Annons

Annons

Annons

Annons

Yngve Sunesson

opinion

Yngve Sunesson
Pensionärerna är inte missgynnade

Genom att gå med på Vänsterpartiets ultimatum för att släppa fram Magdalena Andersson som statsminister bröt S mot det samförstånd som partierna lovat eftersträva i pensionsgruppen.

Annons

Höjda pensioner diskuteras just nu i riksdagen och, efter krav från Centerpartiet, också i pensionsgruppen, där S, M, C, L och KD samarbetar för att garantera att pensionssystemet håller i längden.

Men genom att gå med på Vänsterpartiets ultimatum för att släppa fram Magdalena Andersson som statsminister, ett nytt ”garantitillägg” till en del av pensionärerna, bröt S mot det samförstånd som partierna lovat eftersträva i pensionsgruppen. Från andra sidan har SD, M, KD och L förslagit en alternativ höjning av pensionerna. De ställer också pensionsgruppen åt sidan. Vare sig V eller SD är med där eftersom de vill slippa ta långsiktigt ansvar för pensionssystemet.

Men har V och SD rätt i sin propaganda, att pensionärerna har det så uselt? Nej, inte om man ska lyssna på dem som har tagit reda på och vet hur det verkligen är. Pensionsmyndighetens generaldirektör Daniel Barr har visat i artiklar och tal att pensionssystemet fungerar ungefär som tänkt och att pensionärerna får en pension som är tillräcklig enligt de mål som satts upp. Låg- och medelinkomsttagare får en pension från det allmänna pensionssystemet som ligger på 55-70 procent av den inkomst de haft under yrkeslivet.

Annons

Annons

Bara höginkomsttagare får en låg kompensationsgrad från den allmänna pensionen på cirka 40 procent, men å andra sidan har så gott som alla i den gruppen både tjänstepension och privat pensionsförsäkring eller annat sparande som mer än väl kompenserar detta.

Finanspolitiska rådet, som arbetar på uppdrag av finansdepartementet, har kommit fram till liknande slutsatser i en rapport som presenterades nyligen. Pensionärerna har i själva verket aldrig haft så god ekonomi som nu, konstaterar rådet. Det gäller oavsett om man tittar på pensionsinkomsten eller den totala disponibla inkomsten.

Det finns nästan inte några verkligt fattiga gamla. Pensionärerna som lever i materiell fattigdom är bara en dryg procent av alla pensionärer. Det är den lägsta siffran i Europa. Det är också en lägre andel än i befolkningen som helhet.

De pensionärer som har låg pension har jobbat färre år än andra, kanske för att de flyttat till Sverige sent i livet och därför inte får full pension, att de varit sjuka eller är äldre kvinnor som tagit hand om familj och barn istället för att yrkesarbeta. Men även de har en relativt rimlig pension tack vare garantipensionen som ger dem som har lägst pension en minimistandard. De som haft riktigt låg inkomst före 65 får ofta högre inkomst när de blivit pensionärer.

Är allt bra då? Nej, problemet är att livslängden ökar, framför allt den förväntade livslängden efter fyllda 65 år, samtidigt som tidpunkten för pensioneringen snarare har sjunkit något de senaste tio åren. Det gör att pensionssystemets hållbarhet kan hotas på sikt, och det är också orsaken till att riktåldern för pensionsuttaget kommer att höjas successivt de kommande åren.

Just långsiktigheten i pensionssystemet, för såväl pensionärer och blivande pensionärer som samhällsekonomin, gör att den populistiska dragkamp som nu förs i riksdagen är oroande. Pensionerna lämpar sig inte för röstvinnande valutspel utan behöver reformeras med långsiktigt perspektiv. Det görs sannolikt bäst i pensionsgruppen.

Yngve Sunesson

Till toppen av sidan