Alebyggen beläget nordöst om Göteborg ägs till till 100 procent av Ale kommun. Totalt äger och förvaltar bolaget cirka 2 100 lägenheter i kommunen.

För ett par år sedan satsade Alebyggen på tre separata kooperativa hyresgästföreningar. Alebyggen ägde husen, men den kooperativa föreningen blockhyrde lägenheterna och bestämde med hjälp av revisorer hur mycket hyra medlemmarna skulle betala. För de boende innebar det att hyran inte höjdes under en fyraårsperiod.

I Höör ser upplägget annorlunda ut eftersom hyresgästerna efter bara någon månad åkt på en hyrehöjning på 23 procent. Där har föreningen Trygga Hem tagit över huset från Riksbyggen.

Dessutom skiljer kontantinsatsen rejält. I Höör har hyresgästerna betalat ett symboliskt belopp på vardera 100 kronor medan kooperativet i Ale krävde kontantinsatser på ett par hundra tusen kronor.

– Hyresnivån påverkas beroende på kontantinsatsen. Tanken är att det ska finnas en skälig balans mellan avgift och hyra, säger Johan Redlund på Alebyggen.

I dag har Alebyggen avvecklat två av tre kooperativ som man var med och utvecklade. Istället har husen omvandlats till vanliga hyresrätter.

Svårt att hitta boende som vill sitta i styrelsen, hyresgäster som lämnat efter sig lägenheter med brister i underhållet och problem för medlemmar att ta banklån, beskrivs som anledningar.

– Mycket handlade det om att hyresgästerna som flyttade in hade höga förväntningar på en hyresrätt med full service medan det saknades vilja för att engagera sig i föreningen, säger Johan Redlund.

– Två av de kooperativa föreningarna hade inte förutsättningarna att hålla ihop kring ansvarsfrågorna, fortsätter han.

Vad är fördelen med kooperativa hyresrätter?

– Det är en boendeform där tanken är att hyresgästen ska få större inflytande över sin bostad och tillsammans med sina grannar förfoga över huset. Problemet uppstår när förväntningarna inte motsvaras. Här får den enskilde hyresgästen själv ta tag och tapetsera om sin lägenhet, ingen annan gör det, säger Johan Redlund