Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Yngve Sunesson

opinion

Yngve Sunesson
Blir årets val ett internetval?

I och med 1 maj kan man säga att valrörelsen startat på allvar. Egentligen startade den kanske den 24 november förra året när V gick ihop med M och SD om att fälla regeringens budget, och L därefter hoppade av januariavtalet så Magdalena Andersson tvingades avgå innan hon riktigt tillträtt.

Annons

Vad ska man tro om årets valrörelse? Kommer sociala medier att spela en viktigare roll än tidigare, och kommer de traditionella nyhetsorganen att bli mindre viktiga? Svaren på frågorna är inte självklara.

Internetstiftelsen är den organisation som ansvarar för Sveriges toppdomän .se och som också finansierar forskning om internet. Nyligen kom en rapport om hur internet används för att få politisk information.

2014 fick mindre än hälften av svenskarna politisk information via nätet. 2022 kommer större delen av väljarna att få en del av sin information via internet.

Fortfarande är det de traditionella nyhetsmedierna som är dominerande när det gäller politisk information – och framförallt när det gäller information som väljarna anser sig kunna lita på. Det gäller alla åldersgrupper. Men även de traditionella nyhetsmedierna – tv, radio och dagstidningar – använder ju numera internet för sin nyhetsförmedling.

Annons

Annons

Mest pålitliga anses alltså tv, radio och dagtidningar (dock inte kvällstidningarna) vara. Mer förvånande är att även de politiska partiernas information anses pålitlig – kanske därför att de som söker information från partierna vill veta vad de tycker, inte bedöma det politiska budksapet.

Sociala medier anses däremot inte alls pålitliga. Ändå är det sociala medier som är förstagångsväljarnas viktigaste, eller åtminstone vanligaste, källa för politiska nyheter. För alla andra åldersgrupper är det de traditionella nyhetsmedierna som väljarna oftast får politisk information från.

Mer än fyra av tio förstagångsväljare tar del av politiskt innehåll på sociala medier dagligen, nio av tio varje vecka. Men nästan lika många läser tidningar, sannolikt på nätet.

Bland de unga är det Instagram och Youtube som är de viktigaste sociala medierna, bland äldre är det Facebook. Det här påverkar naturligtvis partiernas satsningar på olika sociala medier. Vill partierna nå de yngre räcker det inte med Facebook. Också Twitter och Tiktok är ganska stora bland de yngsta men långt ifrån Instagram som nästan tre av fyra är inne på varje vecka. Men även bland förstagångsväljarna är det lika vanligt att få politisk information från dagstidningen som att få det via Instagram.

På Youtube är det ofta s k influencers som förmedlar politisk information. En av de största på området är Margaux Dietz som uppmärksammades när hon blev hemskjutsad av Ebba Buschs Säpovakter efter en blöt fest i Stockholm. Hon sänder just nu ”snälla” partiledarintervjuer i sin kanal och alla ställer upp. Med över 300 000 prenumeranter på kanalen vill ingen tacka nej. Samtidigt har flera partiledare egna kanaler på Youtube och Instagram för att nå ungdomar.

Så visst anpassar sig partierna till den ökande användningen av sociala medier. Men internetstiftelsens rapport visar att det är viktigt att partierna inte så fångas av det ”nya” att de glömmer de mest pålitliga kanalerna.

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan
Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy