett så kallat snabblån. Detta är lån där det går snabbt att få ett svar på sin låneansökan. Är det så att din låneansökan beviljas går det dessutom snabbt att få pengarna utbetalda. Snabblån kan dessutom även du som har betalningsanmärkningar i många fall ansöka om. Nackdelen med dessa lån är dock det faktum att de har hög ränta och i de flesta fall även en väldigt kort återbetalningstid.

Kultur och nöje

Elva guldkorn på strömningstjänsterna i år

Kultur och nöje
Kultur och nöje Fantasyälskarna har flera påkostade tv-serier framför sig – och verklighetsinspirerade filmatiseringar fortsätter starkt framåt.
Här är tv-serieåret 2022.

"House of the dragon" – HBO Max.

2019 nådde "Game of thrones" sitt slut – men nu kommer George RR Martins fantasyvärld tillbaka i rutan. Prequel-serien "House of the dragon" utspelas 200 år före "Game of thrones", och berättar om Targaryen-släkten.

Serien är skapad av George RR Martin och Ryan J Condal, och är baserad på författarens roman "Fire & blood" från 2018. Premiär senare i år.

"The lord of the rings" – Amazon Prime

Ett annat fantasyuniversum som kommer tillbaka i år är Amazon Primes nya "Sagan om ringen"-serie, och precis som filmerna från tidigt 00-tal är den första säsongen inspelad på Nya Zeeland.

Handlingen utspelas några tusen år före "Bilbo – en hobbits äventyr", och produktionen har beskrivits som världens dyraste. Den första säsongen kostade runt 3,9 miljarder kronor att spela in. Två av avsnitten regisseras av svenska Charlotte Brändström. Premiär den 2 september.

"The Witcher: Blood origin" – Netflix

Netflix fortsätter att filmatisera Andrzej Sapkowskis "The Witcher"-böcker. Den nya miniserien är en prolog till de tidigare "The Witcher"-säsongerna och utspelas 1 200 år före tittarnas senaste möte med rollfigurerna. Bland annat skildras skapelsen av den första häxkarlen. Premiär senare i år.

"We own this city" – HBO Max

"The Wire"-skaparen David Simon och producenten George Pelecanos ligger bakom den här nya tv-serien med Jon Bernthal, Josh Charles och Jamie Hector i huvudrollerna.

Berättelsen är baserad på Baltimore Sun-reportern Justin Fentons bok "We own this city: A true story of crime, cops and corruption", om korrumperade poliser som skapar stora problem i Baltimore. Premiär senare i år.

"Pam & Tommy" – Disney+

Pamela Anderson och Mötley Crüe-trummisen Tommy Lees äktenskap hamnar under lupp på Disney+. Särskilt fokus ligger på dramatiken efter att parets egeninspelade sexvideo stals från deras hem, och såldes på internet.

I rollerna syns bland andra Lily James, Sebastian Stan och Seth Rogen. Premiär den 2 februari.

"Inventing Anna" – Netflix.

En journalist undersöker fallet Anna Delvey, en kvinna som påstår sig vara en tysk arvtagerska för att sedan stjäla New York-elitens hjärtan – och pengar. "Inventing Anna" är inspirerad av en verklig händelse och i rollerna syns bland andra Anna Chlumsky, Julia Garner och Arian Moayed. Premiär den 11 februari.

"Händelser vid vatten" – SVT.

Rolf Lassgård och Pernilla August spelar huvudrollerna i filmatiseringen av Kerstin Ekmans ikoniska deckare "Händelser vid vatten".

Handlingen inleds en midsommarnatt i början av 1970-talet, när det begås ett brutalt dubbelmord i i närheten av byn Svartvattnet. Regisserar gör Mikael Marcimain. Premiär senare i år.

"The playlist" – Netflix

Edvin Endre spelar rollen som Spotify-grundaren Daniel Ek i en skildring av hur den svenska strömningsjätten har förändrat musikindustrin från grunden. I rollerna syns även Gizem Erdogan, Christian Hillborg och Ulf Stenberg. Premiär våren 2022.

"Clark" – Netflix

Bill Skarsgård spelar brottslingen Clark Olofsson i Netflix nya serie. Olofsson var bland annat inblandad i Norrmalmstorgsdramat, som ledde till att begreppet Stockholmssyndromet myntades.

Serien är regisserad av Jonas Åkerlund och i rollerna syns även Adam Lundgren, Sandra Ilar, Malin Levanon och Vilhelm Blomgren. Premiär senare i år.

