Annons

Annons

Annons

Debatt
Minska matsvinnet i skolan

29 september är internationella matsvinnsdagen – en dag som instiftades av FN för att uppmärksamma och minska matsvinnet i världen.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Matsvinn är livsmedel som producerats i syfte att bli mat, men som av olika anledningar inte äts upp. Konsekvensen är både ett slöseri på ekonomiska resurser och en negativ miljöpåverkan. På en global nivå står matsvinnet för 8–10 procent av utsläppen av växthusgaser i världen. För att sätta det i sitt sammanhang skulle matsvinnet, om det var ett land, vara den tredje största utsläpparen i världen, efter Kina och USA.

Matsvinn i en skolmatsal.

Bild: Jonas Ekströmer/TT

Enligt siffror från Livsmedelsverket slängs cirka 11 000 ton mat i Sveriges skolor varje år. Det motsvarar var sjätte portion. Samtidigt visar en ny undersökning från Orkla FoodSolutions att arbetet med miljömålet om minskat matsvinn går framåt. Två tredjedelar av skolorna i Skåne har redan uppsatta mål för att minska matsvinnet i skolorna och cirka 13 procent uppger att de ska arbeta fram mål. Ett tydligt mål är ett bra första steg på vägen mot minskat matsvinn.

Annons

Annons

I spåren av inflation av matpriser och en annalkande lågkonjunktur är minskat matsvinn något som kan ge direkt effekt på kommunens budget, samtidigt som det är en strategisk insats i kommunens klimatarbete. Med relativt små investeringar och ökad kunskapsspridning skulle stor effekt kunna uppnås.

Kostcheferna i kommunerna sitter redan på många av de lösningar som behövs för att minimera matsvinnet i kommunens skolor. Nu behövs det skjutas till medel för att realisera några enkla förändringar som skulle ge stora resultat:

* Investeringar i kunskapshöjande insatser.

Många kommuner jobbar redan med att utbilda personalen i köket och upplever att intresset för ämnet är stort bland skolkockar. Därmed finns också stora möjligheter att fortsätta inspirera skolkockar i kreativa lösningar för att använda överbliven mat i nya rätter. Trots att den mesta maten slängs direkt från elevernas tallrikar är det få kommuner som arbetar med att utbilda eleverna om matsvinn. Med mer kunskap om hur svinnet påverkar helheten kan många elever motiveras att slänga mindre.

* Investeringar i bättre måltidsmiljö.

Eleverna måste ges rätt förutsättningar att äta upp. För att komma till bukt med tallrikssvinnet behövs investeringar i elevernas måltidsmiljö. Bättre ljuddämpning i matsalen ger en lugnare miljö som eleverna kan stanna längre i. Dessutom bör skolledningen se till att eleverna har tillräcklig tid för lunch i schemat så att de hinner äta upp i lugn och ro.

Med relativt små insatser och investeringar skulle såväl måltidskostnader kunna minska och miljömål bättre uppnås genom att minska matsvinnet i kommunal verksamhet i allmänhet och skolorna i synnerhet. Det är en förändring som dessutom kan ge omedelbara resultat.

Kristina Fransson

Direktör, Orkla FoodSolutions

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan