Jag alltid varit en bokmal och självklart har Astrid Lindgren varit en viktig del av mitt läsande - både som barn och vuxen. De första kärlekarna var Bullerbyn och Saltkråkan där den självklara barngemenskapen och det ständiga lekandet gjorde starkt intryck, liksom så klart humorn på de vuxnas bekostnad i Saltkråkan. Efter hand slog mitt intresse för deckare igenom och jag läste Kalle Blomkvist med skräckblandad förtjusning. Speciellt "Mästerdetektiven Blomkvist lever farligt" där en "riktig" mördare figurerar och jag för första gången hörde det olycksbådande ordet ockrare.