Inrikes

Sociobiologins fader död

Edward O Wilson, sociobiologins fader, har avlidit i en ålder av 92 år. Han var bland annat känd som världens främsta expert på myror. Arkivbild.
Foto: AP/TT
Inrikes
Personligt
Inrikes Den berömde amerikanske biologen Edward O Wilson, känd för en lång rad böcker om den biologiska mångfalden på jorden, har avlidit i en ålder av 92 år.
PREMIUM

Wilson, belönad med bland andra Crafoordpriset och Pulitzerpriset, var expert på myror och andra sociala insekter. Tillsammans med en annan Crafoordpristagare, Bill Hamilton, förklarade han, med evolutionstorin som grund, hur myrornas enorma samhällen uppstod och utvecklades.

Han grundade också den disciplin som i dag kallas sociobiologin som utifrån det naturliga urvalet och Darwins idéer, behandlar uppkomsten av olika djurs beteenden. Han inkluderade även människan i sina modeller vilket skapade kontroverser och väckte ont blod hos många under 1970-talet.

På senare år ägnade han sig mest åt att varna för att jordens fauna och flora står inför ett massutdöende lika omfattande som när dinosaurierna utplånades för 66 miljoner år sedan. Då orsakades utdöendet av en kollision med en främmande himlakropp, i dag är det människan som ligger bakom den eventuella katastrofen. Wilson, vars mest kända bok är "Diversity of life" (Livets mångfald), har sagt att vi människor borde kunna dela jorden med alla andra arter som evolutionen frambringar.

Roland Johansson/TT

Inrikes

Olycksdrabbat norskt fartyg gick till botten

En räddningshelikopter från Sjöfartsverket. Arkivbild från 2016.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Fem besättningsmedlemmar räddades med helikopter när ett lastfartyg på torsdagskvällen fick slagsida på danskt vatten väster om Kullen i nordvästra Skåne. Under natten sjönk fartyget, uppger danska Försvarsmakten för Ritzau.

Natten mot fredagen bevakades fartyget av en fregatt från den danska flottan. På fredagsmorgonen uppgav Allan Mortensen, vakthavande befäl vid danska försvarets operationscenter, att fartyget sjunkit vid 01.30 i natt.

Han rekommenderar alla fartyg att hålla sig borta från området så att de inte kör in i vraket.

Larmet från fartyget, som är norskflaggat, kom strax före klockan 21 på torsdagskvällen. Fem personer befann sig ombord. Vid 22.30 hade helikoptern plockat upp samtliga och var på väg med dem till Sverige för vård.

– Helikoptern plockade upp två från fartyget och tre från en livflotte. Så det har gått precis som det ska, sade Fredrik Strömbäck, kommunikatör på Sjöfartsverket, till TT vid 22-tiden.

Enligt Emma Nykvist, biträdande sjöräddningsledare, klarade sig de inblandade utan allvarliga skador.

– Vad vi vet mår de bra och är efter omständigheterna välbehållna, säger hon till Sydsvenskan.

Den troliga förklaringen till slagsidan är att lasten har vält eller flyttat på sig.

– Det har varit väldigt hårt väder, med hårda vindar och kraftiga vågor, vilket har föranlett lastförskjutningen, säger Nykvist till tidningen.

Ett miljöskyddsfartyg är på väg och väntas vara framme vid platsen under morgonen.

Enligt Ritzau var det olycksdrabbade fartyget lastat med förorenad jord och var på väg från Köpenhamn till Randers på Jylland.

Inrikes

Mynt för miljoner borta – hovrättsdom i dag

Inrikes
Inrikes Kom de mynt som mannen sålde på auktioner för miljontals kronor från Kungliga myntkabinettet? Och kan han i sådana fall dömas för det – eller har preskriptionstiden löpt ut?
I dag meddelar Svea hovrätt sin dom mot den före detta anställda vid museet.

Den i dag 47-årige mannen står åtalad för sex fall av grovt häleri. Enligt åklagaren har mannen, som tidigare arbetade vid Kungliga myntkabinettet (i dag Ekonomiska museet) och då hade fri tillgång till valven och dess föremål, vid olika tillfällen sålt mynt från museets samlingar till ett värde av omkring 3,7 miljoner kronor.

Mannen själv säger att mynten kommer från arv eller att han köpt dem från andra myntsamlare.

I tingsrätten prövades aldrig frågan om varifrån mynten kom. I stället konstaterades bara att preskriptionstiden för häleri hade gått ut och mannen friades.

Preskription

Men åklagaren överklagade och menade att preskriptionen inte alls behöver ha gått ut, det finns särskilda undantag för häleribrott som kan gälla i just detta fall.

– Frågan är huruvida mynten kommer från myntkabinettet och om brotten ska anses preskriberade eller inte, sade han i sin framställning i hovrätten, som höll huvudförhandling i december förra året.

Från försvarssidan anser man att tingsrättens bedömning var korrekt, alla eventuella brott är preskriberade.

Dålig koll

Utöver det har försvaret även siktat in sig på den dåliga koll som man anser att museet har haft på sina samlingar. Bland annat har mynt som tidigare påståtts ha försvunnit och sedan sålts av mannen senare hittats i samlingarna och därmed avförts från åtalet.

De saknade föremål som 47-åringen åtalats för är bara en bråkdel av vad som enligt museet fattas i samlingarna. Enligt en inventeringen saknas omkring 1 500 föremål, till största delen mynt, till ett värde av 25 miljoner kronor.

Svea hovrätt meddelar sin dom klockan 11.

Inrikes

Coronakommissionen får information fem i tolv

Coronakommissionens ordförande Mats Melin har efter visst besvär, i elfte timmen, fått mer information från regeringskansliet om hanteringen av pandemin. Arkivbild.
Foto: Christine Olsson/TT
Inrikes
Inrikes Fem i tolv händer det.
Coronakommissionen har nu fått ta del av "sammanställningar" om vad som skett på de hundratals möten som hållits i en särskild krisgrupp med statssekreterare.

Beskedet från regeringen är dock ännu att protokoll eller formella mötesanteckningar inte finns från mötena. Det ska hållits uppemot 250 möten under pandemin i krisgruppen med berörda ministrars statssekreterare, kallad Gruppen för strategisk samordning (GSS).

Enligt beskrivning från källor i Regeringskansliet har man den senaste tiden närmast öst dokumentation och uppgifter över coronakommissionen.

Men kommissionen har inte haft möjlighet än att bedöma om den är nöjd med vad den fått. Det börjar bli knappt om tid. Redan om en dryg månad, den 25 februari, ska den lägga fram sitt slutbetänkande och dom över regeringens hantering av pandemin.

"Det är riktigt att det tagits fram en hel del information. Vi har börjat gå igenom den och fortsätter med det nästa vecka. Det är ännu för tidigt att säga om den motsvarar det som vi har begärt", skriver kommissionens ordförande Mats Melin i ett mejl till TT.

Materialet handlar om hur regeringen och tjänstemännen i Regeringskansliet arbetat, mötts och överlagt under pandemin. Kommissionen vill ha det för att kunna utföra sin granskning. Företrädare för kommissionen har tidigare uttryckt kritik mot att en del begärd information inte har lämnats ut. Och kommissionen och regeringskansliet har haft olika inställning om vad som kan delges. Dagens Medicin var först att rapportera om det.

Anklagas för mörkläggning

Oppositionen i riksdagen har anklagat regeringen för att försöka mörklägga viktiga inslag i krishanteringen.

På fredagen ska ett möte hållas mellan kommissionen och Regeringskansliet. Syftet är, enligt Regeringskansliet, att reda ut eventuella missförstånd om vad kommissionen tidigare har begärt att få och om något fattas.

"Några medlemmar av sekretariatet ska träffa företrädare för RK (läs: Regeringskansliet) för att ytterligare klargöra vårt informationsbehov" skriver Melin till TT.

Kommissionen tänker inte begära förlängd tid för att ha mer tid att granska material den fått.

En regeringskälla säger att kommissionen, även om det är sent i processen, nu har fått väldigt mycket information.

Hallengren: Inga beslut

Mycket av kritiken om brist på underlag kretsar kring statssekreterarmötena i GSS. De har haft till uppgift att samordna regeringens arbete och har, enligt Svenska Dagbladet och Dagens Medicin, mötts omkring 250 gånger under pandemin.

– De fattar inga beslut på sina möten, utan är en grupp för att informera sig och diskutera, sade socialminister Lena Hallengren (S) till TT häromdagen.

Det var efter att hon mött riksdagens socialutskott med anledning av kritiken om brist på underlag för kommissionens granskning. Hallengren uppgav då att praxis är att det inte görs mötesanteckningar vid GSS-möten.

En regeringskälla hävdar att inte heller den borgerliga regeringen förde mötesanteckningar vid motsvarande möten under den stora skogsbranden sommaren 2014.

Inga protokoll

Dagordningar, lägesbilder och underlag från GSS-mötena har kommissionen dock fått, enligt Hallengren. Men frågor om protokoll har besvarats med att sådana inte skrivs.

I onsdags fick kommissionen ta del av sammanställningar från GSS-möten genom att läsa dem på plats. I sammanställningarna finns uppgifter om vad som togs upp och vilka slutsatser som drogs vid mötena.

"Några medarbetare var på plats igår (onsdagen) och fick del av visst material. Vi har ännu inte hunnit sammanställa och värdera det. Ytterligare granskning av materialet sker under nästa vecka", skriver Mats Melin.

Kommissionen har också fått se "massor av mejl" som skickats mellan statssekreterare och regeringens presschef angående pandemin.

Privata mötesanteckningar, som enskilda tjänstemän gjort, har inte lämnats över.

Lars Larsson/TT

FAKTA

Fakta: Material som delgetts kommissionen

Utlämnade handlingar:

Svar på frågor som kommissionen ställt inför intervjuer med några statssekreterare och dåvarande inrikesministern Mikael Damberg.

Svar på frågor från om regeringens och Regeringskansliets pandemiberedskap.

Månadsvis sammanställningar över de regeringsbeslut som har fattats med anledning av arbetet med covid-19. Sammanställningarna sträcker sig från den 1 februari 2020 och framåt.

Grafiska lägesbilder och lägesbilds-pm från januari till april 2020.

Planeringsunderlag för sommar och höst 2020

Plan för utbildning och övning i krishantering i Regeringskansliet 2017–2020.

Plan för utbildning och övning för regeringen och politisk ledning i Regeringskansliet i krishantering 2016–2018.

Stående dagordning för möten i Gruppen för strategisk samordning.

Kallelser med dagordning, protokoll i form av tjänsteanteckning samt deltagarlista för möten i Krishanteringsrådet.

Handlingar kommissionen fått se på plats i Regeringskansliet:

Powerpoint-bilder gällande strategiska diskussioner på allmän beredning om covid-19 under mars–maj 2020.

Mål och scenarier som har diskuterats på allmän beredning i regeringen februari 2020–juni 2021.

Intern e-post som skickats mellan vissa statssekreterare och regeringens presschef under våren och hösten 2020.

Underlag från analysarbetet med anledning av utlåtanden från externa experter utifrån ett positivt och ett negativt scenario för pandemins utveckling.

Utvärdering av krishanteringsenhetens hantering av coronapandemin våren 2020

Intern logg förd från Kriskoordineringscentralen rörande kontakter tagna under 2020 och 2021.

Interna minnesanteckningar gjorda löpande av krishanteringsenheten om genomfört arbete där gällande pandemin, däribland sammanställningar över vad som tagits upp på möten i GSS.

Rapporter från ambassaderna i Rom, Wien och Reykjavik om smittspridningen i Italien, Österrike respektive Island för perioden 20-02-01–20-03-11

Underlag från arbetet med mål och strategi som publicerades på regeringens webbplats den 7 april 2020.

Socialdepartementets coronarelaterade loggbok.

Listan är inte fullständig, ytterligare information har lämnats från olika departement

Källa: Regeringskansliet

Inrikes

Fler väljer att donera organ

Organ- och vävnadsdonation från avlidna har haft en positiv utveckling under det senaste decenniet i Sverige. Arkivbild.
Foto: Jack Mikrut/TT
Inrikes
Inrikes 192 avlidna personer blev förra året organdonatorer. Det är den högsta siffran som noterats hittills. Men behovet av donerade organ är fortsatt stort.

Donationsviljan är hög i Sverige. Åtta av tio säger sig vara positivt inställda till att donera sina organ och vävnader, men bara två av tio finns med i donationsregistret.

De 192 avlidna personer som blev donatorer förra året bidrog till att 631 organ kunde transplanteras till svårt sjuka patienter – trots pågående pandemi.

"Sjukvården, inte minst intensivvården, har gjort ett stort arbete för att upprätthålla donationsverksamheten", säger Anna Aldehag, enhetschef på Socialstyrelsens donationscentrum, i ett pressmeddelande.

En del av ökningen beror på att fler donationer har kunnat genomföras efter att döden inträffat efter ett cirkulationsstopp, så kallad DCD (donation after circulatory death). Totalt blev 27 personer donatorer genom DCD förra året, vilket är det högsta antalet sedan DCD började införas i Sverige 2019.

Flest donationer, 165, gjordes möjliga genom DBD (donation after brain death), då döden inträffar efter en svår och nytillkommen hjärnskada.

Även om antalet donatorer ökar finns det fortfarande ett stort behov av donerade organ. Under fjolåret dog 33 personer som stod uppsatta på väntelistan.

FAKTA

Fakta: Antal avlidna organdonatorer per år

2021: 192

2020: 174

2019: 191

2018: 182

2017: 188

2016: 185

2015: 167

Källa: Socialstyrelsen

Inrikes

Studie: Jordnötter till barn kan hindra allergi

Jordnötter kan framkalla allvarliga, i värsta fall livshotande, allergiska reaktioner. Arkivbild.
Foto: Junge, Heiko/NTB Scanpix
Inrikes
Inrikes Att tidigt introducera jordnötter i små barns kost kan motverka allergi mot baljväxten, enligt en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften The Lancet.
PREMIUM

I den amerikanska studien följde forskarna 146 jordnötsallergiska barn, 0–3 år gamla, under två och ett halvt år. 96 av dem fick ett pulver med jordnötsprotein varje dag, motsvarande sex jordnötter, medan resten i en kontrollgrupp fick havremjöl.

Mängden jordnötspulver ökades gradvis under undersökningens gång, vilket ökade toleransen hos flera av barnen, enligt forskarna.

Sex månader efter studien visade det sig att 20 av barnen som gavs jordnötspulvret inte längre fick någon allergisk reaktion, jämfört med kontrollgruppen där detta bara sågs hos ett barn. Barnen tålde då en dos av pulvret motsvarande 16 jordnötter.

Ytterligare 20 av barnen klarade av en större mängd jordnötter än tidigare efter sex månader. Tydligast effekt såg forskarna hos de yngsta barnen under ett år och de drar därför slutsatsen att tidiga insatser kan ge bäst möjlighet att motverka allergi.

Det är dock inte säkert att studien återspeglar hur barnens kroppar reagerar under verkliga förhållanden, men det finns tidigare studier som har visat på liknande resultat.

Jordnötsallergier växer ofta fram i barndomen och drabbar cirka två procent av barnen i västländer, enligt studien. Allergin kan leda till reaktioner som klåda i munnen eller svullnad runt ögonen, på läpparna, i näsan och i halsen. I värsta fall kan de vara livshotande och kräva vård.

Enligt forskarna har försöken genomförts under noggrann medicinsk övervakning och adrenalininjektioner gavs till 21 barn.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Miljonlotteriet

Miljonlotteriet testar på en ny strategi för sin annonsering!

Miljonlotteriet Miljonlotteriet är ett av Sveriges största lotterier och har funnits med sedan 1964.

För dig som inte vet något om lotteriet sedan tidigare, så är Miljonlotteriet grundat av iogt.se som sedan start haft som mål att låna lotteriet finansiera deras arbete mot droger i samhället. I och med regleringen av spelmarknaden förra året så har också de svenska lotterierna och spelbolagen kunnat ändra sin marknadsföring och i samband med dessa ändringar så är det bestämt att Miljonlotteriet blir digitalt, för att dra in ännu mer pengar till välgörenhetsarbetet som IOGT fokuserar på. Om du är intresserad av att kika in Miljonlotteriet så kan du göra detta här eller läsa mer om dem i denna artikel om Miljonlotteriet.

Eftersom att den svenska spelmarknaden har blivit annorlunda, så är detta en stor fördel för det svenska Miljonlotteriet eftersom att de kan använda förändringarna till något positivt. Den nya strategin för lotteriet är helt enkelt att visa mer var pengarna från Miljonlotteriets överskott går, så att fler människor får vara delaktiga i välgörenhetsarbetet som IOGT arbetar med. Sedan starten har lotteriet bidragit med över 2 miljarder kronor totalt till välgörenhetsarbete och detta är något som lotteriets överskott ska fortsätta att gå till, precis som det gjort sedan start.

Miljonlotteriet blickar framåt!

Miljonlotteriet har bestämt sig för att satsa bredare på just den digitala annonseringen där lotteriet riktar in sig på ansvarsfullt spelande och behöver numera uppfylla de hårda kraven som ställs på svenska spelbolag. Eftersom att lotteriets grundidé är att minska missbruk i samhället, så är detta något som de också är väldigt noga att fortsätta med och det är också här som den största kraften kommer att läggas även framöver. Genom de digitala kanalerna så har Miljonlotteriet redan nu lyckas komma en bra bit på vägen och det är också på denna bana som vi kan se dem fortsätta på framöver.

Den digitaliserade annonseringen kommer med andra ord att hjälpa lotteriet att nå ut till svenska folket så att de får se med egna ögon vad överskotten från försäljningen av spel hos dem bidrar till. Några av de saker som lotteriet hjälper till med är bland annat att rikta in sig på att tillföra gemenskap för barn och ungdomar som växer upp i stökiga familjer som kantas av missbruk genom årliga läger och evenemang. Via deras lotteri så kan du som spelar vara med och tävla om fantastiska vinster men också samtidigt vara en del av det stora välgörenhetsarbete som överskottet bidrar till. Sedan start så har de hjälpt både hemlösa att få tak över huvudet samt bidragit till många behandlingshem runt om i landet.

Inrikes

Man åtalas för rån med motorsåg

Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En man i 30-årsåldern åtalas för att ha rånat en person i Valdemarsviks kommun på juldagen genom att hota vederbörande med en motorsåg, rapporterar SVT Nyheter Öst.

Mannen ska även ha hotat rånoffret till livet om denne inte överlämnade smycken. Enligt åtalet har mannen ”visat på synnerlig råhet”.

Han åtalas även för grovt hemfridsbrott för att under samma dag ha trängt sig in hos en kvinna, också denna gång med hjälp av motorsågen.

Mannen åtalas också för försök till uppressning efter att han, enligt åklagaren, försökt kräva en man på pengar genom att hota honom till livet.

Mannen förnekar brott.

Inrikes

Trafiken rullar igen efter kilometerlånga köer

Det är halt på många vägar runt om i landet. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Inrikes
Inrikes Många olyckor till följd av halka inträffade under torsdagen. Trafiken på E20 utanför Laxå är åter igång efter att lastbilar kört fast och orsakat 17 kilometer långa köer på eftermiddagen.
PREMIUM

Gårdagens besvärliga väglag ställde till det på flera håll. Problemen har varit störst i Trafikverkets östra region, dit bland annat Uppsala län, Östergötlands län och Örebro län hör.

På E20 i södergående riktning körde flera lastbilar fast mellan Finnerödja och Laxå. Något som orsakade 17 kilometer långa köer på eftermiddagen. Problemen höll i sig in på kvällen, men vid midnatt meddelade polisen att trafiken rullar som vanligt igen, sedan 22.30-tiden.

Många olyckor

I Södermanland och i Östergötland har många olyckor inträffat under dagen, säger polisens presstalesperson Johnny Gustavsson.

– Bara i Södermanland har det varit ett 30-tal olyckor. Såvitt jag vet är det inga allvarligare personskador.

Magnus Jansson Klarin, presstalesperson vid polisen i region Mitt, berättar att det har varit väldigt många olyckor under dagen.

– Det rör sig om halkolyckor. I Västerås, Enköping och Uppsala är vi väl uppe i närmare 30 avåkningar och diverse olyckor, säger han.

Träd över vägar

Natten mot torsdagen drog dessutom ett oväder med kraftig blåst och snöfall fram över delar av landet. Många hushåll drabbades av strömavbrott efter att träd blåst ner över elledningar, bland annat på Gotland, i Värmlands, Jönköpings, Örebro och Gävleborgs län.

Destination Gotland ställde in färjetrafiken till Gotland, som ska återupptas på fredagen. Även tågtrafiken drabbades, till exempel ställdes flera tågavgångar in i Västsverige. De hårda vindarna orsakade också problem för vägtrafiken när träd föll över vägbanor i Svealand och norra Götaland. I Skåne föll träd över motorvägarna, E4 och E6.

Marielle Theander Olsson/TT

Fredrik Gunér/TT

Inrikes

Fartyg fick slagsida – fem räddades från luften

En räddningshelikopter från Sjöfartsverket. Arkivbild från 2016.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Sjöfartsverket ryckte ut med räddningspersonal och helikopter sedan ett fartyg på torsdagskvällen fått slagsida på danskt vatten väster om Kullen i nordvästra Skåne.
Hela besättningen plockades upp med vinsch.
PREMIUM

– Sjöfartsverkets helikopter är där och plockar upp personer. Det är mitt i sundet, sade Fredrik Strömbäck, kommunikatör på Sjöfartsverket, till TT vid 22-tiden.

Larmet från fartyget, som är norskflaggat, kom strax före klockan 21. Fem personer befann sig ombord. Vid 22.30 hade helikoptern plockat upp samtliga och var på väg med dem till Sverige för vård.

– Helikoptern plockade upp två från fartyget och tre från en livflotte. Så det har gått precis som det ska.

TT: Insatsen till havs av avslutad?

– Fartyget ligger kvar vad jag förstår. Det är på danskt vatten, säger Strömbäck.

Enligt Emma Nykvist, biträdande sjöräddningsledare, klarade sig de inblandade utan allvarliga skador.

– Vad vi vet mår de bra och är efter omständigheterna välbehållna, säger hon till Sydsvenskan.

Den troliga förklaringen till slagsidan är att lasten har vält eller flyttat på sig.

– Det har varit väldigt hårt väder, med hårda vindar och kraftiga vågor, vilket har föranlett lastförskjutningen, säger Nykvist till tidningen.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL