Annons

Annons

Annons

Debatt
Ingen kollektiv bestraffning för ryssar

När alltfler ryssar lämnar sitt misshandlade land för att undgå följderna av Putins missgärningar höjs nu röster för att gränserna ska stängas för dem. Enligt Stefan Hedlund vid Uppsala universitets Centrum för Rysslandsstudier bör alla ryssar behandlas som krigsförbrytare (Expr 7/10). Han tillåter inga undantag.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Det innebär att årets fredspristagare, den ryska människorättsorganisationen Memorial, fjorårets (Novaya Gazetas chefredaktör Dimitrij Muratov), den fängslade oppositionspolitikern Navalnyj, de oppositionspartier som reagerat, de många folkvalda politiker i regionala och lokala parlament som öppet protesterat mot Putins krig och de de ”vanliga” ryssar som protesterat på gator och torgskulle räknas som krigsförbrytare, . De tillhör samma nationalitet som Putingänget – därför ska de straffas, bland annat genom att förvägras visum.

Fredspristagaren Dmitrij Muratov skriver i gästboken vid fredsprisutdelningen.

Annons

Efter kriget ska Putins efterträdare förhindras att återuppbygga sitt land. Omvärlden ska behandla Ryssland och alla ryssar som parior. Vart sådant leder vet vi. Efter 1a världskriget inleddes en kollektivbestraffning av Tyskland som provocerade fram en gigantisk tysk revanschism som kulminerade i Hitler och folkmord.

Annons

Efter 1945 drog världens demokratier slutsatsen att Tyskland inte skulle uteslutas utan integreras i en ny demokratisk framtid. Kanske är det därför Tysklands förbundskansler är särskilt angelägen om att betona vikten av framtidssamarbete med Ryssland. Han vet vad han talar om.

Vi som följer ryska medier vet dels att det finns modiga oppositionsmedier, som Novaya Gazeta, som hittar nya vägar förbi censuren och dels att flera formellt regeringstrogna tidningar, till exempel Kommersant och Nezavisimaya Gazeta, nästan dagligen rapporterar om brister i krigsmaskineriet och oro och kritik i befolkningen. Opinionsinstituten visar minskat förtroende för regimen. Hedlund tycks kräva massprotester i samma skala som mötte USAs krig i Vietnam och Irak. Men Ryssland är ingen demokrati. Hur kan man kräva massiva massprotester i en autokrati?

Visst finns det mycket nostalgiskt drömmeri om Storryssland också utanför Putins unkna sekt, inte minst bland s k intellektuella som skriver i Liternaturnaya Gazeta. Liknande tankegångar finns i fackföreningarnas Trud, militärens Krasnaya Zvezda, kommunisternas Pravda. Men den stora breda folkliga krigsentusiasmen lyser med sin frånvaro. När, som de senaste dagarna, det mest högljudda krigsjublet kommer från den ökände maffialedaren, Tjetjeniens regionalpresident Kadyrov, kan Putin konstatera att med sådana vänner behöver han inga fiender.

Annons

Annons

Alltfler tror att Putin redan har förlorat. Jag hoppas förstås att de har rätt. Men om det är så väl vore det väl vansinnigt kontraproduktivt att vidta åtgärder som gör alla ryssar till västhatande revanschister. Nej, gör som efter andra världskriget – bestraffa Putinklicken och andra bevisade krigsförbrytare, men erbjud alla andra ryssar fredligt samarbete. Inte bara för Rysslands utan också för vår egen skull.

I Ukraina pågår krig om demokratin. En del av demokrati är rättssäkerhet. I en demokrati kan ingen kollektivbestraffas på grund av sin nationalitet.

Men kriget handlar också om organiseringen av världen. Ukraina försvarar inte bara sig självt utan en världsordning som bygger på samarbete, inte maktkamp. Då kan alternativet till ryskt maktmissbruk inte vara att allt ryskt förtrycks och diskrimineras. Om vi vill ha en fredlig framtid måste vi anstränga oss för att, sedan Putinklicken krossats, integrera Ryssland i vår gemensamma demokratiska och miljöanpassade värld.

Per Gahrton

före detta EU-parlamentariker (MP)

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan