Huruvida man väljer att skriva att man har rullstol är upp till den som ansöker och ingenting som svenska arbetsgivare får fästa avseende vid under rekrytering. Men om en sökande kallas till intervju kommer en rullstol förstås att märkas. Det är lätt att föreställa sig att ännu färre rullstolsanvändare, efter en intervju, faktiskt kommer i fråga för anställning.

Vi i ser resultatet av studien som en bekräftelse på det som många av våra medlemmar har erfarenhet av. För många personer med nedsatt rörelseförmåga är det betydligt svårare att komma i arbete. Det handlar dels om bristande tillgänglighet som minskar utbudet av arbetsplatser och dels om okunskap och rädsla. Var går gränsen mellan tillgänglighet och arbetsmiljöansvar? Kan arbetsgivaren kompenseras för anpassningskostnader? Hur går det med externa kundbesök?

Förra året bad vi arbetsmarknadsministern att göra en kartläggning av rekrytering till yrken utifrån ett funktionshindersperspektiv, men fick nej. Varför? Tror regeringen att det inte förekommer svårigheter för personer med funktionsnedsättning att komma in på arbetsmarknaden?

För oss är det självklart att alla som kan arbeta ska kunna få ett arbete, ett sammanhang, en inkomst och uppfylla drömmar på samma villkor som alla andra. Att personer med nedsatt rörelseförmåga utan kvotering kan bli en naturlig del av arbetsplatsen. Genom att låta kompetensen stå i centrum i stället för eventuella personliga hjälpmedel kan den bästa kandidaten för jobbet hittas.

För oss är det självklart att mångfalden gynnar oss alla. Det är också belagt i forskning. Ju fler olika erfarenheter och tankesätt på en arbetsplats, desto högre sannolikhet för nya idéer, utveckling av produkter och hela företaget, med ökad lönsamhet som följd.

Detta bekräftas av Coompanion Stockholms förstudie med stöd av europeiska socialfonden (2021). Den studien visar också att det många gånger är en långsiktig investering för en arbetsgivare att anställa en person som stått utanför arbetsmarknaden, eftersom hen ofta är lojal och stannar längre på arbetsplatsen.

Vi anser också att vägen till sommarjobb och till den första anställningen för ungdomar med nedsatt rörelseförmåga måste bli lättare. Många sommarjobb är praktiska med mycket kroppsarbete. Vi ser gärna att arbetsgivare, till exempel kommuner och statliga myndigheter, utlyser fler sommarjobb för administrativa uppgifter.

DHR vill därför:

* Att fackförbunden i alla led stärker sin kompetens om diskrimineringslagen, för att kunna stödja en medlem som eventuellt utsatts för diskriminering.

* Att DO kommer till rätta med problemet att många anmälningar inte ens tas upp. Vi vill att regeringen tillför mer resurser till DO och ger i uppdrag till dem eller annan myndighet att kartlägga diskriminering gällande funktionsnedsättning vid ansökan till arbete.

* Att arbetsgivarorganisationer sprider kunskap till arbetsgivare kring de ekonomiska stöd som finns att få för eventuella merkostnader för tillgänglighetsanpassningar.

Åsa Strahlemo

förbundsordförande DHR – Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet

Oscar Sjökvist

förbundsordförande Unga Rörelsehindrade