"Spelskandalen" – SVT

SVT:s kommande dramaserie är baserad på verkliga händelser från 90-talets Piteå. Björn Elgerd spelar Bosse, en spel- och sportfantast som tillsammans med sina vänner ger sig in i en jakt på de stora pengarna i sportvärlden.

I rollerna syns även Edvin Bredefeldt, Ulf Stenberg och Eva Melander. Premiär hösten 2022.

"Tunna blå linjen", säsong 2 – SVT

SVT:s succéserie är tillbaka med en andra säsong – och fyra nya poliser. I rollen som kändispolisen Khalid syns skådespelaren Mustafa al-Mashhadani medan de andra nya poliserna spelas av Robert Bengtsson, Malou Marnfeldt och Johannes Lindkvist. Premiär hösten 2022.

Sofia Sundström/TT

FAKTA

Fakta: Fler serier som släpps under 2022

”The gilded age” – HBO Max. Premiär den 25 januari.

"Mörkt hjärta" – Discovery+. Premiär den 9 februari.

”The marvelous mrs Maisel 4” – Amazon prime. Premiär den 18 februari.

”Severance” – Apple tv+. Premiär den 18 februari.

"The dropout" – Disney+. Premiär den 3 mars.

Familjen Bridgerton 2" – Netflix. Premiär den 25 mars.

"Lust" – HBO Max. Premiär i början av 2022.

"Nattryttarna" – Tv4 och C More. Premiär hösten 2022.

"Kärlek och anarki 2" – Netflix. Premiär senare i år.

"The Sandman" – Netflix. Premiär senare i år.

"Star wars: Andor" – Disney+. Premiär senare i år.

"Star wars: Obi Wan Kenobi" – Disney+. Premiär senare i år.

"Ms Marvel" – Disney+. Premiär senare i år.

"Moon knight" – Disney+. Premiär senare i år.

"She-Hulk" – Disney+. Premiär senare i år.

"Pachinko" Apple tv+. Premiär senare i år.

"Limbo" – Viaplay. Premiär senare i år.

"Halo" – Paramount+. Premiär senare i år.

"The last of us" – HBO Max. Premiär senare i år.

"Vi i villa" – Discovery+. Premiär senare i år.

Kultur och nöje

Mia Skäringer startar ny podd

Mia Skäringer startar en ny podd. Arkivbild.
Foto: Björn Larsson Rosvall / TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Skådespelaren och komikern Mia Skäringer startar en ny podcast tillsammans med skådespelaren Hampus Nessvold, rapporterar Aftonbladet.

"Skäringer & Nessvold" har premiär på måndag.

”Vi kommer inte krångla in oss i några intellektuella haranger och resonemang. Det blir väl som vanligt när vi lyckas ses väldigt snabba kast mellan flams med lite djupgående oro här och var, sårbart och självupptaget”, skriver Skäringer i ett mejl till Aftonbladet.

Skäringers podd tillsammans med Anna Mannheimer, "Skäringer & Mannheimer", var en av de mest lyssnade svenska poddarna innan den lade ned i våras.

Kultur och nöje

Dree Low lägger ner karriären

Salah 'Dree Low' Abdulle i samband med att han tog emot priset för Årets hiphop/r’n’b under P3 Guld-galan i Partille arena i Göteborg 2020. Arkivbild.
Foto: Adam Ihse/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Rapparen Salah "Dree Low" Abdulle avslutar karriären, meddelar han själv på Instagram.
PREMIUM

"Sho sho folket! Jag lägger ner min musikkarriär för att fokusera på det som är bättre.. Kommer fortsätta mitt kreativa arbete på andra sätt. Tack!", skriver han i sin Instagram-story, rapporterar Aftonbladet.

Beskedet kommer efter att delar av Dree Lows musik plötsligt försvunnit från plattformar som Youtube och Spotify under veckan.

Under 2021 var Dree Low Sveriges tredje mest spelade artist på Spotify.

På P3 Guld 2020 vann han pris i kategorierna årets hiphop/r'n'b och framtidens artist.

I december förra året rapporterade dock Expressen att Dree Low, likt många andra gangsterrappare, börjat spelas alltmer sällan på P3 i kölvattnet efter mordet på rapkollegan Nils "Einár" Grönberg.

Dree Low dömdes nyligen till ett års fängelse för ett uppmärksammat butiksrån. Enligt Aftonbladet har han i förhör sagt att det hela berodde på ett missförstånd.

De 30 dagarna före Dree Lows dom spelades han 5,47 gånger per dygn på P3 Din gata. De första 30 dygnen efter domen spelades han däremot bara 0,57 gånger per dygn, vilket är en minskning med cirka 90 procent.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL