Annons

Annons

Annons

Malmö

Debatt
Tillit ger tillväxt

Tillit mellan människor kan vara den mest underskattade pusselbiten i arbetet med att skapa hållbar tillväxt. När sysselsättning och tillväxt debatteras är den aspekten sällan i fokus.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Forskning som pekar på detta presenteras i rapporten ”Engagemang i civilsamhället i Malmö: Betydelsen av kontakter mellan grupper för tillit” som beställts av Malmö Tillväxtkommission.

Malmös befolkning är en stor tillgång. Med sina 180 nationaliteter är Malmö en av världens mest globala städer. I dagsläget står Malmös arbetsmarknad inför en rad olika utmaningar. Trots långvariga insatser för att sänka arbetslösheten präglas staden av en högre arbetslöshet, 12,6 procent, jämfört med det nationella snittet på 6,7 procent. Vi vet att här spelar nätverk och kontakter en viktig roll. Över hälften av alla jobb, 63 procent, förmedlas via kontakter enligt statistik från Svenskt Näringsliv (2020). Det innebär att om man har ett begränsat nätverk kommer utgångsläget för att hitta ett jobb vara tuffare.

Annons

Annons

Unga med bra kontaktnät har större chans att komma in på arbetsmarknaden.

Bild: Anders Wiklund/TT

Civilsamhället är en viktig aktör här och kan verka som en brygga till jobb i både näringslivet och offentlig sektor.

Rapporten slår fast att samhällen som präglas av misstro har lägre livskvalitet och tillväxt, därför är vikten av att skapa just tillit i ett samhälle stor. Civilsamhället spelar en viktig roll när det kommer till att möjliggöra positiva möten som i sin tur bidrar till tillitsfulla relationer.

Till exempel under flyktingvågen 2015 organiserade sig civilsamhället för att välkomna och vägleda flyktingar rätt i kontakt med myndigheter. Liksom under covidpandemin, där civilsamhället bidrog i att informera olika grupper om covid och restriktionerna.

Civilsamhället lär även barn och unga grunderna i samarbete genom idrottsrörelsen, utvecklar deras kreativa färdigheter genom kultur- och konstföreningar och stärker deras organisatoriska och retoriska förmågor i ungdomsråd och ideella föreningar som organiseras runt jämställdhet, jämlikhet, mångfald, klimatet.

Rapporten landar även i att unga har mer positiva erfarenheter av de kontakter som skapas inom civilsamhället. Precis som rapportens slutsatser visar är vi övertygade om att samarbete mellan civilsamhälle, näringsliv och offentlig sektor, inte minst när det kommer till inkludering av unga, är en viktig beståndsdel för att främja hållbar tillväxt i Malmö.

Annons

Vi, som representerar näringslivet och civilsamhället i denna debattartikel, samarbetar till exempel kring Nätverket HANI där 20 ungdomar varje år kommer i kontakt med aktörer inom näringslivet. Syftet med Nätverket HANI är att skapa möten och förtroende mellan människor som normalt sett inte kommer i kontakt med varandra. Tanken är att ungdomarna ska lämna med ett bredare nätverk och en större verktygslåda för hur de kan förändra och påverka sin framtid. Genom dessa nätverksträffar sker även ett viktigt utbyte där ungdomarna får dela med sig av sina perspektiv och lösningar på viktiga samhällsproblem.

Annons

Civilsamhället sitter på många viktiga kontakter, tillvägagångssätt och värdefull kompetens som vi bör inkludera och lära oss av om vi menar allvar med att faktiskt inkludera alla på arbetsmarknaden och ta tillvara på de möjligheter som mångfald och diversitet innebär. Dessa beståndsdelar är mycket viktiga för att säkra en hållbar tillväxt i Malmö.

Susanne Wallman Lundåsen

Rapportförfattare och Universitetslektor Linköpings Universitet

Yasemin Arhan Modéer

Grundare och VD Altitude Meetings

Kommissionär Tillväxtkommissionen

Vlora Makolli

Verksamhetsutvecklare Tillsammans i förening Kommissionär Tillväxtkommissionen

Vill du medverka på Skånska Dagbladets debattsida? Så gör du: https://www.skd.se/info/medverka-pa-skanska-dagbladets-debattsida

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan