Ekonomi

De slår tillbaka – glöm kompensationskrav

Arbetare med sikte på högre lön. Arkivbild
Foto: Anders Wiklund/TT
Ekonomi
Ekonomi Glöm kompensationskrav. Det är arbetsgivarnas svar på LO:s utspel förra veckan.
Men den högre inflationen kan komma att försvåra den kommande stora lönerörelsen, tillstår Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten.
PREMIUM

Enligt LO:s sammanställning av SCB:s lönestatistik blev 2020 ett riktigt "skitår" för arbetarna, medan tjänstemännen gick mer skadelösa ur pandemin. Klyftan mellan tjänstemän och arbetare ökade, poängterar LO.

– Det här kommer att komplicera nästa lönerörelse, massor av våra medlemmar kommer att ha höga krav, sade avtalssekreterare Torbjörn Johansson till TT nyligen.

Känns främmande

Det får Per Hidesten att reagera. Han företräder den tunga industrins arbetsgivare. Pandemins härjningar pågår fortfarande, med "enorma ekonomiska skador" i vissa sektorer, enligt honom.

– Det känns främmande att prata om kompensationskrav i det läget, säger Hidesten.

– Det är industrins internationella konkurrenskraft som avgör, fortsätter han.

Därmed vill han också spela bort inflationens betydelse för löneökningarnas storlek, "den är inte relevant", även om han inser att den högre prisökningstakten, om den står sig, lär få facken att höja rösten.

– Det kan man inte bortse från att det blir mer besvärligt, säger han.

Balans och hänsyn

Att träffa ett kommande löneavtal där industrin sätter märket, som varit brukligt senaste 25 åren, måste också ta hänsyn till att vissa sektorer haft det extremt kämpigt, som krogar och hela besöksnäringen, menar Per Hidesten.

TT: Men ska de som gått sämst sätta begränsningarna för löneökningarna?

– Det säger jag inte, men heller inte de som gått bäst.

Industrin har på det stora hela klarat coronakrisen bra och går fortsatt starkt över lag, men det handlar enligt Per Hidesten om att balansera mellan de som går starkt och de branscher som har problem.

Det väsentliga måste ju, enligt Hidesten, vara att rädda jobben.

– Det är viktigare än löner och kompensationskrav, säger han.

Hård kritik

Precis som sin kollega på Svenskt Näringsliv, vice vd:n Mattias Dahl, så varnar Per Hidesten för konsekvenserna av den offentliga sektorns förbättrade pensionsavtal som i förra veckan tecknades för 1,2 miljoner löntagare. Industrins ledstjärna är att den ska vara lönenormerande, då kan inte kommuner och regioner gå före med högre kostnadsökningar för personalen, är Hidestens invändning.

– Risker för kompensationskrav från andra grupper är den ena risken, vem som ska betala är den andra.

Olle Lindström/TT

FAKTA

Fakta: Nästa stora lönerörelse börjar 2022

Nuvarande löneavtal som gäller stora delar av den privata arbetsmarknaden löper mellan november 2020 och mars 2023.

Förberedelserna tar fart under senvåren och fackens krav lär komma att presenteras hösten 2022.

Sedan Industriavtalets tillkomst 1997 har fack och arbetsgivarnas träffade löneavtal i den internationellt konkurrensutsatta industrin kommit att bli normerande för hela arbetsmarknaden, det som har kommit att kallas "märket".

Det innevarande löneavtalet ger 5,4 procent för perioden på 29 månader, ungefär lika mycket i årstakt som föregående period som då var 36 månader.

Ekonomi

LO redo att vässa lönekraven

LO:s ordförande Susanna Gideonsson och LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson höjer tonen inför nästa lönerörelse. Arkivbild.
Foto: Duygu Getiren/TT
Ekonomi
Ekonomi Coronaåret 2020 blev ett "skitår" för arbetarna, enligt fackets nya löneanalys.
– Det här kommer att komplicera nästa lönerörelse, massor av våra medlemmar kommer att ha höga krav, säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson.
PREMIUM

År 2020 var löneökningarna ovanligt måttliga. Pandemins utbrott är förstås förklaringen. Statistiken som LO sammanställt visar att tjänstemännen kom ut betydligt bättre än arbetare, även om siffrorna ska tolkas försiktigt eftersom hela lönerörelsen sköts fram och de nya lönepåslagen kom först 1 december 2020.

För arbetare ökade medellönen med 1,4 procent eller 380 kronor i månaden under 2020, och för tjänstemännen med 2,1 procent eller 850 kronor.

Skapar spänningar

Därmed fortsätter löneklyftan mellan tjänstemän och arbetare att vidgas.

– Coronaåret har varit trist för arbetare, dels har de stått i fronten i pandemin, dels har de fått sämst löneutveckling. Ett skitår för arbetare, säger Torbjörn Johansson och pekar på att tjänstemännen, enligt statistiken, ser ut att ha kört på som om ingenting har hänt.

Direkt stötande, tycker Torbjörn Johansson och varnar för konsekvenser:

– Det är inte bra när det blir så här, att några drar ifrån, det skapar spänningar i samhället som är svåra att hantera, säger Torbjörn Johansson som lägger ett stort ansvar på de offentliga arbetsgivarna, det vill säga politikerna, som låtit klyftorna öka så pass synbart.

Sammantaget svårt

Om den stigande inflationen och det faktum att det kan bli minus i lönekuvertet nästa år, säger Torbjörn Johansson:

– Vi ska ju inte jaga inflationen, det lärde vi oss från 1980- och 1990-talet. Men det är klart, sammantaget kan det här bli svårt att hantera. Kraven kommer att öka och det här är inte bra för den kommande avtalsrörelsen.

Närmast i vår väntar lokala löneförhandlingar runt om i landet, men dessa förs utan strejkrätt och om det blir något extra, utöver det centrala avtalet, beror på arbetsgivarnas goda vilja. Men i vissa kan det nog bli lite mer, beroende på att många företag/branscher går starkt och att arbetskraftsbristen är i tilltagande, enligt Torbjörn Johansson.

Den stora lönerörelsen drar igång på allvar framåt hösten nästa år då facken ska lägga fram sina lönekrav inför brottningsmatchen med arbetsgivarna vintern 2023.

Olle Lindström/TT

FAKTA

Fakta: Löneläget

De tre senaste åren, år 2018–2020, ökade medellönen för samtliga anställda med 6,0 procent. För arbetare ökade medellönen med 4,9 procent, eller 1 310 kronor mer i månaden. För tjänstemän var motsvarande ökning 6,6 procent eller 2 620 kronor.

Allra mest har lönerna ökat för tjänstemän i offentlig sektor, plus 2 910 kronor under perioden.

Medellönen för samtliga anställda var 35 400 kronor i månaden enligt 2020 års lönestatistik. För arbetare var medellönen 28 000 kronor och för tjänstemän 42 200 kronor.

Källa: LO

Ekonomi

Minus i lönekuvertet – högre lönekrav väntar

IF Metalls ordförande Marie Nilsson plockar fram de röda flaggorna. Arkivbild.
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Ekonomi
Ekonomi En negativ löneutveckling under hela första halvåret 2022 bäddar för en stökig avtalsrörelse. Företagens goda lönsamhet och en het arbetsmarknad sätter extra tryck.
– Är det någon gång någonting ska hända, så är det ju nu, säger Susanne Spector, chefsanalytiker på Nordea.
PREMIUM

Inflationen är just nu den högsta på 28 år. Därför är också reallönefallet i december det största sedan 1993, minus två procent, det vill säga inflationen är just nu två procentenheter högre än löneökningstakten på årsbasis.

Och den högre inflationen kommer att bita sig fast längre än vad som tidigare låg i korten. Enligt Nordeas bedömning kommer löntagarna därmed få se sin lön växa långsammare än inflationen ända fram till halvårsskiftet, sommaren 2022. Detta trots att löneglidningen, utöver avtal, har utsikter att öka snabbare än de gångna åren, enligt Susanne Spector med arbetsmarknad som specialitet.

– Det är ett nytt läge.

I företagens intresse

I vår är det dags för lokala löneförhandlingar på de flesta företagen. Då har facken ingen strejkrätt i ryggen, men det kan ändå finnas ett extra tryck på företagen att betala mer än avtalet, dels till följd av inflationen, dels som en effekt av tilltagande brist på arbetskraft.

– Företagen borde också agera genom att vara lite mer generösa, de gör stora vinster, det är svårt att rekrytera. Det ligger i deras intresse att behålla personalen. Det borde vara fler företag som i preventivt syfte ger lite mer än märket, säger Spector.

Den hetare arbetsmarknaden gör att det är lättare att byta jobb och höja sin lön på det viset, vilket ger allmänt högre löner, något Susanne Spector anar kommer hända.

– Det talar för högre löneglidning nästa år.

Högre löneökningstakt

Hon tror på en löneökningstakt på cirka tre procent nästa år, jämfört med runt 2,5 procent föregående år.

Fast kanske mer avgörande är hur stort tryck det blir på fackföreningarna när de ska lägga fram sina lönekrav, hösten 2022, inför den stora lönerörelsen 2023.

– Mest avgörande blir hur inflationen utvecklas fram tills då, säger Susanne Spector.

Hittills är grundtipset bland ekonomer fortsatt att inflationen faller tillbaka under nästa år. Men fler och fler börjar ifrågasätta om den högre inflationen verkligen bara är tillfällig.

– Om det skulle vara så att vi kommer in i en ny värld där det blir lättare att höja priserna, då skulle också acceptansen för att höja lönerna vara större för företagen, säger hon.

– Då är man i ett besvärligt läge, fortsätter hon.

Så säger facket

Men oavsett inflation eller ej, det finns annat som kan trigga löntagarna och fackens löneförhandlare, som i grunden är medvetna om att en ny pris- och lönespiral, som på 1970- och 1980-talet, har få vinnare – nämligen företagens goda lönsamhet, aktiekurserna som rusat och en arbetsmarknad som väntas vara "otroligt stark" framåt nästa höst.

– Då kommer arbetslösheten bland medlemmarna vara mycket låg, så det är argument för facken, säger Spector

Industrins parter brukar sätta lönenormen. IF Metalls ordförande Marie Nilsson vill tydligt tona ner hennes medlemmars eventuella förväntningar på att inflationen ska lyfta lönekraven, men att det finns andra skäl till högre påslag:

"Vi kommer alltså inte kräva högre löneökningar på grund av tillfälligt högre inflation. Men det kan finnas andra skäl till att lönerna bör öka mer i nästa avtalsrörelse. Svensk ekonomi och industri hade ett starkt utgångsläge redan före pandemin och ser ut att ha klarat krisen bättre än många andra länder och stärkt sina positioner. Fortsätter det så finns utrymme för en högre löneökningstakt framöver", skriver hon i ett svar till TT.

Tryck i omvärlden

Vad som händer i omvärlden är också betydelsefullt för löner i Sverige. Susanne Spector ser redan tecken på ett ökat lönetryck i Europa.

– Då kan facken känna sig trygga i högre lönekrav, säger Spector som också räknar med det inför kommande lönerörelse.

Men något nytt paradigmskifte med en pris- och lönespiral är ändå inte huvudspåret, enligt henne.

– Men det är ett otroligt intressant läge. Så är det någon gång någonting ska hända, så är det ju nu.

Olle Lindström/TT

FAKTA

Fakta: Inflationen i november

Inflationstakten, enligt måttet KPIF, var i november 3,6 procent, jämfört med 3,1 procent i oktober. Månadsförändringen var 0,5 procent, enligt Statistiska centralbyrån (SCB).

Inflationen var därmed högre än väntat. Analytiker hade i snitt räknat med en KPIF-inflation på 3,4 procent i årstakt och en prisökning jämfört med månaden före på 0,3 procent.

Rensar man bort energipriserna låg KPIF-inflationen i november på 1,9 procent, medan månadsökningen var 0,1 procent.

Inflationstakten är förändringen av konsumentpriserna i årstakt, det vill säga jämfört med motsvarande månad året före. Med månadsförändring menas just prisförändringen mellan två månader.

Källa: Refinitiv, SCB

Ekonomi

Lyxmärket tar farväl av bensinmotorn

Lamborghini, med vd Stephan Winkelmann, på väg att överge förbränningsmotorn. Arkivbild
Foto: Laurent Cipriani AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Italienska Lamborghini är i år inne på sista rundan av bilmodeller med renodlade förbränningsmotorer, enligt premiumbiltillverkarens vd Stephan Winkelmann.
Och 2022 har rivstartat, med hela årets planerade produktion redan såld.

Stegvis ska Lamborghini, som ingår i Volkswagenkoncernen, nu börja ställa om, enligt Stephan Winkelmann.

Bolagets storsäljare – Aventador, Huracan och Urus SUV – ska redan nästa år få sina första plug-in-varianter. Och till 2024 är siktet inställt på att hela modellutbudet ska vara laddbart, även om det dröjer några år till efter det för den första helt batteridrivna modellen är färdigutvecklad. Det ska bli en fyradörrarsbil för vardagsbruk.

Bolaget har sammanlagt satt av 1,5 miljarder euro för att ställa om produktionen till hybridmodeller – där man får draghjälp från Volkswagens jätteinvesteringar i ny fordonsteknik.

Enligt Winkelmann har Lamborghini redan sålt hela årets produktion 2022 efter att levererat rekordvolymer i fjol.

– 2022 har börjat väldigt bra, säger han.

Ett bokslut för 2021 väntas i mars, där vinstmarginalen väntas ligga nära 20 procent.

– Vinsten borde hamna på en nivå som överraskar alla – på ett positivt sätt, säger Winkelmann.

Ekonomi

Myndigheter städades av illegal arbetskraft

Städbranschen är smutsig, konstaterar Skatteverkets expert. Arkivbild.
Foto: Terje Bendiksby
Ekonomi
Ekonomi

Över tio myndigheter har anlitat städfirmor som dömts för brott mot utlänningslagen de senaste fem åren, enligt en granskning av SVT. En är Statens fastighetsverk (SFV) som vid flera tillfällen anlitat två olika bolag som båda dömts för att ha haft personal som saknade arbetstillstånd i Sverige.

– Vi kände inte till att dessa bolag dömts mot utlänningslagen, men ser naturligtvis allvarligt på dessa uppgifter, säger Åsa Carlberg, pressekreterare på SFV till SVT

Hon försäkrar att SFV är mån om att alltid anlita och arbeta med leverantörer som lever upp till gällande lagar och regler.

– Städbranschen är smutsig, det kan vi konstatera. Vår uppskattning är att runt tio procent är svart, säger Pia Bergman, expert på ekonomisk brottslighet på Skatteverket, till SVT.

Skatteverket påpekar att det i dag saknas ett enkelt system för att kontrollera bolag som ska upphandlas offentligt.

Peter Wallberg/TT

Ekonomi

Så spar du el – utan att snåla på lyset

Värmen - den stora elslukaren i villan. Arkivbild.
Foto: ANDERS WIKLUND / TT
Ekonomi
Ekonomi Låt ljuset brinna. Glöm småsnålheten även om elpriset är högt – de verkliga eltjuvarna är uppvärmning och varmvatten. Här finns tusenlapparna som du kan spara, tipsar experten.

Så här års, under november till och med februari, förbrukar ett vanligt villahushåll ungefär hälften av elen för hela året, förklarar Lars Ejeklint, klimatcoach hos statliga Vattenfall.

Samtidigt har elpriset varit osedvanligt högt under slutet av förra året, och många är förtvivlade över skyhöga elräkningar.

– December var kallare än normalt, och förbrukningen blev hög samtidigt som elpriset var högt, säger han.

Även om staten lovar elstöd så dröjer det innan det kommer. Många funderar nu hur de kan spara på elen.

– 60 procent av elen går till uppvärmning, 20 procent till varmvattnet och 20 procent till hushållsel.

· Sänk temperaturen

Genom att sänka temperaturen inomhus med två grader kan en elen för en normalvilla bli cirka 3 000 kronor lägre per år inklusive nätavgifter, skatt och moms, förklarar Lars Ejeklint.

– Man kanske inte behöver sänka överallt. Man kan ha lägre temperatur i sovrummen och stänga dörren dit. I garage och förråd kan man också ha mycket lägre temperatur.

· Duscha kortare tid

En enda dusch har inte så stor betydelse, att duscha i fem minuter förbrukar ungefär 2,5 kilowattimme, och det blir inte många kronor ens nu, när priset är högt, förklarar han. Men om man är en familj, och alla kortar sin duschtid med en enda liten minut per gång så finns pengar att spara.

– Då sparar man lätt 1 500 kronor per år om man är en familj på tre personer.

· Elektrisk golvvärme

Många har elektrisk golvvärme i badrummet – mysigt och varmt då man ska klä av sig, men kanske också en dold eltjuv.

– Om den står på hela tiden i ett normalt badrum kostar den kanske runt 2 000–3 000 i el per år, eftersom den uppvärmda luften sugs ut och ersätts med kylig luft utifrån.

Det gör att kostnaden kan bli betydligt högre, eftersom man då "eldar för kråkorna".

· Handdukstorken kan slås av

Handdukstorken är ofta på, trots att handduken som hänger på den blivit snustorr.

– Den kostar runt 500 kronor per år inklusive nätavgift, skatt och moms med dagens elpris. Men den kan man stänga av då handduken har torkat.

· Torktumlare

Torktumlaren alstrar värme, och värme betyder elförbrukning. Lars Ejeklint räknar på en kostnad på cirka 600 kronor för elen för 100 torktumlingar.

– Förr torkade man tvätt utomhus, även på vintern då det var minusgrader. Tvätten blev frystorkad, och det är förstås bättre när det gäller elförbrukning.

· Fulla maskiner

– Det vanliga är att tvättmaskinen bara fylls till en tredjedel. Men om man fyller den helt kan man spara in kanske 200 kronor per år i elkostnad, och likadant är det med diskmaskinen.

· Täta fönster och dörrar

– Om det drar, och tätningslisterna är gamla och inte fjädrar tillbaka, så lönar det sig att byta. Listerna kostar kanske 500 kronor, men man kan spara en tusenlapp i el per år.

· Köksfläkten

– En köksfläkt med utblås tar stora mängder luft, som är uppvärmd, och blåser ut. Det är inte själva köksfläkten som drar el, utan den uppvärmda luften. Använd inte köksfläkten hela tiden.

· Värmesystem

– Många funderar nog vad de kan göra för att minska beroendet av el. Värmesystemet har stor betydelse. Att byta till exempelvis bergvärme kostar mycket, kanske 150 000. Men det kan spara 30 000 kronor per år. Det betyder att det är betalt på fem, sex år, men håller längre än så.

Andra sorters värmepumpar kan också spara el, liksom att förse sig med solceller, förklarar han.

· Skippa småsnålheten

Lampor, laddare, tv – nej, sådana tips kan man glömma när det gäller att spara på elen, tycker Lars Ejeklint. Även nu när priset är högt.

Moderna lampor och apparater är så effektiva, även om tv:n står på standby ett helt år kostar det bara några futtiga kronor, förklarar han.

– Förr sade man "släck lyset!". Men det ger inte mycket. Däremot behöver man inte ha tv på i alla rum om man inte tittar, säger Lars Ejeklint.

Johanna Cederblad/TT

Långduschare? Det kan spara pengar att minska lite på duschtiden. Arkivbild.
Långduschare? Det kan spara pengar att minska lite på duschtiden. Arkivbild.
Foto: FREDRIK SANDBERG / TT
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Bostadslistan

Priset per kvadratmeter för hyresrätter varierar stort på olika platser i Sverige

BOSTADSLISTAN Bostadslistan har tillsammans med Bostadshub gjort en stor undersökning av Sveriges dyraste och billigaste kvadratmeter under 2019. Skillnaderna var naturligtvis stora beroende på storleken på staden i fråga, men ett intressant fynd är att det var över 300% dyrare att bo i hyresrätt i Stockholm än i Åmål.

Kvadratmeterpriset för en hyresrätt kan variera från endast 85 kronor upp till hela 629 kronor på olika platser i Sverige. Det visar en ny undersökning utförd av Bostadslistan och Bostadshub, två sökmotorer för hyresrätter på den Svenska marknaden. Efter att ha granskat över 10 000 annonser från både privatpersoner och företag som publicerats på plattformarna under 2019, har företagen kunnat skapa en intressant överblick av den svenska hyresrättsmarknaden.

Här var det dyrast och billigast

Som nämnt ovan så var det stora variationer på kvadratmeterpriset för en hyresrätt i vårt land. Som förväntat så kan vi återfinna Sveriges dyraste kvadratmeter i Stockholm, mer bestämt Nacka, där du kan betala upp till 629 kronor per kvadratmeter i genomsnitt. Å andra sidan så kan man i genomsnitt bo i en hyresrätt i Åmål för endast 85 kronor per kvadratmeter.

Bostadsort spelar stor roll på kvadratmeterpriset

Utöver att endast titta på det genomsnittliga kvadratmeterpriset kunde undersökningen också peka på vad den genomsnittliga lägenheten kostar på olika orter i landet. Efter en grundlig genomgång av de annonser vi undersökt så kostar det i genomsnitt 17 571 kronor att bo i en hyresrätt i Stockholm, samtidigt som det bara kostar 5113 i Åmål. Detta är förstås en väsentlig skillnad, men det är ingen hemlighet att det är billigare att bo utanför huvudstadsområdet, oavsett vilket land som undersöks.

Dyrare än man tror att bo i Lund och Uppsala

Utöver att endast titta på var det var dyrast och billigast i Sverige kunde undersökningen också avslöja att några av landets dyraste kvadratmeter kan hittas bland lediga lägenheter på Sveriges studentorter. Lund och Uppsala hamnade på plats tre och fyra i undersökningen, med ett genomsnittligt kvadratmeterpris på 217 samt 200 kronor.

Top 10: Sveriges dyraste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Top 10: Sveriges billigaste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Ekonomi

USA och Qatar pratar om naturgas till EU

Qatar står i dag för 5 procent av leveranserna av naturgas till EU. Nu förs diskussioner om att öka andelen, för att bidra till EU:s energiförsörjning om konflikten mellan Ryssland och Ukraina förvärras. Arkivbild.
Foto: AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Tjänstemän från Bidenregeringen har diskuterat med kollegor i Qatar om möjligheten att leverera mer naturgas till EU. Tanken är att det kan behövas om ytterligare rysk aggression mot Ukraina skulle leda till gasbrist i EU, rapporterar Bloomberg med hänvisning till källor.
PREMIUM

Diskussionerna har enligt källorna förts inför det att Qatars emir, shejk Tamim bin Hamad Al Thani, ska träffa USA:s president Joe Biden i Washington i februari.

Förslaget om mer qatariska gasleveranser till EU kommer sedan oron börjat sprida sig i EU-länder som är beroende av rysk gas att den geopolitiska konflikten kring Ukraina ska utmynna i skärpta sanktioner mot Ryssland, som i sin tur kan tänkas svara med att strypa de ryska gasleveranserna helt och eller dra ned på dem ännu mer än det ovanligt låga gasflödet till EU under vintern hittills.

EU får normalt omkring 40 procent av sin naturgas från Ryssland. Omkring en tredjedel av den ryska gas som levereras till EU går via gasledningar i Ukraina, ett land som sedan en tid hotas av stora ryska trupprörelser till gränsen mellan länderna.

Qatar är en av världens största producenter av flytande naturgas (LNG), med omkring en tredjedel av sin export till Japan och Sydkorea, och i dagsläget bara 5 procent av exporten riktad till EU.

Intresset för att ta in mer LNG i stället för rysk naturgas är stort i EU-länder som Polen och Litauen, som vill minska beroendet av gas från Ryssland.

Ekonomi

Vinterstormen medförde rusch efter solpaneler

Byggnadsarbetaren José Chavez har nyligen installerat solpaneler på sitt hus, som ligger i Dove Springs mellan Austin och San Antonio i Texas, USA.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Ekonomi
Ekonomi Den tog över 20 liv, ströp strömmen i dagar och förstörde egendom för miljarder kronor.
Men den oväntade köldknäpp som sänkte sig över Texas i USA förra vintern fick ytterligare en konsekvens: intresset för solenergi ökade dramatiskt.
PREMIUM

– Jag vill vara oberoende, kunna stå på egna ben.

Byggnadsarbetaren José Chavez gör en gest upp mot de blänkande paneler som täcker taket på hans tegelhus i Dove Springs, ett bostadsområde mellan Austin och San Antonio i Texas. De har nyligen installerats och priset – motsvarande hisnande 350 000 kronor – är inget han vill prata högt om.

– Det är en investering, översätter 13-årige sonen Alex Chavez sin fars spanska.

– Nu kommer vi alltid att ha ström och vi slipper månadsräkningarna till elbolaget. Dessutom betalar det sig om vi någon gång skulle sälja huset.

Dödsfall och kritik

I februari i fjol togs familjen Chavez, som så många andra i villaområdet, på sängen av ett för Texas ovanligt vinterväder med snö och minusgrader. Flera miljoner invånare blev utan vatten och el och tiotals dog, både av kylan och halkan och av kolmonoxidförgiftning när de desperat försökte värma upp sina hem.

Att elförsörjningen klappade ihop samtidigt som behovet var extremstort resulterade i svidande kritik mot Texas politiska styre och stämningar mot elbolag. Och många privatpersoner drog slutsatsen att elnätet inte gick att lita på, att det var bättre att ordna sin egen elförsörjning.

Familjen Chavez – som förutom far och son består av mor, dotter och morföräldrar – fanns bland de som ville säkra sin elförsörjning.

– Vi hade varken ström eller vatten under flera dagar under ovädret. Vi klarade oss, men det var jobbigt, berättar José Chavez genom sonen samtidigt som han börjar rengöra familjens jättegrill.

– Nu är vi självförsörjande. Solen räcker till alla. Och dessutom är den miljövänlig.

Mot förnyelsebart

För några år sedan var det få som yttrade orden "miljövänlig" och "Texas" i samma mening. Delstaten är fortfarande världskänd som en oljestat och Houston som något av en energihuvudstad. Men en omställning mot hållbara lösningar pågår. Texas är numera störst i USA på vindkraft och flåsar Kalifornien i nacken när det gäller solenergi. Bara 20 minuters körning från Austin breder kilometerlånga solparker ut sig på gammal jordbruksmark.

Vinterovädret kom att snabba på utvecklingen. Texasföretaget Sunnova Energy, som installerar solpaneler på bostadshus, såg sin orderingång öka med 165 procent under fjolårets andra kvartal (direkt efter köldknäppen), noterar tidskriften Forbes. Den totala mängden solpaneler som installerades i Texas under 2021 (en sammanlagd kapacitet på omkring 6,5 miljoner kilowatt) var nästan dubbelt så stor som året före, enligt branschorganisationen Seia.

– Alla vet att mängden olja och gas i marken är begränsad. Jättar som Shell, BP och Chevron kallar sig numera för energibolag och försöker rikta in sig mot rena, förnyelsebara källor, konstaterar Mitch Jacobson, chef för ATI, en av USA:s äldsta miljöteknikinkubatorer som är kopplad till University of Texas.

– Köldknäppen gjorde att många insåg att våra system inte är anpassade för vinterväder. Men i och med klimatförändringarna kommer vi att se fler stormar, orkaner och bränder – våra energisystem måste klara detta.

Lockar entreprenörer

Det är en uppskattad utmaning på det lummiga universitetsområdet, där ett stort antal innovationer sett världens ljus och där it-bolaget Dell startades 1984. I amerikanska magasin beskrivs Austin ofta som nästa Silicon Valley, ett innovationsmecka att räkna med.

Doktor Gregory Pogue, som leder lärosätets innovationsinstitut IC2, skriver gärna under på det. Austin – med sina musikbarer, sjöar och låga skatter – lockar både entreprenörer, etablerade it-jättar och skarpa studenter, försäkrar han.

– Nu jobbar vi bland annat med koldioxidfällor och med hur områden där olja utvunnits kan bli mer motståndskraftiga.

Två bolag som vuxit fram i samarbete med universitetet är Energy X, som återvinner litium och utvecklar nya batteriformer, samt Yotta Energy, som tagit fram en ny och mindre skrymmande form att korttidslagra solenergi på. Yotta Energy har precis säkrat riskkapital på motsvarande 110 miljoner kronor och håller på att flytta in i en hangarliknande lokal nära flygplatsen när TT hälsar på.

– Våra batterier kopplas direkt till solpanelen, de är smidiga att sätta på plats och fungerar i alla väder, berättar grundaren Omeed Badkoobeh entusiastiskt.

Byggde i garaget

Badkoobeh har en förflutet som solpanelsinstallatör och började skissa på Yottas batteri hemma i garaget. Han säger sig ha utvecklat det han själv saknat under otaliga, trassliga installationer.

– De flesta andra energilagringssystem är centraliserade och kräver jätteutrymmen. Jag har inte sett någon teknik som är lika användarvänlig som vår.

Tina Magnergård Bjers/TT

Byggarbetaren José Chavez har satsat stora summor på att säkra att hans familj har tillgång till el.
Byggarbetaren José Chavez har satsat stora summor på att säkra att hans familj har tillgång till el.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Texasbor i Austin köar för att hämta vatten under fjolårets oväntade köldknäpp. Den ledde till omfattande elavbrott och, på vissa platser, till att vattenledningar frös sönder.
Texasbor i Austin köar för att hämta vatten under fjolårets oväntade köldknäpp. Den ledde till omfattande elavbrott och, på vissa platser, till att vattenledningar frös sönder.
Foto: Jay Janner/AP/TT
Gregory Pogue på innovationsinstitutet IC2 på University of Texas i Austin.
Gregory Pogue på innovationsinstitutet IC2 på University of Texas i Austin.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Omeed Badkoobeh, vd på och grundare av Yotta Energy, tillsammans med två medarbetare i deras nya lokaler. Yotta har utvecklat ett batteri för kortidslagring av solenergi.
Omeed Badkoobeh, vd på och grundare av Yotta Energy, tillsammans med två medarbetare i deras nya lokaler. Yotta har utvecklat ett batteri för kortidslagring av solenergi.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Omeed Badkoobeh, vd och grundare av Yotta Energy, som utvecklat en ny form av batteri som lagrar solenergi.
Omeed Badkoobeh, vd och grundare av Yotta Energy, som utvecklat en ny form av batteri som lagrar solenergi.
Foto: Henrik Montgomery/TT

FAKTA

Fakta: Solenergi och Texas

Solenergi är energi som härstammar från kärnprocesser i solens inre och som når jorden i form av solstrålning. Solenergin skapar värme på jorden och driver växternas fotosyntes och kan "skördas" bland annat via solpaneler.

USA:s energiminister Jennifer Granholm har slagit fast att solkraft är USA:s "billigaste och snabbast växande" rena energikälla. Enligt en studie från hennes departement kan solkraft stå för 40 procent av USA:s energibehov om 15 år. Det vore en mer än tiofaldig ökning jämfört med i dag då solenergi står för cirka 3 procent av elkonsumtionen i USA.

I delstaten Texas i södra USA installerades under 2021 solpaneler med en sammanlagd kapacitet på omkring 6,5 miljoner kilowatt (6,5 GW). Det var nästan en fördubbling jämfört med året innan då paneler med kapacitet på 3,5 miljoner kilowatt sattes upp, enligt branschorganisationen Solar Energy Industries Association ( Seia ).

Källa: USA:s energidepartement, Forbes, Seia och Ne.se

Ekonomi

Bezos förlorade 184 miljarder i kursraset

Amazongrundaren Jeff Bezos är till följd av kraftiga kursras på väg att petas från positionen som världens näst rikaste person. Arkivbild.
Foto: Jordan Strauss AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Multimiljardären Jeff Bezos, mest känd som e-handelsjätten Amazons grundare, förlorade 20 miljarder dollar (cirka 184 miljarder kronor) i den gångna veckans kursras.
Men han var inte den ende bland världens allra rikaste som åkte på en smäll.
PREMIUM

Elon Musk, världens rikaste person, tappade 25,1 miljarder dollar. Det innebär att hans nettoförmögenhet krympte med 9 procent.

För kryptobörsen Binance grundare Changpeng Zhao blev det minus 17,7 miljarder dollar under den dramatiska börsveckan, medan Facebookgrundaren Mark Zuckerberg tappade 10,4 miljarder av sin förmögenhet, visar Bloomberg Billionaire Index.

Kursnedgången förra veckan var den största sedan kollapsen i samband med utbrottet av coronapandemin 2020. Förklaringen är en våg av oro för räntehöjningar från centralbanker sedan inflationen tagit fart.

Den ende bland världens tio rikaste personer som inte gick back förra veckan var enligt Bloomberg fransmannen Bernard Arnault, som ligger bakom lyximperiet LVMH. Arnault är, om trenden håller i sig, nära att peta Bezos från andraplatsen på Bloombergs topplista över de allra rikaste.

Kursturbulensen som slår mot miljardärernas förmögenheter kommer inför en rapporttät vecka, där Apple, Microsoft och Tesla rapporterar bokslut för 2021. Det kommer även räntebesked från USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) och färsk inflationsstatistik från USA i veckan.

FAKTA

Fakta: De tio rikaste

Techmiljardärerna dominerar fortfarande topplistan över världens tio rikaste personer, enligt Bloomberg.

Elon Musk: 243,4 miljarder

Jeff Bezos: 167,6 miljarder

Bernard Arnault: 167,5 miljarder

Bill Gates: 128,6 miljarder

Larry Page: 116,5 miljarder

Mark Zuckerberg: 113,4 miljarder

Sergej Brin: 112,1 miljarder

Warren Buffett: 110,6 miljarder

Steve Ballmer: 106,3 miljarder

Larry Ellison: 101,1 miljarder

Beloppen i listan avser nettoförmögenhet i miljarder dollar.

Källa: Bloomberg Billionaires Index

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL