Inrikes

Richard Leakey död

Richard Leakey, världsberömd paleoantropolog och naturvårdare, har dött i sitt hem i Kenya. Han uppmärksammade vid flera tillfällen tjuvjakten på de afrikanska noshörningarna och elefanterna genom att bränna upp betar och horn från tjuvskjutna djur. Här placerar han ett noshörningshorn på en hög med horn för bränning. Arkivbild.
Foto: Petr David Josek/AP/TT
Inrikes
Personligt
Inrikes Richard Leakey, paleoantropologen bakom många av de fossila fynden av människans förfäder, är död. Han blev 77 år.
PREMIUM

Leakey, vars föräldrar var de likaledes berömda paleoantropologerna Mary och Louis Leakey, somnade in på söndagen i sitt hem i Kenya.

Han bestämde sig som ung för att inte gå i sina föräldrars fotspår, men ändrade sig ganska snart och började utforska området runt Lake Turkana i norra Kenya där han under årens lopp gjorde många uppmärksammade fynd, bland andra ett väl bevarat två miljoner år gammalt kranium av Homo rudolfensis, en tidig människoart.

Leakeys mest berömda upptäckt är "Turkana boy", ett komplett skelett av en ung Homo erectus, cirka 1,6 miljoner år gammal.

På senare år överlät Leakey fossiljakten helt och hållet till sin hustru Meave och sin dotter Louise, för att på heltid ägna sig åt skyddet av Kenyas djurvärld. Han var under en kortare period chef för den kenyanska viltvårdsstyrelsen Kenya Wildlife Service.

Roland Johansson/TT

Inrikes

Olycksdrabbat norskt fartyg gick till botten

Ett norskt lastfartyg fick slagsida under torsdagskvällen och fem besättningsmän fick räddas via en helikopter. Under natten sjönk fartyget till botten.
Foto: Johan Hallnäs/TT
Inrikes
Inrikes Fem besättningsmedlemmar fick räddas med helikopter när ett norskt lastfartyg fick slagsida väster om Kullen i nordvästra Skåne.
Under natten sjönk fartyget.
– Vi är på väg dit för att undersöka om det är något utsläpp, säger Allan Mortensen på den danska försvarsmakten.

Larmet från fartyget, som är norskflaggat, kom strax före klockan 21 på torsdagskvällen. Fem personer befann sig ombord. Vid 22.30 hade helikoptern plockat upp samtliga och var på väg med dem till Sverige för vård.

– Helikoptern plockade upp två från fartyget och tre från en livflotte. Så det har gått precis som det ska, sade Fredrik Strömbäck, kommunikatör på Sjöfartsverket, till TT vid 22-tiden.

Sjönk under natten

En dansk och två svenska helikoptrar ska ha deltagit i räddningsaktionen. Enligt Emma Nykvist, biträdande sjöräddningsledare, klarade sig de inblandade utan allvarliga skador.

– Vad vi vet mår de bra och är efter omständigheterna välbehållna, säger hon till Sydsvenskan.

Vid klockan 01.30 sjönk fartyget och det ligger nu på cirka 25 meters djup på danskt vatten. Fartyget var lastat med förorenad jord och var på väg från Köpenhamn till Randers på Jylland.

– Det ligger lite till fara för trafiken, så vi har sänt ut en navigationsvarning. Nu är det danska försvarets miljöskyddsfartyg på väg till platsen och tillsammans med andra myndigheter ska man lägga en plan för vad som ska ske med fartyget, säger Allan Mortensen, vakthavande befäl vid danska försvarets operationscenter, till TT.

Mortensen uppger att de fem besättningsmedlemmarna ska vara norska medborgare.

– Vi har varit på sjukhuset i Lund och kontrollerat deras identiteter. Det är ett danskt räddningsärende. Vi har inte gjort något mer än så och kommer nog inte att göra mer än så, säger Patric Fors, presstalesperson på den svenska polisen.

"Väldigt mörkt"

Inledningsvis fanns det inga indikationer på att fartyget läcker.

– Det var ju självklart väldigt mörkt när det sjönk, men då kunde man inte se att det läckte ut något. Vi räknar inte heller med att det är något stort utsläpp, men det får vi undersöka under förmiddagen, säger Allan Mortensen.

Den troliga förklaringen till slagsidan är att lasten har vält eller flyttat på sig.

– Det har varit väldigt hårt väder, med hårda vindar och kraftiga vågor, vilket har föranlett lastförskjutningen, säger Frida Nykvist till Sydsvenskan.

Inrikes

Vinterstormen medförde rusch efter solpaneler

Byggnadsarbetaren José Chavez har nyligen installerat solpaneler på sitt hus, som ligger i Dove Springs mellan Austin och San Antonio i Texas, USA.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes Den tog över 20 liv, ströp strömmen i dagar och förstörde egendom för miljarder kronor.
Men den oväntade köldknäpp som sänkte sig över Texas i USA förra vintern fick ytterligare en konsekvens: intresset för solenergi ökade dramatiskt.

– Jag vill vara oberoende, kunna stå på egna ben.

Byggnadsarbetaren José Chavez gör en gest upp mot de blänkande paneler som täcker taket på hans tegelhus i Dove Springs, ett bostadsområde mellan Austin och San Antonio i Texas. De har nyligen installerats och priset – motsvarande hisnande 350 000 kronor – är inget han vill prata högt om.

– Det är en investering, översätter 13-årige sonen Alex Chavez sin fars spanska.

– Nu kommer vi alltid att ha ström och vi slipper månadsräkningarna till elbolaget. Dessutom betalar det sig om vi någon gång skulle sälja huset.

Dödsfall och kritik

I februari i fjol togs familjen Chavez, som så många andra i villaområdet, på sängen av ett för Texas ovanligt vinterväder med snö och minusgrader. Flera miljoner invånare blev utan vatten och el och tiotals dog, både av kylan och halkan och av kolmonoxidförgiftning när de desperat försökte värma upp sina hem.

Att elförsörjningen klappade ihop samtidigt som behovet var extremstort resulterade i svidande kritik mot Texas politiska styre och stämningar mot elbolag. Och många privatpersoner drog slutsatsen att elnätet inte gick att lita på, att det var bättre att ordna sin egen elförsörjning.

Familjen Chavez – som förutom far och son består av mor, dotter och morföräldrar – fanns bland de som ville säkra sin elförsörjning.

– Vi hade varken ström eller vatten under flera dagar under ovädret. Vi klarade oss, men det var jobbigt, berättar José Chavez genom sonen, samtidigt som han börjar rengöra familjens jättegrill.

– Nu är vi självförsörjande. Solen räcker till alla. Och dessutom är den miljövänlig.

Mot förnyelsebart

För några år sedan var det få som yttrade orden "miljövänlig" och "Texas" i samma mening. Delstaten är fortfarande världskänd som en oljestat och Houston som något av en huvudstad för fossil energi. Men en omställning mot hållbara lösningar pågår. Texas är numera störst i USA på vindkraft och flåsar Kalifornien i nacken när det gäller solenergi. Bara 20 minuters körning från Austin breder kilometerlånga solparker ut sig på gammal jordbruksmark.

Vinterovädret kom att snabba på utvecklingen. Texasföretaget Sunnova Energy, som installerar solpaneler på bostadshus, såg sin orderingång öka med 165 procent under fjolårets andra kvartal (direkt efter köldknäppen), noterar tidskriften Forbes. Och den totala mängden solpaneler som installerades i Texas under 2021 (en sammanlagd kapacitet på omkring 6,5 miljoner kilowatt) var nästan dubbelt så stor som året innan, enligt branschorganisationen Seia.

– Alla vet att mängden olja och gas i marken är begränsad. Jättar som Shell, BP och Chevron kallar sig numera för energibolag och försöker rikta in sig mot rena, förnyelsebara källor, konstaterar Mitch Jacobson, chef för ATI, en av USA:s äldsta miljöteknikinkubatorer som är kopplad till University of Texas.

– Köldknäppen gjorde att många insåg att våra system inte är anpassade för vinterväder. Men i och med klimatförändringarna kommer vi att se fler stormar, orkaner och bränder – våra energisystem måste klara detta.

Lockar entreprenörer

Det är en uppskattad utmaning på det lummiga universitetsområdet, där ett stort antal innovationer sett världens ljus och där it-bolaget Dell startades 1984. I amerikanska magasin beskrivs Austin ofta som nästa Silicon Valley, ett innovationsmecka att räkna med.

Doktor Gregory Pogue, som leder lärosätets innovationsinstitut IC2, skriver gärna under på det. Austin – med sina musikbarer, sjöar och låga skatter – lockar både entreprenörer, etablerade it-jättar och skarpa studenter, försäkrar han.

– Nu jobbar vi bland annat med koldioxidfällor och med hur områden där olja utvunnits kan bli mer motståndskraftiga.

Två bolag som vuxit fram i samarbete med universitetet är Energy X, som återvinner litium och utvecklar nya batteriformer, samt Yotta Energy, som tagit fram en ny och mindre skrymmande form att korttidslagra solenergi på. Yotta Energy har precis säkrat riskkapital på motsvarande 110 miljoner kronor och håller på att flytta in i en hangarliknande lokal nära flygplatsen när TT hälsar på.

– Våra batterier kopplas direkt till solpanelen, de är smidiga att sätta på plats och fungerar i alla väder, berättar grundaren Omeed Badkoobeh entusiastiskt.

Byggde i garaget

Badkoobeh har en förflutet som solpanelsinstallatör och började skissa på Yottas batteri hemma i garaget. Han säger sig ha utvecklat det han själv saknat under otaliga, trassliga installationer.

– De flesta andra energilagringssystem är centraliserade och kräver jätteutrymmen. Jag har inte sett någon teknik som är lika användarvänlig som vår.

Rättat: I en tidigare version av texten var kapaciteten för installerad solkraft 2021 för låg.

Tina Magnergård Bjers/TT

Byggarbetaren José Chavez har satsat stora summor på att säkra att hans familj har tillgång till el.
Byggarbetaren José Chavez har satsat stora summor på att säkra att hans familj har tillgång till el.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Texasbor i Austin köar för att hämta vatten under fjolårets oväntade köldknäpp. Den ledde till omfattande elavbrott och, på vissa platser, till att vattenledningar frös sönder.
Texasbor i Austin köar för att hämta vatten under fjolårets oväntade köldknäpp. Den ledde till omfattande elavbrott och, på vissa platser, till att vattenledningar frös sönder.
Foto: Jay Janner/AP/TT
Gregory Pogue på innovationsinstitutet IC2, på University of Texas i Austin.
Gregory Pogue på innovationsinstitutet IC2, på University of Texas i Austin.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Omeed Badkoobeh, vd på och grundare av Yotta Energy, tillsammans med två medarbetare i deras nya lokaler. Yotta har utvecklat ett batteri för kortidslagring av solenergi.
Omeed Badkoobeh, vd på och grundare av Yotta Energy, tillsammans med två medarbetare i deras nya lokaler. Yotta har utvecklat ett batteri för kortidslagring av solenergi.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Omeed Badkoobeh, vd och grundare av Yotta Energy som utvecklat en ny form av batteri som lagrar solenergi.
Omeed Badkoobeh, vd och grundare av Yotta Energy som utvecklat en ny form av batteri som lagrar solenergi.
Foto: Henrik Montgomery/TT

FAKTA

Fakta: Solenergi och Texas

Solenergi är energi som härstammar från kärnprocesser i solens inre och som når jorden i form av solstrålning. Solenergin skapar värme på jorden och driver växternas fotosyntes och kan "skördas" bland annat via solpaneler.

USA:s energiminister Jennifer Granholm har slagit fast att solkraft är USA:s "billigaste och snabbast växande" rena energikälla. Enligt en studie från hennes departement kan solkraft stå för 40 procent av USA:s energibehov om 15 år. Det vore en mer än tiofaldig ökning jämfört med i dag då solenergi står för cirka 3 procent av elkonsumtionen i USA.

I delstaten Texas i södra USA installerades under 2021 solpaneler med en sammanlagd kapacitet på omkring 6,5 miljoner kilowatt (6,5 GW). Det var nästan en fördubbling jämfört med året innan då paneler med kapacitet på 3,5 miljoner kilowatt sattes upp, enligt branschorganisationen Solar Energy Industries Association ( Seia ).

Källa: USA:s energidepartement, Forbes, Seia och Ne.se

Inrikes

Flera olyckor i snön och halkan

Flera trafikolyckor har inträffat på de svenska vägarna under torsdagsnatten till följd av svårt väglag. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Flera olyckor inträffade på de svenska vägarna under torsdagsnatten till följd av halka och svårt väglag.

Vid halv tolv-tiden kom ett larm om en trafikolycka på E4:an i Trosa kommun där två lastbilar kolliderat i det hala väglaget, skriver polisen på sin hemsida.

Ingen skadades i samband med olyckan, men bärgningsarbetet påverkade trafiken under en viss tid och polisen har uppmanat Trafikverket att salta vägarna i området.

I Enköping fick en personbil sladd under tidiga fredagsmorgonen och kördes in i räcket varpå en annan personbil kör in i den. En person klämdes fast, men enligt polisen rörde det sig inte om några allvarligare personskador.

Ytterligare rapporter om trafikolyckor i samband med halka över landet rapporterades under natten och morgonen och på flera håll är det problem i kollektivtrafiken på grund av det hala väglaget.

Linnéa Wannefors/TT

Inrikes

Lovskolan ska utökas med 25 timmar

Skolminister Lina Axelsson Kihlblom. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes Regeringen vill utöka lovskolan och även studietiden.
Skolministern kommer att hålla en pressträff på fredagsmorgonen om saken.

Lovskolan ska utökas med ytterligare 25 timmar som ska ges under läsåret, till exempel på läslovet eller påsklovet för årskurs nio. Dessa timmar ska inte räknas av de 50 timmar lovskola som huvudmän är skyldiga att erbjuda.

Lagändringarna ska träda i kraft 1 juli i år.

– Det är ett viktigt jämlikhetsförslag. Även om fler elever de senaste åren klarar skolan är ett stort problem att så många elever varje år går ut grundskolan utan behörighet, säger skolminister säger Lina Axelsson Kihlblom .

Sedan 2017 är huvudmän skyldiga att erbjuda minst 50 timmar lovskola i juni för de elever som efter årskurs 8 eller 9 riskerar att inte vara behöriga till gymnasiet.

Det är frivilligt för eleverna att delta men elever som har tackat ja har närvaroplikt. Huvudmannen kan också frivilligt välja att erbjuda lovskola till dessa elever även under läsåret.

I oppositionens budget, som regeringen styr på, har 400 miljoner kronor tillförts för 2022 som ska användas till olika stödinsatser i skolan, exempelvis i form av utökad lovskola.

Inrikes

Två befäl utreds för sexuellt ofredande

Händelserna ska ha ägt rum vid ett skjutfält utanför Enköping under hösten. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Åklagare har inlett en förundersökning angående händelserna vid Ledningsregementet i Enköping. Det rör sig bland annat om två fall av sexuellt ofredande riktat mot värnpliktiga, rapporterar Sveriges Radio Ekot.
PREMIUM

520 soldater blev i december hemskickade från ledningsregementet i Enköping efter larm om kränkningar. Nu har en förundersökning angående flera av händelserna inletts, bland annat har tre befäl polisanmälts varav två av dem för sexuellt ofredande riktat mot värnpliktiga, rapporterar Ekot.

Händelserna ska ha ägt rum under hösten vid ett skjutfält utanför Enköping och enligt anmälan som Sveriges Radio tagit del ska ett befäl ha gett order till ett annat befäl att utföra en handling mot de värnpliktiga.

– Person två utför någonting på ett antal värnpliktiga, men mer i detalj än så går inte att beskriva just nu eftersom det inte hållits några förhör, säger kammaråklagare Thomas Forsberg till Ekot.

Ledningsregementet i Enköping vill inte kommentera hur befälen ställer sig till anklagelserna och polisen ska ännu inte ha hållit några förhör.

Linnéa Wannefors/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Företagsfinanser.se

Ökning av ansökningar om pausade amorteringar!

Företagsfinanser.se Bostadsmarknaden har trots omständigheterna inte rasat, istället har försäljningen ökat med hela 13 % och med ett fortsatt tryck på visningar på uteliggande bostäder.

Men även fast bostadsmarknaden är i full rullning så är det många bankkunder som har valt att pausa sina amorteringar på sina bostadslån. Detta i och med att bankerna lättat på tyglarna en aning som hjälp för den ekonomiska situationen som många sitter i just nu. I April så var det många husköp som gick i lås och många nya lyckliga husägare som flyttade in i sina nya hem. April är generellt sett en månad då många köper hus varje år och det visade sig vara så även under detta år.

Varje år så ökar mängden bostadslån i Sverige och ligger tillsammans på tusentals miljarder i värde. För de flesta hushåll så är det boendet som kostar mest månadsvis och också den utgift som svider mest. I mars gick bankerna ut med att de ändrar amorteringskraven för att hjälpa sina kunder. På detta sätt är det många som har kunnat spara in en del. Även fast det varje år är många kunder som ansöker om amorteringsfria månader på sina bolån, så har det varit en stor ökning av fall under de senaste månaderna.

Reporäntan oförändrad

Riksbanken meddelade nyligen att de lämnar kvar reporäntan på noll och detta för att de anser att den nedåtgående ekonomiska spiralen beror på gällande restriktioner. Det anses också vara svårt att sätta en prognos på hur framtiden kommer att se ut. Att räntan ligger oförändrad är ingenting som låntagare kommer att märka då det är samma som innan. Riksbanken betonar dock att räntan kan komma att sänkas om det anses vara nödvändigt i framtiden.

Många anser att räntan borde ha blivit reglerad ned på minus men Riksbanken menar på att det inte finns någon anledning att göra så i dagsläget. Anledningen till detta är att denna krisen inte är grundad i en finanskris likt den 2008, så den ska inte bedömas som så. Norge och Storbritanniens centralbanker sänkte däremot sina räntor med 0,5 %.

Detta tittar banken på när du ansöker om företagslån

Det är också många företagare som ansöker på företagsfinanser.se för att kunna hantera den nuvarande ekonomiska situationen där många företag står med en lägre produktion och därav omsättning. När ett företag ansöker om ett lån så är det dessa punkter som banken tittar på i en ansökan:

– Ägarna av företaget - referenser, privatekonomi och erfarenheter.

– Företagets affärsplan - detaljerad plan.

– Eventuell ekonomisk hjälp - revisor eller liknande.

– Balansräkning, bokslut och deklaration på företag som etablerat sig redan.

Det finns ett par olika företagslån som banker kan låna ut till företagare och vilket som passar för eventuella företag kan variera beroende på behovet. Ett företag som behöver investera i inventarier, maskiner eller byggnader brukar exempelvis oftast välja en investeringskredit och enbart amortera för den summa som är använd.

Inrikes

Mynt för miljoner borta – hovrättsdom i dag

Inrikes
Inrikes Kom de mynt som mannen sålde på auktioner för miljontals kronor från Kungliga myntkabinettet? Och kan han i sådana fall dömas för det – eller har preskriptionstiden löpt ut?
I dag meddelar Svea hovrätt sin dom mot den före detta anställda vid museet.
PREMIUM

Den i dag 47-årige mannen står åtalad för sex fall av grovt häleri. Enligt åklagaren har mannen, som tidigare arbetade vid Kungliga myntkabinettet (i dag Ekonomiska museet) och då hade fri tillgång till valven och dess föremål, vid olika tillfällen sålt mynt från museets samlingar till ett värde av omkring 3,7 miljoner kronor.

Mannen själv säger att mynten kommer från arv eller att han köpt dem från andra myntsamlare.

I tingsrätten prövades aldrig frågan om varifrån mynten kom. I stället konstaterades bara att preskriptionstiden för häleri hade gått ut och mannen friades.

Preskription

Men åklagaren överklagade och menade att preskriptionen inte alls behöver ha gått ut, det finns särskilda undantag för häleribrott som kan gälla i just detta fall.

– Frågan är huruvida mynten kommer från myntkabinettet och om brotten ska anses preskriberade eller inte, sade han i sin framställning i hovrätten, som höll huvudförhandling i december förra året.

Från försvarssidan anser man att tingsrättens bedömning var korrekt, alla eventuella brott är preskriberade.

Dålig koll

Utöver det har försvaret även siktat in sig på den dåliga koll som man anser att museet har haft på sina samlingar. Bland annat har mynt som tidigare påståtts ha försvunnit och sedan sålts av mannen senare hittats i samlingarna och därmed avförts från åtalet.

De saknade föremål som 47-åringen åtalats för är bara en bråkdel av vad som enligt museet fattas i samlingarna. Enligt en inventeringen saknas omkring 1 500 föremål, till största delen mynt, till ett värde av 25 miljoner kronor.

Svea hovrätt meddelar sin dom klockan 11.

Inrikes

Coronakommissionen får information fem i tolv

Coronakommissionens ordförande Mats Melin har efter visst besvär, i elfte timmen, fått mer information från regeringskansliet om hanteringen av pandemin. Arkivbild.
Foto: Christine Olsson/TT
Inrikes
Inrikes Fem i tolv händer det.
Coronakommissionen har nu fått ta del av "sammanställningar" om vad som skett på de hundratals möten som hållits i en särskild krisgrupp med statssekreterare.
PREMIUM

Beskedet från regeringen är dock ännu att protokoll eller formella mötesanteckningar inte finns från mötena. Det ska hållits uppemot 250 möten under pandemin i krisgruppen med berörda ministrars statssekreterare, kallad Gruppen för strategisk samordning (GSS).

Enligt beskrivning från källor i Regeringskansliet har man den senaste tiden närmast öst dokumentation och uppgifter över coronakommissionen.

Men kommissionen har inte haft möjlighet än att bedöma om den är nöjd med vad den fått. Det börjar bli knappt om tid. Redan om en dryg månad, den 25 februari, ska den lägga fram sitt slutbetänkande och dom över regeringens hantering av pandemin.

"Det är riktigt att det tagits fram en hel del information. Vi har börjat gå igenom den och fortsätter med det nästa vecka. Det är ännu för tidigt att säga om den motsvarar det som vi har begärt", skriver kommissionens ordförande Mats Melin i ett mejl till TT.

Materialet handlar om hur regeringen och tjänstemännen i Regeringskansliet arbetat, mötts och överlagt under pandemin. Kommissionen vill ha det för att kunna utföra sin granskning. Företrädare för kommissionen har tidigare uttryckt kritik mot att en del begärd information inte har lämnats ut. Och kommissionen och regeringskansliet har haft olika inställning om vad som kan delges. Dagens Medicin var först att rapportera om det.

Anklagas för mörkläggning

Oppositionen i riksdagen har anklagat regeringen för att försöka mörklägga viktiga inslag i krishanteringen.

På fredagen ska ett möte hållas mellan kommissionen och Regeringskansliet. Syftet är, enligt Regeringskansliet, att reda ut eventuella missförstånd om vad kommissionen tidigare har begärt att få och om något fattas.

"Några medlemmar av sekretariatet ska träffa företrädare för RK (läs: Regeringskansliet) för att ytterligare klargöra vårt informationsbehov" skriver Melin till TT.

Kommissionen tänker inte begära förlängd tid för att ha mer tid att granska material den fått.

En regeringskälla säger att kommissionen, även om det är sent i processen, nu har fått väldigt mycket information.

Hallengren: Inga beslut

Mycket av kritiken om brist på underlag kretsar kring statssekreterarmötena i GSS. De har haft till uppgift att samordna regeringens arbete och har, enligt Svenska Dagbladet och Dagens Medicin, mötts omkring 250 gånger under pandemin.

– De fattar inga beslut på sina möten, utan är en grupp för att informera sig och diskutera, sade socialminister Lena Hallengren (S) till TT häromdagen.

Det var efter att hon mött riksdagens socialutskott med anledning av kritiken om brist på underlag för kommissionens granskning. Hallengren uppgav då att praxis är att det inte görs mötesanteckningar vid GSS-möten.

En regeringskälla hävdar att inte heller den borgerliga regeringen förde mötesanteckningar vid motsvarande möten under den stora skogsbranden sommaren 2014.

Inga protokoll

Dagordningar, lägesbilder och underlag från GSS-mötena har kommissionen dock fått, enligt Hallengren. Men frågor om protokoll har besvarats med att sådana inte skrivs.

I onsdags fick kommissionen ta del av sammanställningar från GSS-möten genom att läsa dem på plats. I sammanställningarna finns uppgifter om vad som togs upp och vilka slutsatser som drogs vid mötena.

"Några medarbetare var på plats igår (onsdagen) och fick del av visst material. Vi har ännu inte hunnit sammanställa och värdera det. Ytterligare granskning av materialet sker under nästa vecka", skriver Mats Melin.

Kommissionen har också fått se "massor av mejl" som skickats mellan statssekreterare och regeringens presschef angående pandemin.

Privata mötesanteckningar, som enskilda tjänstemän gjort, har inte lämnats över.

Lars Larsson/TT

FAKTA

Fakta: Material som delgetts kommissionen

Utlämnade handlingar:

Svar på frågor som kommissionen ställt inför intervjuer med några statssekreterare och dåvarande inrikesministern Mikael Damberg.

Svar på frågor från om regeringens och Regeringskansliets pandemiberedskap.

Månadsvis sammanställningar över de regeringsbeslut som har fattats med anledning av arbetet med covid-19. Sammanställningarna sträcker sig från den 1 februari 2020 och framåt.

Grafiska lägesbilder och lägesbilds-pm från januari till april 2020.

Planeringsunderlag för sommar och höst 2020

Plan för utbildning och övning i krishantering i Regeringskansliet 2017–2020.

Plan för utbildning och övning för regeringen och politisk ledning i Regeringskansliet i krishantering 2016–2018.

Stående dagordning för möten i Gruppen för strategisk samordning.

Kallelser med dagordning, protokoll i form av tjänsteanteckning samt deltagarlista för möten i Krishanteringsrådet.

Handlingar kommissionen fått se på plats i Regeringskansliet:

Powerpoint-bilder gällande strategiska diskussioner på allmän beredning om covid-19 under mars–maj 2020.

Mål och scenarier som har diskuterats på allmän beredning i regeringen februari 2020–juni 2021.

Intern e-post som skickats mellan vissa statssekreterare och regeringens presschef under våren och hösten 2020.

Underlag från analysarbetet med anledning av utlåtanden från externa experter utifrån ett positivt och ett negativt scenario för pandemins utveckling.

Utvärdering av krishanteringsenhetens hantering av coronapandemin våren 2020

Intern logg förd från Kriskoordineringscentralen rörande kontakter tagna under 2020 och 2021.

Interna minnesanteckningar gjorda löpande av krishanteringsenheten om genomfört arbete där gällande pandemin, däribland sammanställningar över vad som tagits upp på möten i GSS.

Rapporter från ambassaderna i Rom, Wien och Reykjavik om smittspridningen i Italien, Österrike respektive Island för perioden 20-02-01–20-03-11

Underlag från arbetet med mål och strategi som publicerades på regeringens webbplats den 7 april 2020.

Socialdepartementets coronarelaterade loggbok.

Listan är inte fullständig, ytterligare information har lämnats från olika departement

Källa: Regeringskansliet

Inrikes

Fler väljer att donera organ

Organ- och vävnadsdonation från avlidna har haft en positiv utveckling under det senaste decenniet i Sverige. Arkivbild.
Foto: Jack Mikrut/TT
Inrikes
Inrikes 192 avlidna personer blev förra året organdonatorer. Det är den högsta siffran som noterats hittills. Men behovet av donerade organ är fortsatt stort.
PREMIUM

Donationsviljan är hög i Sverige. Åtta av tio säger sig vara positivt inställda till att donera sina organ och vävnader, men bara två av tio finns med i donationsregistret.

De 192 avlidna personer som blev donatorer förra året bidrog till att 631 organ kunde transplanteras till svårt sjuka patienter – trots pågående pandemi.

"Sjukvården, inte minst intensivvården, har gjort ett stort arbete för att upprätthålla donationsverksamheten", säger Anna Aldehag, enhetschef på Socialstyrelsens donationscentrum, i ett pressmeddelande.

En del av ökningen beror på att fler donationer har kunnat genomföras efter att döden inträffat efter ett cirkulationsstopp, så kallad DCD (donation after circulatory death). Totalt blev 27 personer donatorer genom DCD förra året, vilket är det högsta antalet sedan DCD började införas i Sverige 2019.

Flest donationer, 165, gjordes möjliga genom DBD (donation after brain death), då döden inträffar efter en svår och nytillkommen hjärnskada.

Även om antalet donatorer ökar finns det fortfarande ett stort behov av donerade organ. Under fjolåret dog 33 personer som stod uppsatta på väntelistan.

FAKTA

Fakta: Antal avlidna organdonatorer per år

2021: 192

2020: 174

2019: 191

2018: 182

2017: 188

2016: 185

2015: 167

Källa: Socialstyrelsen

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL